Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

Podd: Så fick vi IoT-lösningarna­ att flyga

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

Poddavsnitt om implementering av IoT (Podbean)

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat drygt 140 IoT-projekt, mestadels inom offentlig sektor, med nästan en halv miljard kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Björn Hagström är konsult och expert på informationshantering med särskilt fokus på öppna och delade data. Han har tidigare arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>För nästan varje IoT-initiativ börjar med teknik. Sensorer. Plattformar. Visualiseringar. Integrationer. Men ganska snabbt uppstår frågan som är mindre spektakulär – men mycket mer avgörande:</p>
<ul>
<li><em><strong>Hur ska vi dela data?</strong></em></li>
</ul>
<p>Vidare, vem behöver använda datan och hur säkerställer vi att den är begriplig också om tjugo år? Det är här standarder och datadelning slutar vara tekniska detaljer och istället blir strategiska frågor.</p>
<h2>Det vi sällan pratar om</h2>
<p>Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala.</p>
<p>Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. Bra lokalt – men svårt att återanvända, koppla ihop eller bygga vidare på.</p>
<p>Samtidigt vet vi att standardisering kan upplevas som tungt, långsamt och ibland hämmande. Balansen är inte självklar.</p>
<h2>Ett samtal om att det inte är svart eller vitt</h2>
<p>Under seminariet kommer vi att röra oss i spänningsfältet mellan:</p>
<ul>
<li>Öppenhet och kontroll</li>
<li>Innovation och struktur</li>
<li>Lokal frihet och nationell samordning</li>
</ul>
<p>Det finns inga enkla svar. Men det finns verkliga avvägningar. Panelen som deltar representerar kommunal praktik, internationell standardisering, forskningsperspektiv och strategiskt genomförande. Det betyder att vi får flera olika bilder av samma verklighet – från EU-nivå till kommunal vardag.</p>
<p>Och kanske är det just i de skillnaderna som de mest intressanta insikterna uppstår.</p>
<h2>Ökade krav på interoperabilitet</h2>
<p>Vi befinner oss i ett läge där EU:s arbete inom Digital Decade, nya förordningar och ökade krav på interoperabilitet påverkar svenska aktörer mer än någonsin. Det handlar inte bara om visioner, utan om konkret reglering som steg för steg formar hur data ska delas, beskrivas och göras tillgänglig över sektorsgränser.</p>
<figure id="attachment_14718" aria-describedby="caption-attachment-14718" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-14718 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg" alt="Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner." width="640" height="426" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-768x511.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1536x1022.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small.jpg 2000w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14718" class="wp-caption-text">Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner.</figcaption></figure>
<h2>Dela data långsiktigt och effektivt</h2>
<p>Samtidigt behöver kommuner och organisationer leverera konkret nytta här och nu. För en kommun är drivkrafterna ofta interna: effektivare verksamhet, bättre beslutsunderlag, minskad inlåsning till leverantörer och möjlighet att återanvända data mellan förvaltningar. Datadelning och interoperabilitet blir då inte ett EU-krav – utan ett sätt att skapa robustare och mer kostnadseffektiva strukturer över tid. Samtidigt är det få kommuner som lyckas dela data på ett effektivt och långsiktigt sätt.</p>
<h2>Kom och diskutera dessa frågor</h2>
<p>Det är i mötet mellan dessa drivkrafter som de avgörande frågorna uppstår:</p>
<ul>
<li>Hur förenar vi de olika perspektiven?</li>
<li>Hur säkerställer vi att IoT inte stannar vid pilotprojekt – utan faktiskt skapar långsiktigt värde?</li>
</ul>
<p>Det är frågor jag ser fram emot att utforska tillsammans med panelen – och med publiken. Om du arbetar med digitalisering, IoT, smarta samhällslösningar eller datadriven utveckling tror jag att detta är ett samtal du kommer att vilja vara med i.</p>
<h2>Anmäl dig till IoT Sveriges konferens</h2>
<p>Anmäl dig till <a href="https://iotsverige.se/standardisering-och-datadelning">spåret om standardisering och datadelning</a> och var med i samtalet den 19 mars. Det är i den här typen av diskussioner vi lägger grunden för hur framtidens IoT faktiskt ska fungera.</p>


"Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala."

Bild på kugghjul som ska symbolisera standardisering.

Läs Björn Hagströms blogginlägg där han skriver att utan gemensamma standarder, riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. IoT Sverige.

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SV-Standarder.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/9c72cefad19d2a2d78777ec65b204ac8bfd544a417918fb3805bfae0dc58408f?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

<p>Användningen av Internet of Things beskrivs ofta som en nyckelteknik för att lösa olika samhällsutmaningar. Inom vård och hälsa kan det handla om sensorer som mäter hälsodata i realtid, smarta hjälpmedel som anpassar sig efter individens behov eller om datadrivna system som förenklar beslutsfattande. Men även om intentionerna med teknikinförandena är goda så uppstår inte alltid de förväntade och önskade nyttorna.</p>
<h2>Mellanmänskliga faktorer spelar roll</h2>
<p>Forskarna Klas Palm och Anders Brantnell, vid Uppsala universitet, har undersökt vad det är som möjliggör och vad som hindrar en lyckad IoT-implementering. De har riktat in sin forskning inom området hälsa och sjukvård, men deras resultat är allmängiltiga.</p>
<p>– Det vi har kommit fram till när det gäller implementering av digital teknik är inte unikt för sjukvården utan kan appliceras även inom andra områden, säger Anders Brantnell.</p>
<p>Huruvida ett IoT-projekt lyckas med implementeringen handlar väldigt sällan om problem med själva tekniken.</p>
<p>– Vi har sett i vår forskning att det är andra faktorer än de tekniska som är mycket viktigare för att lyckas. I grund och botten handlar det om mellanmänskliga faktorer och samspelet mellan människa och teknik, säger Klas Palm.</p>
<p>Forskarna har sammanställt sina resultat i en handbok som finansierats genom IoT Sverige. Handboken Så fick vi IoT-lösningarna att flyga vänder sig till dem som arbetar mitt i verkligheten där digital teknik ska införas och fungera i praktiken. Senaste avsnittet av IoT Sveriges podcast The IoT Public Sector Podcast gästas av Klas Palm och Anders Brantnell, som berättar mer om sin forskning.</p>
<figure id="attachment_30226" aria-describedby="caption-attachment-30226" style="width: 956px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30226 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Medverkande-podd-IoT-implementering.jpg" alt="Foto på Anders Brantnell, Maria Bergenheim, Klas Palm" width="956" height="877" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Medverkande-podd-IoT-implementering.jpg 956w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Medverkande-podd-IoT-implementering-300x275.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Medverkande-podd-IoT-implementering-768x705.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 956px) 100vw, 956px" /><figcaption id="caption-attachment-30226" class="wp-caption-text">I handboken <em>Så fick vi IoT-lösningarna att flyga</em> identifieras fem nyckelområden för vad som avgör en lyckad implementering. Det handlar bland annat om vikten av att involvera behovsägare, om ledarskap och att ha en budget och tidigt tänka in implementering i projektet. Forskarna Anders Brantnell och Klas Palm samtalar med IoT Sveriges Maria Bergenheim i det senaste poddavsnittet. </figcaption></figure>
<h2>Boksläpp på IoT Sveriges slutkonferens</h2>
<p>Handboken Så fick vi IoT‑lösningarna att flyga lanseras på <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/slutkonferens2026">IoT Sveriges slutkonferens den 19 mars i</a> Uppsala. Alla besökare får varsitt exemplar, och boken kommer även att tillgängliggöras som pdf.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast finns där poddar finns, lyssna till exempel här:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/sa-fick-vi-iot-losningarna-att-flyga/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/0TqMSCKESPuKAEGUpXcOW2">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/s%C3%A5-fick-vi-iot-l%C3%B6sningarna-att-flyga/id1667876226?i=1000749572401">Apple Podcast</a></li>
</ul>


Bild på patient i säng med VR-glasögon.

I detta avsnitt möter du forskarna Anders Brantnell och Klas Palm som berättar om hur implementering av IoT-lösningar blir lyckosamma.

Podd: Så fick vi IoT-lösningarna­ att flyga - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Man-i-vardsang-med-vr-glasogon.jpg

Tomas Westlund har under sina 30 drygt år i elektronikbranschen arbetat med uppkopplade produkter i alla dess former. Numera leder han forskningsområdet Tillämpad IoT på forskningsinstitutet RISE och fungerar som IoT-expert i IoT World. Teknik som gör världen till en bättre plats får hans hjärta att klappa lite snabbare.

<h2>Stort behov av strategiskt arbete med IoT</h2>
<p>2014 startades det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige för att stödja och accelerera användandet av IoT. Efter tolv år av banbrytande innovationsprojekt närmar sig programmet IoT Sverige sitt slut – men behovet av att strategiskt arbeta med IoT slutar inte här. Många utmaningar är fortfarande inte lösta; interoperabilitet, en fraktionerad marknad och begränsningar i bandbredd och produktionsmetoder bromsar fortfarande tillväxten inom IoT samtidigt som efterfrågan på den data som IoT skapar, för bland annat AI och digitala tvillingar, aldrig har varit större.</p>
<p>Så för ekosystemet kring IoT är detta ingen slutpunkt utan bara början på nästa kapitel. Under IoT Sveriges slutkonferensen i Uppsala den 19 mars möts tre strategiska satsningar för att visa hur vi tillsammans säkrar att Sverige förblir en ledande nation inom sakernas internet.</p>
<h2>Från pionjäranda till nationell styrka</h2>
<p>Resan med IoT i svensk offentlig sektor har handlat om att utforska det möjliga. Hundratals piloter har testats, sensorer har placerats ut och dataströmmar har börjat flöda.</p>
<p>Men för att nå den verkliga samhällsnyttan krävs nu något mer än enskilda projekt: det krävs en långsiktig struktur där teknikleverantörer och offentliga behovsägare kan mötas på en stabil och skalbar arena och det krävs att man mobiliserar hela ekosystemet för att förlösa den verkliga förändringspotentialen IoT har för hela samhället.</p>
<h2>Röster från IoT Sveriges strategiska satsningar</h2>
<p>För att fylla tomrummet efter IoT Sverige samarbetar nu tre strategiska projekt inom IoT Sverige:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/iot-world">IoT World</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/konsortiebildning-iot-internetstiftelsen">Konsortiebildning IoT Internetstiftelsen</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/smart-city-transformation-lab">Smart City Transformation Lab</a></li>
</ul>
<p>Genom att kombinera arbetet med att bilda ett nationellt konsortium med utvecklingen av ett nationellt kompetenskluster, skapar vi en tydlig hemvist för IoT-frågorna. Det ger teknikleverantörer en tydligare marknad att verka på, samtidigt som kommuner och regioner får det stöd de behöver för att gå från tekniska tester till faktisk verksamhetsnytta.</p>
<h2>”Från experimentlust till fas av systematik”</h2>
<p>Ulrika Johansson, IoT World/Linköping Science Park beskriver det som händer nu med dessa ord: &#8221;Vi går nu från en fas av experimentlust till en fas av systematik. Genom att bygga en permanent struktur säkrar vi att den kunskap och de investeringar som gjorts under det senaste decenniet inte går förlorade. I stället vill vi att kunskapen och erfarenheterna kan komma ännu fler till del, och att lyckade projekt kan införas på bredd som permanenta lösningar.&#8221;</p>
<h2>Det räcker inte att tekniken fungerar</h2>
<p>En av de största utmaningarna framåt är den organisatoriska omställningen. Det räcker inte att tekniken fungerar om inte organisationen är redo att förvalta och agera på data. Här spelar arbetet med Smart City Transformation Lab en central roll genom att erbjuda metoder för att arbeta systematiskt med att införa IoT-lösningar i en kommun eller region utan att behöva uppfinna hjulet igen. </p>
<p>”Vi har bland annat tagit fram ett verktyg som vi kallar för IoT-resan som gör det möjligt att skala och sprida lösningar för att jobba effektivt med IoT i kommuner”, berättar Anna Fjällström på RISE/Smart City Transformation Lab.</p>
<p>För näringslivet innebär detta en mognare kundbas som efterfrågar interoperabilitet och datadelning snarare än isolerade lösningar. För offentlig sektor innebär det en trygghet i att de verktyg som utvecklas är hållbara över tid.</p>
<p>&#8221;Sverige behöver en arena där vi kan dela både framgångar och lärdomar. Genom att väva ihop teknisk spetskompetens med verksamhetsnära stöd skapar vi de förutsättningar som krävs för att IoT ska bli en naturlig del av den hållbara stadsutvecklingen&#8221; berättar Mona Ekesryd, IoT-konsortiet/Internetstiftelsen.</p>
<h2>Var med och påverka framtidens ekosystem</h2>
<p>Den 19 mars i Uppsala handlar inte bara om att summera – det handlar om att mobilisera. Vi behöver teknikleverantörer som vill vara med och bygga tekniken, offentliga aktörer som har drivet att leda den datadrivna transformationen och modiga forskare som vågar hitta morgondagens lösningar.</p>
<p>Under passet ”IoT i Sverige bortom 2026” dyker vi djupare ner i hur vi gemensamt bygger det nya ekosystemet. Det är här vi lägger grunden för ett Sverige där IoT bidrar till en renare, jämlikare och mer effektiv framtid.</p>
<h2>Möt oss den 19 mars i Uppsala</h2>
<p>Säkra din plats genom att <a href="https://registration.invajo.com/20f756eb-420b-4152-bb23-fb5b793738c9?page=fec6c8b0-eaa7-4705-aee5-958e03665377">anmäla dig till IoT Sveriges slutkonferens</a>. Möt oss som arbetar inom några av IoT Sveriges strategiska projekt: <a href="https://iotsverige.se/iot-i-sverige-bortom-2026">IoT i Sverige bortom 2026.</a></p>


Efterfrågan på den data som IoT skapar, för bland annat AI och digitala tvillingar, har aldrig varit större.

Betydelsen av att ha en strategi, bild på kulor 

Läs Tomas Westlunds blogginlägg om att vi behöver växla upp det strategiska arbetet med samhällsnyttig användning av IoT.

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Strategy-photo-Adobe-Stock-Image.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp

Podd: Så fick vi IoT-lösningarna att flyga

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

Snabblänkar

Våra projekt

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

Podd: Så fick vi IoT-lösningarna­ att flyga

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

Snabblänkar

Våra projekt

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp

Podd: Så fick vi IoT-lösningarna att flyga