Mer om Strategisk innovationsagenda för välfärdsteknik

<p>Den nya strategiska innovationsagendan för välfärdsteknik är framtagen på uppdrag av Vinnova. Syftet är att klargöra vilka insatser, resurser och infrastrukturer som krävs för att möta samhällsutmaningar med hjälp av välfärdsteknik. Agendan är även ett inspel till regeringens nationella strategi för life science, där välfärdsteknik är en av åtta prioriteringsområden där det bedöms angeläget med fler insatser.</p>
<h2>Sverige kan bli ännu starkare</h2>
<p>Agendan har tagits fram i samtal och inspel av över hundra aktörer som verkar inom området välfärdsteknik: näringsliv, regioner och kommuner, civilsamhälle och intresseorganisationer, myndigheter och akademi. Sverige har en stark position inom välfärdsteknik och agendan slår fast att det finns potential att skapa ett internationellt ledarskap inom området. Men för att nå dit behöver vi hantera flera utmaningar och hinder.</p>
<h2>Handlingsplan</h2>
<p>Agendan föreslår ett handlingsprogram inom fyra insatsområden:</p>
<ul>
<li>Samarbete, test och affärsmodeller: exempelvis användarinvolvering, testmiljöer, och att underlätta tvärsektoriellt samarbete.</li>
<li>Nationella strukturer och samordnat stöd: exempelvis digital hälsolitteracitet, kunskap, forskning, metoder inom implementering, effektmätning och finansiellt stöd.</li>
<li>Förebyggande hälsovård och förbättrat individstöd: exempelvis att prioritera förebyggande hälsoarbete, använda ny teknik och tvärsektoriella lösningar för ökad livskvalitet.</li>
<li>Infrastruktur och datahantering: exempelvis nationell datainfrastruktur, interoperabilitet, standarder, hård infrastruktur, identifieringslösningar</li>
</ul>
<p>Agendan har även sammanställt en SWOT-analys som sammanfattar de medverkande aktörernas kommentarer och tankar som framkommit under arbetet.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<p>Du hittar mer information om Strategisk innovationsagenda för välfärdsteknik på<a href="https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/strategisk-innovationsagenda-valfardsteknik"> RISEs hemsida.</a></p>


Yngre och äldre kvinna Foto Adobe Stock

Ny innovationsagenda för välfärdsteknik framtagen av IoT Sverige tillsammans med RISE, Innovation Skåne, Swelife och Medtech4Health.

Kraftsamling för ökad användning av välfärdsteknik - IoT Sverige

News

Kraftsamling för ökad användning av välfärdsteknik

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

Regiongemensam IoT i Jönköpings län

Arbetsgruppen standarder och plattformar

Beställarnätverk och vägledning för framtidens samhällen

<p>Upphandlingen av den nya IoT-plattformen ingår som en del i projektet Regiongemensam IoT i Jönköpings län, som IoT Sverige finansierar. Totalt har femtiofem parter deltagit i upphandlingen; länets tretton kommuner, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen samt kommunala bolag och kommunalförbund.</p>
<p>Det är en glad och nöjd ordförande för Jönköpings digitaliseringsråd som nu kan konstatera att god samverkan och dialog har gett resultat.</p>
<p>– Vi har landat den här upphandlingen på närmare 15 miljoner med 55 deltagande beställarorganisationer. Nyckeln till framgång är att vi under resans gång varit transparenta och haft en god dialog med både leverantörer och övriga parter i projektet, säger Jan Pihl, som också är beställare och styrgruppsordförande för projektet.</p>
<figure id="attachment_14508" aria-describedby="caption-attachment-14508" style="width: 220px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-14508" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Jan-Pihl-webb-220x300.jpg" alt="Jan Pihl, Jönköpings digitaliseringsråd" width="220" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Jan-Pihl-webb-220x300.jpg 220w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Jan-Pihl-webb-751x1024.jpg 751w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Jan-Pihl-webb-768x1047.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Jan-Pihl-webb.jpg 830w" sizes="(max-width: 220px) 100vw, 220px" /><figcaption id="caption-attachment-14508" class="wp-caption-text">Jan Pihl, Jönköpings digitaliseringsråd</figcaption></figure>
<h2>Fördelarna med gemensam upphandling</h2>
<p>Det som upphandlats gemensamt är alltså en IoT-plattform som ska skapa förutsättningar för implementering av diverse olika smart-stad-lösningar. Fördelarna med att göra detta gemensamt är många. Inte minst när det gäller drift och förvaltning.</p>
<p>– Vi kommer att ha en gemensam driftsmiljö och förvaltningsorganisation för den nya IoT-plattformen. Det gör att vi får en samlad bild av tekniken, av alla sensorer som finns i systemet och vilka lösningar fungerar bra respektive mindre bra, säger Jan Pihl.</p>
<p>Dessutom blir det ett naturligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan alla kommuner och organisationer som står bakom upphandlingen. Andra viktiga fördelar handlar om ekonomi och effektivitet.</p>
<p>– Det är naturligtvis mycket billigare att samla kunskap och kompetens i en och samma förvaltningsorganisation än att alla tretton kommuner har sina egna. Jag är även övertygad om att den blir både bättre och mer effektivt, menar Jan Pihl.</p>
<figure id="attachment_14858" aria-describedby="caption-attachment-14858" style="width: 922px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14858 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Axamobadet.jpg" alt="Axamobadet" width="922" height="563" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Axamobadet.jpg 922w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Axamobadet-300x183.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Axamobadet-768x469.jpg 768w" sizes="(max-width: 922px) 100vw, 922px" /><figcaption id="caption-attachment-14858" class="wp-caption-text">Hittills har de flesta IoT-lösningar varit kopplade till fritidsaktiviteter som exempelvis rörelsesensorer i friluftsområden, mätning av fyllnadsgrad i soptunnor eller som här mätning av badvattentemperatur som här vid Axamobadet. Foto: Bo Baudin.</figcaption></figure>
<h2>Viktigt med dialog, transparens och samverkan</h2>
<p>Men att driva ett upphandlingsprojekt med så många parter innebär inte alltid en spikrak väg framåt. En lärdom från Regionens tidigare (och betydligt mindre) IoT-upphandling var vikten av att involvera leverantörerna tidigt i processen.</p>
<p>Därför bjöds leverantörer och övriga parter in till beställar- och marknadsdialoger. Intresset för dessa visade sig vara stort. Jan Pihl menar att dialogerna har varit en framgångsfaktor och något som bidragit till bättre underlag i kravställningsprocessen.</p>
<p>– Det har varit nödvändigt att genomföra dessa möten även om det är en ganska besvärlig och ibland tungrodd process med många viljor att ta hänsyn till. Dialogerna har skapat transparens och tydlighet, säger han.</p>
<h2>Överprövning drogs tillbaka</h2>
<p>Upphandlingsunderlaget togs ändå upp för överprövning tidigare i höst, men i dialog med projektledningen drog leverantören tillbaka sin ansökan.</p>
<p>– Vi har fört en konstruktiv diskussion om att hitta vägar framåt för att inte bromsa utvecklingen av IoT i offentlig sektor. Vår tidigare leverantör av IoT-plattform, Combitech med underleverantör Sensative, har varit starkt bidragande till projektets framgång, säger Jan Pihl.</p>
<p>Avtalet med Combitech löper ut i september 2023 men samverkan kommer att fortsätta kring utvärdering av upphandlingen. Det är viktigt i det fortsatta arbetet med digitalisering och användning av IoT.</p>
<p>– I ett större perspektiv hoppas vi kunna bidra till ökad leverantörssamverkan inom IoT-området i Sverige, säger Jan Pihl.</p>
<figure id="attachment_14876" aria-describedby="caption-attachment-14876" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14876 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna-1024x619.jpg" alt="Sensor soptunna" width="640" height="387" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna-1024x619.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna-300x181.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna-768x464.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna-1536x929.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Sensor-soptunna.jpg 1647w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14876" class="wp-caption-text">Sensor för mätning av fyllnadsgrad. Med upphandlingen på plats kommer två IoT-plattformar att vara i parallell drift under en period. Det ger möjlighet att migrera tillämpningar i lugn och ro och även exempelvis testa interoperabilitet mellan olika plattformar. Foto: Bo Baudin.</figcaption></figure>
<h2>Använt befintliga riktlinjer</h2>
<p>Utöver marknadsdialogerna har projektet använt sig av nationella och internationella riktlinjer som redan finns kring upphandling av IoT i offentlig sektor. Till exempel den internationella referensarkitekturen för IoT, ISO/IEC 30141 och den nationellt framtagna RefARK (SKR/INERA), som också drevs som ett strategiskt projekt via IoT Sverige.</p>
<p>IoT Sverige har även stöttat processen genom Arbetsgruppen Standarder &amp; Plattformar. Arbetsgruppen består av deltagare från både offentlig sektor, näringsliv, akademi och intresseorganisationer.</p>
<p>– Det är ett nätverk som vi haft stor nytta av och där vi har kunnat bolla frågor kring upphandling och kravställning av IoT-arkitektur med mera, säger Jan Pihl.</p>
<figure id="attachment_14870" aria-describedby="caption-attachment-14870" style="width: 927px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14870 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Rörelsesensor.jpg" alt="Rörelsesensor" width="927" height="595" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Rörelsesensor.jpg 927w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Rörelsesensor-300x193.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Rörelsesensor-768x493.jpg 768w" sizes="(max-width: 927px) 100vw, 927px" /><figcaption id="caption-attachment-14870" class="wp-caption-text">Rörelsesensor i friluftsområde. Med upphandlingen på plats kommer två IoT-plattformar att vara i parallell drift under en period. Det ger möjlighet att migrera tillämpningar i lugn och ro och även exempelvis testa interoperabilitet mellan olika plattformar. Foto: Bo Baudin.</figcaption></figure>
<h2>Dela erfarenheter</h2>
<p>Projektet Regiongemensam IoT i Jönköpings län vill gärna dela med sig av sina erfarenheter till andra kommuner och regioner som står inför liknande upphandlingar. Det finns många lärdomar att hämta, många fallgropar att undvika. Generellt menar Jan Pihl att upphandlingsprocessen behöver förenklas och standardiseras ytterligare. Den gemensamma upphandlingen i Jönköping är en av de första i Sverige att genomföras.</p>
<p>Nu ser Jan Pihl fram emot att se spännande och samhällsnyttiga IoT-lösningar jackas in i den nya plattformen.</p>
<p>– Det finns många tankar och idéer på gång runt om i våra tretton kommuner som rör alltifrån vatten och avlopp till klimatsmarta fastigheter och lösningar inom hälsa, vård och omsorg, säger Jan Pihl.</p>
<p>Leverantören som vann upphandlingen är TH1NG AB med plattformen IoT Open.</p>


"I ett större perspektiv hoppas vi kunna bidra till en ökad samverkan med leverantörer inom IoT-området i Sverige."

En gemensam IoT-plattform har upphandlats i Jönköpings län. Upphandlingen är den första i Sverige som rör förvaltning av IoT.

Lyckad upphandling av gemensam IoT-plattform - IoT Sverige

Lyckad upphandling av gemensam IoT-plattform

<p>IoT Sveriges årskonferens är ett populärt event som i år lockade cirka 180 deltagare som följde livesändningen från Uppsala slott. Årets konferens fokuserade på två huvudområden; cybersäkerhet och implementering av IoT.</p>
<p>Nu kan du ta del av en inspelning av hela konferensen (2h 43min) med inbjudna gäster och avslutande framtidsspaning. En textad version kommer att läggas upp senare.</p>
<h2>Se årskonferensen här</h2>
<p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=3ia3ERuhwQo">IoT Sverige &#8211; årskonferens 2022 (YouTube)</a></p>
<h2>Läs mer</h2>
<p>Mer om konferensen och presentation av inbjudna gäster hittar du <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/arskonferens-2022">här</a>.</p>
<p>&nbsp;</p>


IoT Sveriges årskonferens 2022 sändes live den 27 oktober. Nu finns en inspelning av hela konferensen med inbjudna gäster och framtidsspaning.

Titta på IoT Sveriges årskonferens - IoT Sverige

Titta på IoT Sveriges årskonferens

Svenskarna och internet (Internetstiftelsen)

Internetkunskap (Internetstiftelsen)

<p>Hur ser svenska folkets internetvanor ut? Det sammanfattas i Internetstiftelsens årliga och gedigna undersökning av hur användningen av internet utvecklas och hur digitaliseringen påverkar människor. Årets rapport visar att användandet av internet ligger oförändrat jämfört med 2021. Hela 94 procent av svenskarna använder internet. Fortfarande finns det en liten del som lever i digitalt utanförskap och de flesta av dem är äldre. Var femte pensionär använder inte internet.</p>
<h2>Fler äldre använder e-tjänster</h2>
<p>Ett av IoT Sveriges fokusområden handlar om att med sakernas internet kunna bidra till god hälsa och vård för äldre. Rapporten Internet och svenskarna visar att pandemin bidragit till att fler pensionärer börjat använda internet. Framförallt är det användandet av olika typer av e-tjänster som ökat, till exempel Kivra, mobilt bankID och e-tjänster inom sjukvården. Rapporten visar även att fler pensionärer än tidigare kan genomföra e-handel själva.</p>
<p>– Att äldre i Sverige har kunskap kring internetanvändning är viktigt för den pågående digitaliseringen av välfärden i samhället. Det behövs ännu mer kunskapsstärkande åtgärder, något som Internetstiftelsen på ett förtjänstfullt sätt bidrar med, säger Olle Bergdahl, programchef på IoT Sverige.</p>
<figure id="attachment_2484" aria-describedby="caption-attachment-2484" style="width: 300px" class="wp-caption alignright"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-2484 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg" alt="Olle Bergdahl. Foto: Mikael Wallerstedt" width="300" height="169" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1024x576.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1536x864.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-2048x1152.jpg 2048w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-2484" class="wp-caption-text">Olle Bergdahl, foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>
<p>IoT Sverige har flera pågående projekt inom området välfärdsteknik. Det är digital teknik som syftar till att öka trygghet, delaktighet och självständighet för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, nattillsyn via kamera, kommunikationsverktyg, medicinpåminnare, GPS-larm med mera.</p>
<h2>Vår framtid är smart</h2>
<p>Ett avsnitt i <em>Svenskarna och internet</em> handlar om vår smarta framtid. 74 procent av svenskarna har idag någon typ av uppkopplad pryl i hemmet. Rapporten visar även att fler ser mer positivt än negativt på hur den digitala världen med olika smarta och uppkopplade prylar kommer att utvecklas inom de närmaste fem åren. Många tror på både ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle tack vare smarta prylar.</p>
<p>Samtidigt visar <em>Svenskarna och internet</em> även att det finns en oro och otrygghet hos många svenskar när det gäller användningen av internet. Det handlar dels om osäkerhet kring tekniken och att göra fel och dels om en oro och otrygghet kopplat till den personliga integriteten. Det är också en av IoT Sveriges hjärtefrågor.</p>
<p>– Cybersäkerhet är ett fokusområde för IoT Sverige. De senaste årens cyberattacker mot både enskilda och mot organisationer och samhället vittnar om att vi behöver göra ännu mer för att våra system ska vara säkra och robusta, säger Olle Bergdahl.</p>
<figure id="attachment_2508" aria-describedby="caption-attachment-2508" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-2508 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-1024x590.jpg" alt="Äldre par i lägenhet" width="640" height="369" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-1024x590.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-300x173.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-768x442.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-1536x884.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Äldre-par-i-lägenhet-2048x1179.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-2508" class="wp-caption-text">Av de allra äldsta i Sverige upplever över hälften att de är otrygga på nätet. Ett av Internetstiftelsens mål är att med kunskapsinsatser skapa trygghet på internet. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<p>&nbsp;</p>


"Att äldre i Sverige har kunskap kring användning av internet är viktigt för den pågående digitaliseringen av välfärden i samhället." 

Hand med mobiltelefon framför dataskärm

Det finns en positiv tro på den digitala världen. IoT Sverige har tagit del av Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet.

Positiv tro på en smart framtid - IoT Sverige

Positiv tro på en smart framtid

<p>IoT Sveriges styrelse söker nya ledamöter som vill bidra till att skapa en långsiktig och hållbar utveckling av sakernas internet inom offentlig sektor. Vi vet vilken potential IoT har när det gäller att skapa samhällsnytta. Uppkopplad lokaltrafik, effektiva IoT-lösningar inom vård och omsorg, smart avfallshantering och interaktiva lekplatser är bara några exempel på nyttogörande IoT som vi varit med och skapat.</p>
<h2>Delta i vårt strategiska arbete</h2>
<p>IoT Sverige driver på för att sakernas internet ska användas ännu mer och ännu smartare inom offentlig sektor. Vi menar att Sverige kan positionera sig ännu starkare inom IoT-området på den internationella marknaden. För att nå dit krävs ett strategiskt arbete som omfamnar frågor om allt från teknikutveckling till organisations- och beteendefrågor.</p>
<h2>Vem söker vi?</h2>
<p>Nu har valberedningen startat sitt arbete och vi söker dig som har erfarenhet av att arbeta strategiskt med sakernas internet. Du har en bred näringslivsförankring eller annan koppling till branschorganisationer som driver IoT-frågor. Du finns helt enkelt där IoT händer!</p>
<h2>Möjlighet att göra skillnad</h2>
<p>IoT Sveriges styrelse består av representanter från såväl offentlig sektor som akademi och näringsliv. Vi erbjuder dig en möjlighet att skapa samhällsnytta och samtidigt bli del av ett glatt gäng med ett stort och spännande nätverk.</p>
<h2>Är du intresserad?</h2>
<p>Välkommen att kontakta någon av oss i valberedningen om du är intresserad av att engagera dig i IoT Sveriges styrelse.</p>
<ul>
<li><strong>Niklas Grybe</strong>, Program manager, Business Sweden <br />
<a href="mailto:niklas.grybe@business-sweden.se">niklas.grybe@business-sweden.se</a></li>
<li><strong>Maria Månsson</strong>, Director, innovation and research, Prevas <br />
<a href="mailto:maria.mansson@prevas.se">maria.mansson@prevas.se</a></li>
</ul>
<h2>
Läs mer</h2>
<p><a href="https://iotsverige.se/om-oss/var-styrelse">IoT Sveriges styrelse</a><br />
<a href="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-Sverige_Arbetsordning_211210.pdf">IoT Sveriges arbetsordning</a> (inkl. villkor för styrelseledamöter)(PDF)</p>


IoT Sveriges vision är att sakernas internet ska bidra till hög livskvalitet för alla människor i Sverige. Vill du vara med och påverka?

IoT Sverige söker styrelseledamöter - IoT Sverige

IoT Sverige söker styrelseledamöter

Smart City World Expo Barcelona 

Nordiska paviljongen 

Köp mässbiljetter och registrera dig

<p>Smart City World Expo är en plats där städer och teknologi möts och där man kan diskutera och mötas kring hur vi ska hantera den snabbt växande befolkningsmängden och urbanisering och landsbygd – allt för att hitta klimatsmarta sätt att leva nu och i framtiden.</p>
<h2>Egen monter i nordiska paviljongen</h2>
<p>IoT Sverige arbetar just nu med att hitta vägar att ta med sig projekten ut i världen för inspiration och kunskapsinhämtning. Eftersom vi arbetar med innovativa IoT-projekt är det viktigt att följa utvecklingen i omvärlden så att vi vet vilka teknologier och erövringar vi har att förhålla oss till. Ett led i detta är att IoT Sverige genom Cleantech Scandinavia kommer att ha en monter i den nordiska paviljongen som Cleantech Scandinavia är värd för i Barcelona.</p>
<h2>Ta plats med ditt projekt</h2>
<p>Nu kan DITT projekt hänga med IoT Sverige till Barcelona den 14–17 november genom ett unikt erbjudande som IoT Sverige har till alla sina projekt och projektägare. Du kommer att kunna köpa din entrébiljett till rabatterat pris genom IoT Sverige. Genom att vara en del i vår delegation får du tillgång till information och tips om hur du kan delta i mässan men också många tillfällen till nätverkande över gränserna både inom och utom Norden. <a href="https://cleantechscandinavia.com/Events/nordic-pavilion-2022/">Här kan du läsa mer om den nordiska paviljongen.</a></p>
<h2>Köp dina mässbiljetter – registrera dig här</h2>
<p>Mässbiljetterna genom Cleantech Scandinavia  kostar 11 000 kr per person och ger access till mässan men också vissa specifika event för den nordiska paviljongen. Den 14 november hålls ett Smart City Business Forum som du också blir inbjuden till och själva mässan hålls 15–17 november.</p>
<p><a href="https://smartcitybarcelona22.b2match.io/invitation/yYufXaw">Via denna länk kan du köpa mässbiljett och registrera dig</a> </p>
<h2>Du får plats i IoT Sveriges monter</h2>
<p>Det är viktigt att du markerar när du köper din biljett att du är en del av IoT Sverige (det kommer att finnas en checkbox på anmälan för detta). Du förväntas finnas med i det officiella programmet i IoT Sveriges monter dessutom, mer om vad detta innebär kommer senare, men du ska finnas på plats med ditt projekt på vissa tider och då informera om vad ni gör. IoT Sverige kommer att ta med de projekt som deltar i vårt officiella program i montern.</p>
<p>Du kan också anmäla ditt projekt till <a href="https://www.smartcityexpo.com/call-for-awards-2022/">World Smart City Awards</a> – vem vet kanske ni får pris under mässan?</p>
<h2>Intresseanmälan och frågor</h2>
<p>Sugen på att hänga med oss? Om du har frågor eller vill skicka oss en intresseanmälan gör det till IoT Sveriges internationaliseringsansvarige Nicolai Slotte, nicolai.slotte@sust.se,<br />
+46(0) 70 492 50 12.</p>
<figure id="attachment_5851" aria-describedby="caption-attachment-5851" style="width: 225px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class=" wp-image-5851" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-300x300.jpg" alt="Nicolai Slotte. Foto: Mikael Wallerstedt." width="225" height="225" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-300x300.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2-150x150.jpg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Nicolai-Slotte-2.jpg 500w" sizes="(max-width: 225px) 100vw, 225px" /><figcaption id="caption-attachment-5851" class="wp-caption-text">Nicolai Slotte. Foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>


Varje år äger en av världens största mässor kring Smart City rum i Barcelona. Följ med IoT Sverige och promota ditt projekt.

Följ med IoT Sverige till Smart City World Expo i Barcelona - IoT Sverige

Följ med IoT Sverige till Smart City World Expo i Barcelona

<p>IoT Sverige höll nyligen ett informationsmöte om den öppna utlysningen <em>IoT för innovativ samhällsnytta</em>. Intresset för vårt finansieringserbjudande är stort. Nu finns en videoinspelning från informationsmötet tillgänglig. </p>
<h2>Videopresentation om utlysningen</h2>
<p>På vår <a href="https://iotsverige.se/finansiering/aktuell-utlysning?lang=sv">utlysningssida</a> hittar du mer information om erbjudandet, våra tre tematiska områden och olika projekttyper. </p>
<ul>
<li><a href="https://www.youtube.com/watch?v=QhrTGQppMIQ">Se videoinspelning om utlysningen (YouTube 38 min)</a></li>
</ul>


Nu finns en videopresentation om IoT Sveriges öppna utlysning för 2022 – IoT för innovativ samhällsnytta. Se den här.

Videopresentation om vår utlysning - IoT Sverige

Videopresentation om vår utlysning

<h2>Tre frågor om IoT och digitalisering</h2>
<p>Nu vill vi veta vad Sveriges riksdagspartier tycker när det gäller IoT Sveriges hjärtefrågor. Vi ställde tre frågor till samtliga riksdagspartier:</p>
<ul>
<li>Vilka politiska beslut behövs för att Sverige ska ta täten som digital välfärdsnation?</li>
<li>Användningen av sakernas internet ökar, och inom offentlig sektor finns idag smarta lösningar inom alltifrån vård, samhällsbyggnad, skola med mera. IoT Sverige ser en stor potential att skala upp användningen, men många gånger hänger inte lagstiftningen med den snabba teknikutvecklingen (vad gäller upphandling, frågor kring säkerhet, integritet mm). Vad vill ert parti göra för att undvika att lagstiftningen bromsar utvecklingen?</li>
<li>Vad vill ert parti göra för att stötta kommuner och regioner att i högre grad nyttja AI och IoT i sina verksamheter?</li>
</ul>
<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</p>
<h2>Så svarar partierna</h2>
<p>Partiernas svar presenteras utifrån storleksordning enligt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-maj-2022/">SCBs partisympatiundersökning från maj 2022 </a>(förutom Vänsterpartiet som inte svarade).</p>
<h3><strong>Fråga 1.</strong><br />
<em>Vilka politiska beslut behövs för att Sverige ska ta täten som digital välfärdsnation?</em></h3>
<p><strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Regeringen antog för några år sedan en strategi, ”Ett hållbart digitaliserat Sverige”, som visar hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Av den strategin framgår inriktningen på regeringens digitaliseringspolitik som vi fortsatt följer. Digitalisering och it-redskap stärker också möjligheten att leva och arbeta i hela landet. Utbyggnaden av fast och mobilt bredband ska fullföljas i hela landet och det offentliga har ett ansvar för utbyggnaden där marknaden inte räcker till.</p>
<p><strong>Moderaterna</strong><br />
Det är allvarligt att vi i Sverige halkar efter när det gäller digitalisering, vi har alla förutsättningar att vara bäst i världen och leda utvecklingen. Det saknas idag ett tydligt politiskt ledarskap och det kommer en borgerlig regering ta tag i så fort som möjligt. Det är tydligt att offentlig sektor behöver stöd i sin digitalisering (Sverige ligger i bottenligan i internationella jämförelser) här behövs ett tydligt uppdrag till exempelvis DIGG att stötta de offentliga aktörerna. Vidare behövs beslut kring hantering av data, sak vi på allvar få en digital välfärdsnation så måste offentlig sektor bli bättre på att dela data.</p>
<p><strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
IT-tillgänglighet är viktig för boende och verksamma på landsbygden. Det är en demokratifråga, då tjänster och samhällsinformation sker via internet. Uppkopplingsmöjligheterna brister, regeringen lyckas inte med bredbandsstrategins mål att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vi har i vår egen budget lagt 50 miljoner kronor mer för 2022 och 2023 samt 30 miljoner för 2024 än regeringen, för utbyggnad av bredband på landsbygden.</p>
<p><strong>Centerpartiet</strong><br />
Centerpartiet vill att Sverige gör välfärdsdata till öppen data där det inte hindras av integritet eller säkerhet &#8211; så skapas innovation och bättre tjänster. Digitala tjänster i välfärden måste också bygga på gemensamma standarder och APIer &#8211; det sparar arbetstid och utvecklingskostnader. Digitala välfärden måste vara säker och tillgängliga för alla. Slutligen måste vi fortsätta bygga ut fibernäten – alla medborgare ska ha tillgång till snabbt internet.</p>
<p><strong>Kristdemokraterna</strong><br />
Potentialen finns i möjligheterna till effektivare arbetssätt, direktkommunikation och nyttjande av stora datamängder. Hittills har digitaliseringen till stor del handlat om att datorisera redan befintliga informationsmängder och processer. Strategiska nationella beslut om standarder och terminologi krävs så att skilda system är kompatibla. Det handlar framförallt om journalsystem och kvalitetsregister men också om andra system.</p>
<p><strong>Liberalerna</strong><br />
Liberalerna vill se en översyn av regelverket inklusive dess skatter, avgifter och avdrag för att säkra en konkurrensneutral lagstiftning som är i takt med utvecklingen inom digitalisering. Det behövs ökat fokus på utveckling av personal och förändrad organisation och arbetssätt för en effektiv digitalisering som i sig bör ses mer som ett medel än ett mål. Utbildningsväsendet bör säkerställa att digital kompetens inte blir en bristvara och ett rejält kompetenslyft behövs hos de svenska myndigheter för att bättre kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter.</p>
<p><strong>Miljöpartiet</strong><br />
För att digitaliseringen ska komma alla till del behöver vi stärka tillgången till digitala tjänster i hela landet. Miljöpartiet vill att staten tar ansvar för utbyggnaden av bredband och ger ekonomiskt stöd för att öka tillgängligheten till internetbaserade tjänster i hela landet. Vi vill bland annat stärka digitaliseringen för små och medelstora företag på landsbygd. Arbetskraftsinvandringen och kompetent arbetskraft som vill komma hit och bygga Sverige, är också en viktig del för att vi ska klara av också digitaliseringen. Vi behöver även kompetensutveckling av olika delar av IT och Tech.</p>
<h3>Fråga 2<br />
<em>Användningen av sakernas internet ökar, och inom offentlig sektor finns idag smarta lösningar inom alltifrån vård, samhällsbyggnad, skola med mera. IoT Sverige ser en stor potential att skala upp användningen, men många gånger hänger inte lagstiftningen med den snabba teknikutvecklingen (vad gäller upphandling, frågor kring säkerhet, integritet mm). Vad vill ditt parti göra för att undvika att lagstiftningen bromsar utvecklingen?</em></h3>
<p><strong>Socialdemokraterna</strong><br />
IoT kommer att vara ett viktigt strategiskt område där Sverige behöver vara ledande. Vi måste dock vara medvetna att IoT är ett område där insamlandet av data kan vara problematiskt. Framförallt om det samlade materialet kan skada eller om det finns risk för att det kan skada våra medborgare och företag. En stor del av dessa IoT kopplade system har även betydande brister. Vi följer därför frågan noggrant och gör de insatser som krävs i olika sammanhang, inte minst inom EU.</p>
<p><strong>Moderaterna</strong><br />
Skandalen på Transportstyrelsen har lagt en våt filt över digitalisering av offentlig sektor. Vi behöver ett omtag och uppdatera vår lagstiftning. Till exempel se till att tillåta regulatoriska sandlådor där nya lösningar kan testas och för att tydliggöra var det finns brister i lagstiftningen som utgör hinder. Frågan om hinder behöver också adresseras på EU-nivå där det är alltför mycket protektionism och rädsla som styr lagstiftning och regelverk. Självklart ska människors integritet skyddas men i dagsläget så är det den enda ledstjärnan att skydda allt i alla lägen och det görs ingen riskbedömning och ingen hänsyn tas till de möjligheter till nya lösningar man stänger med för rigid lagstiftning.</p>
<p><strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
Ofta tar det regeringen allt för lång tid att genomföra viktiga utredningar i frågor som kräver lagstiftningsförändringar. Inte sällan tar en utredning flera år. Viktiga frågor ska utredas ordentligt, samtidigt finns exempel på där regeringen påskyndar vissa frågor de prioriterar. Vi anser att processerna för utredningsarbete i samhällsviktiga frågor inte får fördröjas. Vi tror att det finns möjlighet att effektivisera utredningsarbete med bibehållen kvalitet.</p>
<p><strong>Centerpartiet</strong><br />
Byråkrati och regler kan bromsa nya digitala tjänster, nya idéer och arbetstillfällen. Centerpartiet vill se förenklade upphandlingsregler men även att det ges digitalt stöd för till exempel kommuner att enkelt leva upp till minimiregler för informations- och cybersäkerhet. Det leder till enklare inköp samt ökad konkurrens och innovation. Vi vill också öppna upp offentliga data och öka möjligheten att göra testverksamhet och till exempel använda digitala tvillingar i välfärden.</p>
<p><strong>Kristdemokraterna</strong><br />
Det område som kanske är mest lovande är de förbättrade möjligheterna till prevention och egenvård. För att skapa de bästa förutsättningarna för denna utveckling menar vi att det är avgörande att ge patienter äganderätt över sin egen journal- och sjukvårdsinformation. En parlamentarisk utredning behöver tillsättas för att diskutera etiska dilemman och föreslå långsiktiga spelregler. Idag råder osäkerhet om vad som får göras när det gäller olika typer av digitaliserings- och uppföljningsmetoder.</p>
<p><strong>Liberalerna</strong><br />
Liberalerna vill se en översyn av regelverket inklusive dess skatter, avgifter och avdrag. Vi anser att Sverige måste bli betydligt mer aktiva inom EU för att i ett tidigt skede påverka de digitala akter som tas fram. En lång rad akter om AI, data, digitala marknader och tjänster, översyn GDPR och cybersäkerhet är på väg. Sverige måste driva på och stå upp för liberala värden, där vi avväger vikten av personlig integritet med behovet av innovation och företagens och Europas konkurrenskraft.</p>
<p><strong>Miljöpartiet</strong><br />
Vi vill inleda ett samordnat arbete för att skaffa en överblick över datan i den offentliga sektorn, för att slå fast vad som är möjligt inom befintlig lagstiftning och om det finns möjligheter till och behov av lagändringar.</p>
<h3>Fråga 3<br />
<em>Vad vill ert parti göra för att stötta kommuner och regioner att i högre grad nyttja AI och IoT i sina verksamheter?</em></h3>
<p><strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Vi anser att digitaliseringen av välfärdstjänster och myndighetskontakter ska fortsätta och kvalitetssäkras. Regeringen och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har tidigare träffat en överenskommelse om en gemensam ambition, som förenar kommuner, regioner och statliga myndigheter, att införa ett säkert, snabbt och enkelt sätt för digital kommunikation mellan välfärdens olika verksamheter.</p>
<p><strong>Moderaterna</strong><br />
Den viktigaste biten är utbildning, inom offentlig sektor är kunskapen för låg vilket gör att upphandlingar av digitala lösningar blir dåliga, dyra och ofta ställer till mer problem än de löser.<br />
Vi vill se ett digitalt kompetenslyft på alla nivåer inom offentlig sektor.</p>
<p><strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
Generellt menar vi att för att Sverige ska ligga i framkant bör ett nationellt råd med sakkunniga experter inrättas, vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga teknologiområden. Det är också av vikt att utveckla säkerhetslösningar inom tjänster där AI används, för ökad säkerhet för samhälleliga instanser, för kommersiell verksamhet och privata användare. Kommuner och regioner är betjänta av det råd och utveckling av säkerhetslösningar vi vill se.</p>
<p><strong>Centerpartiet</strong><br />
Vilka verktyg enskilda verksamheter i Sveriges kommuner och regioner ska använda vill vi inte avgöra från nationellt håll. Det vi från Centerpartiets sida vill se är tydliga standarder och APIer i all välfärdsverksamhet för att göra det enkelt att implementera nya lösningar. Det ska inte vara IT-avdelningens avsaknad av tid som gör att en enhet på sjukhuset inte kan använda en ny AI eller IoT tjänst som förbättrar och effektiviserar vården. Dessutom måste ersättningssystemen ses över.</p>
<p><strong>Kristdemokraterna</strong><br />
Som en generell princip vill vi minska antalet specialdestinerade bidrag och visa tillit till kommunernas/regionernas förmåga att använda generella statliga bidrag på ett klokt sätt i välfärdsbygget. Några riktade bidrag inom digitalisering har vi därför inte på agendan. Men en viktig åtgärd är att peka ut en statlig myndighet som ska vara samordnande aktör som alla myndigheter i behov av IT-drift kan vända sig till. Vi tror att den myndighet som passar bäst för den uppgiften är DIGG.</p>
<p><strong>Liberalerna</strong><br />
Liberalerna har initierat en ”Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur” som SKR ställt sig bakom. Målet är att lägga en stark grund för den fortsatta digitaliseringen av välfärdssektorn genom att etablera tydliga principer och standarder för digitala tjänster, men också att staten och huvudmännen ska samfinansiera ett lyft för att skrota åldrade IT-system och ersätta dem med moderna digitala verksamhetsstöd.</p>
<p><strong>Miljöpartiet</strong><br />
AI är ett allt viktigare ämne i digitaliseringen. Därför vill Miljöpartiet initiera ett kunskapslyft om hur AI kan tillämpas i offentlig sektor, för att bland annat underlätta en omställning av arbetslivet med livslångt lärande, kunskapsutveckling och vidareutbildning. Vi ser att AI och IoT har stor potential att vara ett verktyg i den gröna omställningen, och det är viktigt att också den offentliga sektorn drar nytta av detta. Uppkopplade elektrifierade produkter med enkelt utbytbara delar, gör det till exempel enklare att beräkna skick och slitage hos en vara och att reparera den.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>


Vad tycker Sveriges partier när det gäller potentialen med användning av sakernas internet? IoT Sverige ställde tre frågor till politiken.

IoT Sverige tar pulsen på politiken - IoT Sverige

IoT Sverige tar pulsen på politiken

GIOTIS – IoT-projekt om delning av data

IoT inom vård och omsorg

Framtidens välfärdsteknik med IoT

<p>– Till att börja med behöver det finnas en riktigt bra projektidé i botten. En idé som utgår från ett verkligt behov som verksamheten känner igen och som behöver en lösning, säger Gustaf Ulander.</p>
<p>En annan viktig del handlar om att förankra projektidén i verksamheten. Skellefteå kommun har beviljats medel för flera projekt finansierade via IoT Sverige. Flertalet av dem är innovationsprojekt inom äldreomsorgen.</p>
<p>– Förankringsarbete tar ofta längre tid än man tror. För oss har det varit avgörande att få med såväl verksamhetsutvecklingsledning som medarbetarna i äldreomsorgen. När man riggar projekt är det lätt att underskatta omfattningen av olika arbetspaket och andra insatser, menar han.</p>
<figure id="attachment_13866" aria-describedby="caption-attachment-13866" style="width: 177px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-13866" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Gustaf-Ulander-webb2.jpg" alt="Gustaf Ulander, Skellefteå kommun" width="177" height="245" /><figcaption id="caption-attachment-13866" class="wp-caption-text">Gustaf Ulander, Skellefteå kommun</figcaption></figure>
<p>Ytterligare en erfarenhet kring förankring är att det krävs ännu mer tid när flera kommuner ingår som projektparter. Sveriges kommuner är olika organiserade och har olika förutsättningar och infrastrukturer kring exempelvis äldreomsorg, något man tidigt behöver identifiera och ta höjd för i projektet, menar Gustaf.</p>
<h2>Att hålla sig till det som efterfrågas</h2>
<p>Att ansöka om externa medel för innovationsprojekt är en process som tar tid. Det är A och O att noggrant läsa igenom utlysningstexten och se till att man har förstått syfte och mål. Det är också viktigt att tänka på att hålla sig till det som efterfrågas i utlysningen.</p>
<p>– Ett vanligt misstag är att ta med alldeles för mycket så att den ursprungliga projektidén förändras. Ett tips är att ta hjälp av någon utomstående som får läsa utlysningstexten och sedan titta på ansökan och se om den faktiskt svarar på det som efterfrågas, säger Gustaf Ulander.</p>
<figure id="attachment_12753" aria-describedby="caption-attachment-12753" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-12753 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock-1024x515.jpg" alt="Hand som skriver på checklista." width="640" height="322" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock-1024x515.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock-300x151.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock-768x386.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock-1536x773.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/06/Checklista-foto-Adobe-Stock.jpg 1888w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-12753" class="wp-caption-text">Läs utlysningstexten noga och håll dig till det som efterfrågas. Det är lätt att sväva ut och ta med för mycket och på så sätt råka förändra själva grundidén, menar Gustaf Ulander. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<p>Hur lång tid en ansökningsprocess tar beror givetvis på flera saker. Hur utlysningen är utformad och vilken typ av projekt det handlar om. IoT Sverige erbjuder tre projekttyper i årets utlysning; Förberedelseprojekt, Prototyputvecklingsprojekt och Genomförandeprojekt. Gustaf Ulander har erfarenhet av att ansöka om alla tre. När det gäller Förberedelseprojekt handlar det mycket om att ha en bra grundfrågeställning som ska utredas för att se om det är något som går att arbeta vidare med.</p>
<p>– Prototyp- och Genomförandeprojekt kräver en större insats. Här handlar det ofta om att skala upp användningen av IoT och att implementera brett. Det är ofta flera projektparter involverade, både från offentlig sektor och från näringslivet, vilket ställer högre krav på organisation och samverkan, säger han.</p>
<figure id="attachment_2152" aria-describedby="caption-attachment-2152" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-2152 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-1024x307.jpg" alt="IoT inom vård och omsorg" width="640" height="192" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-1024x307.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-300x90.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-768x230.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot.jpg 1300w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-2152" class="wp-caption-text">IoT-innovationer inom vård och omsorg är ett växande område. Skellefteå kommun arbetar mycket med innovation och utveckling av äldreomsorgen. Foto: Adobe Stock Image.</figcaption></figure>
<h2>Våga satsa på innovationsprojekt</h2>
<p>IoT Sveriges utlysning för 2022 är ett finansieringserbjudande för att sätta fart på nyttjandet av IoT inom offentlig sektor. Det behövs nya innovationer för att tackla flera av framtidens samhällsutmaningar. Men att driva innovationsprojekt inom offentlig sektor är inte alltid en självklarhet. En kommuns interna projektstruktur följer ofta en väldefinierad process med beställare, resursägare, tydliga mål och en avsatt budget.</p>
<p>– Mycket av detta finns självklart med även i innovationsprojekt, men med en stor skillnad att det inte på förhand går att veta exakt vad utkomsten av projektet kommer att bli. Det ligger i själva ordet innovation, något nytt och ännu inte känt. Detta ”osäkerhetsmoment” kan upplevas både svårt och jobbigt att hantera.</p>
<p>Gustav Ulander vill ändå lyfta vikten av att som kommun våga satsa på innovation. Skellefteå har tack vare flera innovationssatsningar, bland annat via IoT Sveriges finansiering, lyckats förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Och då handlar det inte om att minska personalantalen, påpekar Gustaf Ulander.</p>
<p>– Nej, utan om att se till att ha rätt personal på rätt ställe. Vi brukar prata om att ”ha mänskliga händer där mänskliga händer behövs”. Låt tekniken ta hand om resten. Det är roligt att arbeta med äldreomsorg, en sektor som kanske inte alltid får stå i första led när det gäller ny teknik och innovation, säger han.</p>


"Ett vanligt misstag är att ta med alldeles för mycket så att den ursprungliga projektidén förändras."

Att ansöka om extern finansiering är en process som tar tid och kräver noggrannhet. Gustaf Ulander delar med sig av sina erfarenheter.

En konst att skriva bra ansökningar - IoT Sverige

En konst att skriva bra ansökningar

<p>Mot bakgrund av detta har IoT Sverige och Smartare Elektroniksystem tillsammans med ett antal projektparter startat ett projekt för att ta fram en ny handbok för framtagning av cybersäkra IoT-produkter.</p>
<h2>Målgrupp utvecklare och konstruktörer</h2>
<p>Primär målgrupp för handboken är utvecklare och konstruktörer av IoT-produkter.</p>
<p>– Cybersäkerhet behöver finnas med under en IoT-produkts hela livscykel. Därför ska denna handbok omfatta råd ända från IoT-produktens idéstadium och framtagning till dess att den sätts i drift och vidare när den ska skrotas, eller användas till något annat. Cybersäkerhet ska finnas med i alla steg, säger Thorbjörn Ebefors, programchef på Smartare Elektroniksystem.</p>
<figure id="attachment_13518" aria-describedby="caption-attachment-13518" style="width: 209px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-13518" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Thorbjörn-Ebefors1-209x300.jpg" alt="Thorbjörn Ebefors" width="209" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Thorbjörn-Ebefors1-209x300.jpg 209w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Thorbjörn-Ebefors1-714x1024.jpg 714w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Thorbjörn-Ebefors1-768x1101.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/Thorbjörn-Ebefors1.jpg 850w" sizes="(max-width: 209px) 100vw, 209px" /><figcaption id="caption-attachment-13518" class="wp-caption-text">Thorbjörn Ebefors</figcaption></figure>
<h2>Fler aktörer välkomnas</h2>
<p>Smartare Elektroniksystem har tidigare tagit fram <a href="https://www.smartareelektroniksystem.se/smartare-elektronikhandboken-2-0/">handboken Smartare Elektronikhandboken 2.0</a>. Den nya handboken för cybersäkra IoT-produkter blir en fortsättning och förstärkning.</p>
<p>– Kompetensfrågan är central och syftet att skapa en cybersäkerhetshandbok är att förmedla och höja kompetensen för cybersäkerhet för dem som utvecklar IoT-lösningar. Vi välkomnar fler aktörer som kan bidra med input till handboken, säger Olle Bergdahl.</p>
<figure id="attachment_2832" aria-describedby="caption-attachment-2832" style="width: 214px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-2832" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-214x300.jpg" alt="" width="214" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-214x300.jpg 214w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-731x1024.jpg 731w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-768x1075.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-1097x1536.jpg 1097w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-1463x2048.jpg 1463w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/21A2339-scaled.jpg 1829w" sizes="(max-width: 214px) 100vw, 214px" /><figcaption id="caption-attachment-2832" class="wp-caption-text">Olle Bergdahl. Foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>
<p>Projektet leds av det strategiska innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem i samarbete med IoT Sverige och arbetet utförs tillsammans med ett flertal projektdeltagare från industri och akademi. Målet är att handboken ska vara framtagen i slutet av 2022.</p>
<h2>Kontakt</h2>
<ul>
<li><a href="olle.bergdahl@iotsverige.se">Olle Bergdahl,</a> programchef IoT Sverige</li>
<li><a href="mailto:Thorbjorn.Ebefors@smartareelektroniksystem.se">Thorbjörn Ebefors</a>, tf programchef Smartare Elektroniksystem, 
</li>
</ul>


Handboken för framtagning av cybersäkra IoT-produkter har som mål att nya IoT-produkter som utvecklas ska bli cybersäkra över tid.

Handbok för cybersäker IoT - IoT Sverige

Handbok för cybersäker IoT

IoT Implementering (strategiskt projekt)

Klas Palms videopresentation (YouTube)

Innovationsagenda för välfärdsteknik (YouTube)

Debattartikel av Sara Wamala Andersson m.fl. (Dagens Samhälle)

<p>Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att öka trygghet, delaktighet och självständighet för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, nattillsyn via kamera, kommuniktionsverktyg, medicinpåminnare, gps-larm med mera.</p>
<p>– IoT Sverige har ett stort intresse inom detta område. Det är något som berör oss alla och i slutändan en fråga om att säkra framtidens välfärd och en god livskvalitet för alla, sa programchef Olle Bergdahl som också modererade samtalet.</p>
<figure id="attachment_13131" aria-describedby="caption-attachment-13131" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-13131" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-33-47-300x184.jpg" alt="Olle Bergdahl" width="300" height="184" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-33-47-300x184.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-33-47-1024x628.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-33-47-768x471.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-33-47.jpg 1452w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-13131" class="wp-caption-text">Olle Bergdahl modererade. Foto: Kristin Blom</figcaption></figure>
<p>IoT Sverige inledde sitt seminarium under Almedalsveckan med att presentera två projekt inom området välfärdsteknik som just nu pågår med finansiering från IoT Sverige.</p>
<h2>Projekt om implementering av välfärdsteknik</h2>
<p>Uppsala universitet är koordinator för <a href="https://iotsverige.se/projekt/implementering-av-iot-inom-vard-och-omsorg">projektet IoT Implementering</a>. Det handlar om att ta reda på både vad det är som hindrar och möjliggör implementering och användning av IoT-lösningar inom vård och omsorg. Professor Klas Palm berättade i en förinspelad video om den demografiska utmaningen Sverige står inför. Om tio år kommer många kommuner att ha ungefär femtio procent fler människor över åttio år. Men endast 3–4 procent fler människor i arbetsför ålder.</p>
<p>– Det ställer stora krav på vården och omsorgen. Olika tekniska lösningar kommer att krävas för att klara av den här utmaningen, inte minst inom området Internet of Things, sa Klas Palm.</p>
<p>Det finns redan idag många välfärdstekniska lösningar där IoT ingår, men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Här finns en <a href="https://youtu.be/5i2Ge9DYSQ0">inspelning av Klas Palms videopresentation (YouTube)</a>.</p>
<h2>Innovationsagenda för välfärdsteknik</h2>
<p>Efter detta presenterades det andra projektet som IoT Sverige stöttar. Det handlar om framtagandet av en innovationsagenda för välfärdsteknik. Målet med agendan är att, inom området välfärdsteknik, stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbar tillväxt. Det handlar om att skapa en gemensam strategi och att kraftsamla aktörer inom området. Camilla Evensson, projektledare på RISE, presenterade projektet tillsammans med Fred Kjellsson, projektledare på Innovation Skåne.</p>
<p>– Meningen är att innovationsagendan för välfärdsteknik ska accelerera utvecklingen inom området, sa Camilla Evensson i den förinspelade videon.</p>
<p>Övriga aktörer som medverkar i framtagandet av innovationsagendan för välfärdsteknik är RISE, Innovation Skåne, Medtech4Health och Swelife. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=iVh74lEYi4s&amp;t=37s">Se videopresentationen (YouTube)</a>.</p>
<h2>Panelsamtal om hälso- och välfärdsteknik</h2>
<p>Efter de två inledande videopresentationerna hölls ett panelsamtal mellan Sarah Wamala Andersson, professor i Hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet, Eva Sahlén, samordnare för Kompetenscenter välfärdsteknik (SKR) och Richard Hellborg, områdesansvarig Hållbar Precisionshälsa (Vinnova).</p>
<figure id="attachment_13155" aria-describedby="caption-attachment-13155" style="width: 1022px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-13155 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-39-00.jpg" alt="Panelsamtal seminarium Almedalen" width="1022" height="700" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-39-00.jpg 1022w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-39-00-300x205.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-39-00-768x526.jpg 768w" sizes="(max-width: 1022px) 100vw, 1022px" /><figcaption id="caption-attachment-13155" class="wp-caption-text">Panelsamtal mellan Sara Wamala Andersson, Eva Sahlén och Richard Hellborg.</figcaption></figure>
<h2>Nationell strategi behövs</h2>
<p>Sarah Wamala Andersson tryckte på vikten av att bredda bilden när vi pratar om välfärdsteknik och att inkludera ordet hälsa. Hälsa och välfärdsteknik går hand i hand. Det handlar om att se helheten och att inkludera hela den komplexa kedjan av användare, personal, anhöriga och upphandlare.</p>
<p>Vidare pratade hon om vikten av att arbeta evidensbaserat, alltså att följa upp och utvärdera användningen av hälso- och välfärdsteknik. Hon pekade på en nyligen genomförd studie som visar att tre miljarder kronor har lagts på att upphandla hälso-och välfärdsteknik i Sverige de senaste åren. Men utvärdering om effekterna av implementeringarna har endast gjorts i 1 av 10 offentliga upphandlingar. Läs mer om detta i <a href="https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/kommunerna-har-svart-att-folja-upp-nyttan-av-ny-teknik/">denna debattartikel kring hälso- välfärdsteknik</a> som Sara Wamala Andersson skrivit tillsammans med kollegor vid Mälardalens universitet.</p>
<p>– Det behövs en nationell strategi för välfärdsteknik, för att stötta kommuner och regioner i sina satsningar. Det behövs inte minst för att motverka digitala ojämlikheter när det gäller hälsa, sa Sara Wamala Andersson.</p>
<figure id="attachment_13179" aria-describedby="caption-attachment-13179" style="width: 296px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-13179" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-31-296x300.jpg" alt="Sarah Wamala Andersson" width="296" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-31-296x300.jpg 296w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-31-768x778.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-31.jpg 1010w" sizes="(max-width: 296px) 100vw, 296px" /><figcaption id="caption-attachment-13179" class="wp-caption-text">Sarah Wamala Andersson, foto: Kristin Blom.</figcaption></figure>
<h2>Viktigt att utgå från kommuners behov</h2>
<p>Eva Sahlén berättade om Kompetenscentrum för välfärdsteknik, en treårig regeringsöverkommelse som ska stötta kommuner inom området. Eva Sahlén menar att kommuner i Sverige har kommit olika långt när det gäller användningen av välfärdsteknik. Sveriges kommuner har olika förutsättningar och det gäller att komma ihåg att implementering av ny teknik tar tid, poängterade Eva. Det är ingen quick fix utan ett arbete som involverar alla led i organisationen.</p>
<p>– Vi försöker förmedla till kommuner att ”inte upphandla produkter” utan att istället utgå från behoven, vilka behov behöver uppfyllas? Sa Eva Sahlén.</p>
<figure id="attachment_13167" aria-describedby="caption-attachment-13167" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-13167" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33-300x300.jpg" alt="Eva Sahlén" width="300" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33-300x300.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33-1024x1022.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33-150x150.jpg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33-768x766.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-40-33.jpg 1239w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-13167" class="wp-caption-text">Eva Sahlén, foto: Kristin Blom</figcaption></figure>
<h2>Prioriterat område för Vinnova</h2>
<p>Richard Hellborg på Vinnova höll fram att välfärdsteknik spänner över flera områden. Det är även ett prioriterat område inom Vinnovas satsningar på precisionshälsa. Alla individer utifrån dess förmåga och förutsättningar ska kunna leva ett liv i hälsa längre upp i åldrarna.</p>
<p>– Prevention är en viktig del, men vi strävar efter att bli ännu mer precisa, sa Richard Hellborg.</p>
<figure id="attachment_13173" aria-describedby="caption-attachment-13173" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-13173" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-00-300x292.jpg" alt="Richard Hellborg" width="300" height="292" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-00-300x292.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-00-1024x995.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-00-768x746.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-07-07_11-41-00.jpg 1140w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-13173" class="wp-caption-text">Richard Hellborg, foto: Kristin Blom.</figcaption></figure>
<p>Seminariet avrundades med frågor från publiken.</p>


Välfärdsteknik, en kommunal ödesfråga? - IoT Sverige

Välfärdsteknik, en kommunal ödesfråga?

<p>IoT (Internet of Things) eller sakernas internet på svenska, utgör en viktig del i den pågående digitala omställningen av samhället. Genom IoT har nya innovativa lösningar möjliggjorts inom områden som samhällsbyggnad, klimat, hälso- och sjukvård. Målet med IoT Sveriges utlysning 2022 är att fler kommuner och regioner ska nyttja IoT på innovativa sätt i sina verksamheter.</p>
<p>– IoT används redan en hel del inom offentlig sektor med smarta lösningar inom vård, skola, samhällsbyggnad med mera. Men vi ser att det fortfarande finns stor potential till nya innovationer och att skala upp användningen, säger Olle Bergdahl, programchef på IoT Sverige.</p>
<figure id="attachment_2484" aria-describedby="caption-attachment-2484" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-2484" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg" alt="Olle Bergdahl. Foto: Mikael Wallerstedt" width="300" height="169" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1024x576.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-1536x864.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Olle-Bergdahl-2048x1152.jpg 2048w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-2484" class="wp-caption-text">Olle Bergdahl, programchef IoT Sverige. Foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>
<h2>Fokus på tre behovsområden</h2>
<p>IoT Sverige har hittills finansierat över hundra innovativa IoT-projekt. Årets utlysning fokuserar särskilt på tre behovsområden; jämlik hälsa, trygga offentliga miljöer och snabbare klimatomställning.</p>
<p>– Det här är tre viktiga områden som berör alla människor och där vi ser att IoT spelar en nyckelroll i att bidra till målet om ett mer jämlikt, hållbart och tryggt samhälle, säger Olle Bergdahl.</p>
<h2>Även företag kan söka finansiering</h2>
<p>Innovationsprojekten sker alltid i samverkan mellan offentliga behovsägare och företag och forsknings- och innovationsaktörer. Nytt för i år är att även privata företag kan ansöka om medel för att driva Förberedelseprojekt. IoT Sverige ser vikten av en stark samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor för att kunna skapa innovation och driva utvecklingen framåt.</p>
<p>Övriga projekttyper som finansieras är Prototyputvecklingsprojekt och Genomförandeprojekt. Total budget för IoT Sveriges utlysning är 30 miljoner. Sista ansökningsdag är 1 december 2022.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<p>Läs mer på vår utlysningssida<a href="https://iotsverige.se/finansiering/aktuell-utlysning"> IoT för innovativ samhällsnytta.</a></p>


30 miljoner till innovativa IoT-projekt - IoT Sverige

30 miljoner till innovativa IoT-projekt

<h3>Vad har du arbetat med tidigare?</h3>
<p>– Jag har drygt 25 års erfarenhet av offentlig sektor och kommer närmast från en tjänst på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), med uppdrag att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Jag har varit verksam både på leverantörs- och beställarsidan inom kommunal och regional verksamhet, som anställd, konsult och system- och tjänsteleverantör. Främst i Sverige, men även i våra nordiska grannländer.</p>
<h3>Du har även projektlett ett antal nationella IoT-relaterade projekt, bland annat <a href="https://iotsverige.se/projekt/bestallarnatverk-och-vagledning-for-framtidens-samhallen">Vägledning för IoT-tjänster</a>, hur kan den vägledningen hjälpa kommuner och regioner att lyckas med sitt IoT-införande?</h3>
<p>– En styrka med vägledningen är att den väver samman processer, metodik och stödmaterial från DIGG, SKR, Inera, Upphandlingsmyndigheten och Svenska stadsnätsföreningen. Genom att skapa ingångar från olika verksamhetsperspektiv, sänks tröskeln för samarbete på tvären, inom och mellan organisationer. Vägledningen har sitt ursprung inom området välfärdsteknik. Den kommer även att vara en central del i verktygslådan för IoT Sveriges nystartade strategiska projekt <a href="https://iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur">Smart City Lab</a>.</p>
<h3>Vilka områden är strategiskt viktiga för att öka samhällsnytta med IoT?</h3>
<p>– Informationsförsörjning. Jag är mycket glad över att IoT Sverige etablerat arbetsgrupper för två strategiskt viktiga områden; standarder respektive säkerhet. Det finns en stor potential i användningen av IoT, men de lösningar som realiseras måste vara av hög kvalitet &#8211; skalbara, robusta och säkra.</p>
<p>– Kompetensförsörjning. Vi behöver avdramatisera de tekniska aspekterna i användandet av IoT för att lyckas med breddinförande. I Skellefteås projekt <a href="https://iotsverige.se/projekt/giotis-iot-for-samhallsnytta-i-skelleftea">GIOTIS</a> exempelvis, är målbilden att det ska vara lika lätt att införa IoT i verksamheten, som att beställa och använda en ny dator. För att nå dit krävs kompetenshöjande insatser för bättre samspel inom organisationen och mellan användare, beställare och leverantör.</p>
<p>– Nyttorealisering och samverkan. Det råder en stor enighet om att det finns nyttor med att kommuner och regioner går samman i satsningar, för att lösa viktiga gemensamma samhällsutmaningar. Nationellt vägledande och normerande stöd bidrar till att snabba på realiseringen och därmed öka samhällsnyttan med IoT. Ju bättre vi blir på att samverka nationellt, desto större är möjligheterna att kunna bidra i utvecklingen i internationella forum – och därmed också agera proaktivt på den internationella marknaden.</p>
<h3>Vad ser du mest fram emot med ditt nya uppdrag?</h3>
<p>– Att få möjlighet att agera utifrån en neutral arena och med ett holistiskt perspektiv. Jag jobbar gärna med korsbefruktning av tidigare lösningar för nya tillämpningar och tvärs över organisatoriska gränser. Därför ser jag det som en ynnest att få möjligheten att bidra till att främja entreprenörskap på såväl leverantörssidan som beställarsidan. Jag ser även fram emot att få jobba fram synergieffekter i samverkan med övriga innovationsprogram.</p>
<p>Bobo börjar sitt nya uppdrag som programstrateg på IoT Sverige den 1 juli.</p>
<p>&nbsp;</p>


Möt Bobo Baudin som kommer att arbeta som programstrateg på IoT Sverige.

IoT Sverige förstärker med ny programstrateg - IoT Sverige

IoT Sverige förstärker med ny programstrateg

IoT Sverige på plats i Almedalen - IoT Sverige

IoT Sverige på plats i Almedalen

Nyhet om utnämningen inklusive motivering (Kvalitetsmässan)

<p>Sundsvalls kommun har anledning att fira. Tidigare i maj utsågs kommunen till Sveriges digitaliseringskommun. Priset delas ut vartannat år av Kvalitetsmässan i Göteborg och Marcus Matteby, CDO/CIO på Sundsvalls kommun var där för att ta emot utmärkelsen.</p>
<p>– Det känns väldigt roligt, utnämningen är ett kvitto på att vi tänker rätt. I Sundsvall har vi ett långsiktigt tänk när det gäller digitalisering. Det handlar om att bygga för framtiden och då krävs det öppna, smarta och robusta lösningar, säger Marcus Matteby.</p>
<p>Han är sedan fyra år ansvarig för kommunens digitala transformation och är även nyligen invald ledamot i IoT Sveriges styrelse.</p>
<h2>All utveckling med öppen källkod</h2>
<p>Sundsvall har tagit ett aktivt beslut när det gäller kommunens digitaliseringsstrategi, att alla lösningar som utvecklas ska vara ”open by default”. Alltså utvecklas med öppen källkod. Meningen är att andra kommuner ska kunna använda lösningarna och även bygga vidare på dem. Istället för att uppfinna hjulet flera gånger är det bättre att samarbeta.</p>
<p>– Sveriges 290 kommuner brottas till stor del med samma utmaningar när det gäller digitalisering. I grund och botten handlar det om att människor ska ha samma möjligheter att ta del av en digital och jämlik välfärd oavsett var i landet man bor. Tyvärr ser det inte ut så idag, säger Marcus Matteby.</p>
<figure id="attachment_5901" aria-describedby="caption-attachment-5901" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="size-medium wp-image-5901" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-300x300.jpeg" alt="Marcus Matteby" width="300" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-300x300.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-150x150.jpeg 150w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby-768x768.jpeg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Marcus-Matteby.jpeg 800w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-5901" class="wp-caption-text">Marcus Matteby, CDO/CIO på Sundsvalls kommun och styrelseledamot i IoT Sverige.</figcaption></figure>
<h2>Både automatisering och innovation behövs</h2>
<p>Sveriges kommuner har kommit olika långt när det gäller digitalisering. Till viss del beror det på att kommuner har olika förutsättningar så som storlek till exempel. Men Marcus Matteby menar att det inte är hela förklaringen:</p>
<p>– Synen på digitalisering måste inkludera både automatisering och innovation. Om inte innovation finns med får vi det som brukar benämnas ”digitisering”. Det vill säga att rutiner eller processer enbart datoriseras men i övrigt är själva förfarandet likadant.</p>
<p>Det finns ett ”digitalt arv” inom offentlig sektor, menar Marcus Matteby. IT-infrastrukturen i kommuner är från början inte utformad eller anpassad efter den nya tekniken som utvecklas i ett rasande tempo, IoT och AI till exempel.</p>
<p>– Stuprör och slutna system måste bort. I Sundsvall har vi gjort ett grundläggande jobb med att tillgängliggöra data. Något vi kunnat göra tack vare att vi har lyckats rekrytera de bästa arkitekterna och mjukvaruutvecklarna, säger Marcus Matteby.</p>
<h2>Stor erfarenhet av IoT-projekt</h2>
<p>Sundsvalls kommun har stor erfarenhet av att driva IoT-projekt och har flera pågående initiativ. Ett av dem är en ny IoT-plattform ”City Information Platform” som kommunen utvecklar i ett samarbete med Göteborgs stad. Det är en öppen plattform och förhoppningen är att det ska kunna bli en standardplattform som även fler kommuner i Sverige ska kunna använda. Ett annat handlar om uppkopplade, smarta vattenmätare som det kommunala vattenbolaget tagit fram. En öppen IoT-lösning som automatiskt rapporterar in mätvärden och som kan signalera vid exempelvis vattenläckage.</p>
<p>– Kopplat till det kommer vi att tillsammans med Göteborgs stad och Stockholm stad ta fram en datastandard för vattenmätning (FiWARE). Och framöver kommer vi att utforska användningen av sensorer och AI för en smart styrning av energianvändning i fastigheter, berättar Marcus Matteby.</p>
<h2>IoT Sveriges spelar viktig roll</h2>
<p>Marcus Matteby är ny styrelseledamot i IoT Sverige. Han menar att det strategiska innovationsprogrammet har en viktig roll att spela när det gäller att driva området kring sakernas internet framåt.</p>
<p>– IoT Sverige har förmånen att ha en helhetsöverblick när det gäller IoT och hur tekniken kan användas för att skapa värde för både invånare och företag. Programmet behövs för att sätta fokus och riktning för offentlig sektors arbete med IoT, säger han.</p>


Esplanaden Sundsvall sensor foto Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun utsågs nyligen till Sveriges digitaliseringskommun av Kvalitetsmässan i Göteborg. Läs om kommunens digitaliseringsstrategi.

Sundsvall – Sveriges digitaliseringskommun - IoT Sverige

Sundsvall – Sveriges digitaliseringskommun

Utlysning 2022

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

Finansiera ditt projekt

IoT – så funkar det

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

Hemsjukhuset 3.0

portra%cc%88ttbild_emmy

porträttbild_emmy

Emmy Hedström

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

"Flera lärare som redan har testat lösningen beskriver att de har fått aha-upplevelser."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

Kartläggning av lärares rörelsemönster

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

iot-cyklande-man-illustration-2

IoT Cyklande man illustration

Prenumerera nu!

IoT Sveriges nyhetsbrev

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

headerfyrkant-med-platta-2

Headerfyrkant med platta

IoT för innovativ samhällsnytta

Sedan 2014 har vi finansierat över 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 200 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Snabblänkar

Våra projekt