Ny programchef för IoT Sverige

Podd: Ny modell för kontroll av drönartrafik

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

Poddavsnitt om implementering av IoT (Podbean)

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat drygt 140 IoT-projekt, mestadels inom offentlig sektor, med nästan en halv miljard kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

IoT Sveriges pågående strategiska projekt

<h3>Hallå där Petter! Du tillträder som programchef i programmets slutfas. Vad ser du som ditt viktigaste uppdrag just nu?</h3>
<p>– Det handlar om frågorna som programmet bär. IoT Sverige har under snart tolv år byggt upp kunskap om hur uppkopplade lösningar kan användas i offentlig sektor, vad som krävs för att kommuner ska kunna samverka, både internt och mellan varandra, och var de verkliga hindren ligger. Den kunskapen behövs i Sverige långt efter 2026. Det viktigaste i mitt uppdrag blir att se till att det som fungerar landar hos dem som ska bära det vidare.</p>
<h3>Vad innebär det i praktiken att leda ett strategiskt innovationsprogram i mål?</h3>
<p>– De stora vägvalen är redan gjorda. Det som återstår och som blir en stor del av mitt uppdrag, är att koppla ihop de strategiska projekten med varandra och med de organisationer som ska bära frågorna vidare. Ett strategiskt innovationsprogram som lyckats kan inte avslutas i någon djupare mening. Om vi gjort jobbet rätt har frågorna redan flyttat ut. Till nationella aktörer, till kommuner, till forskningsmiljöer, till andra program.</p>
<h3>De strategiska projekten spelar en viktig roll för programmets arv. Hur ser du på deras betydelse när det gäller fortlevnad av kunskap från IoT Sverige?</h3>
<p>– De strategiska projekten är kärnan i arvet, men det är viktigt att tänka rätt kring vad arvet består av. Det är lätt att tro att kunskapen ligger i leverablerna. Rapporterna, verktygen, metoderna. De är så klart viktiga för dokumentation men det som lever vidare efter ett program är sällan dokumenten. Det är relationerna mellan människor, kompetensen hos dem som varit med, och förmågan hos organisationerna att driva frågorna på egen hand. Därför ser jag projekten mer som plattformar för att bygga den kapaciteten än som leveransprojekt. När projekten avslutas ska det finnas människor och organisationer som kan, vill och vågar driva frågorna vidare.</p>
<h3>Vad har du för bakgrund?</h3>
<p>– Jag disputerade 2018 vid Uppsala universitet på en avhandling om regionala innovationssystem och samverkan mellan små och medelstora företag och universitet, med särskilt fokus på de organisatoriska mellanrummen i innovationssystemet och hur de agerar för att skapa samverkan. Efter disputationen började jag arbeta på RISE som forskare och projektledare inom hållbara systemomställningar och framsyn. Det har gett mig ett systemperspektiv och en strategisk långsiktighet som präglar hur jag arbetar idag, både som samverkansledare och som strateg.</p>
<figure id="attachment_30776" aria-describedby="caption-attachment-30776" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30776 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3-1024x680.jpg" alt="Petter Bertilsson Forsberg." width="640" height="425" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3-1024x680.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3-300x199.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3-768x510.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3-1536x1020.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg3.jpg 1554w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-30776" class="wp-caption-text">IoT bör inte vara en egen fråga vid sidan av klimat, välfärd och resurseffektivitet. Det bör vara en av de självklara möjliggörarna i de agendorna, säger tillträdande programchef Petter Bertilsson Forsberg. Foto: Maria Bergenheim.</figcaption></figure>
<h3>Vad ser du mest fram emot i din nya roll?</h3>
<p>– Två saker. Det ena är kopplingsarbetet. Mycket av det jag tycker är roligt i mitt yrkesliv handlar om gränssnitt. Mellan forskning och praktik, mellan sektorer, mellan organisationer som inte självklart pratar med varandra. Slutfasen av IoT Sverige är ett sådant arbete.</p>
<p>– Det andra är mer ovanligt. I de flesta roller får man starta saker men sällan följa dem hela vägen. Att kliva in nu betyder att jag får se vad tolv års arbete resulterar i, vilka frågor som visat sig vara de viktiga, var det som såddes tidigt slår rot.</p>
<h3>När du ser tillbaka på IoT Sverige om några år, vad hoppas du då ska finnas på plats som inte finns idag?</h3>
<p>– Jag hoppas att vi om några år inte pratar så mycket om det &#8221;strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige&#8221; längre. Helt enkelt för att det vi byggt upp har blivit en integrerad del av hur offentlig sektor arbetar med sin digitala omställning. IoT bör inte vara en egen fråga vid sidan av klimat, välfärd och resurseffektivitet. Det bör vara en av de självklara möjliggörarna i de agendorna. När vi kommit dit behöver ingen längre peka på IoT som ett särskilt område.</p>
<p>– Samtidigt bär sig arbetet inte självt. Det krävs ett systemperspektiv för att hålla ihop frågorna, se kopplingarna mellan teknik, organisation och policy, och förstå var de verkliga hindren ligger. Därför behöver frågorna en naturlig hemvist. En aktör eller ett konsortium som ser det som sitt uppdrag att bära systemperspektivet nationellt när programmet försvinner. Det arbetet pågår redan, och jag hoppas att det vi ser konturerna av nu är etablerat när vi blickar tillbaka.</p>
<p>Petter Bertilsson Forsberg tar över som programchef för IoT Sverige den 1 maj. Han efterträder Catrin Ditz.</p>


Petter Bertilsson Forsberg tar över som programchef för IoT Sverige. Han har en bakgrund som strateg med fokus på systemförändring.

Ny programchef för IoT Sverige - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Petter-Bertilsson-Forsberg5.jpg

<p>Säker stad drivs i Sundsvall med det kommunägda fiberbolaget Servanet som projektkoordinator. Det har vuxit fram med två bakomliggande behov var av det ena handlar kort och gott handlar om att förhindra krockar på grund av en allt ökande trafik i det undre luftrummet. Det andra behovet rör det förändrade världsläget.</p>
<p>– Krig och konflikter i vårt närområde och den osäkerhet som råder i världen ställer nya krav på både säkerhet och civil beredskap. Redan idag sker både intrång och otillåten informationsinhämtning med drönarflygning, säger Lars-Olof Persson, platschef på Servanet och projektledare för Säker stad.</p>
<h2>Kompetensen finns inom kommunkoncernen</h2>
<p>Projektet drivs och utvecklas med egen kompetens inom kommunkoncernen. Det är en medveten strategi för att få full kontroll över projektet och rådighet över den egna datan. Niklas Andersson, tidigare infrastrukturstrateg på Sundsvalls kommun, var med och startade upp projektet. Han menar att samverkan spelar en nyckelroll:</p>
<p>– Samverkan inom och mellan de kommunala bolagen är en förutsättning för att skapa resiliens och behålla rådighet över systemen, inte minst för att kunna återuppbygga verksamhet om något händer, säger han.</p>
<p>Förutom Sundsvalls kommun deltar flera blåljusaktörer som behovsägare.</p>
<h2>Egna kontrollrum byggs utifrån behov</h2>
<p>Själva lösningen ska kunna detektera när en drönare felaktigt flyger in i ett skyddsområde. Redan idag är modellen delvis på plats och används.</p>
<p>– Varje behovsägare har ett eget kontrollrum där det utgår ett larm vid otillåtet intrång. Beroende på vad det handlar om kan åtgärder därefter vidtas, berättar Niklas Strömqvist, IoT-tekniker på Servanet.</p>
<p>Förhoppningen är att på sikt etablera en nationell och nordisk testbädd för framtida liknande IoT- och säkerhetsprojekt.</p>
<p>I det senaste avsnittet av IoT Sveriges podcast medverkar Lars-Olof Persson, Niklas Strömqvist och Niklas Andersson. De berättar mer om det strategiska projektet Säker stad som pågår till och med oktober 2026.</p>
<p>Lyssna där poddar finns, till exempel här:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/ny-modell-for-kontroll-av-dronartrafik/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/0fXJ9Zh2YSIM7cuZoVzo2i">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/ny-modell-f%C3%B6r-kontroll-av-dr%C3%B6nartrafik/id1667876226?i=1000762393936">Apple Podcast</a></li>
</ul>
<figure id="attachment_30738" aria-describedby="caption-attachment-30738" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30738 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-1024x645.jpg" alt="Deltagare i poddavsnitt om Säker stad." width="640" height="403" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-1024x645.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-300x189.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-768x484.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-1536x968.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Podd-deltagare-Saker-stad-2048x1291.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-30738" class="wp-caption-text">Inspelning av poddavsnitt. Från vänster: Maria Bergenheim, Lars-Olof Persson, Niklas Andersson och Niklas Strömqvist.</figcaption></figure>


Siluett av en drönare som flyger över naturlandskap.

Projektet Säker stad ska skapa kontroll i det undre luftrummet. Medverkar i senaste avsnittet av IoT Sveriges podcast.

Podd: Ny modell för kontroll av drönartrafik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Dronare-i-siluett-foto-Adobe.jpg

Moderator för spåret Teknikens roll i ett inkluderande samhälle på IoT Sveriges slutkonferens 19 mars 2026 - samt VD och jämställdhetsexpert på Add Gender AB

<p>Under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 dök vi rakt ner i digitaliseringens absoluta hjärta. Som moderator hade jag förmånen att guida ett samtal som bevisade en gång för alla: jämställdhet och inkludering är inga trötta ”add-ons” som man strösslar på i slutet. Det är själva operativsystemet för teknisk excellens och verklig samhällsnytta. Jag var själv med och medskapade IoT Sveriges jämställdhetsstrategi för 10 år sedan och då var vi oroliga att det skulle sluta som en “papperstiger”. Men på slutkonferensen för innovationsprogrammet så fick vi bevis på att den inte blev det, utan det blev ren magi av arbetet med inkludering och jämställdhet. Och det lyftes till och med upp på stora scenen som en av programmets absoluta spjutspetsar, så häftigt!</p>
<h2>Inkludering som vår vassaste kvalitetsstämpel</h2>
<p>Panelen då, jo där slog vi fast att teknik aldrig är neutral. När vi vågar ställa de obekväma frågorna tidigt, höjer vi ribban för allt vi skapar. Paneldeltagaren Sophia Ivarsson från Vinnova satte fingret på det: de projekt som vågar titta på vem tekniken är till för, når en helt annan nivå av excellens. Vi bygger inte bara prylar; vi bygger framtidens digitala system utan att programmera in gårdagens fördomar (vi hann med att prata lite AI på detta temat också, självklart).</p>
<h2>Att tala framför historiens pionjärer</h2>
<p>För panelen befann vi oss i det anrika <em>Kvinnostrategirummet</em> på Uppsala universitet. Att stå där, omgiven av Birgitta Hallbergs monumentala väv <em>Kvinnliga strateger</em> som skildrar akademins pionjärer, gav samtalet en enorm tyngd. På väggen hängde också väven av Karin Westman Berg på sin cykel – hon som tilldelades professors namn 1982, samma år som jag föddes. Det kändes som om historiens vingslag gav oss modet att vara precis så modiga och framåtblickande som vi behöver vara idag.</p>
<figure id="attachment_30675" aria-describedby="caption-attachment-30675" style="width: 800px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30675 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg" alt="Pernilla Alexandersson, vd AddGender" width="800" height="600" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg 800w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-768x576.jpeg 768w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption id="caption-attachment-30675" class="wp-caption-text">Pernilla Alexandersson framför Birgitta Hallbergs monumentala väv ”Kvinnliga strateger”, i Universitetshuset i Uppsala.</figcaption></figure>
<h2>Att bygga broar över ”medvetenhetsluckan”</h2>
<p>Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhetsluckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag. Ett exempel på detta var frågeställningen vem bär egentligen vattnet? Anders Nilsson (från ett IoT-projekt i Tjörns kommun Ingen H2O brist med säker IoT-list, och sitt bolag Rethink AB) gav oss en rejäl tankeställare. Genom att använda en enkel lathund för inkludering insåg en hel VA-organisation att kriskommunikation måste landa rätt. Om vi inte vet vem i hushållet som faktiskt rattar vattenförsörjningen – hur ska vi då kunna säkra deras trygghet? Vi fick också lära oss mer om data som ger alla kroppar rättvisa: Ida-Märta Rhen (från projektet iErgonomics på Region Stockholm och forskare på KTH) visade hur IoT förvandlar luddigt ”tyckande” till stenhård mätdata. Genom att mäta belastning på olika kroppstyper – i allt från vårdens korridorer till byggsvängens tunga lyft – kan vi äntligen designa en arbetsmiljö som håller för oss alla, oavsett anatomi.</p>
<h2>Digital stolthet och mänskliga kramar</h2>
<p>En annan lärdom vi fick med oss var att teknikens sanna värde uppstår först när den landar mjukt hos människan. Natalie Simander från Tyresö kommun berättade om den digitala undersköterskan – ett projekt som gav mig gåshud. Här förvandlades teknikrädsla till ren digital stolthet. Att se hur de genom att ha användarna av tekniken i fokus, lyckades inkludera de ensamma herrarna, som tidigare stått utanför det digitala ekosystemet… Det är ett kvitto på att den mänskliga länken är oersättlig.</p>
<h2>Infrastruktur: vår demokratiska ryggrad</h2>
<p>Från industrins horisont påminde Patrik Sandgren (som är Näringspolitisk expert inom digitalisering på Teknikföretagen, och dessutom sitter i IoT Sveriges styrelse) oss om att digital infrastruktur är en demokratisk garant &#8211; för att hela Sverige ska leva. Det handlar om systeminnovationer som kopplar ihop oss utan att lämna någon vid vägkanten. Det är så vi säkrar svensk konkurrenskraft – genom att vara smartare och schysstare.</p>
<h2>Slutsats: vi har hittat konverteringsnyckeln!</h2>
<p>Vi enades om att vägen framåt handlar om att hitta ”konverteringsnyckeln” – konsten att översätta vackra jämställdhetsmål till operativ kraft. Som en till av pandeldeltagarna Lars Oestreicher (forskare inom funktionsrätt på Uppsala universitet) så klokt sa: den digitala exkluderingen är ett samhällsfenomen och inte ett problem för individen. Lars sitter i styrelsen för <em>Centrum för Forskning om Funktionshinder</em> och <em>Nordiska Nätverket för Forskning om Funktionshinder</em>. Jag fick lära känna honom som datavetaren som vågar ifrågasätta den allra hetaste tekniken, när den inte är till individens bästa. Och det inspirerade verkligen mig att våga vara kritisk &#8211; med målet att addressera inkluderingsbehovet som det viktigaste för användarna av våra uppkopplade ting.</p>
<h2>Mina tre största ”take-aways” från dagen:</h2>
<ul>
<li>Teknik har ett hjärta: inkludering är bränslet för att nå målet om världens bästa service.</li>
<li>Siffror ljuger inte: objektiv mätdata i arbetsmiljön stänger gapet och skapar verklig rättvisa.</li>
<li>Bredda blicken, höj värdet: fler perspektiv tidigt i processen ger både högre marknadspotential och varmare samhällsnytta.</li>
</ul>
<p>Tack till min fantastiska panel: Natalie, Anders, Ida-Märta, Sophia, Patrik och Lars. Ni bevisade att framtiden inte bara är digital – den är mänsklig! </p>
<p></p>


"Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhets­luckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag."

Läs Pernilla Alexanderssons blogginlägg från IoT Sveriges slutkonferens. Hon skriver om teknik och inkludering, reflektioner från det spåret.

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SVJamstalldhet-foto-Adobe-Stock.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/9c72cefad19d2a2d78777ec65b204ac8bfd544a417918fb3805bfae0dc58408f?s=96&d=mm&r=g

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Ny programchef för IoT Sverige

Podd: Ny modell för kontroll av drönartrafik

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi

Snabblänkar

Våra projekt

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Ny programchef för IoT Sverige

Podd: Ny modell för kontroll av drönartrafik

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Snabblänkar

Våra projekt

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi