16 miljoner ska fördelas till innovativa IoT-projekt

Blogg: Hur smarta är städerna 2023?

Blogg: Fem viktiga trender kring smarta städer

Aktuellt

Utlysning 2023

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<p>IoT Sveriges utlysning för 2023, IoT för innovativ samhällsnytta, ska totalt fördela 16 miljoner till nya och innovativa IoT-lösningar i offentlig sektor. Utlysningen vänder sig till initiativ som kan skala och som även bygger på tidigare projekt som drivits inom ramen för IoT Sverige.</p>
<p>– Vi vill främja projekt som kan ta steget vidare, från prototyp och proof of concept-lösningar till implementering och genomförande. Det finns en stor potential i att använda IoT inom offentlig sektor ännu mer, säger Catrin Ditz, programchef på IoT Sverige.</p>
<figure id="attachment_20226" aria-describedby="caption-attachment-20226" style="width: 266px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-20226" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Catrin-Ditz-webb-foto-Mikael-Wallerstedt-266x300.png" alt="Catrin Ditz foto Mikael Wallerstedt" width="266" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Catrin-Ditz-webb-foto-Mikael-Wallerstedt-266x300.png 266w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Catrin-Ditz-webb-foto-Mikael-Wallerstedt-768x867.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Catrin-Ditz-webb-foto-Mikael-Wallerstedt.png 814w" sizes="(max-width: 266px) 100vw, 266px" /><figcaption id="caption-attachment-20226" class="wp-caption-text">Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto Mikael Wallerstedt</figcaption></figure>
<h2>Extern bedömarprocess</h2>
<p>Nu när utlysningen har stängt tar bedömarprocessen vid. Externa bedömare kommer att läsa igenom och bedöma alla inkomna ansökningar som uppfyller de formella kraven. Bedömningsperioden pågår mellan 6 december och 15 januari.</p>
<p>– Årets utlysning har tre behovsområden; jämlik hälsa, trygga offentliga miljöer och snabbare klimatomställning. Det är områden där vi vet att IoT-lösningar kan bidra till effektivisering och förbättring. Vi ser med spänning fram emot vilka de nya projekten blir, säger Catrin Ditz.</p>
<p>IoT Sverige är inte med i bedömningsprocessen och kan inte påverka vilka projekt som väljs ut. Bedömarna kommer att göra en rekommendation till Vinnova som fattar det slutgiltiga beslutet den 23 februari. Projektstart för de nya projekten sker tidigast 26 februari och senast 31 mars 2024.</p>


IoT Sveriges utlysning IoT för innovativ samhällsnytta har nu stängt. Nu tar bedömningsprocessen vid.

16 miljoner ska fördelas till innovativa IoT-projekt - IoT Sverige

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p><span style="font-size: 20px;"><em>Björn Hagström tog pulsen på flera städer på Smart City Expo i Barcelona, till exempel Kiev som tillhandahåller en app som både ger notiser om flyglarm samt kan visa på lediga parkeringsplatser och där man också kan köpa biljetter till lokaltrafiken. I detta blogginlägg skriver han också om vilka aktörer som var på plats och vilka som borde ha varit på plats. </em></span></p>
<p>Den nordisk-/baltiska paviljongen var minst 50 procent större och det stämmer också för hela mässan. I år hade Stockholm anslutit sig tillsammans med Oslo och Helsingfors. Köpenhamn saknades tyvärr men Danmarks motsvarighet till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Kommunernes Landsforening (KL) var på plats. Det var 140 svenskar i delegationen plus ett antal som åkte ner själva eller i samverkan med andra.</p>
<p>Det stora antalet svenskar gör det väldigt förvånande att SKR inte fanns på plats. SKR har digitalisering som en av sina tre fokusområden framöver och jag hoppas verkligen att de är med i framtiden. Smarta städer borde vara ett huvudfokus för dem.</p>
<h2>Skola samt vård och omsorg saknades</h2>
<p>Värt att notera på årets Smart City Expo var att skola samt vård och omsorg, som är stora verksamhetsområden för städer, till stor del saknades bland utställarna. Även om de har egna mässor borde de också varit närvarande här i större utsträckning.</p>
<p>Kina hade en av mässans största montrar men den var till stor del tom både på besökare och utställare/representanter vilket gav en del konstiga vibbar runt hela montern.</p>
<figure id="attachment_20550" aria-describedby="caption-attachment-20550" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-20550 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1024x281.png" alt="Smart City Kina" width="640" height="176" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1024x281.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-300x82.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-768x211.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1536x422.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-2048x563.png 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20550" class="wp-caption-text">Kinas monter på Smart City Expo gapade tom för det mesta.</figcaption></figure>
<h2>Frågorna som ställdes till städerna</h2>
<p>Även i år försökte jag prata med så många städer som möjligt och ställa några frågor till dem. Det var mer utmanade i år då det gått från 22 till 45 städer. Frågorna jag ställde var i princip samma som förra året:</p>
<ul>
<li>Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har ni uppnått?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?</li>
<li>Vilka är era största utmaningar närmaste 1–2 åren?</li>
</ul>
<h2>Systematisk effekthemtagning saknas (inte i Stockholm)</h2>
<p>Förra året var trenden tydlig; nästan alla jobbade med tester och PoC:ar och hade inte koll på effekterna <a href="https://iotsverige.se/blogg/vilka-effekter-nar-satsningar-pa-smart-stad">(läs förra årets blogg om detta).</a> Undantagen var Stockholm och Helsingborg. Bilden i år är lite annorlunda, det var fler städer som jobbade med att definiera sina mål och behov samt mäta effekterna man når. Stockholm och Helsingborg var fortsatt lysande stjärnor på smart stad-himlen men de var inte längre ensamma.</p>
<p>När det gäller hinder lyfte i princip alla städer fram finansieringen. Undantaget var Riyad som av någon anledning inte såg några problem med att hitta pengar. Nästan alla saknar ett systematiskt sätt att hämta hem de effekter nya lösningar skapar så de kan återinvestera i fler förändringsprojekt. Stockholm är ett gott undantag och fler borde få igång denna snurra för att kunna få en långsiktigt hållbar digitalisering.</p>
<figure id="attachment_14718" aria-describedby="caption-attachment-14718" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14718 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg" alt="Björn Hagström" width="300" height="200" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-768x511.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1536x1022.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small.jpg 2000w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-14718" class="wp-caption-text">Björn Hagström pratade med flera av städerna på Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Så svarade städerna</h2>
<h3>Stockholm</h3>
<p>Stockholm lyfter i år fram arbetet som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) gjort med energieffektivisering av skolfastigheter. Här finns mycket siffror på effekthemtagningen. Notera att man alltså inte bara mätt effekten man nått, man har också hämtat hem pengarna och kan satsa dem där de behövs. Väldigt bra jobbat!</p>
<p>Stockholm ser också stor potential i ett nytt projekt för underhåll av avlopp där man går från fysiska besök till kameror eller mikrofoner för att identifiera problem.</p>
<p>Ett roligt projekt är att mota kanadagäss med drönare. Kanadagäss är en invasiv art som man nu identifierar via drönare som också motar ut dem i vattnet och bort från stränder och folk med hjälp av varningsljud. Testet var så lyckat att när SVT skulle göra ett reportage fanns det inga fåglar att visa lösningen på.</p>
<p>Utmaningarna framåt är, förutom finansiering, att staden är restriktiv med molntjänster.</p>
<h3>Helsingfors</h3>
<p>Helsingfors har sett goda effekter för företag kopplat till mobilitet med trafikflöden och säkerhet. Ett nytt område är urban air mobility då drönare blir allt större och viktigare inslag i stadsmiljön. Staden följer företag som bygger tjänster på deras data och de bästa och mest framgångsrika växer och frodas.</p>
<h3>Helsingborg</h3>
<p>Helsingborg smart belysning är fortsatt det stora fokuset och kommer vara det ett antal år. Den nya belysningen skapar också ett meshnätverk för IoT med olika tekniker beroende på behov. Genom flexibla armaturer med två kopplingar för tillbehör skapas stora möjligheter för framtiden. Målet var att spara 60–70 procent i energi och resultatet hittills är 86 procent.</p>
<h3>Tammerfors</h3>
<p>Tammerfors har spännande arbete på gång genom att mäta och förutse rörelsemönster. Används bland annat för att underlätta för restauranger att bemanna rätt och mobilitetslösningar för att finnas på rätt plats vid till exempel större evenemang med mycket folk. De är i en tidig lanseringsfas nu. En utmaning är att få alla att inse nyttan och värdet av att arbeta med IoT.</p>
<h3>Budapest</h3>
<p>Budapest söker lösningar med ROI inom ett år då finansieringen är en stor utmaning. Smart parkering är ett prioriterat område där man försöker motverka långtidsparkeringar och flytta transporter till bilpooler och liknande lösningar. Man arbetar en hel del med inkludering, till exempel medborgarbudget.</p>
<h3>Tokyo</h3>
<p>Tokyo har långsiktigt arbetat med att minska vattenläckage i vattensystemet från 30 till 3 procent. Detta är dock rätt mycket traditionellt ”dum stad” arbete med byte av vattenledningar från bly och att manuellt lyssna på rören.</p>
<h3>Tsukuba</h3>
<p>Tsukuba erbjuder möjligheten att distansarbeta genom fysiska robotar. Människor med funktionsvariation kan arbeta på café exempelvis. Projektet är under uppstart.</p>
<h3>Dallas</h3>
<p>Dallas har multisensorer för att läsa nummerskyltar som också skapar ett publikt wifinät. Man använder också bilar för att inventera tillgångar som kvalitet på vägar och annan närliggande infrastruktur. Detta sker för sällan och man letar lösningar för att snabba upp insamlingen.</p>
<p>Förutom finansiering är legala hinder en utmaning.</p>
<h3>Jersey</h3>
<p>Jersey har inte heller problem med finansiering. De har sålt ett IoT-bolag till Velos för 400 miljoner pund och har fått 20 miljoner att återinvestera i digitalisering och innovation med fokus på mobilitet. De är i princip venture capitalists här.</p>
<h3>Fort Worth</h3>
<p>Fort Worth är en hamn och transporthub. De ska digitalisera hamnen med en digital tvilling och öka genomströmningen av gods vid flytt av gods från båt till bil med 50 procent. Den digitala tvillingen ska se till att det finns en förare på rätt plats i rätt tid för att ta emot en last. Inga onödiga köer och alltid en bil på plats när den behövs. Projektet ska vara klart inom 18–24 månader.</p>
<p>Staden är också den snabbast växande i USA och har växtvärk med bostadsbrist och trafikproblem där de ser att digitalisering kan vara en del av lösningen.</p>
<h3>Kiev</h3>
<p>Kiev lyfter fram sin app som laddats ned av 2,6 miljoner personer vilket i praktiken är alla vuxna invånare. Här får man notiser om flyglarm och annat som tyvärr tillhör vardagen för medborgarna. Appen är porten in till staden för att hitta parkering och köpa biljetter till lokaltrafiken och det tillkommer tjänster hela tiden. Att biljettförsäljningen nu är digital förenklar inte bara för kunderna, det har också ökat intäkterna med 20 procent genom minskad korruption. Tidigare såldes biljetterna av personer fysiskt vid stationerna. Eid är inbyggt i lösningen.</p>
<h3>Sunderland</h3>
<p>Sunderland satsar på självkörande fordon som kör enligt vissa rutter som mellan centrum, universitet och sjukhuset. De tillhandahåller även gratis wifi vilket har varit väldigt viktigt för svaga grupper i samhället och här finns utvärdering och siffror på deras webb.</p>
<h3>Singapore</h3>
<p>Singapore hade en rejäl monter och visade upp intressanta lösningar. Deras samhällsmodell gör det dock ofta utmanande att skala deras tänk till andra. På en direkt fråga säger de att de måste arbeta med medgivande från medborgare för att samla och behandla personuppgifter.</p>
<p>En lösning de visade var trygghetslarm för äldre. Det var idag en knapp på väggen men i nästa fas undersöker de wearables. Det spännande med lösningen var att i första skedet så gick larmet till en skärm nere i trappuppgången där grannar och bekanta kan se det och agera närstöd. Sedan eskalerades det i olika steg till en central larmcentral som agerade. Med larmet kommer information om sjukdomsbilden och en möjlighet att prata med den sjuka via mikrofon. Lösningen finns i 10 000 hushåll idag.</p>
<p>Man tittar också på att använda radar för att upptäcka avvikande hälsotillstånd och dödsfall för att skicka larm.</p>
<p>De visade också upp en digital tvilling över bland annat lokaltrafik som är extra spännande för dem då vem som helst kan börja köra buss hur som helst utan något tillstånd. En lösning som känns väldigt långt från den svenska byråkratin. Det är viktigt att inse hur olika förhållanden vi har på olika ställen i världen.</p>
<figure id="attachment_20561" aria-describedby="caption-attachment-20561" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-20561 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-1024x692.png" alt="Smart City Singapore" width="640" height="433" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-1024x692.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-300x203.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-768x519.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore.png 1534w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20561" class="wp-caption-text">Singapore visade upp ett trygghetslarm för äldre.</figcaption></figure>
<h3>Riyadh</h3>
<p>Riyadh använder kameror för att upptäcka exempelvis nedskräpning, graffiti och bristande vägunderhåll för åtgärd med kamerabaserade lösningar. Lösningen är ny och man har ännu inte siffror på hur effektiv den är. All data samlas nationellt från alla städer och kungadömen om den nationella myndigheten bestämmer det vilket skapar en stor grad av interoperabilitet då de styr dataformaten.</p>
<h3>Putrajaya</h3>
<p>Putrajaya jobbar med belysning, publika skyltar, övervakning av tågsystem och vattenkvalitet i sjöar. 480 övervakningskameror uppkopplade.</p>
<h3>Toulouse</h3>
<p>Toulouse genomför tester på smart belysning för säkerhet och evakuering av en teater. Övervakning av luftkvalitet på ett innovationscenter är ett annat projekt.</p>
<h3>Seongnam</h3>
<p>Seongnam har en stor andel gamla byggnader med sprickor som övervakas med sensorer. Om sprickorna ökar i storlek går ett larm och man kan evakuera innan en katastrof inträffar. Har funnits i 1–2 år men ännu inte behövt larma.</p>
<figure id="attachment_20555" aria-describedby="caption-attachment-20555" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-20555 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1024x657.png" alt="Smart City Seongnam" width="640" height="411" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1024x657.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-300x192.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-768x493.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1536x986.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam.png 1585w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20555" class="wp-caption-text">Smart övervakning av väggsprickor i Seongnam.</figcaption></figure>
<p>Staden driver också en drönarservice som kan användas av restauranger och företag. Man kan få leverans ut i förorten eller till parker, inte in i centrum idag. I parken kan man t.ex. beställa mat till sin picknick. Det skickas 10–30 beställningar per dag beroende på väder. Jag frågade om problem med buller men de hävdade att det inte var ett problem då det ändå låter så mycket i staden.</p>
<h3>Curitiba</h3>
<p>Curitiba har byggt om en gammal soptipp till en solcellspark som förser 30 procent av de publika byggnaderna med el. De har svårt att hitta lösningar de kan anpassa till de lokala förhållandena.</p>
<h3>Lissabon</h3>
<p>Lissabon har utmaningar med datakvalitet för att arbeta med datadrivet beslutsfattande.</p>
<h3>Porto</h3>
<p>Porto visade upp sin plattform för att samla och visualisera data. Potthål rapporteras via telefon och går in i systemet som ger en realtidsbild av läget. De har räknat på nyttan som skapas och har siffror på den. Utmaningar finns med att hantera data och skapa nytta och effekter utav den.</p>
<h3>Wetzlar</h3>
<p>Wetzlar fokuserar på demokratiska aspekter med deltagande och inkludering. Vill nå svaga och tysta grupper och skapa en kultur av deltagande i staden.</p>
<p>Det kommer byggas mycket framöver och man letar lösningar för smart lärande.</p>
<h3>Karlsruhe</h3>
<p>Karlsruhe har piloter kring att mäta temperatur och luftfuktighet på zoo där olika zoner har specifika behov för att djur och växter ska trivas. De använder sensorer från Treesense för att mäta hälsostatus och kunna sätta in rätt åtgärder i tid.</p>
<h3>München</h3>
<p>München arbetar med 3D-visualisering av byggprojekt för att få mer och framförallt bättre feedback från medborgare innan start av byggprojekt.</p>


Årets Smart City Expo var mycket större än ifjol och det märks att erbjudandena utvecklats en hel del. Blogginlägg av Björn Hagström.

Blogg: Hur smarta är städerna 2023? - IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Affärsområdesansvarig för samhällsnyttig och hållbar digitalisering på Internetstiftelsen. Daniel har bland annat varit rådgivare till regeringen inom datadelning och varit med och grundat den Nationella Dataverkstaden och Smart City Lab. Han driver den nordiska arbetsgruppen för Web of things och Smart Cities under W3C (World Wide Web Consortium) och är medgrundare till Urban Twin Transition Center (tillsammans med Göteborgs Universitet och RISE).

<h2>1. Industri 5.0 är här!</h2>
<p>Den fjärde industriella revolutionen definierades av integreringen av intelligenta digitala teknologier (såsom AI, Big data, IoT, robotik och automation) och industriella processer. Nu etableras den femte industriella revolutionen mer och mer som ett begrepp. Den kompletterar Industri 4.0 genom att lägga till hållbarhetsaspekten. Det betyder att hållbarhetsmålen och de ekonomiska målen går sida vid sida. Det finns nu ett tydligt krav på företagen att både ta ansvar för utsläpp direkt kopplade till den egna verksamheten samt indirekt via sina samarbetspartners och kunder. De företag som inte tar detta ansvar riskerar att drabbas av böter eller att tappa kunder. På Smart City Expo kan vi i år se ännu fler företag som marknadsför sig som hållbara, cirkulära eller miljömedvetna. Deloitte körde med en slogan som sa ”for a better planet” och AWS körde på ”helping cities become more sustainable”. Till och med i öppningstalet från mässans VD, Ugo Valenti, så fick vi veta att allt som tillverkas till utställningen återvinns.</p>
<figure id="attachment_20481" aria-describedby="caption-attachment-20481" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-20481 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-1024x756.png" alt="Meeting point Smart City" width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-1024x756.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-300x222.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-768x567.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City.png 1332w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20481" class="wp-caption-text">Mötesplats Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>2. Twin transition driver på etableringen av IoT i städerna</h2>
<p>Megatrenderna ”den gröna omställningen” och ”den digitala omställningen” hjälper att driva på varandra. Digitaliseringen och etableringen av ett robust ekosystem för IoT, har varit en långsam process i många länder men med staden som en plattform så kommer vårt samhälle att bli smartare. Man brukar säga att smarta städer är uppkopplade städer vilket innebär att IoT har en stor roll i städernas omställning. En av de största fördelarna med konceptet Twin transition är att det därigenom skapas ett tydligt ”varför” till att genomföra digitaliseringen eftersom den blir ett verktyg för den gröna omställningen.</p>
<h2>3. En myriad av lösningar</h2>
<p>Smart City Expo med sina över 1 000 utställare och 25 000 besökare är den största smart stad-mässan någonsin. Det är uppenbart att marknaden nu inser att omställningen av städer kommer att vara en av de största marknaderna på 2000-talet. Mängden smarta stadslösningar har exploderat och nästan skapat en Klondike-liknande guldrush. Det stora utbudet av produkter och tjänster gör att det nästan är omöjligt för stadsutvecklare från städerna att hitta och utvärdera lösningar som passar just dem. Det är därför uppenbart att vi behöver mellanhänder som identifierar, utvärderar och installerar lösningarna. Dessa hjälpande händer kan vara nationella stödfunktioner, konsultbolag eller bolag med förståelse för ekosystemet. Eftersom alla städer är så olika, så kommer vi förmodligen att se många olika sorters smarta städer. Lösningarna i sig är inte viktiga utan hur väl de löser problemet för städernas invånare.</p>
<figure id="attachment_20487" aria-describedby="caption-attachment-20487" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-20487 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1024x811.png" alt="Smart stad i lego" width="640" height="507" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1024x811.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-300x238.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-768x609.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1536x1217.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-2048x1623.png 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20487" class="wp-caption-text">Smart stad i lego på mässan Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>4. De svenska klimatkontrakten har blivit en EU-standard</h2>
<p>I flera framföranden har EUs nya eco-governance-verktyg klimatkontrakten kommit upp. Det är nu 100+12 ”net zero cities” inom EU som förbundit sig att nå klimatneutralitet till år 2030. Det ger städerna ett tydligt mål och riktning på ett missionsbaserat sätt. Dessa långsiktiga mål täcker ett längre perspektiv än politiskt mandat och budgetprocesser. Få personer vet dock att klimatkontrakten uppfanns i Sverige i samband med Viable Cities. Sverige är rankat i topp i världen när det gäller hållbar utveckling och innovation  en kombination som bådar gott för att positionera våra företag i den gröna omställningen.</p>
<h2>5. Året som AI verkligen exploderade</h2>
<p>Även om AI har funnits i många år kommer 2023 gå till historien som året då AI slog igenom på allvar. Det har gått ett år sedan Chat GPT lanserades av Open AI och många utställare på årets Smart City Expo lyfter fram AI i sin marknadsföring. Det finns givetvis olika aspekter på AI-innebörd för mänskligheten, både positivt och negativt men det kommer helt säkert att vara ett extremt värdefullt verktyg för städernas omställning. I Sverige har Örebrobostäder använt en kombination av IoT och AI för att energieffektivisera sina 25 000 bostäder och på så sätt halverat sina kostnader. Någon på mässan sa ”AI tar inte ditt jobb, men personen som använder AI bättre än du, kommer att göra det ”.</p>


"Eftersom alla städer är så olika, så kommer vi förmodligen att se många olika sorters smarta städer. Lösningarna i sig är inte viktiga utan hur väl de löser problemet för städernas invånare."

I denna blogg delar Daniel Dersén med sig av spaningar från en mässa som har allt och lite till när det kommer till smart stad-lösningar.

Blogg: Fem viktiga trender kring smarta städer - IoT Sverige

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

16 miljoner ska fördelas till innovativa IoT-projekt

Blogg: Hur smarta är städerna 2023?

Blogg: Fem viktiga trender kring smarta städer

Snabblänkar