Inbyggd IoT gav världsunik lekplats

20 dec 2021·0 min lästid
Dela:
Inbyggd IoT gav världsunik lekplats

I Linköping kan barn numera leka med uppkopplade jätteägg och krypa in och lyssna på sagor i en fågelholk.

Den interaktiva lekplatsen är resultatet av projektet ”De lekfulla sakernas internet”. Projektet är avslutat men ett nytt användningsområde för IoT är fött.

I lekplatsen i Magistratshagen i Linköping finns två stora ägg uppställda som barn klappar och klättrar på. Äggen är uppkopplade (även sammankopplade) och ändrar färg vid beröring. I lekparken finns även en liten stuga i form av en fågelholk som berättar olika sagor beroende på var i holken barnen sitter.

Nytt forskningsområde

Lekplatsen invigdes i våras och är ett av resultaten av IoT Sveriges projekt De lekfulla sakernas internet. Lekplatsen har redan fått stor uppmärksamhet i media. Jon Back arbetar som biträdande universitetslektor vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Han är en av forskarna bakom lekplatsen och tror att det stora intresset beror på att själva ämnet IoT och lek är ett relativt nytt och outforskat område.

– När man säger IoT tänker många på insamlandet av stora mängder data. I det här fallet samlar vi inte in någon data alls utan själva IoT-tekniken används endast för att förstärka barnens lek, säger Jon Back.

Interaktivt ägg i Magistratsparken i Linköping.
Det interaktiva ägget som barn kan klättra på och ändra färg genom att klappa på det.

Val av IoT-lösning

IoT-tekniken som används både i äggen och i fågelholken bygger på kapacitiva sensorer som känner av fukt och beröring. Äggen ska kunna tändas av barn med handskar på. Det finns även inbyggda aktuatorer som tänder lampor och startar uppläsningen av sagorna i holken.

Lekinstallationerna krävde en robust industridesign för att klara både barns lek och även tåla väder och vind. Däremot kunde projektet använda en enklare IoT-lösning.

– Om en sensor lägger av är det inte hela världen, det kan vi fixa. Så skulle det inte gå att resonera om det handlade om IoT inom sjukvård eller övervakningstjänster exempelvis, som ställer höga krav på precishet, säger Jon Back.

Barn får testa programmering

Själva programmeringen av lekinstallationerna är gjord i Blockly, ett programmeringsspråk särskilt framtaget för barn och unga.

– Flera skolklasser i åldrarna 11–13 år har fått testa att programmera om lekplatsen. Det är ett sätt att skapa teknikförståelse hos barn och även att ge dem möjlighet att vara med och påverka sin närmiljö, berättar Jon Back.

Jon Back, Uppsala universitet
"Det är ett sätt att skapa teknikförståelse hos barn och även att ge dem möjlighet att vara med och påverka sin närmiljö."Jon Back