Melbourne

I Melbourne har man valt att låta utvecklingen mot en smart stad gå genom sina invånare. Istället för att själva utveckla grandiosa framtidsvisioner hoppas man dra nytta av den energi och kreativitet som entreprenörer och engagerade samhällsmedborgare besitter och på så vis utveckla, bygga och implementera tjänster som faktiskt efterfrågas. För att ta tillvara på och fokusera medborgarnas kreativitet har man valt att införliva ett CityLab i sitt stadshus – en yta dedikerad till att främja möten mellan stadsanställda och medborgare som har idéer för nya tjänster. CityLab anordnar även periodvis Hackathons där människor möts och prövar nya idéer för att möta samtida och framtida utmaningar för Melbournes myndigheter, näringsliv och miljö. Som City of Melbourne själva uttrycker det:

The CityLab approach is not about jumping to solutions, it’s about working with the community to understand future challenges, explore opportunities, and build and test solutions that will work for our people and the city. We work this way so we can move quickly, use minimal resources, and maximise the community’s involvement.1

Som råmaterial för nya tjänster har man valt att publicera stora mängder öppna data som fritt kan laddas ned och användas av privatpersoner, forskare och utvecklare som på så vis kan skapa appar och testa lösningar mot verkliga förhållanden snarare än fingerade data. Totalt har man via en dedikerad plattform publicerat över 100 distinkta dataset vilka omfattar näringsliv, trafik, miljö, kulturliv, fastighetsutveckling, kommunala tjänster & avgifter med mera. Sammantaget skapar detta möjligheter att analysera, integrera, aggregera och presentera stora mängder data på ett sätt som är skräddarsytt för särskilda ändamål eller användargrupper. En förhållandevis enkel applikation är den visualiering av fotgängartäthet som kan beskådas via staden Melbournes hemsida. Här integrerar man i nuläget två dataset – den nuvarande mängden fotgängare på olika platser uppmätt per timme samt det historiska medelvärdet för samma områden. Via ett enkelt färgkodat gränssnitt kan man snabbt bilda sig en uppfattning om var folk rör sig mest just nu och om det är ovanligt många eller få människor i något område vid en given tidpunkt – något som kan vara intressant för den som skall planera sin resa med kollektivtrafik eller leta upp en lämplig servering för att beställa lunch.

Även stadens grönområden har fått en egen applikation där man kan gå in och erhålla information om ålder, arter och planerade åtgärder ner på individnivå. Till detta är kopplat information om hur skadedjur och klimatförändringar påverkar växtlighet och hur medborgare kan medverka till att bevara grönområden med tillhörande djur- och växtliv i en urban miljö.