Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

Blogg: Att fylla gapen för att uppnå nettonoll

Vad är egentligen Citiverse för något?

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 140 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Elias är IoT-expert på företaget of Us. Han har arbetat med länsgemensamma införanden av IoT i flera län, medverkar i internationell standardisering av IoT och Digitala Tvillingar samt driver med kollegan Torbjörn Lahrin Arbetsgruppen Standarder & Plattformar som samlar och delar kunskap om IoT och Digitala Tvillingar.

<p>Smart City Expo i Barcelona är ett spännande event. Jämfört med motsvarigheten i Sverige, Stockholm Smart City Expo som jag besökt 2023 och 2024, är eventet i Barcelona mycket större och mer internationellt. Både Amerika och Asien är på plats. Även stor närvaro från Arabländerna. Eventet är stort och många utställare har gått ihop landsvis, och med grannländer, för att bilda delegationer som delar yta på mässgolvet.</p>
<h2>Få sensorer och prylar – fokus på gemensamma utmaningar</h2>
<p>Förutom mässgolvet fanns flera stora scener med paneler och föredrag. Tyvärr gav dessa inte så mycket. Det mesta som sades var generiskt och man kom aldrig in på djupet kring lärdomar eller lösningar. De inofficiella scenerna var desto mer intressanta och där presenterades ofta specifika lösningar och mer djupgående ämnen.</p>
<p>En annan iakttagelse var att det inte var så många faktiska sensorer eller prylar på mässan. I stället dominerade städer och större bolag med ett bredare fokus på projekt och olika typer av gemensamma problem.</p>
<p>Självklart hade AI en stor närvaro. Det hade dock behövts mer fokus på hur IoT-data kan berika maskininlärningsmodeller snarare än hur AI behövs för IoT-funktionalitet.</p>
<h2>Svårt att visa mätbara effekter</h2>
<p>En insikt är att införandet av IoT och tanken om den smarta staden nu är en världsomfattande rörelse. Inte bara något som sker i vissa världsdelar eller några få städer.</p>
<p>Många beskriver sina piloter och att det är svårt att skala upp och samordna alla insamlade data. Man skulle gärna vilja få en sammanhängande bild av alla olika initiativ i staden och regionen. Det är dock svårt då man tacklas med många olika system, organisationer och människor som ska arbeta tillsammans i gemensam riktning. Detta skapar en tröghet som flera jag pratade med uttryckte irritation över. Slutligen var det även en gemensam erfarenhet att man ännu inte kunnat peka på specifika mätbara effekter. Konkreta Business Cases är en raritet.</p>
<h2>Frågorna som ställdes till städerna</h2>
<p>Jag utgick från samma frågor som ställts tidigare år:</p>
<ol>
<li>Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har ni uppnått?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?</li>
<li>Vilka är era största utmaningar nu och kommande 1–2 år?</li>
</ol>
<h2>Så svarade städerna</h2>
<p>Här är ett urval av alla städer som deltog under Smart City Expo World Congress i Barcelona 2024.</p>
<h3>Bordeaux Métropole</h3>
<p>Bordeaux Métropole är en administrativ region i Frankrike som samlar 28 kommuner. Här används IoT bland annat till fastighetsskötsel för idrottsanläggningar. Fortfarande rör det sig om enskilda tillämpningar i varje område och ingen har skalat upp på riktigt ännu. De arbetar fortfarande i vertikaler och det finns ingen gemensam plattform eller gemensamt nätverk för IoT.</p>
<figure id="attachment_24315" aria-describedby="caption-attachment-24315" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24315 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg" alt="Bordeaux monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="475" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-300x223.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-768x570.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux.jpg 1523w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24315" class="wp-caption-text">Bordeaux Métropole samlar 28 kommuner som arbetar tillsammans kring smart stad-lösningar.</figcaption></figure>
<h3>Smart Dublin</h3>
<p>I Dublin har man kommit långt med väderstationer och har även sensorer för översvämningar, samt för livbojar. Man har till exempel kunnat spara in fem heltidsanställningar som tidigare behövde kontrollera livbojarna. Man prioriterar klimatrelaterade lösningar. Bland annat vill man mäta i sina lågutsläppszoner.</p>
<p>Dublin har i upphandlingarna arbetat tillsammans i fyra kommuner, där man i stället för en lösning har upphandlat fyra lösningar. Därefter har varje kommun använt en lösning var. Efter en period har utvärdering skett. Upplever man att en viss lösning är bättre än de andra så har övriga kommuner kunnat byta till den lösningen utan att behöva göra ny upphandling. På så sätt hanterar man risken att upphandla en enda lösning som man sedan är fast med.</p>
<p>En insikt utifrån att upphandla på detta sätt var att de leverantörer som inte erbjöd en helt färdig ”out of the box”-lösning utan i stället sa att de skulle jobba iterativt med att få fram den lösning som i slutändan passade beställaren, var de leverantörer som gjorde bättre ifrån sig och som sedan blev kvar.</p>
<figure id="attachment_24321" aria-describedby="caption-attachment-24321" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24321 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg" alt="Dublin deltog på Smart City Expo i Barcelona 2024." width="640" height="622" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-300x292.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-768x746.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin.jpg 1104w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24321" class="wp-caption-text">Dublin har använt sig av en innovativ metod för upphandling. Fyra lösningar upphandlades och efter att ha testat dem står det kommunerna fritt att byta utan någon ny upphandling.</figcaption></figure>
<h3>Karlsruhe</h3>
<p>I den tyska staden Karlsruhe bygger man ett LoRaWAN-nätverk och mäter bland annat fuktigheten i träd. Man har ännu inga effektmätvärden, men dashboards där man kan se de värden som kommer in.</p>
<p>Utmaningarna kommande år handlar om pengar, resurser och informations- och cybersäkerhet.</p>
<p>Det finns motiverade personer men inget riktigt nätverk där man kan dela information. Det är oklart vem som har vilka sensorer och det är många förvaltningar där människorna inte pratar med varandra. Det skulle behövas mer transparens.</p>
<h3>Tianjin</h3>
<p>I staden Tianjin i Kina använder man IoT för transport samt för att mäta hastigheter och trafik på vägar. Detta genom Green Wave (grön våg), där man koordinerar trafikljus för att kunna optimera trafiken som flödar förbi flera sammanhängande trafikljus. På detta sätt minimerar man antalet inbromsningar och accelereringar, samt tiden då bilar står stilla.</p>
<h3>City of Pilsen</h3>
<p>I Pilsen i Tjeckien arbetar man med trafikhantering, säkerhet, LoRaWAN-nätverk, vattenläckage, luftkvalitet och isbildning på vägar. Bland annat har man 4 000 vattensensorer som mäter vattenläckage och andra sensorer som mäter koldioxid och dammpartiklar. Man använder AI för att göra prognoser.</p>
<p>Utöver IoT arbetar man mycket med att försöka behålla befolkningen i staden, då många flyttar till andra större städer runtomkring i landet eller utomlands. Man arbetar då med att utbilda sin befolkning redan i ung ålder gällande entreprenörskap och företagsamhet. Genom att bland annat stötta innovation genom hackatons och liknande utmaningar för unga och studenter, samt att stötta nystartade företag, försöker man främja företagsamheten i staden för att skapa nya jobb och ett intresse för stadens unga att stanna i staden även i vuxen ålder.</p>
<h3>Rom</h3>
<p>I Italiens huvudstad har man en plan för byggandet av den smarta staden. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk. Framgent tänker man satsa på avfallshantering, mobilitet och säkerhet gällande den smarta staden. För avfallshantering vill man arbeta behovsstyrt och enbart tömma soptunnor när de är fulla i stället för på ett statiskt schema. För trafiken installerar man 2 000 högupplösta 5G-kameror så att man med maskininlärning kan reducera trafikstockningar med hjälp av förutsägbara trafikmönster. Även för att öka säkerheten då man kan övervaka folktäta platser.</p>
<p>De största utmaningarna man ser för detta arbete är i följande ordning: pengar – kompetens – kultur.</p>
<figure id="attachment_24339" aria-describedby="caption-attachment-24339" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24339 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg" alt="Rom deltog med en monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="399" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-768x479.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom.jpg 1440w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24339" class="wp-caption-text">Rom deltog med egen monter på mässan. Staden har kommit en bit på väg men utvecklingspotential finns. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk.</figcaption></figure>
<h3>Smart city Berlin</h3>
<p>I Berlin har man ett samverkansinitiativ för den smartare staden som heter Gemeinsam Digital. I detta är ett av projekteten Kiezbox 2.0, vilket är sol- och batteridrivna lådor utplacerade i staden. En funktion för dessa är att bygga ett mesh-nätverk som kan tillhandahålla WiFi till kritisk personal samt vanlig befolkning i nödsituationer i staden. En annan funktion för dessa lådor är att de kan mäta saker så som temperatur, luftkvalitet och ljud. Dessa data kan göras tillgängliga via ett LoRaWAN-nätverk för allmänheten eller olika aktörer i staden.</p>
<p>Ett annat projekt var SmartWater. Detta har som mål att stötta planeringen av en blå-grön infrastruktur i staden. Samtidigt som man vill sätta in dessa förberedande åtgärder för kommande klimatförändringar, vill man också kunna förvarna befolkningen vid till exempel kraftig nederbörd. Konkreta satsningar i detta är: ett digitalt planeringsverktyg för stadsplanering, med fokus på grön och blå infrastruktur; en webapplikation som kan användas för att visualisera de olika delarna i en blå-grön infrastruktur och visa på de positiva effekterna av dessa; ett koncept för digital kommunikation vid risk för översvämningar vid tung nederbörd.</p>
<p>Det tog cirka två att sätta upp samverkansinitiativet, och nu arbetar man med ovan nämnda projekt.</p>
<figure id="attachment_24309" aria-describedby="caption-attachment-24309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24309 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg" alt="Smart City Berlins monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-300x222.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-768x568.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2.jpg 1330w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24309" class="wp-caption-text">I Berlin finns ett samverkansinitiativ för den smartare staden &#8211; Gemeinsam Digital.</figcaption></figure>
<h3>Wiesbaden</h3>
<p>En annan tysk stad på plats var Wiesbaden. Här arbetar man bland annat med ett mobilitetsprojekt DIGI-V, där man använder kameror och sensorer för att få dynamiska trafikskyltar som kan informera om optimala rutter. Man sätter upp dessa kameror och sensorer i trafikljusen längs med huvudgatorna i Wiesbaden och kan då även samla in data om miljön och föroreningar. Man samlar all data i en plattform och med hjälp av den samlade bilden kan man sedan anpassa trafiken i framtiden.</p>
<p>Man försöker få alla olika parter att inte använda egna sensorer eller delar som sedan inte fungerar med resten av systemet. Man försöker också samla ihop och konsolidera all data för att just få en gemensam överblick. De tre svåraste sakerna man ser i detta projekt är: ledning – kommunikation – politik.</p>
<h3>Seongnam</h3>
<p>I Seongnam i Sydkorea började man med IoT 2009 och man mäter bland annat vatten och luftkvalitet. Detta gör man på några specifikt utvalda platser i staden. Man har byggt en digital tvilling för att kunna simulera hur en översvämning av floderna påverkar staden timme för timme, så att man kan planera för en sådan situation. <br />
Man arbetar även mycket med drönare och levererar bland annat både matvaror och medicinska varor med drönare till personer i Seongnams centrala park. Ett problem framöver gällande den smarta staden är att det kommer vara många avdelningar och förvaltningar som ska samarbeta.</p>
<figure id="attachment_24345" aria-describedby="caption-attachment-24345" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24345 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg" alt="Seongnams monter på Smart City Expo." width="640" height="481" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-768x577.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1536x1154.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea.jpg 1620w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24345" class="wp-caption-text">Staden Seongnams monter på Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h3>Liverpool city region</h3>
<p>I regionen Liverpool mäter man luftföroreningar runtom staden Liverpool. Här gör man vissa mätningar som är mer allmänna men även mer exakta mätningar till studier på universitetet. Till exempel har man infört vätgasbussar och vill då mäta om det blir någon förändring i luftkvaliteten när bussarna kör förbi mätstationerna.</p>
<p>Man har tidigare haft initiativ där man velat räkna antalet personer som passerar vissa gator eller områden. Ett sätt man testade var att arbeta med butiker som satte upp sensorer i sina skyltfönster. Antingen sensorer som räknade individer med hjälp av visuell närvaro eller sensorer som kunde känna av när enheter med WiFi-konnektivitet passerade, som mobiltelefoner.</p>
<p>En utmaning är att få en överblick och gemensam kontroll av alla sensorer i staden. Det är svårt med många partnerskap, till exempel alla butiksägare. Kvaliteten från de olika butikerna kunde variera mycket då sensorer flyttades eller riktades om när butiken till exempel möblerade om i skyltfönstret. Den insamlade datan blir då inte alls lika säker eller enhetlig.</p>
<h3>Smart City Busan</h3>
<p>I Busan, Sydkoreas näst största stad, har man använt ett något annorlunda sätt att arbeta med innovation gällande IoT. Man har ett distrikt i Busan som kallas för Eco Delta City, där företag kan göra pilottester för sina produkter och tjänster mot en riktig befolkning. Som ett levande experiment är de som bor i distriktet försökspersoner. Bland annat har man testat hur man med hjälp av sensorer och data kan utrymma byggnader effektivt i händelserna av en jordbävning.</p>
<p>Det man ser som problem med utvecklingen av IoT är att alla använder olika typer av data och datastrukturer, samt olika plattformar och modeller. Till exempel använder varje stad olika varianter av dessa och det blir då svårt att få samtliga att kunna samarbeta och dela data med varandra.</p>
<h3>Malaysia, Smart City Alliance</h3>
<p>Det fanns ingen stad representerad från Malaysia men jag pratade med en person som kände till flera initiativ som pågår i landet. Man mäter mycket relaterat till geospacial övervakning, så som att detektera jordskred vid järnvägsspår eller annan kritisk infrastruktur. Det finns även system för att mäta och hantera parkeringsplatser.<br />
Man köper billiga sensorer och all data är olika eftersom alla kommuner i Malaysia använder olika silo-betonade lösningar.</p>
<p>För att veta hur långt man har kommit som stad i Malaysia har man infört en skala för hur teknologiskt mogna städerna är. I denna skala kan man vara på olika tiers (nivåer). Jag fick förklarat för mig att det för tillfället bara var några få städer som gått upp till en högre nivå. Det som var viktigt var dock att de nu har ett sätt att mäta och jämföra sin teknologiska utveckling. Hade ett sådant system funnits gemensamt i hela världen gällande IoT/Smart Stad hade jag nog inte behövt skriva detta blogginlägg…</p>
<p>Jag fick slutligen veta att Sydostasiens första smart stad-mässa kommer äga rum nästa år och Malaysia är värdland. Håll ögonen öppna för detta som kommer att ske i september 2025.</p>
<figure id="attachment_24333" aria-describedby="caption-attachment-24333" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24333 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg" alt="Malaysias monter på smart stad mässan i Barcelona." width="640" height="363" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-300x170.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-768x435.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1536x871.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia.jpg 1558w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24333" class="wp-caption-text">Sydostasiens första smart stad-mässa kommer att äga rum nästa år och Malaysia är värdland.</figcaption></figure>


Koreas monter på Smart City Expo i Barcelona.

Elias Ågren tar tempen på världens städer under Smart City Expo i Barcelona. Hur smarta är städerna? Hur långt har vi kommit?

Blogg: Hur smarta är städerna 2024? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Korea.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Anna Bondesson, arbetar på RISE Research Institutes of Sweden med fokus på grön och digital omställning i städer och kommuner. Hon är bland annat aktiv i de nationella initiativen Smart City Lab och Urban Twin Transition Center, och arbetar praktiskt i städers klimatomställning exempelvis inom Klimatneutrala Linköping 2030.

<p>En hypotes är att det finns lösningar som kan ta oss till nettonoll, ett läge då utsläppen av växthusgaser är i balans med upptaget av växthusgaser, och att dessa nettonollösningar redan har implementerats i någorlunda stor skala inom industrin och i enstaka städer i Sverige och internationellt.</p>
<h2>Lösningarna finns men används inte i våra kommuner</h2>
<p>Hålrummet som jag och många andra siktat in oss på i detta fall består i att lösningarna inte används i stor skala i det pågående klimatomställningsarbetet i våra städer. En av utmaningarna i att skala dessa lösningar ligger i att de ofta bygger på digital teknik och data vilket innebär ytterligare komplexitet för våra städer och kommuner.</p>
<figure id="attachment_24207" aria-describedby="caption-attachment-24207" style="width: 397px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24207 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor.jpg" alt="Anna Bondesson testar glasögon som översätter tal i realtid till olika språk." width="397" height="529" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor.jpg 480w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor-225x300.jpg 225w" sizes="(max-width: 397px) 100vw, 397px" /><figcaption id="caption-attachment-24207" class="wp-caption-text">På Smart City Expo i Barcelona visas nya tekniska lösningar. Anna besökte den kinesiska montern och testar här ett par glasögon som i realtid översätter tal från olika språk till text i valt språk, texten visas på insidan av glasen.</figcaption></figure>
<h2>Bevisad klimatnytta efterfrågas</h2>
<p>Ett sätt att skotta igen hålet går ut på att bygga ett gemensamt bibliotek av ”digitala nettonollösningar” som går att skala i våra kommuner. För att göra det behöver vi identifiera redan implementerade lösningar, säkerställa att dessa verkligen har bidragit till minskade nettoutsläpp och är skalbara i kommunernas verklighet. Städerna efterfrågar ofta denna typ av lösningar med ”bevisad” klimatnytta.</p>
<p>Smart City Expo i Barcelona är Europas om inte världens största och mest väletablerade mässa för smarta och hållbara städer. På tågresan hem därifrån funderar jag över hypotesen att det finns skalbara digitala nettonollösningar där ute, samt hur vi hittar de mest relevanta lösningarna och skapar förutsättningar för skalning av dessa framåt.</p>
<h2>Mina insikter från Smart City Expo</h2>
<ul>
<li>Tiden när vi trodde att ”one size fits all” då de stora multinationella bolagen pushade ut helhetslösningar till städer som tacksamt lyssnade och tog emot är förbi. Städerna tar ägandeskap i utvecklingen av ”det smarta”, ställer krav på anpassning och efterfrågar samverkan med näringsliv, akademi och medborgare.</li>
<li>Klimatkrisen hanteras i samhället i stort och så även i städerna som en del av en större polykris. Klimatomställningsarbetet kopplas till frågor om rättvisa, förlust av naturresurser och ökad osäkerhet. Siktet är inställt på det cirkulära och resilienta samhället.</li>
<li>Naturen är en del av själva lösningen och inte bara en resurs eller förutsättning för en mer ”artificiell” eller teknisk utveckling. Naturbaserade lösningar behöver ses som självklara delar i vårt ”bibliotek” av smarta lösningar, och större fokus läggas på tekniken som kan stötta utvecklingen av dessa.</li>
<li>Att utvärdera vilka nyttor specifika lösningar har för klimatet kräver ett systemperspektiv (inget nytt), samtidigt gapar det tomt vad gäller även de enklaste effekt- och nyttokalkyler (tyvärr inte heller något nytt). Att samla lösningar med ”bevisad” klimatnytta har ett stort värde där vi står nu, även om bevisen initialt kommer att vara förenklade.</li>
</ul>
<figure id="attachment_24231" aria-describedby="caption-attachment-24231" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24231 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-818x1024.jpg" alt="Gröna lösningar visades på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="801" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-818x1024.jpg 818w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-768x961.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-1228x1536.jpg 1228w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1.jpg 1394w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24231" class="wp-caption-text">Naturen är en del av själva lösningen och inte bara en resurs eller förutsättning för en mer ”artificiell” eller teknisk utveckling, skriver Anna Bondesson. Många städer visade upp smarta gröna lösningar under Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Så kommer vi vidare</h2>
<p>I arbetet med att bygga ett gemensamt bibliotek av nettonollösningar som verkligen bidrar till förflyttning och klimatnytta tror jag att vi kan komma framåt genom att:</p>
<ul>
<li>Söka såväl efter enklare, mer avgränsade lösningar som hanterar specifika utmaningar och skiften inom sektorer så som mobilitet och byggnader; men även efter naturbaserade lösningar och lösningar som går utanför dessa boxar och möjliggör en bredare systemomställning.</li>
<li>Samtidigt som vi analyserar och utvärderar klimateffekter, inte ducka för utan våga adressera och diskutera potentiella andra effekter som dessa lösningar har för att säkerställa en övergripande mer långsiktig och hållbar utveckling.</li>
<li>Djupa i de lösningar vi tar oss an, annars skapar vi ett ”bibliotek” utan riktig kunskap och förståelse och lösningar som blir ointressanta och svåra att anpassa och skala.</li>
<li>Vi ser detta som en kunskapsresa och bjuder in olika aktörer till gemensamt lärande för att säkerställa att vi fokuserar och arbetar med rätt saker.</li>
</ul>
<p>Summa summarum (i ett försök att få det att låta enkelt) tror jag att hypotesen om att det finns skalbara digitala nettonollösningar där ute i stort stämmer. Det viktiga blir att förstå och beskriva dess lösningar inte bara som tekniska artefakter utan vad de faktiskt är &#8211; helhetslösningar bestående av strategier och ramverk, finansiering och praktiska angreppssätt som gemensamt leder till klimatnytta. Användningen av data och digital teknik blir då en central och möjliggörande komponent men inte lösningen i sig.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><em>För övrigt…</em></strong><br />
<em>Det nattåg mellan Hamburg och Stockholm som jag sitter på är 6 timmar försenat, men det kommer jag inte säga till någon då narrativet och hur vi berättar om vårt samhälle och våra möjligheter är viktigt för att få till en omställning. Jag tror att vi alla skulle må bra av att fler oftare välja tåget i stället för flyget. Vad jag kommer säga, då jag går i den amerikanske filosofen och neuroforskaren Sam Harris skola och undviker lögner så långt det bara går, är att ”det är underbart och utvecklande att åka tåg genom Europa (så sant), jag upplever väldigt sällan problem eller förseningar längs vägen (också sant), denna gång var vi flera timmar försenade men det gav mig möjlighet till några spontana och värdefulla möten och att reflektera och skriva ner mina tankar i en bloggpost (sant!)”.</em></p>
<p>&nbsp;</p>


"Naturbaserade lösningar behöver ses som självklara delar i vårt ”bibliotek” av smarta lösningar, och större fokus läggas på tekniken som kan stötta utvecklingen av dessa."

Kvinna tittar ut  över landskap från ett tågfönster.

Anna Bondesson, projektledare för Smart City Lab skriver ett blogginlägg om att fylla gapen för att uppnå ett jämlikt och klimatsmart samhälle.

Blogg: Att fylla gapen för att uppnå nettonoll - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Tagfonster-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Claus Popp Larsen arbetar på RISE och är en av projektledarna för IoT Sveriges strategiska projekt Smart City Lab.

<p>Citiverse stavas på olika sätt. Ibland som cityverse, ibland som CitiVERSE, och det finns många andra varianter. Ett närliggande begrepp är metaverse som bland annat Metas Mark Zuckerberg och Microsofts Satya Nadella ofta pratar om. Här får man inblick i visioner om en virtuell värld där folk kan interagera, jobba, handla, leka och så vidare på nya sätt. Avatarer och virtual reality är en del av detta. Om man vill bli ännu mer snurrig kan man med fördel googla på omniverse och multiverse.</p>
<p>Varken citiverse eller metaverse finns än och det går därför inte säga exakt vad de är, men citiverse syftar ofta på något som är mer tillämpat på städer och samhällen än metaverse.</p>
<h2>Citiverse och digital tvilling</h2>
<p>En av EU:s ”cutting-edge technologies for people” är digitala tvillingar. Det kan vara en digital tvilling av en människa med syftet att individanspassa sjukdomsbehandling. Det kan vara en digital replika av ett vindkraftverk som upptäcker fel innan de inträffar. Eller en digital tvilling av en stad där alla flöden av vatten, människor och energi är representerade i realtid och där man genom simuleringar av exempelvis krissituationer får betydligt bättre underlag för att hantera och förebygga dessa – eller fatta beslut när krisen kommer. Sista exemplet är en digital tvilling för domänen smarta städer och samhällen enligt EU:s logik.<br />
Bart de Lathouwer från nederländska Geonovum är en ledarfigur inom digitala tvillingar. Han höll en presentation i Barcelona där han gjorde den underbara inledningen:</p>
<p>”Om ni hade frågat mig för ett par år sedan vad en digital tvilling är, då hade jag gett ett precist svar. Nu vet jag inte riktigt längre, men om det är någon i publiken som vet vad en digital tvilling är för dem, då är det helt ok”</p>
<h2>Lite fräschare och coolare</h2>
<p>Lite samma beskrivning kan användas om citiverse. Om man ska vara lite raljerande – och det får man faktiskt vara i en blogg &#8211; då är det många båda i Barcelona och generellt som tidigare pratade om digitala tvilling men som nu säger citiverse i stället för eftersom det är lite fräschare och coolare.<br />
EU använder sig av begreppet citiverse, men på ett svårtillgängligt sätt. Citiverse är stället där IoT-data (och mycket annan data) ska flöda genom dataspaces och kombineras och berikas med AI-verktyg innan det visualiseras på olika sätt i en digital tvilling. Man pratar om immersive technologies som virtual reality och augmented reality. Lite förenklat kan man då betrakta citiverse som en superavancerad digital tvilling där man jobbar med data och AI enligt EU:s regler, principer och riktning.</p>
<h2>LDT Citiverse EDIC</h2>
<p>European Digital Infrastructure Consortium, EDIC, är ett nytt instrument från EU. Det ska finnas EDIC inom olika domäner, och för smarta städer och samhällen pratar man om LDT Citiverse EDIC. LDT betyder ”local digital twin” vilket inkluderar en digital tvilling av en stad, en stadsdel eller en byggnad. <br />
Kommissionen trycker på för att skapa ett gemensamt europeisk citiverse. För att som nation gå med i LDT Citiverse EDIC behöver regeringen signera. Hittills har 12 länder signerat inklusive Nederländerna, Estland och Lettland, men Sverige, Finland och Danmark har än så länge inte bestämd sig. Man kan även gå med som kommun även om landet inte är med, men mekanismerna för detta är inte på plats än.</p>
<figure id="attachment_24036" aria-describedby="caption-attachment-24036" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24036 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1024x655.jpg" alt="Entré till Smart City-mässan i Barcelona." width="640" height="409" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1024x655.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-300x192.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-768x491.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1536x983.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-2048x1311.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24036" class="wp-caption-text">EU-Kommissionen trycker på för att skapa ett gemensamt europeisk citiverse. Kommissionen var på plats under Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>EU vill skapa stabil grund</h2>
<p>Det var flera sessioner på mässan där kommissionen var på plats och berättade om LDT Citiverse EDIC. Sättet för kommissionen att förklara det på är att det är ett ”juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur”. Läs gärna den formuleringen en gång till. Vi var flera som under och mellan sessioner påpekade att det är ett allt för teknokratiskt sätt att förklara något som är så viktigt, men vi fick inget riktigt gehör.<br />
Om vi ska gräva i definitionen ovan är det faktiskt en bra grej: EU vil skapa en stabil och långsiktig grund för citiverse, och därför behövs nationellt engagemang och stöd. Det ska finnas (nationell) finansiering och en förvaltningsmodell för långsiktigheten och samtidigt blir LDT Citiverse EDIC en landningsyta för projekt där kommuner och andra på tvärs av nationsgränserna kan samverka.</p>
<figure id="attachment_24041" aria-describedby="caption-attachment-24041" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24041 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1024x523.jpg" alt="Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="327" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1024x523.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-300x153.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-768x392.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1536x784.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-2048x1045.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24041" class="wp-caption-text">Många som tidigare pratade om digitala tvillingar använder nu begreppet citiverse eftersom det är lite fräschare och coolare. Det märktes under Smart City Expo i Barcelona, skriver Claus Popp Larsen.</figcaption></figure>
<h2>Finns svenska projekt att utgå ifrån</h2>
<p>Med den gemensamma infrastrukturen refereras till tekniska, organisatoriska, legala byggblock och olika stödfunktioner som alla – även små kommuner &#8211; på ett enkelt sätt ska kunna bidra till och använda sig av. EU finansierar redan flera sådana initiativ under Digital Europa Program där RISE och andra svenska aktörer är djupt involverade och bidrar till den gemensamma infrastrukturen. Det betyder bland annat att det redan finns en portfölj av svenska projekt, aktörer och initiativ att utgå ifrån om/när regeringen bestämmer sig för att gå med i LDT Citiverse EDIC!</p>
<h2>Vägen framåt mot citiverse</h2>
<p>Digital Europe Program håller på att bevilja finansiering till en handfull stora projekt genom utlysningen Developing Citiverse. Först ut av dessa är European Citiverses Uniting for Inclusiveness som leds av Göteborgs Stad och Lindholmen Science Park, och där RISE också deltar. Dessa frontrunner-projekt kommer bidra med värdefulla inputs kring hur LDT Citiverse EDIC ska fungera i praktiken. <br />
Det allt för teknokratiska narrativ som kommissionen använder sig av måste kompletteras med exempel och visioner kring praktiskt nytta på ett icke-tekniskt sätt. Det var precis vad Johan de Paoli från Göteborg &amp; Co gjorde i ett av inläggen på en citiverse-session i Barcelona.</p>
<p>I detta fall genom att öka tillgängligheten i Göteborg för invånare och besökare genom att integrera avancerade teknologier med universell design och med användaren i centrum: Via en digital tvilling på egen enhet ska man kunna få överblick över och planera besök på exempelvis Liseberg eller Gothenburg Horse Show &#8211; eller delta på egna villkor även om man fysiskt inte kan vara på plats.<br />
European Citiverses Uniting for Inclusiveness kommer på det sättet bli en modell för digital inkludering för hela Europa. Och allt detta genom att jobba enligt EU:s riktlinjer, strategi och infrastruktur således att andra städer i Europa ska kunna kopiera resultaten.</p>
<h2>Vad är då citiverse för något?</h2>
<p>Det är ingen som exakt kan definiera vad ett citiverse är eftersom det inte finns än. Med tiden kommer det bli alltmer tydligt, men än så länge får vi nöja oss med olika förklaringsmodeller – som exempelvis de som beskrivs här i bloggen – och kom ihåg, det kan mycket väl finnas andra och bättre förklaringsmodeller! Två saker vet vi dock:</p>
<p>A) Nyckelkomponenter är realtidsdata och digital tvilling<br />
B) EU trycker på med olika instrument och vill att det ska hända.</p>
<h2>Citiverse kan förstås som:</h2>
<ul>
<li>Metaverse, fast för städer.</li>
<li>En vidareutveckling av begreppet digital tvilling som inkluderar integration med andra teknologier som exempelvis IoT, spacespace, AI-lösningar och som även möjliggör interaktionsmetoder som exempelvis virtuell eller augmented reality.</li>
<li>LDT Citiverse EDIC: ett nytt instrument i form av ett juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur inom smarta städer och samhällen</li>
<li>En handfull projekt från Digital Europe Programme som är förelöpare för utvecklingen av LDT Citiverse EDIC – där European Citiverses Uniting for Inclusiveness är det första av dessa projekt.</li>
<li>Gemensam infrastruktur av ramverk, interoperabla komponenter och stödfunktioner som är under utveckling i EU och som ska göra det enkelt för kommuner att använda sig av avancerade teknologier för att skapa nytta för medborgare och samhället.</li>
</ul>
<p>Oavsett vilken förklaringsmodell man föredrar behövs som sagt ett betydligt mindre teknokratiskt narrativ som exemplifierar möjligheterna och nyttan – och det gäller såväl byråkraterna på EU-kommissionen som vi som arbetar med citiverse från det mer tekniska hållet!</p>


"Om man vill bli ännu mer snurrig kan man med fördel googla på omniverse och multiverse."

Fotomontage med stad och händer som håller i en surfplatta.

Händer som håller i en surfplatta, en storstad i bakgrunden.

Claus Popp Larsen, projektledare för Smart City Lab, reder ut begreppet citiverse. Citiverse finns ännu inte men hänger ihop med digital tvilling.

Vad är egentligen Citiverse för något? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Illustration-av-stad-Adobe-Stock-scaled.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

Blogg: Att fylla gapen för att uppnå nettonoll

Vad är egentligen Citiverse för något?

Snabblänkar

Våra projekt