Nyhet om utnämningen inklusive motivering (Kvalitetsmässan)

<p>Sundsvalls kommun har anledning att fira. Tidigare i maj utsågs kommunen till Sveriges digitaliseringskommun. Priset delas ut vartannat år av Kvalitetsmässan i Göteborg och Marcus Matteby, CDO/CIO på Sundsvalls kommun var där för att ta emot utmärkelsen.</p>
<p>– Det känns väldigt roligt, utnämningen är ett kvitto på att vi tänker rätt. I Sundsvall har vi ett långsiktigt tänk när det gäller digitalisering. Det handlar om att bygga för framtiden och då krävs det öppna, smarta och robusta lösningar, säger Marcus Matteby.</p>
<p>Han är sedan fyra år ansvarig för kommunens digitala transformation och är även nyligen invald ledamot i IoT Sveriges styrelse.</p>
<h2>All utveckling med öppen källkod</h2>
<p>Sundsvall har tagit ett aktivt beslut när det gäller kommunens digitaliseringsstrategi, att alla lösningar som utvecklas ska vara ”open by default”. Alltså utvecklas med öppen källkod. Meningen är att andra kommuner ska kunna använda lösningarna och även bygga vidare på dem. Istället för att uppfinna hjulet flera gånger är det bättre att samarbeta.</p>
<p>– Sveriges 290 kommuner brottas till stor del med samma utmaningar när det gäller digitalisering. I grund och botten handlar det om att människor ska ha samma möjligheter att ta del av en digital och jämlik välfärd oavsett var i landet man bor. Tyvärr ser det inte ut så idag, säger Marcus Matteby.</p>
<figure id="attachment_5901" aria-describedby="caption-attachment-5901" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-5901" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-300x300.jpeg" alt="Marcus Matteby" width="300" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-300x300.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-150x150.jpeg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-768x768.jpeg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby.jpeg 800w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-5901" class="wp-caption-text">Marcus Matteby, CDO/CIO på Sundsvalls kommun och styrelseledamot i IoT Sverige.</figcaption></figure>
<h2>Både automatisering och innovation behövs</h2>
<p>Sveriges kommuner har kommit olika långt när det gäller digitalisering. Till viss del beror det på att kommuner har olika förutsättningar så som storlek till exempel. Men Marcus Matteby menar att det inte är hela förklaringen:</p>
<p>– Synen på digitalisering måste inkludera både automatisering och innovation. Om inte innovation finns med får vi det som brukar benämnas ”digitisering”. Det vill säga att rutiner eller processer enbart datoriseras men i övrigt är själva förfarandet likadant.</p>
<p>Det finns ett ”digitalt arv” inom offentlig sektor, menar Marcus Matteby. IT-infrastrukturen i kommuner är från början inte utformad eller anpassad efter den nya tekniken som utvecklas i ett rasande tempo, IoT och AI till exempel.</p>
<p>– Stuprör och slutna system måste bort. I Sundsvall har vi gjort ett grundläggande jobb med att tillgängliggöra data. Något vi kunnat göra tack vare att vi har lyckats rekrytera de bästa arkitekterna och mjukvaruutvecklarna, säger Marcus Matteby.</p>
<h2>Stor erfarenhet av IoT-projekt</h2>
<p>Sundsvalls kommun har stor erfarenhet av att driva IoT-projekt och har flera pågående initiativ. Ett av dem är en ny IoT-plattform ”City Information Platform” som kommunen utvecklar i ett samarbete med Göteborgs stad. Det är en öppen plattform och förhoppningen är att det ska kunna bli en standardplattform som även fler kommuner i Sverige ska kunna använda. Ett annat handlar om uppkopplade, smarta vattenmätare som det kommunala vattenbolaget tagit fram. En öppen IoT-lösning som automatiskt rapporterar in mätvärden och som kan signalera vid exempelvis vattenläckage.</p>
<p>– Kopplat till det kommer vi att tillsammans med Göteborgs stad och Stockholm stad ta fram en datastandard för vattenmätning (FiWARE). Och framöver kommer vi att utforska användningen av sensorer och AI för en smart styrning av energianvändning i fastigheter, berättar Marcus Matteby.</p>
<h2>IoT Sveriges spelar viktig roll</h2>
<p>Marcus Matteby är ny styrelseledamot i IoT Sverige. Han menar att det strategiska innovationsprogrammet har en viktig roll att spela när det gäller att driva området kring sakernas internet framåt.</p>
<p>– IoT Sverige har förmånen att ha en helhetsöverblick när det gäller IoT och hur tekniken kan användas för att skapa värde för både invånare och företag. Programmet behövs för att sätta fokus och riktning för offentlig sektors arbete med IoT, säger han.</p>


Esplanaden Sundsvall sensor foto Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun utsågs nyligen till Sveriges digitaliseringskommun av Kvalitetsmässan i Göteborg. Läs om kommunens digitaliseringsstrategi.

Sundsvall – Sveriges digitaliseringskommun - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Esplanaden-Sundsvall-sensor-foto-Sundsvalls-kommun.jpg

News

Sundsvall – Sveriges digitaliseringskommun

Kommittédirektiv från Socialdepartementet

Smart City Lab

Standarder och plattformar

Regiongemensam IoT Jönköpings län

<p>IoT Sverige arbetar för att skapa samhällsnytta genom en ökad användning av sakernas internet (IoT, Internet of Things) i offentlig sektor. Programmet finansierar innovativa projekt inom många delar i samhället. Ett stort område handlar om IoT inom vård och hälsa. Den nya utredningen om sekundäranvändning av hälsodata är ett viktigt steg i rätt riktning.</p>
<p>– IoT-lösningar används redan idag inom vård och hälsa och det finns en stor potential att skala upp användningen. Men det bygger på god tillgång till data och framförallt att kunna nyttja data fullt ut, säger Olle Bergdahl, programchef på IoT Sverige.</p>
<p>Sekundäranvändning av hälsodata innebär möjligheter att kunna använda personuppgifter som samlats in för ett ändamål även till ett annat ändamål.</p>
<figure id="attachment_2484" aria-describedby="caption-attachment-2484" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2484" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg" alt="Olle Bergdahl. Foto: Mikael Wallerstedt" width="300" height="169" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1024x576.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1536x864.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-2048x1152.jpg 2048w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-2484" class="wp-caption-text">Olle Bergdahl, programchef IoT Sverige. Foto: Mikael Wallerstedt</figcaption></figure>
<h3>Leda till fler innovativa IoT-projekt</h3>
<p>En del av Regeringens nya utredning kommer specifikt att titta på möjligheterna till sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för forskning, utveckling och innovation.</p>
<p>– Det betyder förhoppningsvis att vi kommer att få se fler nya innovativa projekt tack vare sekundäranvändning av hälsodata. Lagstiftningen måste följa med den snabba utvecklingen inom området, därför är denna utredning viktig, säger Olle Bergdahl.</p>
<p>IoT Sverige vill se en utveckling där kommuner och regioner i högre grad samverkar med varandra när det gäller användning av IoT-data inom hälsa och sjukvård. Målet med Regeringens nya utredning är att användning av hälsodata ska stärka framtidens hälso- och sjukvård. IoT Sverige välkomnar utredningen som ska vara redovisad senast 21 september 2023.</p>
<p>&nbsp;</p>


IoT inom vård och hälsa. Foto: Adobe Stock

En ny utredning om sekundäranvändning av hälsodata har tillsatts av Regeringen. IoT Sverige välkomnar utredningen.

Pressmeddelande: Lättare att använda hälsodata i framtiden - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-scaled.jpg

Pressmeddelande: Lättare att använda hälsodata i framtiden

<p>Data är den nya råvaran. Data används på individ-, organisations- och samhällsnivå och kommer med organisatoriska och tekniska barriärer som behöver hanteras. Smart City Lab är ett projekt inom IoT Sverige som ska hantera frågan om hur kommuner kan ha en standardiserad och kvalitetssäkrad datahantering.</p>
<h2>Stödfunktion och mötesplats</h2>
<p>Smart City Lab är både en stödfunktion för Sveriges kommuner och en mötesplats för att lärande och erfarenheter. Det är en arena för samverkan och standardisering av mjuk digital infrastruktur. Smart City Lab vill kunna erbjuda en verktygslåda med konkreta modeller och verktyg, full av exempel och guidelines. Inom projektet kommer man att starta upp fyra olika nätverk: Leverantörer, ”Resan” (hur gör man för att gå framåt i den digitala resan), MIMs (ramverk och standardisering på internationell nivå) samt Upphandling.</p>
<figure id="attachment_10369" aria-describedby="caption-attachment-10369" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-10369 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-1024x768.jpg" alt="Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och sitter på Rise." width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-1024x768.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-768x576.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-1536x1152.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280174081_561274442066721_4237373801567027587_n-1-2048x1536.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-10369" class="wp-caption-text">Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och sitter på Rise.</figcaption></figure>
<p>-Det finns ett glapp mellan direktiv och guidelines å ena sidan och kommunernas verklighet å andra sidan, säger Therese Balksjö, projektledare för projektet på Rise.</p>
<h2>Samla pusselbitar</h2>
<p>Det finns en massa bra projekt inom Sverige, en massa lärdomar som man kan extrahera och använda – de är pusselbitar som vi ska samla in, säger Claus Popp-Larsen, projektledare för projektet på Rise. -Vi ska dessutom titta på internationella lärdomar och se vad man har gjort utomlands som vi kan lära oss av här i Sverige, fortsätter Claus.</p>
<figure id="attachment_10372" aria-describedby="caption-attachment-10372" style="width: 224px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" class="wp-image-10372 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-224x300.jpg" alt="Markus Flyborg, lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun. " width="224" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-224x300.jpg 224w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-766x1024.jpg 766w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-768x1027.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-1149x1536.jpg 1149w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-1532x2048.jpg 1532w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280644430_410071627790068_7483528596808315273_n-scaled.jpg 1915w" sizes="(max-width: 224px) 100vw, 224px" /><figcaption id="caption-attachment-10372" class="wp-caption-text">Markus Flyborg, lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun.</figcaption></figure>
<p>-Om man har 5000 invånare i en kommun hur ska man ens kunna rekrytera personal med rätt kompetens? Ska alla 290 kommuner kunna komma överens – nej det kommer ju inte att hända. Vi måste få igång bollen och börja samverka, säger Markus Flyborg, lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun, den kommun som blev utsedd till årets digitaliseringskommun förra veckan.</p>
<p>Markus Flyborg fortsätter: <br />
-Vi behöver komma ur förstudieträsket &#8211; vi gör Proof of Concepts och piloter som hamnar på en hylla och kommer aldrig till uppskalningen. Vi måste börja samverka och hitta modeller tillsammans och Smart City Lab är en bra plats att börja på.</p>
<p>Smart City Lab får finansiering via IoT Sverige och projektägare är Rise, kommunerna är huvudmålgruppen.</p>
<p>Smart City Lab kickar igång verksamheten med en <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/workshop-med-smart-city-lab">digital workshop</a> 19 maj med syfte att samla in tankar och erfarenheter för att komma igång med projektet.</p>


Smart City Lab lanseras med hattar och flärpar och hjärtkonfetti. 

Idag på morgonen den 12 maj lanserades projektet Smart City Lab på mässan Sthlm Smart City och Sthlm Live Tech. Smart City Lab är ett projekt inom IoT Sverige som ska hantera frågan om hur kommuner kan ha en standardiserad och kvalitetssäkrad datahantering.

Smart City Lab: Datahantering för kommuner￼ - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/280361959_1069522090441509_1051441470176965034_n-1-scaled.jpg

Smart City Lab: Datahantering för kommuner￼

Marknadsdialog IoT – dokumentation från eventet

<p>I Jönköpings län är man van att samarbeta. Genom Digitaliseringsrådet driver kommunerna i länet, kommunala bolag, Regionen och Länsstyrelsen projektet <em>Regiongemensam IoT Jönköpings län</em>. Det är ett genomförandeprojekt som syftar till att upphandla en långsiktig länsgemensam IoT-plattform, etablera drift- och förvaltningsorganisation samt bygga kunskap kring upphandling och tillämpning av IoT inom offentlig sektor.</p>
<h2>Marknadsdialog IoT</h2>
<p>Under en heldag diskuterades frågor kring delaktighet och samverkan, upphandling och långsiktig förvaltning och drift. Torbjörn Lahrin är projektledare:</p>
<p>– Det finns en stor potential för samhället när det gäller att nyttja IoT. För att nå dit behöver vi samverka och dela kunskap med varandra. Därför bjöd vi in till denna Marknadsdialog där flera aktörer presenterade olika perspektiv, säger han.</p>
<figure id="attachment_3066" aria-describedby="caption-attachment-3066" style="width: 210px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class=" wp-image-3066" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Torbjörn-Lahrin-foto-Bengt-Säll-300x300.jpg" alt="Torbjörn Lahrin foto Bengt Säll" width="210" height="210" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Torbjörn-Lahrin-foto-Bengt-Säll-300x300.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Torbjörn-Lahrin-foto-Bengt-Säll-150x150.jpg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Torbjörn-Lahrin-foto-Bengt-Säll.jpg 400w" sizes="(max-width: 210px) 100vw, 210px" /><figcaption id="caption-attachment-3066" class="wp-caption-text">Torbjörn Lahrin. Foto: Bengt Säll</figcaption></figure>
<h2>Se mötet i efterhand</h2>
<p>Här kan du ta del av dokumentation från eventet Marknadsdialog och även se videoinspelning från mötet.</p>
<p><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/marknadsdialog-iot">Marknadsdialog – dokumentation</a></p>


Under en heldag diskuterades IoT inom offentlig sektor med fokus på upphandling, standarder och samverkan. Ta del av dokumentation från mötet i efterhand.

Jönköpingsinitiativ för samverkan kring IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Grafisk-bild-på-stad.jpg

Jönköpingsinitiativ för samverkan kring IoT

Flödesmätning av gång- och cykeltrafik

Gång- och cykeltrafikflöden i Uppsala

<p>Uppsala kommun har bra koll på stadens biltrafikflöden. Däremot saknas en övergripande bild av gång- och cykeltrafikanternas rörelsemönster. Ola Kahlström arbetar som strategisk samhällsplanerare kring mobilitet och trafik på Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala. Han har varit projektledare för det förberedelseprojekt som har drivits för att ta reda på vad som krävs för att kunna kartlägga och mäta gång- och cykeltrafiken i centrala Uppsala. Projektet är nu avslutat och har resulterat i flera intressanta insikter.</p>
<p>– Framförallt har vi fått en större förståelse för att vi behöver höja mognadsgraden i vår organisation kring användning av IoT. Både vad gäller rena teknikfrågor men även mer organisatoriska frågor så som exempelvis vilka kompetenser vi kommer att behöva om vi ska gå vidare, säger Ola Kahlström.</p>
<figure id="attachment_10274" aria-describedby="caption-attachment-10274" style="width: 233px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-10274 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Ola-Kahlström-Uppsala-SV-233x300.jpg" alt="Ola Kahlström, Uppsala kommun." width="233" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Ola-Kahlström-Uppsala-SV-233x300.jpg 233w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Ola-Kahlström-Uppsala-SV.jpg 730w" sizes="(max-width: 233px) 100vw, 233px" /><figcaption id="caption-attachment-10274" class="wp-caption-text">Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare, Uppsala.</figcaption></figure>
<h2>Veta vad data ska användas till</h2>
<p>Projektet har fokuserat på vilka behov som finns inom Uppsala kommun. Koncernen är en stark beställarorganisation med kompetenser inom trafik, planering och drift, analys och prognostisering, trygghet och säkerhet, näringsliv och kultur med mera. Projektet har samlat olika kompetenser och genomfört workshops för att få en samlad bild av behoven.</p>
<p>– En grundläggande frågeställning har handlat om vad vi ska använda all data till. Det går att mäta i princip allt, men hur ska vi använda data så att den faktiskt skapar nytta? Det är en fråga som i sin tur skapar följdfrågor kring exempelvis arbetsprocesser och styrning, säger Ola Kahlström.</p>
<h2>Kartläggning av IoT-tekniker</h2>
<p>Projektet har gjort en kartläggning av olika IoT-tekniker och vilka som lämpar sig bäst för att mäta gång- och cykeltrafikflöden. Framförallt handlar det om tre olika tekniker; mätning med slang (sensorer som känner av antal cykelöverfarter), mätning via mobiler samt kameramätning. Teknikerna har värderats och för- och nackdelar har vägts mot varandra.</p>
<p>– Mätning med slang passar bra för att mäta antal cyklister, men det blir svårt att följa deras ruttval. Då kanske mobiltelefonmätning passar bättre. Samtidigt har inte alla invånare mobiler. Kameramätning är effektivt men ganska dyrt och även mer utmanande när det gäller integritetsfrågor, säger Ola Kahlström.</p>
<p>Det har även gjorts en internationell utblick där exempel från liknande projekt i Köpenhamn och Amsterdam har studerats. Varje stad har olika lokala förutsättningar och olika möjligheter och utmaningar. Ola Kahlström menar att det gäller att hitta bästa vägval för just Uppsala och att det förmodligen kommer att innebära användandet av en kombination av tekniker.</p>
<figure id="attachment_10286" aria-describedby="caption-attachment-10286" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-10286 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Uppsala-fotgängare-1024x769.jpg" alt="Uppsala" width="640" height="481" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Uppsala-fotgängare-1024x769.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Uppsala-fotgängare-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Uppsala-fotgängare-768x577.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/Uppsala-fotgängare.jpg 1400w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-10286" class="wp-caption-text">För att möjliggöra ett tillgängligt, säkert, tryggt och inkluderande offentligt rum behöver Uppsala kommun veta mer än idag om hur gator, torg och platser faktiskt nyttjas, dygnet runt, året runt. </figcaption></figure>
<h2>En av Europas mest digitala platser</h2>
<p>Uppsala kommun har en vision att göra staden till en av Europas mest digitala platser år 2050. Projektet ses som en katalysator och språngbräda i koncernens styrning mot ett mer datadrivet arbetssätt. Under försommaren kommer kommunen att ta upp den avslutande projektrapporten på 150 sidor och därefter fatta beslut om hur man ska gå vidare.</p>


"Det går att mäta i princip allt, men hur ska vi använda data så att den faktiskt skapar nytta?"

Uppsala kommun har gjort en första kartläggning för att kunna mäta gång- och cykeltrafikflöden i staden. Finansiering via IoT Sverige.

Flödesmätning av Uppsalas gång- och cykeltrafik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Trafikanter-på-cykel-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Flödesmätning av Uppsalas gång- och cykeltrafik

"Viktigt att ha ett agilt mindset"

Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden (Stockhoms stads webb)

Connected SRS

<h4>Anna Bondesson, hur har det varit att hålla ihop och leda det här projektet?</h4>
<p>– Ett nyckelord har varit samverkan. Det handlar mycket om att få till en god dialog som bygger på tillit och öppenhet och att kontinuerligt utveckla ett gemensamt ”språk” och kunskapsbas. Jag tror att det gäller att ha en förmåga att kunna föra oladdade samtal mellan olika parter och kompetenser i projektet.</p>
<h4>Ni har haft ett agilt arbetssätt under projektets gång, varför då?</h4>
<p>– Det är omöjligt att veta vad slutresultatet bör och kommer vara vid projektstart i denna typ av utforskande projekt. Framdrift och framgång handlar mycket om att kunna revidera och omvärdera beslut och tankar under resans gång. Att våga välja spår och även inse att vissa saker måste läggas på hyllan och hanteras i senare skede är även viktigt för att komma vidare. Så här i efterhand inser jag att vi hade kunnat vara ännu bättre på att prioritera, det är en lärdom som jag tar med mig.</p>
<figure id="attachment_2851" aria-describedby="caption-attachment-2851" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2851" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson-300x229.jpg" alt="Anna Bondesson" width="300" height="229" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson-300x229.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson-1024x781.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson-768x586.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson-1536x1172.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Anna-Bondesson.jpg 1662w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-2851" class="wp-caption-text">Anna Bondesson, projektledare Connected SRS. Foto: Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h4>Berätta om några av utmaningarna i projektet?</h4>
<p>– En grundläggande utmaning har varit att hitta en rimlig och framkomlig innovations- och utvecklingsnivå; att hitta kompromisser mellan de behov som finns inom hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden, marknadens mognadsgrad och olika parters utvecklingsbehov och intressen. Inom vissa av piloterna har det exempelvis inte varit möjligt att samla in den data som identifierats som mest intressant eller central för hållbarhetsarbetet, vi har då varit tvungna att kompromissa för att komma vidare med mer praktiska tester.</p>
<p>– Det har även handlat om att ha ett ”lagom” långsiktigt utvecklingsperspektiv; att synka med stadens centrala riktlinjer och utvecklingen av en central plattform för IoT och samtidigt komma igång med tester och praktiska lösningar.</p>
<h4>Hur gjorde ni för att lyckas med att ha ett lagomt långsiktigt utvecklingsperspektiv?</h4>
<p>– Det handlar mycket om kontinuerlig dialog och samverkan återigen. Att sätta samman grupperingar med representanter från involverade parter och berörda aktörer i staden. Vi har inom projektet haft en samordningsgrupp som hanterat den kontinuerliga framdriften, prioriteringar och vägval. Piloterna har genomförts med hjälp av arbetsgrupper med experter från berörda förvaltningar och bolag. Projektet har även arbetat aktivt för att etablera kontaktytor och lyfta frågor som behöver hanteras gemensamt i staden, över förvaltnings- och bolagsgränser. Kommunikation är otroligt viktigt.</p>
<figure id="attachment_9770" aria-describedby="caption-attachment-9770" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-9770 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild4-1024x576.jpg" alt="Debiteringsmätare för el, Norra Djurgårdsstaden" width="640" height="360" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild4-1024x576.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild4-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild4-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild4.jpg 1280w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-9770" class="wp-caption-text">Debiteringsmätare för el, Norra Djurgårdsstaden. Foto: Stockhoms stad</figcaption></figure>
<h4>Vad är viktigt att tänka på när man driver innovationsprojekt?</h4>
<p>– Oj, det är en stor fråga! Det finns självklart många saker att tänka på. En viktig förutsättning tror jag handlar om att definiera var projektet befinner sig i innovationscykeln. För ett pilotprojekt till exempel, är det viktigt att ha klart för sig vad projektet förväntas bidra med och hur en eventuell fortsättning ska genomföras och finansieras.</p>
<p>– Mitt inne i ett spännande projekt är det lätt att skjuta dessa diskussioner och beslut framför sig. Men utan en plan för fortsatt utveckling riskerar projekt senare att stanna av. Det är även viktigt att det finns en insikt hos alla parter att det handlar just om innovation och en gemensam läranderesa; olika parters utvecklingsbehov behöver tillgodoses inom projektet.</p>
<figure id="attachment_9767" aria-describedby="caption-attachment-9767" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-9767 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild3-1024x576.jpg" alt="Trafikradar och WiFi-nod, Norra Djurgårdsstaden." width="640" height="360" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild3-1024x576.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild3-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild3-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Bild3.jpg 1280w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-9767" class="wp-caption-text">Trafikradar och WiFi-nod, Norra Djurgårdsstaden. Foto: Stockhoms stad</figcaption></figure>
<h4>Har du fler insikter från projektet?</h4>
<p>– Det finns massor! Den mest centrala eller övergripande insikten tror jag handlar om att denna typ av forsknings- och innovationsprojekt måste ses som en del av en långsiktig ”läranderesa”. Connected SRS hade en väldigt ambitiös målbild. Många hade hoppats att vi skulle kunna gå fortare fram och snabbare leverera implementerbara IoT-lösningar.</p>
<p>– Men det är så många delar som hänger ihop och som måste samspela. Förändring tar tid. Projektet har bidragit till att Stockholms stad har gjort en kunskapsförflyttning när det gäller hur IoT kan bidra till hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden och det arbete som krävs hos stadens förvaltningar och bolag.</p>
<h4>Slutligen, vad är du mest stolt över?</h4>
<p>– Att vi har höjt mognadsgraden hos alla parter och att det finns en positiv inställning till den fortsatta utvecklingen av IoT hos behovsägarna i Stockholms stad. Vi har skapat nya relationer och ökat förståelsen för varandras utvecklingsbehov över förvaltningsgränserna vilket är väldigt viktigt för det fortsatta arbetet.</p>


"Det är omöjligt att veta vad slutresultatet bör och kommer vara vid projektstart i denna typ av utforskande projekt."

Norra Djurgårdsstaden foto Stockholms stad

Projektet Connected SRS har drivits som en hubb inom ramen för IoT Sverige. Projektledare Anna Bondesson delar med sig av erfarenheter.

Viktigt att ha ett agilt mindset - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Norra-Djurgårdsstaden-foto-Stockholms-stad.jpg

Viktigt att ha ett agilt mindset

Barn med fastspänd raket. Foto: Adobe Stock Images.

Ny tjänst: Projektkoordinator med kompetens inom kommunikation - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Jobbahososs.jpg

Ny tjänst: Projektkoordinator med kompetens inom kommunikation

Kan digitala vårdbesök öka jämställdhet?

<h2>Digitala vårdbesök</h2>
<p>Redan innan Covid-19 pandemin bröt ut hade läkare vid CF-centret i Göteborg börjat fundera på om vissa av de obligatoriska vårdbesöken istället kunde ske digitalt från hemmet. Själva undersökningen går ut på att övervaka sjukdomens progress. Vid varje fysiskt besök kontrolleras patientens vikt och allmäntillstånd och utöver det genomförs en lungfunktionsundersökning (spirometri).</p>
<h2>Lyckat pilotprojekt</h2>
<p>Ett pilotprojekt startades där patienterna själva, tillsammans med vårdnadshavare, genomförde lungfunktionsundersökningen med hjälp av en hemspirometer som trådlöst kopplas till mobilen. Resultaten av undersökningen kunde sedan delas digitalt med vårdgivaren. Pilotstudien visade att metoden och vårdformen fungerade mycket bra.</p>
<p>– Vi fick en positiv respons både från patienterna och från vårdnadshavarna som bär ett tungt lass när det gäller vård av barn med Cystisk Fibros. Även från vårdgivarens sida fungerade metoden mycket bra, berättar Viktoria Mellqvist.</p>
<figure id="attachment_9488" aria-describedby="caption-attachment-9488" style="width: 268px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-9488" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist-268x300.jpg" alt="Viktoria Mellqvist" width="268" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist-268x300.jpg 268w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist-914x1024.jpg 914w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist-768x860.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist-1372x1536.jpg 1372w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Viktoria-Mellqvist.jpg 1386w" sizes="(max-width: 268px) 100vw, 268px" /><figcaption id="caption-attachment-9488" class="wp-caption-text">Viktoria Mellqvist</figcaption></figure>
<h2>Vårdbesök på distans utökades</h2>
<p>De positiva resultaten från pilotstudien vid Göteborgs pediatriska CF-center gjorde att man ville testa om vårdbesök på distans även kunde erbjudas vid övriga CF-center i Sverige. Även den studien bekräftade samma positiva resultat som pilotstudien visade.</p>
<p>Covid-19 pandemin har aktualiserat och påskyndat arbetet med att erbjuda digitala vårdmöten. Konceptet med egengenererad hälsodata (t.ex. lungfunktionsundersökning i hemmet) och digitala vårdmöten erbjuds nu även till vuxna personer med CF i en pågående studie som drivs av CF-teamet i Göteborg och med finansiering genom IoT Sverige.</p>
<h2>Gav idé till jämställdhetsprojekt</h2>
<p>Under pandemin fick endast en vårdnadshavare följa med sitt barn på de fysiska vårdbesöken. Någonstans där föddes en ny tanke hos CF-teamet i Göteborg. En hypotes kring vårdnadshavares delaktighet i vården av barn med CF.</p>
<p>– Vi tyckte oss se att båda föräldrarna tenderade att delta i högre grad vid de digitala vårdträffarna. Till skillnad mot de fysiska träffarna då vår känsla var att mammorna oftare deltar. Eftersom det är viktigt för barn med kroniska diagnoser att båda vårdnadshavarna är delaktiga i vården kändes detta som något vi måste undersöka djupare, säger Viktoria Mellqvist.</p>
<p>Ett spinoffprojekt kring jämställdhet startades. Studien, som är pågående, tittar på vilka vårdnadshavare som deltog på vårdbesöken på CF-mottagningen i Göteborg 2019 jämfört med 2021. Hur många besök har patienten gjort under dessa år och vem av vårdnadshavarna har deltagit? Fler parametrar kommer att vägas in i studien, till exempel om vårdnadshavarna bor tillsammans eller är separerade.</p>
<h2>Traditionell uppdelning</h2>
<p>Meningen är att ta reda på om digitala vårdbesök faktiskt kan bidra till ett mer jämställt vårdansvar.</p>
<p>– Projektet har främst fokus på en ökad tillgänglighet för båda föräldrarna då digitala besök förenklar medverkan och deltagande för dem båda när det gäller vård av barn med en kronisk sjukdom som CF är, säger Viktoria Mellqvist.</p>
<p>Hon poängterar att studien endast rör föräldrakonstellationen mamma, pappa och barn. Helt enkelt för att det inte finns andra konstellationer i det underlag som studeras.</p>
<h2>Utmanar invanda mönster</h2>
<p>Även för vården är studien viktig, den utmanar invanda mönster.</p>
<p>– Studien ger oss flera tankeställare. Till exempel vem av föräldrarna vi kontaktar i första hand. Är det mamman som oftast är med vid de fysiska besöken? Här tror jag att vi kan bli bättre på att göra medvetna val.</p>
<p>Jämställdhetsstudien är i slutändan allra viktigast för de barn som drabbats av Cystisk Fibros.</p>
<p>– Vi hoppas att studien kommer att kunna stödja vår hypotes om att vårdmetoden ”digitala vårdbesök” kan ge ett mer jämställt vårdansvar hos vårdnadshavarna, säger Viktoria Mellqvist.</p>
<p>Jämställdhetsstudien beräknas vara färdig senare i vår.</p>


Digitala vårdbesök gör att barn och vårdnadshavare inte behöver tillbringa lika mycket tid på sjukhus. 

På CF-kliniken i Göteborg erbjuds sedan två år tillbaka digitala vårdbesök. Nu undersöks om de kan leda till ökad jämställdhet.

Kan digitala vårdbesök leda till ökad jämställdhet? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Kan digitala vårdbesök leda till ökad jämställdhet?

IoT Sverige satsar på internationalisering

<h3>Berätta om din roll, vad ska du arbeta med?</h3>
<p>– Jag ska hjälpa till att öka kännedomen om IoT Sveriges arbete internationellt. Det handlar till exempel om att berätta om våra goda exempel som utvecklas i projekt som programmet finansierar, öka närvaro i internationella nätverk, delta i internationella event och initiativ.</p>
<h3>Varför är det viktigt att samverka internationellt?</h3>
<p>– För IoT Sveriges del är det viktigt att våra IoT-lösningar kan spridas utanför svenska gränser och där bidra till en hållbar samhällsutveckling oavsett den kontext där IoT lösningen tillämpas. Samverkan internationellt bidrar till att vi känner till vilka internationella standarder, kontexter och förutsättningar våra IoT-lösningar behöver beakta. Sen är det också viktigt att vi genom vår aktiva närvaro i internationella nätverk, initiativ och event berättar om de goda exempel som vi bidrar med.</p>
<figure id="attachment_5851" aria-describedby="caption-attachment-5851" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-5851" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-300x300.jpg" alt="Nicolai Slotte. Foto: Mikael Wallerstedt." width="300" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-300x300.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-150x150.jpg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2.jpg 500w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-5851" class="wp-caption-text">Nicolai Slotte. Foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>
<h3>Hur kommer arbetet att gå till rent praktiskt?</h3>
<p>– Vi arbetar på olika sätt med internationalisering. En viktig bit är förstås representation och deltagande vid internationella möten, events och seminarier. En annan del handlar om att lyssna in och förmedla information om den internationella utvecklingen på IoT-området och en tredje del handlar om kommunikation där vi aktivt arbetar med att paketera information i format som vi kan sprida genom olika kanaler, exempelvis podcast, artiklar, seminarier med mera.</p>
<h3>Vad är målet med internationaliseringsarbetet?</h3>
<p>– Vi har satt upp fem delmål som handlar om alltifrån att öka kännedomen om IoT Sverige internationellt, till användandet av internationella standarder, ökat deltagande i internationella nätverk, omvärldsbevakning och samverkan med andra aktörer.</p>
<h3>Är det några spännande internationella events på gång som du kan tipsa om?</h3>
<p>– Ja, närmast finns det till exempel IoT Solutions World Congress som går av stapeln mellan 10 – 12 maj 2022 och under hösten arrangeras Smart City Expo World Congress mellan 15 – 17 november 2022.</p>
<h3>Och på hemmafronten, vad händer härnäst?</h3>
<p>– Redan den 22 april kommer vi att arrangera ett webbinarium om internationalisering. Anmälan görs via vårt kalendarium. I övrigt kommer vi att finnas på plats i Almedalen i slutet av juni.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/blogg/internationalisering-att-hitta-hem-i-det-stora-och-det-lilla">Läs Nicolais blogg om internationalisering: &#8220;Att hitta rätt i det stora och i det lilla&#8221;</a></li>
</ul>


Möt Nicolai Slotte, internationaliseringsansvarig på IoT Sverige. Här berättar han om programmets strategi för att nå ut internationellt.

IoT Sverige satsar på internationalisering - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Internet-of-things-scaled.jpg

<p>IoT Sveriges hemsida har fått ett nytt utseende med mer färg, form och inspiration. En nyckelsida är vår nya projektportal där alla projekt som bedrivs eller tidigare bedrivits inom ramen för IoT Sverige presenteras. Målet med projektportalen är att du som är intresserad av IoT lätt ska kunna botanisera bland alla våra spännande projekt, bli inspirerad och kanske kunna hitta nya kontakter. Varför vänta – gå direkt till <a href="https://iotsverige.se/projektportal">nya Projektportalen</a>.</p>
<h2>IoT Forum och ny blogg</h2>
<p>Ytterligare en nyhet är vår avdelning för IoT Forum som är IoT Sveriges initiativ och plattform för kunskap och erfarenhetsutbyte inom sakernas internet. Under IoT Forum hittar du vår <a href="https://iotsverige.se/blogg">nya blogg</a> och events som är på gång.</p>
<h2>Har vi missat något?</h2>
<p>Att lansera en ny webb innebär mycket arbete med text, bild med mera. Du som är projektledare, ta gärna en extra titt på just din projektsida. Är det något du vill lägga till? Någon viktig länk eller annan info som kan tillföra viktig kunskap? Hör av dig till oss så uppdaterar vi. <a href="https://iotsverige.se/om-oss/kontakt/">Kontaktuppgifter hittar du här.</a> Kom ihåg att en webb aldrig blir riktigt färdig, meningen är att den ska vara levande och ständigt uppdateras. </p>
<p>Varmt välkommen till nya iotsverige.se!</p>
<p><a href="/nyheter/valkommen-till-nya-iotsverige-se?newsletter=true">Signa upp på vårt nyhetsbrev!</a></p>
<p>&nbsp;</p>


Foto med dator och en massa idéer. Foto: Adobe Stock Images.

Vi har nöjet att presentera vår nya hemsida där fokus ligger på alla spännande projekt som bedrivs inom ramen för IoT Sveriges utlysningar.

Välkommen till nya iotsverige.se! - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Blogg-header.jpg

Välkommen till nya iotsverige.se!

Vägledning för IoT-tjänster – från behov till realisering

Projektet "Beställarnätverk och vägledning för framtidens samhällen"

<p>IoT, eller sakernas internet, används idag inom många olika delar av offentlig sektor. Men trots att tekniken inte är ny så är marknaden relativt omogen och många kommuner och regioner upplever svårigheter när det kommer till frågor om upphandling och implementering av IoT. Det finns ett stort behov av stöd i hela processen från behov till realisering.</p>
<p>Den nya vägledningen har tagits fram genom IoT Sveriges stöd och det är SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som tillsammans med Upphandlingsmyndigheten, Svenska stadsnätsföreningen och ett stort antal kommuner som har tagit fram den.</p>


Den nya vägledningen har tagits fram av SKR, Upphandlingsmyndigheten, Svenska stadsnätsföreningen och flera kommuner.

Använd den nya vägledningen för tjänster inom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Vägledning-för-tjänster-inom-IoT.jpg

Använd den nya vägledningen för tjänster inom IoT

<p>Målet med detta förberedelseprojekt är att med IoT-lösningar möjliggöra för äldre personer att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt och att skapa ett tryggt boende för personer med funktionsvariation.</p>
<p>Lunds kommun ligger långt framme när det gäller digitaliseringsarbete. Förra året fick kommunen ta emot utmärkelsen ”Sveriges e-hälsokommun” och Lund är även utsedd av SKR till en av tio modellkommuner för äldreomsorgens digitalisering. Förstudien som drivits inom ramen för IoT Sveriges utlysning 2020 handlar om att genom användning av IoT öka självständighet, trygghet och livskvalitet hos äldre människor och hos människor med funktionsvariation.</p>
<p>– Det här projektet ligger helt i linje med kommunens övergripande digitaliseringsstrategi. I grund och botten handlar det om att ge människor förutsättningar för ett så självständigt liv som möjligt, säger Sandra West, utvecklingsledare för digitalisering inom vård- och omsorgsförvaltningen i Lund.</p>
<p>Grundfrågan i projektet var ta reda på hur olika IoT-lösningar kan öka möjligheten till kvarboende med bibehållen livskvalitet. Projektet genomfördes i fyra faser.</p>
<h2>Behovskartläggning hos brukare och anhöriga</h2>
<p>Den första fasen handlade om att utreda vilka behov brukare har för att kunna uppleva en hög livskvalitet och kunna bo i eget boende. Här intervjuades flera brukare och även anhöriga som ofta är nära involverade i brukarens boendesituation. Sandra West menar att många parametrar handlar om trygghet och tillit till tekniken.</p>
<p>– Mycket handlar om att få brukaren att känna sig trygg med tekniken. Det kan handla om IoT-lösningar där brukaren själv behöver hantera en surfplatta eller mobiltelefon, en dörrklocka med videofunktion till exempel, säger hon.</p>
<h2>Stort intresse hos IoT-leverantörer</h2>
<p>I den andra fasen genomfördes en marknadsanalys för att kartlägga vilka IoT-lösningar som finns på marknaden och som mappar mot brukarnas behov. Sextio leverantörer listades varav sjutton fick presentera sina lösningar för projektgruppen och tre av dem djupintervjuades därefter. Det finns ett stort intresse hos marknadens IoT-aktörer när det gäller att leverera lösningar inom välfärdsteknik. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till branschens särskilda säkerhetskrav.</p>
<p>– IoT-lösningar inom hälsa, vård och omsorg samlar ofta in känsliga personuppgifter. Det finns många lagstiftningar att ha koll på när det gäller detta område, något som inte alltid är så lätt för mindre IoT-leverantörer, säger Sandra West.</p>
<p><img loading="lazy" class="alignnone size-medium wp-image-1614" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Sandra-West-300x214.jpg" alt="" width="300" height="214" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Sandra-West-300x214.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Sandra-West-1024x732.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Sandra-West-768x549.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Sandra-West.jpg 1283w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /> <br />
Sandra West. Foto: Lunds kommun.</p>
<p>Den tredje fasen innebar en verksamhetsanalys där projektet tittade på vilka organisatoriska och tekniska förutsättningar som måste vara på plats för att kunna använda IoT-lösningar inom vård och omsorg. En viktig lärdom kommunen tar med sig är vikten av att arbeta brett med IoT.</p>
<p>– Vi behöver arbeta kommunövergripande och även mellan centrala stödfunktioner. Det är nyckeln för att få IoT-plattformar att verkligen användas. Sedan behövs det självklart även verksamhetsspecifika lösningar på förvaltningsnivå, säger Sandra West.</p>
<h2>Våga avgränsa projektet</h2>
<p>Sandra West rekommenderar andra kommuner som är intresserade av att genomföra liknande projekt att tänka igenom omfattningen ordentligt och att våga avgränsa. Sett i backspegeln menar hon att det hade varit klokt att smalna av projektet.</p>
<p>– Vi tog en ganska bred ansats i detta förberedelseprojekt, något som blev utmanande när det kommer till att hålla ihop allting. Samtidigt har vi nu väldigt mycket data som underlag inför en fortsättning, säger hon.</p>
<p>Även den pågående pandemin försvårade vissa moment som till exempel intervjuer med brukare och andra möten som fick ske digitalt. Sammantaget har projektet lett till att kommunen fått en djupare förståelse för vad som krävs för att kunna ta steget vidare. Det redovisas i en rapport som utgjorde avslutande fas fyra i projektet.</p>


"Vi behöver arbeta kommun-övergripande och även mellan centrala stödfunktioner."

Brukare får hjälp med äthjälpmedlet Bestic.

Grundfrågan i projektet var ta reda på hur olika IoT-lösningar kan öka möjligheten till kvarboende med bibehållen livskvalitet. Finansiering via IoT Sverige.

IoT ska hjälpa äldre att bo kvar hemma - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/Självständigt-boende-webb1-scaled.jpg

IoT ska hjälpa äldre att bo kvar hemma

<p>Olle Bergdahl har sedan drygt tre år tillbaka varit engagerad i IoT Sveriges arbete. Framförallt har han arbetat med utveckling och utformning av programmets projektportfölj.</p>
<p>– Olle har en mycket god insikt i programmet. Som projektansvarig har han drivit på för att IoT Sveriges projektportfölj ska vara välbalanserad och innehålla en mix av både strategiska projekt och innovativa IoT-projekt inom olika ämnesområden, säger Jin Moen, avgående programchef.</p>
<p>IoT Sverige är inne på sitt sjunde år och Olle Bergdahl ser fram emot att fortsätta leda programmet i linje med uppsatta mål och visioner.</p>
<p>– Det ska bli väldigt kul att leda programmets arbete. Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Som strategiskt innovationsprogram bidrar vi starkt till samverkan och innovation mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och det offentliga. Det är först när vi jobbar tillsammans och lär av varandra som vi kan lösa de riktigt stora utmaningarna vi står inför, säger Olle Bergdahl.</p>
<h2>Ser trend – ökat behov av IoT</h2>
<p>IoT används idag på olika sätt inom många delar av offentlig sektor. Men fortfarande finns stor potential att nyttja tekniken i större utsträckning och mer innovativt. Olle Bergdahl ser en trend mot ett ökat behov av IoT, både nationellt och internationellt. Inte minst inom områdena smarta städer och hälsa.</p>
<p>– Jag tror att den gröna och digitala omställningen kommer att bli en drivkraft och accelerera användandet av IoT. Det pratas mycket om datadriven innovation och vi behöver gå från ord till handling. Även inom området hälsa behövs mer IoT, inte minst inom vård och omsorg, säger han.</p>
<p>Olle Bergdahl tar över som programchef från och med den 1 februari. Nuvarande programchef Jin Moen kommer fortsätta arbeta vid programkontoret för IoT Sverige i rollen som biträdande programchef.</p>


"Jag tror att den gröna och digitala omställningen kommer att bli en drivkraft och accelerera användandet av IoT." 

Pressmeddelande: Det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige får en ny programchef. Olle Bergdahl kommer närmast från rollen som projektansvarig på programkontoret. Den 1 februari tar han över programchefsrollen efter Jin Moen.

Olle Bergdahl blir ny programchef - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-B.jpg

Olle Bergdahl blir ny programchef

Projektsidan för Smarta Brandpostpluggar

Länk till VA Syd 

<h3>Berätta om ert förberedelseprojekt som drivits inom ramen för IoT Sveriges utlysning 2021?</h3>
<p>– Det övergripande syftet med projektet är att skapa ett dricksvattensystem med färre störningar. Vi har kommit så långt att vi tillsammans med en teknikleverantör har tagit fram en prototyp på en brandpostplugg med inbyggda sensorer.</p>
<h3>Hur fungerar IoT-tekniken i brandpostpluggen?</h3>
<p>– Det finns tre varianter av brandpostpluggar, men vi använder oss av samma grundsensor i alla tre. Om det står vatten i utloppet så betyder det att brandposten inte håller tätt och då kan sensorn signalera om det. Den larmar också om det står vatten på utsidan av brandposten, vid läckage till exempel. Vid läckage uppstår det ofta vibrationer i rören och det är också något som dessa sensorer känner av och kan larma om.</p>
<figure id="attachment_2559" aria-describedby="caption-attachment-2559" style="width: 298px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2559" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/tre-brandpostpluggar-298x300.png" alt="" width="298" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/tre-brandpostpluggar-298x300.png 298w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/tre-brandpostpluggar-150x150.png 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/tre-brandpostpluggar-768x774.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/tre-brandpostpluggar.png 895w" sizes="(max-width: 298px) 100vw, 298px" /><figcaption id="caption-attachment-2559" class="wp-caption-text">Tre varianter på brandpostpluggar, alla tre använder samma grundsensor som kan signalera om läckage och manövrering. Foto: VA SYD.</figcaption></figure>
<h3>Hur är det med säkerhetsfrågor – kan tekniken hjälpa till där?</h3>
<p>– Ja, den nya smarta brandpostpluggen har även en inbyggd accelerometer som larmar när den blir manövrerad, alltså när någon försöker ta loss den. Det här tror vi kan motverka vattenstölder och minska risken för andra typer av sabotage som kostar samhället dyra pengar.</p>
<h3>Är det här en helt ny produkt i VA-branschen?</h3>
<p>– Tekniken i sig är inte ny, sensorerna har ju funnits ett tag. Men användningsområdet är helt nytt, smarta brandpostpluggar finns ännu inte ute på marknaden.</p>
<h3>Ni gjorde en innovationsupphandling i det här projektet, vad innebär det?</h3>
<p>– Det betyder att vi gick ut brett med en förfrågan om att utveckla en prototyp. Innovationsupphandlingsmodellen gör det sedan möjligt för oss att välja ganska fritt bland flera intressanta leverantörer. Eftersom det här enbart gäller utvecklingen av prototypen så skjuter vi så att säga på momentet där vi handlar upp själva produkten till senare. Det har fungerat väldigt bra och för de företag som inte blev valda så finns det ju en ny chans senare när vi handlar upp produkten.</p>
<h3>Vad händer härnäst?</h3>
<p>– Vi kommer att göra skarpa fälttest av prototypen senare i vår. 45 smarta brandpostpluggar ska sättas ut och utsättas för både vatten och manövrering.</p>
<h3>Slutligen, hur ser användningen av IoT ut inom vatten- och avloppsbranschen i stort?</h3>
<p>– IoT har stor potential att skapa nytta inom vatten- och avloppsbranschen. Vi har tusentals anslutningspunkter i det svenska kommunala vatten- och avloppssystemet spridda över stora geografiska ytor. Med sensorteknik finns det potential för både övervakning och larmfunktionalitet av olika slag. Vårt projekt är det första i sitt slag och vi märker av ett stort intresse både från näringsliv och från andra VA-bolag.</p>
<figure id="attachment_2560" aria-describedby="caption-attachment-2560" style="width: 198px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" class="wp-image-2560 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Josefin-Barup-198x300.png" alt="" width="198" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Josefin-Barup-198x300.png 198w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Josefin-Barup-674x1024.png 674w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Josefin-Barup-768x1166.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Josefin-Barup.png 945w" sizes="(max-width: 198px) 100vw, 198px" /><figcaption id="caption-attachment-2560" class="wp-caption-text">Josefin Barup, utvecklingsingenjör på VA SYD och Sweden Water Research. Projektledare för förberedelseprojektet Smarta brandpostpluggar. Foto: VA SYD.</figcaption></figure>
<h2> </h2>


"IoT har stor potential att skapa nytta inom vatten- och avlopps-branschen."

IoT är ett relativt outforskat område inom vatten- och avloppsbranschen. Här har en prototyp på en smart brandpostplugg tagits fram.

Smarta brandpostpluggar – ny IoT-produkt - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/brandpostplugg-Lund-e1644852217358.png

Smarta brandpostpluggar – ny IoT-produkt

Läs mer: Eksta Trygghetsboendes webbsida

<p>Under det gångna året har Eksta fått finansiering via IoT Sverige och trygghetsboendet har utgjort en testbädd för att undersöka hur IoT-teknik kan skapa mervärde för de 80 hyresgästerna. Medelåldern i fastigheten är cirka 82 år och många är ensamhushåll.</p>
<h2>Sänka tröskeln att använda ny teknik</h2>
<p>Projektet inleddes med att ta reda på hur intresset för ny teknik såg ut, vilken typ av digitala lösningar som efterfrågades av hyresgästerna. Men innan den frågan kunde besvaras krävdes ett förarbete.</p>
<p>– Det är svårt att veta hur IoT-lösningar skulle kunna skapa nytta i din vardag om du inte känner till vilka möjligheter som finns på marknaden. Vi har därför jobbat mycket med att visa upp olika lösningar och på så sätt skapa nyfikenhet och sänka tröskeln att prova på ny teknik, säger Christer Kilersjö, Vd på Eksta.</p>
<p>En fokusgrupp med hyresgäster på trygghetsboendet bildades. Gruppen fick under året prova på olika typer av digitala lösningar för att öka kunskapen om IoT-teknik. Parallellt med det anordnades ett ”teknik-café” där hyresgästerna erbjöds hjälp med sina smartphones och surfplattor. Behovet av teknikstöd är stort och det är något som projektet identifierat som en förutsättning för att framgångsrikt kunna införa ny teknik i hemmet.</p>
<figure id="attachment_2616" aria-describedby="caption-attachment-2616" style="width: 240px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2616" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Christer-Kilersjö-Eksta_webb-400x500-1-240x300.jpeg" alt="" width="240" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Christer-Kilersjö-Eksta_webb-400x500-1-240x300.jpeg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Christer-Kilersjö-Eksta_webb-400x500-1.jpeg 400w" sizes="(max-width: 240px) 100vw, 240px" /><figcaption id="caption-attachment-2616" class="wp-caption-text">Christer Kilersjö, Vd, Eksta Bostads AB</figcaption></figure>
<h2>Boende prioriterade IoT-lösningarna</h2>
<p>IoT-lösningar som testades var exempelvis en ljusstig som vid detekterad rörelse på natten automatiskt tänder en golvbelysning (för att minska risken för fall); hemma/borta funktion för att styra tjänster med en fysisk knapp på väggen; fjärrstyrning av belysning via smarttelefon med mera. I en workshop fick fokusgruppen rangordna vilka funktioner de prioriterade högst. Spisvakt hamnade på första plats tätt följd av fallsensor, Googles röststyrda assistent för högtalare/skärm och medicinskåp som ger påminnelser i mobilen. Tillgång till trådlöst bredband i lägenheten ansågs som en förutsättning av flera deltagare.</p>
<figure id="attachment_2617" aria-describedby="caption-attachment-2617" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="wp-image-2617 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-1024x562.jpg" alt="" width="640" height="351" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-1024x562.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-300x165.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-768x421.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-1536x842.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Bild-Eksta-Fokusgrupp-IMG_cafe-2048x1123.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-2617" class="wp-caption-text">Hyresgäster på ”teknik-café” på Eksta trygghetsboende i Kungsbacka. Foto: Eksta Bostads AB.</figcaption></figure>
<h2>LoRa-teknik för kostnadseffektiv infrastruktur</h2>
<p>När det gäller infrastrukturen kring överföring av sensordata kopplat till fastigheten användes LoRa-teknik. Kungsbacka Kommun har ett eget LoRa-nätverk som projektet kunde ansluta sig till. Fördelarna med LoRaWan är att det är lätt att koppla upp många sensorer på samma nätverk samt att enheterna har långa batteritider. Med hjälp av sensorerna mättes temperatur, luftfuktighet, rörelse och koldioxidhalter.</p>
<p>– Via ett gränssnitt i datorn/mobilen går det sedan lätt att se om nivåerna skjuter i höjden någon särskild tid eller dag. Utifrån det kan vi exempelvis avgöra om ventilationen är tillräcklig, säger Jonas Enebrand, IoT-konsult och projektkoordinator.</p>
<figure id="attachment_2620" aria-describedby="caption-attachment-2620" style="width: 240px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2620" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Jonas-Enebrand-porträtt_webb-400x500-1-240x300.jpeg" alt="" width="240" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Jonas-Enebrand-porträtt_webb-400x500-1-240x300.jpeg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Jonas-Enebrand-porträtt_webb-400x500-1.jpeg 400w" sizes="(max-width: 240px) 100vw, 240px" /><figcaption id="caption-attachment-2620" class="wp-caption-text">Jonas Enebrand, IoT-konsult</figcaption></figure>
<h2>Förändrat uppdrag och nya ansvarsområden</h2>
<p>Flera av IoT-lösningarna som testades kräver en robust och säker uppkoppling. En av lärdomarna i projektet handlar just om frågan kring vem som ska ansvara för de tekniska lösningarna i en bostad, till exempel WiFi-nätverk. Christer Kilersjö tror att uppdraget för kommunala fastighetsbolag (allmännyttan) i framtiden kommer att förändras i takt med den pågående digitaliseringen av samhället.</p>
<p>– Vi behöver utveckla flexiblare boendeformer där den bästa digitala tekniken är med redan på planeringsstadiet av byggnationen, och där nya arbetsmetoder och samverkan kan utvecklas då verksamheten startas och hyresgäster flyttar in, säger han.</p>
<figure id="attachment_2625" aria-describedby="caption-attachment-2625" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" class="size-medium wp-image-2625" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-300x225.jpeg" alt="" width="300" height="225" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-1024x768.jpeg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-768x576.jpeg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-1536x1152.jpeg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta-Bild-Fokusgrupp-IMG_20210505_121735-2048x1536.jpeg 2048w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-2625" class="wp-caption-text">Fokusgruppen lär sig mer om IoT på Eksta trygghetsboende. Foto: Eksta Bostads AB.</figcaption></figure>
<h2>Ekonomi och digitalt utanförskap – två knäckfrågor</h2>
<p>Det finns smarta IoT-lösningar som kan bidra till att skapa mervärde för hyresgäster i trygghetsboenden. Det är både Christer Kilersjö och Jonas Enebrand eniga om efter genomförande av denna förstudie. Men det finns fortfarande utmaningar. En av knäckfrågorna handlar om ekonomi. Vem ska betala för den nya tekniken, servicen och supporten i dessa boenden? I grund och botten är det en demokratifråga menar Jonas Enebrand:</p>
<p>– Hos äldre personer finns det idag ett stort digitalt utanförskap som delvis beror på teknikrädsla. Det är även en ekonomisk fråga för många; att kunna prioritera teknikinköp kan vara svårt när pensionen knappt räcker till mat och hyra. Vi behöver bli bättre på att samarbeta över de organisatoriska gränserna för att motverka att ett ökat utanförskap uppstår när vi inför ny teknik. Digital delaktighet är viktigt för demokratin och bidrar till god hälsa och ökad livskvalitet för den enskilde hyresgästen, säger Jonas Enebrand</p>
<p>Förhoppningen är att denna förstudie kan bidra till viktiga insikter och i ett längre perspektiv leda till nya boendekoncept som kan skalas upp och nyttjas i bred utsträckning, avslutar Christer Kilersjö.</p>
<p>&nbsp;</p>


Spisvakt, fallsensor, röststyrd högtalare och medicinskåp som skickar digitala påminnelser. Det är exempel på teknik som prioriterades högt av hyresgästerna på Eksta trygghetsboende i Kolla Parkstad, Kungsbacka. I detta förberedelseprojekt undersöktes hur IoT-teknik kan skapa mervärde för äldre personer.

IoT-lösningar testades i trygghetsboende - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Eksta.jpg

IoT-lösningar testades i trygghetsboende

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

Finansiera ditt projekt

IoT – så funkar det

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Hemsjukhuset 3.0

portra%cc%88ttbild_emmy

porträttbild_emmy

Emmy Hedström

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

IoT inom vård och hälsa.

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>


Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till Smart City Lab drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

"Flera lärare som redan har testat lösningen beskriver att de har fått aha-upplevelser."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

David Ulfstrand

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

Data som strategisk resurs - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Snabblänkar till verksamheten

Våra projekt