Slutspel och systeminnovation i Karlstad

Karlstads kommun och Värmland som innovationsdrivare

Här testas IoT i arktiskt klimat

Aktuellt

Utlysning 2022

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

headerfyrkant-med-platta-2

Headerfyrkant med platta

IoT för innovativ samhällsnytta

Sedan 2014 har vi finansierat cirka 120 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 230 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Checklista

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Blogg

Podcast

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Lina Svensberg är Innovation Manager på Compare och har bland annat lett arbetet med att skapa metodiken efterfrågeacceleration i nära samarbete med Karlstads kommun. 

<h2>Systeminnovation kan liknas vid en hockeymatch</h2>
<p>Denna gråa måndag i mars när jag skriver detta, och spelarna i Färjestad och Frölunda hämtar sig efter att ha drabbat samman i sin andra kvartsfinal, reflekterar jag över hur väl en hockeymatch representerar det ofta svårgripbara konceptet systeminnovation. Ett system består, i sin enklaste förklaring, av tre delar – elements, interconnections and purpose. Och för att parafrasera en av mina husgudar, den för tidigt bortgångna Donella Meadows, är ett enkelt sätt att förstå de tre delarna, och hur de samspelar, att se hur ett hockeylag fungerar som ett system:<br />
Elements är det man kan ta på – som spelarna, isen, tränarna och pucken. Interconnections utgörs av det som håller samman elementen, och påverkar hur de agerar. Här hittar vi kulturen i laget, tränarnas strategi och spelarnas kommunikation. Och fysikens lagar, för den delen. Och sist har vi purpose, syfte, som i det här fallet är att vinna matcher, genom att göra flest mål.</p>
<h2>Förändra system för att uppnå resultat</h2>
<p>Hur de tre delarna förhåller sig till varandra blir enkelt att förstå om vi tänker oss att vi vill förändra systemet – vi vill förändra hur spelarna agerar på isen, för att uppnå ett annat resultat. Vi kan då byta ut elements – till exempel spelare eller tränare. Man stuvar om i kedjor eller byter spelare i laget. Under förra säsongen bytte Färjestad tränare och under Thomas Mitells nya ledning gick man från krisande bottenlag till svenska mästare. Bytet av element ledde till förändrade interconnections – ny strategi, nya sätt att kommunicera. Men det var fortfarande hockey.</p>
<p>Andra sätt att förändra interconnections är att förändra reglerna – till exempel att förändra direktiv till domarna kring vilka förseelser som ska ge vilka påföljder, eller laborera med upplägget på förlängningen – tre spelare i varje dag och kort förlängning och sen straffar som i seriespelet? Eller spel med fullt lag tills första laget gör mål som i slutspelet? Det påverkar i högsta grad ur spelet i förlängningen ser ut. Ni som minns Leksand-Färjestad 1997, när avgörandet kom 19:16 in i den sjätte perioden vet vad jag menar. Men det var fortfarande hockey, även om det började bli gränsfall någonstans kring midnatt.</p>
<p>Men det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess purpose, syftet. Som i junior-VM – syftet är såklart att vinna matcher, men spelarna vill även visa upp sig för talangscouterna som flockas kring matcherna. Resultatet blir publikvänlig, energisk hockey med många individuella prestationer och målrika matcher. Man kan också leka med tanken att man helt skulle ta bort syftet att göra mål. Hur skulle hockey se ut om man istället vann genom att åka skridskor snyggast? Eller snabbast? Och anpassade reglerna för att stödja det syftet?</p>
<p>Det blev en tydlig skillnad i Färjestads spel förra säsongen när Thomas Mitell tog över som tränare, men det hade onekligen blivit ännu större skillnad om man bytt syfte från att göra flest mål till att göra snyggast hopp och piruetter. Då hade det inte längre varit hockey – vi hade förändrat systemet i grunden.</p>
<h2>Karlstad kommun och systeminnovation</h2>
<p>När jag hävdar att Karlstads kommun ägnar sig åt systeminnovation så är det inte bara Färjestad jag pratar om. De senaste åren har olika kommunala förvaltningar skruvat på sina syften – ”Vad händer om vi inte bara ska ge Karlstadborna de tjänster man behöver nu, utan även skapa förutsättningar för att kunna göra det i framtiden, när betydligt färre måste ta hand om många fler?” Eller &#8211; ”Vad händer om vi genomför innovationsprocesser, inte bara i syfte att få fram en bra tjänst för våra användare, utan även skapa förutsättningar för att den ska spridas och skapa värde för många fler?”</p>
<p>Hur behöver man då forma om principer och förhållningssätt? Och hur förändrar det sedan arbetssätt och faktiska beteenden? Vilka hinder och möjligheter uppstår? Och hur agerar man på dem?</p>
<p>Det här jobbar vi på <a href="https://www.compare.se/">Compare</a> med tillsammans med Karlstads kommun. Är du nyfiken på att höra mer om våra metoder? Då vill jag tipsa om ett IoT Forum-event som vi arrangerar tillsammans med IoT Sverige. <br />
Och hur det går i slutspelet i hockey? Det har jag förstås också tips om, men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.</p>
<h2>Tips! Webbinarium om Karlstads innovationsarbete</h2>
<p>Den 20 april kl. 14:00 – 16:00 berättar vi mer om Karlstads innovationsarbete, och tittar närmare på hur vi arbetar med innovation i praktiken, genom bland annat olika IoT-case. Vi kommer också att berätta om den offentliga affären som innovationsdrivare, där vi bland annat integrerar skalbar innovationsupphandling med inkubation, så kallad efterfrågeacceleration.</p>
<p><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/karlstads-kommun-och-varmland-som-innovationsdrivare">Läs mer och anmäl dig här.</a></p>


"Det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess syfte,"

Lina Svensberg bloggar om det ofta svårgripbara begreppet systeminnovation. Hon tipsar även om ett spännande IoT Forum-event.

Slutspel och systeminnovation i Karlstad - IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

frida-kempe-foto-mikael-wallerstedt-webb-2

Frida Kempe foto Mikael Wallerstedt webb

Frida Kempe

Projektkoordinator, IoT Sverige

<h2>Hur kan offentlig sektor driva innovation och tillväxt? Karlstads kommun driver en spännande utvecklingsresa kring innovation och digitalisering där data och förmåga att omsätta data i nya eller förbättrade lösningar är centralt.</h2>
<p>IoT Sverige bjuder tillsammans med Karlstads kommun och Compare in till ett webbinarium om innovation och digitalisering. Vi kommer att få ta del av en framväxande metodik, efterfrågeacceleration, som har utvecklats inom ramen för DigitalWell Arena och som har väckt stort intresse i det offentliga Sverige. Efterfrågeacceleration är en metodik som öppnar upp för innovation och tilllväxt genom skalbara lösningar.</p>
<h2>Kommunen som innovationsdrivare</h2>
<p>Karlstads kommun kommer tillsammans med DigitalWell Arena att ge exempel på hur metodiken kan användas för utveckling av staden. Vi berättar även om olika IoT-lösningar i Värmland. Missa inte att ta del av Karlstads kommuns spännande utvecklingsresa!</p>
<h2>Anmälan</h2>
<p>Anmäl dig via länken nedan (via Uppsala universitets formulär).</p>
<p><span style="font-size: 14px;"><em>Illustration: Karlstads kommun</em></span></p>


Sandra Eriksson

Lina Svensberg

Föredragshållare

Karlstad illustration från Karlstads kommun

IoT Sverige bjuder tillsammans med Karlstads kommun och Compare in till ett webbinarium om innovation och digitalisering.

Karlstads kommun och Värmland som innovationsdrivare - IoT Sverige

Arctic IoT

Arctic IoT - Luleå kommun

<figure id="attachment_16947" aria-describedby="caption-attachment-16947" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-16947 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Sparkering-skylt-1024x614.jpg" alt="Sparkering skylt" width="640" height="384" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Sparkering-skylt-1024x614.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Sparkering-skylt-300x180.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Sparkering-skylt-768x461.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Sparkering-skylt.jpg 1482w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16947" class="wp-caption-text">Sparkeringen är tom just idag, alla kommunens lånesparkar används av människor som njuter av solen längs Luleås isbana.</figcaption></figure>
<h3>Uppkopplad och uppskattad isbana</h3>
<p>Isbanan har blivit ett populärt besöks- och rekreationsområde. Vid fina dagar är det fullt av människor som söker sig hit för att åka skridskor, spark, promenera och grilla vid någon av kommunens eldstäder.</p>
<p>– Isbanan betyder jättemycket för Luleåborna och det är tack vare den som idén till det här projektet föddes. Vi började fundera på hur vi med hjälp av digitala medel kan utveckla och tillgängliggöra den ännu mer, säger Michael Nilsson, projektledare på Institutionen för System- och Rymdteknik vid Luleå tekniska universitet</p>
<p>Tankarna mynnade ut i prototyputvecklingsprojektet Arctic IoT. Målet är att ta fram en app där besökare ska kunna se olika uppgifter före, under och efter besöket på isbanan.</p>
<figure id="attachment_16977" aria-describedby="caption-attachment-16977" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-16977 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana-1024x543.jpg" alt="Platsen för testerna av IoT i arktiskt klimat är Luleås 10 km långa isbana som varje år plogas och underhålls av kommunen." width="640" height="339" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana-1024x543.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana-300x159.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana-768x407.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana-1536x815.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Spark-pa-Lulea-isbana.jpg 1763w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16977" class="wp-caption-text">Platsen för testerna av IoT i arktiskt klimat är Luleås 10 km långa isbana som varje år plogas och underhålls av kommunen.</figcaption></figure>
<h3>Test av flera olika lösningar</h3>
<p>Projektet är just nu inne i en intensiv fas där olika sensorlösningar testas i arktiskt klimat. Två väderstationer är uppsatta som mäter luftfuktighet, hur mycket det blåser och hur kallt det är. Andra typer av sensorer finns vid kommunens eldstäder, en som mäter värme och en annan hur mycket ved som finns kvar i vedlådorna. Det finns även sensorer som mäter vattentemperaturen i en isvak för vinterbadare. I tillhörande bastu intill finns värmesensorer uppsatta som signalerar om den är uppvärmd eller inte.</p>
<p>En särskilt uppskattad satsning är kommunens sparkar som finns längs isbanan, gratis att låna och nu även uppkopplade.</p>
<p>– Vi har försett sparkarna med sensorer och i vår prototyp-app visas om en spark är ledig eller upptagen samt var på isbanan den är i realtid, berättar Urban Persson.</p>
<p>Visualiseringen görs med kommunens egna kartverktyg som grund. På kartan är alla faciliteter utmärkta med GPS-positioner.</p>
<div class="mceTemp"> </div>
<figure id="attachment_17013" aria-describedby="caption-attachment-17013" style="width: 473px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-17013 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-473x1024.png" alt="Prototypapp Arctic IoT" width="473" height="1024" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-473x1024.png 473w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-139x300.png 139w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-768x1662.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-710x1536.png 710w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT-946x2048.png 946w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Prototypapp-Arctic-IoT.png 1170w" sizes="(max-width: 473px) 100vw, 473px" /><figcaption id="caption-attachment-17013" class="wp-caption-text">I prototyp-appen går det att se om en spark är ledig och var den är. Kartorna som används är kommunens egna och det går att tända och släcka lager för att välja vad som ska visas.</figcaption></figure>
<h3>Problem vid väderomslag</h3>
<p>Det unika med projektet är att testa sensorlösningar i arktiskt klimat. Hur klarar tekniken snö och kyla? Hittills kan projektteamet konstatera att själva kylan inte skapat nämnvärda problem, även om det är lite tidigt att veta hur exempelvis batteritider påverkas. Däremot har snabba väderomslag, från nollgradigt och regn till minusgrader och blåst, påverkat tekniken.</p>
<p>– Is- och snöbildning har vid några tillfällen skapat problem för exempelvis våra väderstationer och även sensorerna som räknar antalet besökare har påverkats, säger Urban Persson.</p>
<figure id="attachment_16959" aria-describedby="caption-attachment-16959" style="width: 272px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-16959" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Vaderstation-272x300.jpg" alt="Väderstation IoT" width="272" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Vaderstation-272x300.jpg 272w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Vaderstation-768x847.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Vaderstation.jpg 798w" sizes="(max-width: 272px) 100vw, 272px" /><figcaption id="caption-attachment-16959" class="wp-caption-text">Två väderstationer finns uppsatta längs isbanan. Sensorlösningen klarar sig bra i kyla men påverkas ibland vid snabba väderomslag då isbildning kan uppstå.</figcaption></figure>
<h3>Hitta nya angreppssätt med IoT</h3>
<p>Projektet har även ett mer övergripande mål – att lära sig mer om tekniken, hitta nya angreppssätt och användningsområden för IoT. Luleå kommun har tidigare testat IoT-lösningar inom parkförvaltningen och för livbojar. I det här projektet skapas ytterligare insikter och mer integrerade lösningar som framgent kan användas inom andra områden.</p>
<p>– Vi har till exempel pratat om att tillämpa IoT-lösningar för att mäta snödjup eller snötyngd på tak. Även att använda IoT på olika sätt inom välfärden, exempelvis genom trygghetsskapande teknik inom äldreomsorgen, säger Hanna Westergaard, enhetschef vid enheten Digital utveckling på Innovation och Utveckling, Luleå kommun.</p>
<figure id="attachment_16965" aria-describedby="caption-attachment-16965" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-16965 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen-1024x677.jpg" alt="Isbanan i Luleå på kvällen" width="640" height="423" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen-1024x677.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen-300x198.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen-768x508.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen-1536x1015.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen.jpg 1545w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16965" class="wp-caption-text">Projektet Arctic IoT har testat flera lyckade sensorlösningar i arktiskt klimat. Ett test som dock inte lyckades fullt ut var att mäta isens tjocklek med en särskild sorts markradarlösning.</figcaption></figure>
<h3>Skala upp – en knäckfråga</h3>
<p>När projektet avslutas behövs en plan för att ta insikterna vidare. Just uppskalning är en knäckfråga för många innovationsprojekt. Det är även något som projektet Arctic IoT redan börjat prata om.</p>
<p>– Det handlar om att ta insikterna från projektet vidare. Att hitta strategier för att kunna dela och samköra data. Det är först då som kommunen kommer att kunna dra nytta av tekniken på allvar, menar Hanna Westergaard.</p>
<h3>Samlad kompetens</h3>
<p>I projektet ingår förutom Luleå kommun, <a href="https://www.ltu.se/org/srt">Luleå tekniska universitet</a>, företagen <a href="https://www.grepit.se/">Grepit</a>, <a href="https://www.thingwave.com/">ThingWave</a> och det kommunala bolaget <a href="https://www.lunet.se/">Lunet</a>. Alla parter bidrar med olika kompetenser och ingångar, något som utgör en styrka i projektet. Projektteamet ser stora möjligheter med att bygga vidare på de lärdomar som skapas.</p>
<p>– Nästa steg kan vara att även koppla på AI (Artificell Intelligens) för ännu smartare lösningar nu när vi har börjat samla in data, säger Michael Nilsson.<br />
– Varför inte öppna upp Luleå som en testbädd för andra externa aktörer som vill testa IoT-lösningar i tufft klimat och i våra miljöer, spånar Hanna Westergaard vidare.</p>
<p>Projektet pågår fram till och med oktober 2023.</p>
<figure id="attachment_16923" aria-describedby="caption-attachment-16923" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-16923 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam-1024x687.jpg" alt="Projektteam Arctic IoT" width="640" height="429" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam-1024x687.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam-300x201.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam-768x515.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam-1536x1030.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Projektteam.jpg 1590w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16923" class="wp-caption-text">Teamet vill testa fler IoT-lösningar. Till exempel att mäta snödjup och snötyngd kopplat till underhåll av kommunala fastigheter. På bilden från vänster: Michael Nilsson, Luleå tekniska universitet, Hanna Westergaard och Urban Persson, Luleå kommun.</figcaption></figure>


Arctic IoT är ett prototyputvecklingsprojekt som finansieras genom IoT Sverige. Projektet testar IoT i arktiskt klimat.

Här testas IoT i arktiskt klimat - IoT Sverige

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Slutspel och systeminnovation i Karlstad

Karlstads kommun och Värmland som innovationsdrivare

Här testas IoT i arktiskt klimat

Snabblänkar