”Ett drivhus för innovativa idéer om IoT för samhällsnytta”
I över tio år har IoT Sverige arbetat för att öka användningen av sakernas internet för att skapa samhällsnytta. Nu har Umeå universitet genomfört en kvalitativ studie av fjorton innovationsprojekt som en del av arbetet med att utvärdera programmets resultat.
IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram som startades för att hitta lösningar på globala samhällsutmaningar och bidra till ökad internationell konkurrenskraft. När nu programmet går mot sitt slut 2026 är det viktigt att förstå vilka övergripande insikter och lärdomar som genererats.
Stärkt innovationsförmåga
Projektportföljsanalys
Forskare vid Umeå universitet har på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av fjorton utvalda innovationsprojekt. En viktig insikt är att IoT Sverige har bidragit till ökat nätverksbyggande och samarbete mellan kommuner, företag och forskare. Ett annat tydligt resultat är att innovationsförmågan inom offentlig sektor har stärkts genom programmet.
För att utvärdera programmets resultat har Umeå universitet på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av 14 utvalda projekt, där intervjuer med projektledare, offentliga aktörer och leverantörer har resulterat i en analys av effekter, möjligheter och utmaningar. Studien är summerad i en rapport skriven av Ulrika H. Westergren, professor i informatik och av Katrin Jonsson, docent i informatik vid Umeå universitet.
Vad har IoT Sverige betytt i stort? Vilka övergripande insikter har ni kommit fram till?
– IoT Sverige har skapat ett drivhus för innovation i offentlig sektor. Programmet har skapat möjligheter för offentlig sektor att utforska och samverka vilket har genererat möjligheter som är svåra att skapa med interna anslagsmedel, säger Ulrika H. Westergren.
Finns det några lärdomar som är viktiga att ta vidare för framtida liknande initiativ som IoT Sverige?
– Det är viktigt att förstå att det är heterogena aktörer med olika kompetenser i den här typen av projekt där vissa aldrig deltagit i liknande projekt medan andra är “proffs” på innovationsprojekt, säger Katrin Jonsson.
Vilka är de största hinder/utmaningar som projekten upplever?
– Det handlar framför allt om att säkra långsiktighet för resultat och hållbara samarbeten, fortsätter Katrin. Det är viktigt att det enskilda projektet är en del i en större målbild, om inte ökar risken att resultaten försvinner när projektet avslutas.
Mycket av det som skrivs i rapporten kan nog många andra strategiska innovationsprogram också känna igen sig i. Finns det några lärdomar som ni ser är IoT Sverige-specifika?
– Svårt att säga om det är specifikt för IoT Sverige, men att utveckla digitala lösningar handlar om att utveckla en lösning som över tid förändras och måste utvecklas vidare. Projekten måste därför ha beredskap och planera både för en kortsiktig såväl som långsiktig utveckling, menar Ulrika H. Westergren.
En central del i IoT Sveriges utlysningar genom åren har varit kravet på innovationshöjd i projekten, hur har offentlig sektor tacklat den frågan?
– Främst har man tacklat frågan genom att se över partnerkonstellationen för att se till att rätt kompetenser har ingått i projekten, fortsätter Ulrika
Har ni fått fram några resultat kring vilka projekttyper som fungerat bäst?
– En strategi för att projektresultat ska leva vidare är att integrera såväl små som större projekt i en övergripande verksamhetsstrategi med en tydlig målbild, säger Katrin Jonsson.
Var det något resultat som förvånade er?
– Något som var slående var att projektdeltagarna upplever en enorm innovationsstolthet och att den största förtjänsten med projekten upplevdes vara nya samarbeten och kunskapsutveckling.
Umeå universitets rapport är en del i flera aktiviteter kring IoT Sveriges resultatpaketering. IoT Sverige avslutas sista december 2026.
Läs rapporten
