Stockholm

I Stockholm har man i många år arbetat med uppkopplade enheter i någon bemärkelse, t.ex. i form av trafikljus som slår om vid utryckning av blåljusfordon som trots storstadens trafikmyller behöver kunna ta sig fram med stor hast. Hittills har dock denna typ av system nyttjas enskilt. Det som börjar hända nu är att denna typ av system börjar inte bara bli alltmer förfinade – de börjar även växa ihop och integreras vilket skapar nya utmaningar. I regel är det dock inte den tekniska dimensionen som är problemet, utan omkringliggande faktorer såsom växelverkan mellan teknik och juridik. Mycket av rådande lagstiftning som reglerar dataanvändning är skriven innan millennieskiftet och är egentligen inte anpassad för en uppkopplad miljö med ”smarta” enheter. IoT kan även medföra organisationella utmaningar då olika förvaltningar och kontor inom kommunen börjar samverka på ett annat sätt än man gjort tidigare.
Stockholms kommunfullmäktige antog i april 2017 en strategi för en smart och uppkopplad stad vilken syfta till att fånga ett helhetsgrepp på denna fråga. Inom ramen för strategin införlivar man alltifrån relativt enkla prylar som uppkopplade papperskorgar vilka drivs av solenergi och larmar när de behöver tömmas till avancerad trafikstyrning som möjliggör kollektivtrafik att hålla tidtabell oavsett trafikförhållanden.