”Ett drivhus för innovativa idéer om IoT för samhällsnytta”

Människa, makt och motstånd – IoT i omställningens tid

”Mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök”

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 140 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<p>För att utvärdera programmets resultat har Umeå universitet på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av 14 utvalda projekt, där intervjuer med projektledare, offentliga aktörer och leverantörer har resulterat i en analys av effekter, möjligheter och utmaningar. Studien är summerad i en rapport skriven av Ulrika H. Westergren, professor i informatik och av Katrin Jonsson, docent i informatik vid Umeå universitet.</p>
<h3>Vad har IoT Sverige betytt i stort? Vilka övergripande insikter har ni kommit fram till?</h3>
<p>– IoT Sverige har skapat ett drivhus för innovation i offentlig sektor. Programmet har skapat möjligheter för offentlig sektor att utforska och samverka vilket har genererat möjligheter som är svåra att skapa med interna anslagsmedel, säger Ulrika H. Westergren.</p>
<h3>Finns det några lärdomar som är viktiga att ta vidare för framtida liknande initiativ som IoT Sverige?</h3>
<p>– Det är viktigt att förstå att det är heterogena aktörer med olika kompetenser i den här typen av projekt där vissa aldrig deltagit i liknande projekt medan andra är “proffs” på innovationsprojekt, säger Katrin Jonsson.</p>
<h3>Vilka är de största hinder/utmaningar som projekten upplever?</h3>
<p>– Det handlar framför allt om att säkra långsiktighet för resultat och hållbara samarbeten, fortsätter Katrin. Det är viktigt att det enskilda projektet är en del i en större målbild, om inte ökar risken att resultaten försvinner när projektet avslutas.</p>
<figure id="attachment_26003" aria-describedby="caption-attachment-26003" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26003 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1024x768.jpeg" alt="Ulrika H Westergren och Katrin Jonsson" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1024x768.jpeg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-768x576.jpeg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1536x1152.jpeg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-2048x1536.jpeg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26003" class="wp-caption-text">Det är viktigt att det enskilda projektet är en del i en större målbild, annars ökar risken att resultaten försvinner när projektet avslutas. Det menar Umeåforskarna Ulrika H. Westergren och Katrin Jonsson. Foto: Johan Bodén.</figcaption></figure>
<h3>Mycket av det som skrivs i rapporten kan nog många andra strategiska innovationsprogram också känna igen sig i. Finns det några lärdomar som ni ser är IoT Sverige-specifika?</h3>
<p>– Svårt att säga om det är specifikt för IoT Sverige, men att utveckla digitala lösningar handlar om att utveckla en lösning som över tid förändras och måste utvecklas vidare. Projekten måste därför ha beredskap och planera både för en kortsiktig såväl som långsiktig utveckling, menar Ulrika H. Westergren.</p>
<h3>En central del i IoT Sveriges utlysningar genom åren har varit kravet på innovationshöjd i projekten, hur har offentlig sektor tacklat den frågan?</h3>
<p>– Främst har man tacklat frågan genom att se över partnerkonstellationen för att se till att rätt kompetenser har ingått i projekten, fortsätter Ulrika</p>
<h3>Har ni fått fram några resultat kring vilka projekttyper som fungerat bäst?</h3>
<p>– En strategi för att projektresultat ska leva vidare är att integrera såväl små som större projekt i en övergripande verksamhetsstrategi med en tydlig målbild, säger Katrin Jonsson.</p>
<h3>Var det något resultat som förvånade er?</h3>
<p>– Något som var slående var att projektdeltagarna upplever en enorm innovationsstolthet och att den största förtjänsten med projekten upplevdes vara nya samarbeten och kunskapsutveckling.</p>
<p>Umeå universitets rapport är en del i flera aktiviteter kring IoT Sveriges resultatpaketering. IoT Sverige avslutas sista december 2026.</p>
<h2>Läs rapporten</h2>
<ul>
<li><a href="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/250528_Slutrapport_Umea.pdf">Projektportföljsanalys IoT Sverige, Umeå universitet (PDF)</a></li>
</ul>
<figure id="attachment_26013" aria-describedby="caption-attachment-26013" style="width: 282px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/250528_Slutrapport_Umea.pdf"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26013" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-637x1024.jpg" alt="Framsida av projektportföljsanalys (PDF)" width="282" height="453" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-637x1024.jpg 637w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-187x300.jpg 187w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu.jpg 641w" sizes="auto, (max-width: 282px) 100vw, 282px" /></a><figcaption id="caption-attachment-26013" class="wp-caption-text">För att utvärdera IoT Sveriges resultat har Umeå universitet på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av 14 utvalda projekt, där intervjuer med projektledare, offentliga aktörer och leverantörer har resulterat i en analys av effekter, möjligheter och utmaningar.</figcaption></figure>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>


Bild på pojke beredd att flyga med egna vingar.

Pojke i flygutrustning och redo att flyga med egentillverkade vingar av papp.

Forskare vid Umeå universitet har på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av fjorton utvalda innovationsprojekt.

”Ett drivhus för innovativa idéer om IoT för samhällsnytta” - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Pojke-i-flygarklader-foto-Adobe-Stock.jpg

<p>Uppkopplade tekniska system skapar möjligheter men också risker för maktförskjutning. Hur ser vi till att sakernas internet skapar inkludering, transparens och jämlikhet – i stället för det motsatta? Dessa frågor kommer att diskuteras i det första seminariet.</p>
<p>– Det här är ett viktigt perspektiv och något som inte händer av sig själv. Vi behöver styra den digitala utvecklingen och transformationen i demokratisk och rättvis riktning. För att lyckas krävs bland annat ett modigt ledarskap, säger Catrin Ditz, programchef för IoT Sverige.</p>
<figure id="attachment_23831" aria-describedby="caption-attachment-23831" style="width: 335px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23831" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg" alt="Porträtt på Catrin Ditz, foto: Bengt Säll." width="335" height="419" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg 819w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-768x960.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb.jpg 1000w" sizes="auto, (max-width: 335px) 100vw, 335px" /><figcaption id="caption-attachment-23831" class="wp-caption-text">Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto: Bengt Säll.</figcaption></figure>
<h2>Vilka är ledningarnas hetaste frågor?</h2>
<p>Ledarskap är också temat för det <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/kommunledningen-fragar-experterna-svarar">andra seminariet</a> som arrangeras. Tre ledare och beslutsfattare inom offentlig sektor delar med sig av sina hetaste och dagsaktuella frågor kring IoT, AI och digitalisering i stort. I panelen deltar Birgitta Pettersson, Stadsdirektör på Uppsala kommun, Stefan Hållmark, Regiondirektör på Gotland och Kristina Sundin Jonsson, Kommundirektör på Skellefteå kommun.</p>
<h2>IoT som strategisk resurs i kris och försvar</h2>
<p>Kommunledningar har idag ett dubbelt uppdrag, nämligen att både möta samhällsutmaningar i stort och samtidigt rusta det civila försvaret. Det <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/iot-i-kommuners-civila-forsvar-och-krisberedskap">tredje seminariet</a> handlar om IoT som strategisk resurs i kommuners civila försvar och krisberedskap.</p>
<p>– IoT-lösningar, AI och uppkopplad infrastruktur används redan i vardagen i samhället. Nu ser vi att de även blir mer och mer viktiga verktyg för att kunna prioritera resurser och agera snabbt i kris, säger Angelica Hafström, styrelseordförande för IoT Sverige.</p>
<p>I detta seminarium deltar Ulrika K Jansson, kommundirektör Karlstads kommun, Ida Texell, kommundirektör Upplands-Bro kommun och Patrik Jakobsson, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKR.</p>
<figure id="attachment_24732" aria-describedby="caption-attachment-24732" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24732 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1024x469.jpg" alt="Porträttbild på Angelica Hafström." width="640" height="293" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1024x469.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-300x137.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-768x352.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1536x703.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild.jpg 1999w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24732" class="wp-caption-text">Angelica Hafström, styrelseordförande IoT Sverige.</figcaption></figure>
<h2>Väl mött – på Campus Gotland</h2>
<p>IoT Sveriges delegation arrangerar tillsammans dessa tre seminarier under förmiddagen den 24 juni. Seminarierna äger rum på Campus Gotland, Uppsala universitet, sal D24 i D-huset. Salen rymmer fyrtio personer, först till kvarn gäller.</p>
<ul>
<li>08:30-09:15 <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/uppkopplade-system-och-maktforskjutning">Rättvis IoT – uppkopplade system­ och maktförskjutning</a> (frukostmacka, kaffe och te serveras)</li>
<li>9:30-10:15 <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/kommunledningen-fragar-experterna-svarar">Ledningen frågar – du svarar</a> (kaffe och te serveras)</li>
<li>10:30-11:15<a href="https://iotsverige.se/kalendarium/iot-i-kommuners-civila-forsvar-och-krisberedskap"> IoT som strategisk resurs i kommuners civila försvar och krisberedskap</a> (kaffe och te serveras)</li>
</ul>


IoT Sverige deltar med en bred delegation på Almedalsveckan 2025. Tre seminarier arrangeras om samhällsnyttig IoT.

Människa, makt och motstånd – IoT i omställningens tid - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/07/Almedalen-foto-Maria-Bergenheim.jpg

<p>För att minska antalet sjukhusbesök startades ett IoT Sverige-finansierat projektet kring hemmonitorering för ett par år sedan. Projektteamet vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg ville kunna erbjuda virtuella vårdmöten som ett komplement till den fysiska vården för barn med CF.</p>
<p>– Det betyder mycket för både barn och vårdnadshavare att kunna byta ut ett fysiskt sjukhusbesök till ett digitalt. Många av våra patienter har också en lång resväg eftersom denna sjukdom kräver specialistvård, säger Marcus Svedberg, läkare vid Drottning Silvias barnsjukhus.</p>
<figure id="attachment_25824" aria-describedby="caption-attachment-25824" style="width: 248px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25824" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Marcus-Svedberg-sv.jpg" alt="Porträttbild på Marcus Svedberg." width="248" height="323" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Marcus-Svedberg-sv.jpg 584w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Marcus-Svedberg-sv-230x300.jpg 230w" sizes="auto, (max-width: 248px) 100vw, 248px" /><figcaption id="caption-attachment-25824" class="wp-caption-text">Marcus Svedberg, läkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.</figcaption></figure>
<h2>Ojämställd uppdelning mellan föräldrarna</h2>
<p>I Västra Götalandsregionen har cirka 20 procent av alla barn och unga komplexa behov, definierade som långvarig eller kronisk sjukdom, och/eller många vårdkontakter. Det finns dock begränsad kunskap om hur detta ansvar fördelas mellan vårdnadshavare i familjer där barn har ett ökat vårdbehov.</p>
<p>Därav föddes idén till en spinoff-studie om jämställdhet. Projektteamet upptäckte nämligen att mammorna i högre grad tenderade att närvara vid vårdbesöken och i kontakt med vården generellt.</p>
<p>– Resultaten visar tydligt att mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök, där telefonbesök uppvisar den största skillnaden. Det finns i dagsläget inga tecken på att denna obalans håller på att minska, säger Viktoria Mellqvist, projektledare för jämställdhetsstudien.</p>
<figure id="attachment_25830" aria-describedby="caption-attachment-25830" style="width: 248px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25830" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Viktoria-Mellqvist-sv.jpg" alt="Porträttbild på Viktoria Mellqvist." width="248" height="293" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Viktoria-Mellqvist-sv.jpg 604w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Viktoria-Mellqvist-sv-254x300.jpg 254w" sizes="auto, (max-width: 248px) 100vw, 248px" /><figcaption id="caption-attachment-25830" class="wp-caption-text">Viktoria Mellqvist, projektledare och medicinsk sekreterare i digitaliseringsteamet vid Göteborgs pediatriska CF-center.</figcaption></figure>
<h2>Fem åtgärder för ökad jämställdhet</h2>
<p>Spinoffprojektet har resulterat i en vetenskaplig artikel publicerad i BMJ Health. Projektteamet har identifierat och sammanställt fem konkreta åtgärder som kan bidra till ökad jämställdhet i vården:</p>
<ol>
<li>Bjud konsekvent in båda vårdnadshavarna till digitala vårdmöten.</li>
<li>Säkerställ att information och inbjudningar når båda föräldrarna.</li>
<li>Ersätt i möjligaste mån telefonbesök med videobesök.</li>
<li>Reflektera över vilken förälder som kontaktas först vid telefonkontakt.</li>
<li>Sammanfatta varje möte skriftligt, med ett tydligt och tillgängligt språk.</li>
</ol>
<figure id="attachment_25842" aria-describedby="caption-attachment-25842" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25842 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock-1024x679.jpg" alt="En pappa med barn." width="640" height="424" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock-1024x679.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock-300x199.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock-768x509.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock-1536x1018.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Pappa-med-tva-barn-Adobe-Stock.jpg 1847w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25842" class="wp-caption-text">Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Trots detta visar både internationella och nationella rapporter att kvinnor fortfarande bär ett oproportionerligt stort ansvar för omsorgen om sina barn. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Ett ansvar för barnens bästa</h2>
<p>Marcus Svedberg menar att detta inte enbart är en rättvisefråga utan att ansvaret sträcker sig både kring barnens bästa och samhällets långsiktiga hållbarhet.</p>
<p>– Vi hoppas att resultaten av vår studie kan bidra till att driva denna viktiga utveckling framåt för all barnsjukvård i Sverige och därmed säkerställa att båda föräldrar får lika möjligheter att delta i vårdprocessen, säger Marcus Svedberg.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://bmjpublichealth.bmj.com/content/3/1/e001584">Studien publicerad i BMJ Public Health</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/virtuell-vard-ska-ge-barn-med-cystisk-fibros-okad-livskvalitet">Om projektet kring hemmonitorering hos barn med CF</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/nyheter/kan-digitala-vardbesok-leda-till-okad-jamstalldhet">Artikel om spinnoffprojektet kring jämställdhet</a></li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>


IoT Sverige-projektet kring hemmonitorering för barn med Cystisk Fibros har lett till en spinoffstudie om jämställdhet.

”Mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök” - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Virtuellt-vardmote-foto-Adobe-Stock.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

”Ett drivhus för innovativa idéer om IoT för samhällsnytta”

Människa, makt och motstånd – IoT i omställningens tid

”Mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök”

Snabblänkar

Våra projekt