Digital undersköterska – en framtidsroll?

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla

Podd: Kommersialiserad IoT-lösning tack vare snöröjningsprojekt

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Hemsjukhuset 3.0

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare (föräldraledig)

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<h2>Mer självständighet och delaktighet</h2>
<p>Sedan drygt ett halvår tillbaka arbetar hon som digital undersköterska i Tyresö kommun. Det är en ny tjänst som utgör en del av Kommunikativ, ett genomförandeprojekt finansierat via IoT Sverige. Projektets mål är att ta fram digitala tjänster som ska hjälpa äldre att bli mer självständiga och delaktiga i utformningen av sin egen tillvaro.</p>
<figure id="attachment_23544" aria-describedby="caption-attachment-23544" style="width: 261px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23544 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Foto-2-261x300.jpg" alt="Porträttbild på Natalie Simander." width="261" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Foto-2-261x300.jpg 261w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Foto-2.jpg 700w" sizes="(max-width: 261px) 100vw, 261px" /><figcaption id="caption-attachment-23544" class="wp-caption-text">Natalie Simander arbetar som digital undersköterska på Tyresö kommun.</figcaption></figure>
<h2>Har hittat sitt kall</h2>
<p>Låt oss backa tillbaka till år 2006. Då var Natalie Simander nitton år och fick jobb som vårdbiträde, en timanställning på Tyresö kommun. Tanken var att hon bara skulle arbeta en sommar, men hon upptäckte snabbt att hon tyckte om sitt nya jobb. Framför allt fastnade hon för de sociala bitarna och kontakten med de äldre.</p>
<p>– Jag har alltid haft lätt för att prata med människor och att få förgylla någons vardag kändes väldigt bra. De äldre såg mig för vem jag var och dömde mig aldrig för att jag var ung, det betydde mycket för mig, säger Natalie.</p>
<p>Så hon blev kvar och några år senare fick hon en fast tjänst och även möjlighet att vidareutbilda sig till undersköterska. Natalie känner idag att hon har hittat sitt kall i sitt yrke, kanske särskilt den senaste tiden i rollen som digital undersköterska.</p>
<h2>En hälsofrämjande app</h2>
<p>Arbetet som digital undersköterska innebär att kommunicera och hjälpa användarna av appen ”Tyresö för mig”. Idag är det femtio användare, men intresset är stort och fler vill använda appen. Tyresö för mig är en hälsofrämjande app som innehåller lättillgänglig information om sådant som de äldre behöver i sin vardag. Det är till exempel upplysningar om vad som händer i kommunen, telefonnummer till biståndshandläggare samt förslag på kostupplägg och fysiska aktiviteter.</p>
<figure id="attachment_23556" aria-describedby="caption-attachment-23556" style="width: 532px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23556 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/min-dag-e1725523967425.png" alt="Bild på appen Tyresö för mig." width="532" height="514" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/min-dag-e1725523967425.png 532w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/min-dag-e1725523967425-300x290.png 300w" sizes="(max-width: 532px) 100vw, 532px" /><figcaption id="caption-attachment-23556" class="wp-caption-text">I appen Tyresö för mig kan användarna se vad som ska hända under fliken Min dag. Bild på fiktivt exempel.</figcaption></figure>
<p>Det finns även notifieringar som kan hjälpa till att påminna om olika saker som ska hända, exempelvis matleveranser, soptömning eller duschning. Men kanske viktigast av allt finns möjligheten att interagera med Natalie, både via chatt och videosamtal.</p>
<p>– Vi behöver hitta nya arbetssätt för att klara av att möta det faktum att fler blir äldre med ökade behov av hjälp samtidigt som det blir färre resurser till att hjälpa.</p>
<p>Mycket av informationen i appen finns även på internet på olika hemsidor, men i appen presenteras den på ett mer lättillgängligt sätt. Natalie är noga med att poängtera att tjänsten inte är en sjukvårdsrådgivning, utan snarare ska ses som en vägledning och hjälp med många olika saker i vardagen.</p>
<figure id="attachment_23550" aria-describedby="caption-attachment-23550" style="width: 304px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23550 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/mess-e1725525290585.png" alt="Bild på telefongränssnittet i appen Tyresö för dig." width="304" height="578" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/mess-e1725525290585.png 304w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/mess-e1725525290585-158x300.png 158w" sizes="(max-width: 304px) 100vw, 304px" /><figcaption id="caption-attachment-23550" class="wp-caption-text">I appen kan användarna kommunicera med den digitala undersköterskan. Bild på fiktivt exempel.</figcaption></figure>
<h2>Kan minska digitalt utanförskap</h2>
<p>Ibland möts nya digitala lösningar inom äldreomsorgen av en rädsla för att ersätta det fysiska mötet och den viktiga mänskliga kontakten, med en digital tjänst. En oro för att ensamhet och utanförskap ska öka. Men Natalie vill vända på resonemanget:</p>
<p>– Jag ser det snarare som ett sätt att minska det digitala utanförskapet. När det gäller vår app så är det ingen robot eller AI som man har kontakt med. Jag får så mycket positiv respons från våra användare och jag upplever att vi snarare sänker trösklar för användning av digitala tjänster.</p>
<p>Hon menar vidare att de flesta människor <em>vill</em> klara sig själva så länge som möjligt i sitt eget hem.</p>
<p>– Det är en ganska privat sak att släppa in nya människor i sitt hem. Det är inte alla som vill det. Genom att få stöttning med enklare saker via appen går det att förlänga tiden att klara sig själv i sitt eget hem, tror Natalie.</p>
<figure id="attachment_23574" aria-describedby="caption-attachment-23574" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23574 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-1024x513.jpg" alt="Äldre kvinna som tittar på en iPad." width="640" height="321" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-1024x513.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-300x150.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-768x385.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-1536x770.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Aldre-kvinna-med-ipad-foto-Adobe-Stock-2048x1026.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23574" class="wp-caption-text">Användningen av appen kan bidra till minskat digitalt utanförskap, menar Natalie Simander. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>En tusenkonstnär</h2>
<p>Rollen som digital undersköterska handlar lite om att vara en tusenkonstnär. Det är många bollar i luften, man måste vara lyhörd, kunna snappa upp signaler och önskemål som kanske inte alltid sägs rakt ut. Natalies erfarenhet är att den äldre generationen har ett inbyggt sätt av att ”inte vilja vara till besvär”. Det gör att de ofta inte frågar efter saker.</p>
<p>Det är alltså inte användningen av tekniken som varit mest utmanande i rollen som digital undersköterska utan snarare att förstå vad användarna vill ha. Ofta får hon pusha lite lagom hårt för att behoven ska komma fram. Natalie berättar om ett fint exempel när hon efter lite om och men förstod att en användare, en äldre man, kände sig ensam.</p>
<p>– Han saknade att umgås med manliga vänner. Kvinnor är ofta bättre på att ses och göra saker tillsammans som att fika, sticka eller annat. Så vi ordnade en herrlunch med Wallenbergare och alkoholfri öl, det blev en uppskattad träff.</p>
<h2>Ett framtida arbetssätt</h2>
<p>Natalie känner sig mer och mer bekväm i sin roll som digital undersköterska. Hon tror att det kan bli ett framtida arbetssätt. Men det krävs stor förståelse för de äldres behov. Något som bara går att tillskansa sig genom det mänskliga mötet. Själv känner Natalie att hon har en god kännedom om äldres behov efter alla år inom hemtjänsten. Hon återkommer ofta till att det handlar om att skapa motivation:</p>
<p>– Det handlar om hur du lägger fram saker, till någon som inte vill duscha till exempel, eller till någon som är allt för stillasittande. Att skapa motivation kräver lyhördhet, envishet och lite lirkande. Jag vill att mina användare ska känna att jag finns här, jag är tillgänglig och det kommer gå bra.</p>
<figure id="attachment_23581" aria-describedby="caption-attachment-23581" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23581 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-1024x664.jpg" alt="Närbild på händer som håller i iPad." width="640" height="415" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-1024x664.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-300x195.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-768x498.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-1536x997.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Hander-haller-i-ipad-foto-Adobe-Stock-2048x1329.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23581" class="wp-caption-text">Det finns förutfattade meningar om att äldre inte klarar av att hantera digitala verktyg. Natalie har användare som är över 90 år och upplever att alla vill lära sig mer. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<p>Att lösa den demografiska utmaningen med fler äldre som ska få hjälp av färre yngre kräver nya innovativa och digitala lösningar. Rollen som digital undersköterska kan vara en viktig kugge i hjulet. Natalie Simander är en eldsjäl som brinner för sitt yrke och som använder tekniken som möjliggörare för ett högre syfte. Just idag kan de äldre i Tyresö kommun se fram emot en trevlig eftermiddag:</p>
<p>– Det blir kräftskiva ikväll och alla som använder appen kommer att få en pushnotis om detta under fliken ”Att göra idag”. Hoppas att många kommer, avslutar Natalie.</p>


Bild på sköterskas händer framför dator.

Bild på en sköterska som sitter framför datorn. 

Digital undersköterska – en framtidsroll? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Skoterska-framfor-dator-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Tomas Westlund är forskningsledare tillämpad IoT på RISE och har arbetat med produktutveckling och industrialisering av bland annat mobiltelefoner och telematiksystem för fordon. Magnus Fransson är internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<h2>Samhällsnytta för &#8221;nymodigheter&#8221;</h2>
<p>Senare i produktens livscykel pressas marginalerna nedåt när konkurrerande produkter och teknikutveckling driver ned pris och diversifierar ursprungsprodukten för att öppna nya marknadssegment. Det som är viktigt i början är att ha en produkt som särskiljer sig väsentligt från andra. Det som är viktigt i senare faser är att ha låga kostnader, eller alternativt behålla försprång och ledarskap. Av denna logik följer att banbrytande innovation och i någon mening samhällsnytta utvecklas för ”nymodigheter” och inte för mogna produkter, och dessutom, för en väldigt liten grupp människor.</p>
<h2>Snäv marknadslogik</h2>
<p>Denna marknadslogik medför också att de grundläggande egenskaper som kännetecknar en produkt utvecklas tidigt i livscykeln, och i stor utsträckning förblir oförändrade genom produktens livslängd. Att också tidigt inkludera egenskaper som rationaliseringar, förenklingar och ibland minskad funktionalitet för att nå andra och bredare marknadssegment, det vill säga ett betydligt större marknadsfönster än ”Early Adopters”, är helt enkelt för kostsamt och riskabelt med den nuvarande logiken.</p>
<h2>Gruppen ”Early Adopters”</h2>
<p>”Early Adopters” är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem. Pratar vi tekniska produkter kännetecknas den här gruppen köpare ofta av:</p>
<p>– relativt låg medelålder,<br />
– de är ofta män, <br />
– de har stort teknikintresse, <br />
– de har en varumärkes- och statusmedvetenhet.</p>
<p>Låter det här som en särskilt representativ grupp? Ändå är det just denna grupps behov och intressen som i hög grad format de vardagsprodukter vi ser runt omkring oss idag.</p>
<h2>Innovationssystem för endast en utvald grupp?</h2>
<p>Har vi skapat, och underhåller vi, ett innovationssystem med en marknadslogik för endast denna utvalda grupp? Och bidrar vi på så sätt till att cementera befintliga maktstrukturer och där den breda samhällsnyttan uteblir eller i bästa fall låter vänta på sig?</p>
<h2>Forskning inom området</h2>
<p>IoT är ett område där detta tyvärr syns ganska väl. Nils Ehrenberg, PhD vid Aalto universitet, har i sin <a href="https://aaltodoc.aalto.fi/items/82c03260-34ed-4a19-871f-bbe5f6fe7ddf">doktorsavhandling</a> tittat på hur till synes ganska oskyldiga produkter inom hemautomation kan förstärka befintliga maktstrukturer. Men även införande av nya digitala IoT-baserade system på exempelvis en vårdcentral kan leda till att olika förutsättningar att ta till sig den nya tekniken leder till ojämlik maktfördelning, eller kanske helt flyttar makten från vårdpersonalen till IT-avdelningen.</p>
<h2>Ny och outnyttjad marknadspotential?</h2>
<p>Går det här ens att ändra på? Handlar det inte om att en del är duktiga på teknik, andra inte? Det kanske är en del av problemet. Men vad skulle hända om man vände på marknadslogiken och aktivt försökte utveckla IoT-lösningar som motverkar skapandet eller förstärkandet av maktstrukturer? Det kanske rent av finns en stor outnyttjad marknadspotential i att vara tidigt ute med en etisk och jämlik IoT-plattform?</p>
<h2>Missa inte &#8211; seminarium om IoT och jämlikhet den 3:e oktober</h2>
<p>Vill du vara med och kläcka nya jämlika produktidéer tillsammans med andra finns det ett utmärkt tillfälle den 3:e oktober. Passa på! Kanske ditt företag är med och tar världen med storm med ett helt nytt produktperspektiv?</p>
<ul>
<li><a href="https://linkopingsciencepark.se/event/hur-du-skapar-jamlikhet-med-iot/">Läs mer om evenemanget här</a> (anmälan via IoT Worlds hemsida)</li>
</ul>
<p><figure id="attachment_19695" aria-describedby="caption-attachment-19695" style="width: 226px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-19695" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg" alt="Porträttbild på Tomas Westlund." width="226" height="243" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg 531w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1-278x300.jpg 278w" sizes="(max-width: 226px) 100vw, 226px" /><figcaption id="caption-attachment-19695" class="wp-caption-text">Tomas Westlund, forskningsområdesledare tillämpad IoT,  RISE.</figcaption></figure> <figure id="attachment_15436" aria-describedby="caption-attachment-15436" style="width: 225px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-15436" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg" alt="Magnus Fransson" width="225" height="261" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg 402w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb-258x300.jpg 258w" sizes="(max-width: 225px) 100vw, 225px" /><figcaption id="caption-attachment-15436" class="wp-caption-text">Magnus Fransson, internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.</figcaption></figure></p>


”Early Adopters är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem."

Illustration på människor som springer ikapp.

Illustration på människor som springer ikapp, ska symbolisera early adpoters som ofta är män med möjlighet att betala bra för nya tekniska produkter.

Finns det plats för jämlikhet och etik när det gäller utveckling av nya tekniska prylar, IoT-produkter, till exempel? Läs IoT Sveriges blogg.

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Early-adopters-foto-Adobe-Stock-1-e1725262124128.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

<p>Sveriges kommuner lägger årligen cirka 1,5 miljarder på snöröjning. Snöröjning är en viktig samhällstjänst som ofta tas för given. Men dagens klimatförändringar har skapat ett mer oförutsägbart väder vilket gör det svårare att planera för både snöröjning och halkbekämpning. Det finns ett behov att förändra och effektivisera snöröjning som tjänst. Mot bakgrund av detta startades projektet IoT för smart snöröjning i Ånges och Örnsköldsviks kommuner.</p>
<h2>Sensor som mäter snödjup</h2>
<p>Målet var att ta fram en IoT-baserad lösning för att kunna optimera snöröjningen i landets kommuner. Lösningen bygger på en sensor som bland annat kan mäta snödjup. Under projektets gång har techbolaget Starbit vidareutvecklat sensorn, som från början utvecklats av Mittuniversitet. Starbit har även utvecklat tillhörande mjukvara.</p>
<h2>Etablerad och skalbar lösning</h2>
<p>Idag finns en skalbar IoT-lösning på marknaden som kan användas inom fler områden och det finns även ett internationellt intresse. Men resan dit har inte varit spikrak, till exempel drabbades projektet av stora förseningar på grund av halvledarbristen till följd av Covid 19-pandemin. Snöröjning som tjänst involverar många olika aktörer och det är inte alltid lätt att förändra invanda arbetssätt.</p>
<p>I avsnitt 21 av IoT Sveriges podcast berättar Jennie Roos, tidigare projektledare på Bron Innovation och Michael Jakobsson, försäljningschef på Starbit, om projektets utmaningar och framgångar.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast The IoT Public Sector Podcast finns där poddar finns. Här kan du lyssna på avsnittet: </p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/kommersialiserad-iot-losning-tack-vare-snorojningsprojekt/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/6bkXe5O7TzTuw5D2tDRWcp">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/kommersialiserad-iot-l%C3%B6sning-tack-vare-sn%C3%B6r%C3%B6jningsprojekt/id1667876226?i=1000665854292">Apple Podcast</a></li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<figure id="attachment_23323" aria-describedby="caption-attachment-23323" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23323 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Poddinspelning-om-smart-snorojning-1024x900.jpg" alt="Bild från poddinspelning och de tre som medverkar i avsnittet, från vänster Michael Jacobsson, Maria Bergenheim och Jennie Roos." width="640" height="563" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Poddinspelning-om-smart-snorojning-1024x900.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Poddinspelning-om-smart-snorojning-300x264.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Poddinspelning-om-smart-snorojning-768x675.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Poddinspelning-om-smart-snorojning.jpg 1251w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23323" class="wp-caption-text">Avsnittet om smart snöröjning spelades in mitt i högsommarvärmen. På bilden från vänster Michael Jakobsson, Starbit, IoT Sveriges kommunikatör Maria Bergenheim och Jennie Roos, tidigare projektledare Bron Innovation. </figcaption></figure>


Projektet IoT för smart snöröjning startades för att skapa en mer datadriven och effektiv snöröjningstjänst för landets kommuner. Lyssna på poddavsnittet.

Podd: Kommersialiserad IoT-lösning tack vare snöröjningsprojekt - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/08/Header-smart-snorojning.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Digital undersköterska – en framtidsroll?

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla

Podd: Kommersialiserad IoT-lösning tack vare snöröjningsprojekt

Snabblänkar

Våra projekt