Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 140 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<p>Vi lever i ett uppkopplat samhälle där digitala lösningar och tjänster utgör självklara delar i vår vardag. Sakernas internet och smarta prylar nämns knappt som fenomen längre. I stället är det Artificiell Intelligens (AI) som står högt på agendan. Men för tolv år sedan såg det annorlunda ut, då var Internet of Things (IoT) ett både nytt och hett begrepp. Potentialen ansågs enorm även om ingen riktigt visste hur den nya tekniken skulle skapa verklig nytta i samhället.</p>
<h2>IoT en förutsättning för AI</h2>
<p>Idag vet vi att IoT och AI är två tekniker som hänger tätt samman och tillsammans driver den pågående digitala transformationen.</p>
<p>– IoT-tillämpningar genererar en otrolig mängd data som vi nu kan göra mycket mer av tack vare AI. Men det krävs att vi har ordning på själva infrastrukturen bakom, informationssäkerhet till exempel och hur vi delar data. Det är exempel på områden som IoT Sverige har satsat strategiskt på under de senaste åren, säger Angelica Hafström, ordförande i IoT Sveriges styrelse.</p>
<h2>Pådrivande för hållbar IoT</h2>
<p>IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som startade 2014 för att mobilisera svenska aktörer att driva på för en hållbar utveckling av sakernas internet. Programmet valde tidigt att rikta in sig mot offentlig sektor helt enkelt för att kunna skapa så stor samhällsnytta som möjligt.</p>
<p>– Offentlig sektor har en unik möjlighet att skapa stor samhällsnytta eftersom det berör så många. Idag finns smarta lösningar inom allt från vård och hälsa till skola, samhällsbyggnad, klimat och civilförsvar, säger Angelica Hafström.</p>
<figure id="attachment_29481" aria-describedby="caption-attachment-29481" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29481 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-1024x627.jpg" alt="Porträttbild Angelica Hafström ordförande IoT Sverige" width="640" height="392" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-1024x627.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-300x184.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-768x470.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige.jpg 1313w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29481" class="wp-caption-text">Bara för att begreppet Internet of Things (IoT) inte längre nämns så ofta betyder det inte att tekniken inte är viktig längre, tvärtom. IoT är en förutsättning för utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI), menar Angelica Hafström ordförande för IoT Sveriges styrelse.</figcaption></figure>
<p>Men användning av ny teknik innebär också nya och förändrade sätt att göra saker på. Det krävs beteendeförändringar i form av nya rutiner och processer. Under programmets snart tolvåriga tid har flera viktiga förflyttningar gjorts.</p>
<p>– IoT Sverige har under åren drivit på för att inte enbart fokusera på själva tekniken utan att också inkludera verksamhetsbehoven. Dessa båda perspektiv behöver gå hand i hand för att lyckas åstadkomma förändring, menar Catrin Ditz, IoT Sveriges programchef.</p>
<h2>Mångmiljonsatsning &#8211; från pilotprojekt till implementering</h2>
<p>IoT Sverige har under tolv år finansierat över 140 innovativa projekt med närmare en halv miljard kronor.</p>
<p>– Vi har gjort en fantastisk resa och i flera fall tagit oss förbi pilot- och prototypstadium. I dag används IoT-lösningar frekvent inom det offentliga Sverige och kan leverera data som ligger till grund för bra beslut, säger Catrin Ditz.</p>
<figure id="attachment_23831" aria-describedby="caption-attachment-23831" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23831 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg" alt="Porträtt på Catrin Ditz, foto: Bengt Säll." width="640" height="800" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg 819w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-768x960.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb.jpg 1000w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23831" class="wp-caption-text">IoT Sverige har gjort en fantastisk resa och skapat betydande förflyttningar när det gäller användningen av sakernas internet i offentlig sektor, menar Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto: Bengt Säll.</figcaption></figure>
<p>Samtidigt finns det mycket kvar att göra, de demografiska utmaningarna inom vården är något som måste lösas och där kan IoT utgöra en viktig kugge i hjulet. Andra utmaningar som kvarstår är att öka förmågan att samverka över organisatoriska gränser, kunna navigera rätt i exempelvis regulatoriska frågor och upphandling.</p>
<h2>Stafettpinnar att ta vidare</h2>
<p>Så vilken eller snarare vilka aktörer är det som ska ta över stafettpinnarna när IoT Sverige stänger ned?</p>
<p>– Det återstår att se, men helt klart är att under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 deltar flera aktörer med både kunskap och stor potential att ta över stafettpinnarna för att driva programmets kärnfrågor vidare, avslutar Catrin Ditz.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/slutkonferens2026">IoT Sveriges slutkonferens</a></li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>


Illustration på en kvinna som springer i ett uppkopplat samhälle.

IoT Sverige arrangerar en stor slutkonferens den 19 mars 2026 i Universitetshuset i Uppsala. Varmt välkommen att delta.

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Startsidesbilden-m-bla-bg.jpg

News

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

Säker stad

Living Labs Smarta Samhällen

<p><em><strong>Pressmeddelande 2025-11-07</strong></em></p>
<p>Angelica Hafström är ordförande i styrelsen för Internet of Things Sverige. Hon välkomnar båda initiativen.</p>
<p>– Båda satsningarna syftar till att med hjälp av IoT-tillämpningar, bidra till en hållbar samhällsutveckling på nationell nivå. Det känns väldigt angeläget att vi nu för första gången har fått in ett strategiskt projekt med fokus på civilförsvar och samhällsberedskap, säger hon.</p>
<figure id="attachment_24732" aria-describedby="caption-attachment-24732" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24732 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1024x469.jpg" alt="Porträttbild på Angelica Hafström." width="640" height="293" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1024x469.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-300x137.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-768x352.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild-1536x703.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Angelica-bredare-bild.jpg 1999w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24732" class="wp-caption-text">Angelica Hafström, styrelseordförande för IoT Sverige.</figcaption></figure>
<h2>IoT-baserat säkerhetssystem</h2>
<p>Projektet Säker stad tar sig an det växande hotet från obehörig drönartrafik genom att utveckla en modell för upptäckt, analys och åtgärd som är tekniskt effektiv, juridiskt hållbar och organisatoriskt förankrad i kommunal verksamhet. Målet är att bidra till långsiktigt kunskapsuppbyggnad inom ett relativt nytt och strategiskt område för offentlig sektor. Projektet ligger i linje med kommande lagändringar enligt Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, SOU 2024:65.</p>
<h2>Övervakning av undre luftrum</h2>
<p>Säker stad drivs i Sundsvall med det kommunalägda fiberbolaget ServaNet AB som projektkoordinator. Syftet är att öka säkerheten kring samhällskritisk infrastruktur genom att utveckla, implementera och utvärdera ett IoT-baserat system för övervakning av det undre luftrummet i urban miljö. Förhoppningen är att på sikt etablera en nationell och nordisk testbädd för framtida liknande IoT- och säkerhetsprojekt. Finansiering via IoT Sverige: 1 880 000 kronor.</p>
<h2>Skalning utifrån tester i mindre samhällen</h2>
<p>Det andra strategiska projektet Living Labs Smarta Samhällen ska öka intresset, mognaden och användningen av IoT-lösningar på den svenska marknaden. Fokus ligger på lösningar för hållbara och smarta samhällen för att stödja klimatomställningen (Twin Transition), minska underhållskostnader, hantera kris och planera mer effektivt.</p>
<h2>Modell som kan kopieras</h2>
<p>Målet är att utveckla en modell för organisering av testbädd, uppskalning och interoperabilitet. En modell som kan kopieras till andra regioner, städer och byar genom att använda lokalsamhällen som motor för nationell och global omställning. Stor vikt läggs vid att göra det enkelt för kommuner, akademi, branschorganisationer och företag att ansluta. Arbetet utgår från ett invånarnära och småskaligt angreppssätt, där lösningar justeras baserat på feedback från invånarna. Finansiering via IoT Sverige: 1 280 000 kronor.</p>
<h2>Läs mer:</h2>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/saker-stad">Säker stad</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/living-labs-smarta-samhallen">Living Labs Smarta Samhällen</a></li>
<li><a href="https://www.futurebylund.se/nyheter/nationell-satsning-pa-smarta-uppkopplade-samhallen-tar-form-i-veberod">Pressmeddelande från Living Labs Smarta Samhällen</a></li>
</ul>


Siluett av en drönare som flyger över naturlandskap.

IoT Sverige har utökat projektportföljen med två nya strategiska satsningar. Det handlar om säkerhet och om spridning och skalning.

IoT Sverige satsar på säkerhet och spridning - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Dronare-i-siluett-foto-Adobe.jpg

IoT Sverige satsar på säkerhet och spridning

<h2>Nytta för både patient och larmoperatör</h2>
<p>Elin Maxstad är projektledare för IoT Sverige-projektet Videoassisterade 112-samtal för tillgänglig och jämlik vård.</p>
<p>– Det här är ett väldigt inspirerande projekt att arbeta med. Alla parter är rörande överens om vilken stor nytta det genererar, både för inringare och patient och för larmoperatörer och sjukvårdspersonal, säger hon.</p>
<p>Själva applikationen och systemet är lättanvänt, ett måste givet den ofta stressade situation som inringaren befinner sig i. Personen som ringer 112 tillfrågas om det är okay att använda video.</p>
<p>– Om svaret är ja skickar larmoperatören ett sms med en länk som inringaren behöver godkänna. Därefter är videoströmmen i gång och larmoperatören kan själv styra, zooma och vända kameran rätt, säger Douglas Spangler, verksamhetsutvecklare på Region Uppsala och projektdeltagare.</p>
<figure id="attachment_28754" aria-describedby="caption-attachment-28754" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-28754 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-1024x611.jpg" alt="I poddstudion från vänster: Douglas Spangler och Elin Maxstad." width="640" height="382" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-1024x611.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-300x179.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-768x458.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-1536x917.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Douglas-Spangler-och-Elin-Maxstad-2048x1223.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-28754" class="wp-caption-text">Douglas Spangler och Elin Maxstad.</figcaption></figure>
<h2>Koll på juridiska frågor</h2>
<p>Även om tekniken i sig är lättanvänd finns det flera utmaningar. Till exempel regulatoriska frågor om lagring av video, filmning på allmän plats och vilken rättslig grund som ska gälla. Projektet har därför lagt stor vikt på att utreda de juridiska aspekterna och säkerställa att lösningen följer gällande lagstiftning.</p>
<p>
– I vår lösning lagras ingen video idag, endast ljudupptagningen lagras och journalförs. Det är i sig inte något nytt, 112-samtal spelas sedan länge in för att användas i journalföring och i förbättringssyften, säger Douglas Spangler.</p>
<p>– Däremot innebär videoströmmade samtal ett lite nytt arbetssätt för larmoperatörer. När de ser videon behöver de också samtidigt säga vad de ser, för att det ska bli värdefull journalföring, säger Elin Maxstad.</p>
<h2>Lyssna direkt</h2>
<p>I det senaste avsnittet av IoT Sveriges podcast berättar Elin Maxstad och Douglas Spangler mer om projektet Videoassisterade 112-samtal för tillgänglig och jämlik vård. Projektet pågår till och med september 2026. IoT Sveriges podd finns där poddar finns. Lyssna till exempel via någon av tjänsterna:</p>
<ul>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/5at9mEb3Ed7xMxCIfObpnZ">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/s%C3%A5-ska-video-i-112-samtal-ge-mer-j%C3%A4mlik-v%C3%A5rd/id1667876226?i=1000733100686">Apple Podcasts</a></li>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/sa-ska-video-i-112-samtal-ge-mer-jamlik-vard/">Podbean</a></li>
</ul>


Bild på hand som ringer 112 på en mobil.

Någon behöver hjälp, bild på hand med mobil som slår 112.

Lyssna på ett avsnitt om videoanvändning i 112-samtal. Elin Maxstad och Douglas Spangler gästar IoT Sveriges podcast.

Podd: Så ska video i 112-samtal ge mer jämlik vård - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/10/Larmnummer-mobil-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Podd: Så ska video i 112-samtal ge mer jämlik vård

<p>I den årliga rapporten <em>Svenskarna och internet</em> undersöker Internetstiftelsen svenskarnas närvaro på internet. För 26 år sedan, runt 2000 var det bara hälften av svenskarna som använde internet. Idag använder nästan alla internet, så mycket som 97 procent av den svenska befolkningen.</p>
<h2>Värdefull kunskapskälla</h2>
<p>För IoT Sverige är frågor kring uppkoppling och tillgång till internet grundläggande.</p>
<p>– Vår verksamhet bygger på uppkopplade tillämpningar och genom våra IoT-projekt vill vi bidra till ett mer hållbart samhälle. Internetstiftelsens rapport belyser hur svenskarna använder internet och det är en intressant och värdefull kunskapskälla för oss på IoT Sverige, säger Catrin Ditz.</p>
<h2>Vårdens e-tjänster för bokning</h2>
<p>Ett kapitel i rapporten <em>Svenskarna och internet</em> tar upp användningen av e-tjänster. Internetstiftelsen har i år tittat närmare på användningen av e-tjänster i vården. Enligt undersökningen upplever fler än var tionde (13 procent) att sjukvårdens e-tjänster och appar försvårar tidsbokning av läkarbesök.</p>
<p>Det är lika många 80-talister som 50-talister som tycker att tjänsterna är svåranvända, vilket tyder på att ålder inte är den största anledningen till detta. Personer som har en funktionsnedsättning eller funktionsvariation anser också i högre grad än befolkningen i stort att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning.</p>
<p>– Det här är förstås viktiga insikter och handlar i grund och botten om tillgänglighet och jämlikhet. Vi ska i möjligaste mån bygga system som alla kan använda, vilket inte är en lätt fråga på något sätt, säger Catrin Ditz.</p>
<figure id="attachment_23831" aria-describedby="caption-attachment-23831" style="width: 376px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23831 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg" alt="Porträtt på Catrin Ditz, foto: Bengt Säll." width="376" height="470" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg 819w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-768x960.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb.jpg 1000w" sizes="auto, (max-width: 376px) 100vw, 376px" /><figcaption id="caption-attachment-23831" class="wp-caption-text">Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto: Bengt Säll.</figcaption></figure>
<h2>Dilemmat med svåranvända system</h2>
<p>IoT Sverige har arbetat mycket med Internet of Things och införandet av välfärdsteknik, det vill säga digital teknik som används inom vård och omsorg. Catrin Ditz har lång erfarenhet av ledarskap inom digitalisering och IT-användning i offentlig sektor. Hon känner igen dilemmat med svåranvända digitala system.</p>
<p>– Det är av stor vikt att Internetstiftelsen lyfter frågan om svåranvända system, oavsett om orsaken handlar om föråldrade lösningar, bristfälliga kravspecifikationer vid upphandling eller svag insikt i verksamhets faktiska behov. Utveckling av våra digitala kompetenser är alltid aktuellt men ingen vinner på att vi skyller dåliga system på bristande kunskap hos användarna, säger Catrin Ditz, programchef för IoT Sverige.</p>
<h2>Ta del av hela rapporten</h2>
<p>På Internetstiftelsens hemsida <a href="https://svenskarnaochinternet.se/">svenskarnaochinternet.se</a> hittar du hela rapporten.</p>
<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-28035 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida-749x1024.jpg" alt="Bild på framsidan av rapporten Svenskarna och internet." width="411" height="562" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida-749x1024.jpg 749w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida-219x300.jpg 219w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida-768x1050.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida-1124x1536.jpg 1124w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SkuggaSvenskarna-och-internet-framsida.jpg 1194w" sizes="auto, (max-width: 411px) 100vw, 411px" /></p>


Bild på en hand med mobil framför en dator.

Internetstiftelsen har ställt frågor om svenskarnas upplevelser av e-tjänster i vården.

Vårdens digitala bokningstjänster behöver bli mer användarvänliga - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Hand-med-mobil-framfor-dator-scaled.jpg

Vårdens digitala bokningstjänster behöver bli mer användarvänliga

<p>IoT Sverige har en projektportfölj fylld av innovationsprojekt som alla har en sak gemensam; att med hjälp av IoT-tillämpningar hitta hållbara lösningar på olika samhällsutmaningar. Men sällan ligger problemet enbart på den tekniska lösningen. I stället hanterar projekten utmaningar av mer komplex karaktär. Till exempel frågor kring upphandling, samverkan, kompetens, juridik och liknande. Frågor som dessutom ofta är beroende av varandra. Hur kan kommunikation stötta i detta?</p>
<p>– Kommunikation handlar om att skapa en gemensam grund. Det handlar om att förtydliga och förenkla. Men att kommunicera enkelt kräver sitt hantverk. Vi kan bli mycket bättre på att kommunicera på olika sätt, inte minst visuellt och även mer känslobaserat, säger Camilla Wallander.</p>
<h2>Kreativitet och nyfikenhet</h2>
<p>Camilla Wallander är även ledamot i IoT Sveriges styrelse. Tillsammans med övriga ledamöter hittar de ofta nya perspektiv tack vare deras olika bakgrunder och kompetens.</p>
<p>– För att innovation ska uppstå krävs det människor med många olika perspektiv. Självklart behövs även en stor portion nyfikenhet och kreativitet, säger hon.</p>
<p>Lyssna på hela avsnittet där Camilla Wallander delar med sig av sina erfarenheter och ger konkreta kommunikationstips.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast <em>The IoT Public Sector Podcast</em> finns där poddar finns. </p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/kommunikationens-roll-i-komplexa-innovationsprojekt/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/7jNcia0qTnbD7Dw6lY4EBY">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/kommunikationens-roll-i-komplexa-innovationsprojekt/id1667876226?i=1000726462389">Apple Podcast</a></li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<figure id="attachment_27639" aria-describedby="caption-attachment-27639" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-27639 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Camilla-Wallander-Podcast-1024x915.jpg" alt="Poddinspelning med Camilla Wallander." width="640" height="572" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Camilla-Wallander-Podcast-1024x915.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Camilla-Wallander-Podcast-300x268.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Camilla-Wallander-Podcast-768x686.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Camilla-Wallander-Podcast.jpg 1100w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-27639" class="wp-caption-text">Camilla Wallander är vd på Berghs School of Communication och även ledamot i IoT Sveriges styrelse. Här i samtal med IoT Sveriges Maria Bergenheim (tv).</figcaption></figure>


Ett samtal om hur smart kommunikation och kreativitet kan göra skillnad i komplexa innovationsprojekt.

Podd: Kommunikationens roll i komplexa innovationsprojekt - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/Komplexitet-Adobe-Stock.jpg

Podd: Kommunikationens roll i komplexa innovationsprojekt

<h2>Prototyp på sensormadrass mot trycksår</h2>
<p>Inom projektet har en prototyp tagits fram; en madrass försedd med sensorer som ska bidra till att förebygga trycksår. Johan Sidén är forskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall och expert på tryckt elektronik. Han berättar att tre faktorer var särskilt viktiga i det inledande designarbetet.</p>
<p>– Sensorlösningen måste kunna lamineras in i madrassen utan att orsaka obehag. Den får inte vara för kostsam att tillverka och gärna tillverkas i Sverige. Slutligen måste den vara lätt att använda, säger han.</p>
<p>Utvecklingen har skett i nära samarbete med vårdpersonal på boenden i Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner. Lösningen innebär att vårdpersonal i en app får information om vårdtagarna, när det är dags att vända en patient till exempel.</p>
<p>– Även omvänt kan appen visa om vårdtagare inte behöver vändas, till exempel kanske de inte behöver väckas nattetid. Vi har fått väldigt positiv respons från vårdpersonal som ser stora möjligheter med lösningen, säger Johan Sidén.</p>
<figure id="attachment_26351" aria-describedby="caption-attachment-26351" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26351 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Trycksar-foto-Adobe-Stock-e1754989805534-1024x275.png" alt="Illustration av person med markerade områden där det är risk att trycksår uppstår." width="640" height="172" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Trycksar-foto-Adobe-Stock-e1754989805534-1024x275.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Trycksar-foto-Adobe-Stock-e1754989805534-300x81.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Trycksar-foto-Adobe-Stock-e1754989805534-768x206.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Trycksar-foto-Adobe-Stock-e1754989805534.png 1393w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26351" class="wp-caption-text">Trycksår är i grunden en skada som ofta går att undvika. Den uppstår när vårdtagare ligger stilla i samma position under längre tid. Skadan uppstår ofta över benutskott markerade på bilden. Illustration Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Ny metod för riskbedömning av trycksår</h2>
<p>Trycksår är i grunden en skada som ofta går att undvika. Den uppstår när vårdtagare ligger stilla i samma position under längre tid. Lisa Hultin, forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, har introducerat riskbedömningsmetoden Purpose T i Sverige – en metod som utvecklats i Storbritannien och nu används i flera svenska regioner.</p>
<p>I detta poddavsnitt medverkar Lisa Hultin tillsammans med Johan Sidén och Sophie Brundin. De samtalar om hur teknik och riskbedömning kan samverka för att minska förekomsten av trycksår i vården. Avsnittet finns där poddar finns.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet om Pressure</h2>
<ul>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/6uWJrLLW0H9yNcEfGuSggf">Spotify</a></li>
<li><a href="https://www.iheart.com/podcast/338-the-iot-public-sector-podc-107902589/episode/forebygga-trycksar-med-smart-teknik-och-289300401/">iHeart</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/f%C3%B6rebygga-trycks%C3%A5r-med-smart-teknik-och-riskbed%C3%B6mning/id1667876226?i=1000721626489">Apple Podcast</a></li>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/forebygga-trycksar-med-smart-teknik-och-riskbedomning/">Podbean</a></li>
</ul>
<figure id="attachment_26324" aria-describedby="caption-attachment-26324" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26324 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Medverande-i-poddavsnitt-om-Pressure-1024x709.jpg" alt="Medverande i poddavsnitt om Pressure" width="640" height="443" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Medverande-i-poddavsnitt-om-Pressure-1024x709.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Medverande-i-poddavsnitt-om-Pressure-300x208.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Medverande-i-poddavsnitt-om-Pressure-768x532.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Medverande-i-poddavsnitt-om-Pressure.jpg 1299w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26324" class="wp-caption-text">Inspelning av poddavsnitt. Från vänster Sophie Brundin, Lisa Hultin, Maria Bergenheim och Johan Sidén.</figcaption></figure>


Vårdbiträde visar information på ipad för patient.

Pressure IoT tittar på hur skador från trycksår kan förebyggas genom en uppkopplad madrass med integrerad trycksensor. Lyssna på poddavsnitt.

Podd: Förebygga trycksår med smart teknik och riskbedömning - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/Patient-och-vardare-Adobe-Stock.jpg

Podd: Förebygga trycksår med smart teknik och riskbedömning

<p>Sveriges nya digitaliseringsstrategi är tänkt att fungera som en kompass för digitaliseringspolitiken de kommande fem åren. Målet är att den ska bidra till en enklare vardag för både privatpersoner och företagare genom bättre tillgång till digitala tjänster, minskad administration och ökad nytta i kontakten med det offentliga. Strategin ska även bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkerhet. IoT Sveriges programchef, Catrin Ditz, menar att digitaliseringsstrategin har många goda ansatser.</p>
<p>– Det är bra att Sverige nu får en samlad strategi för digitalisering. Även om det här är ett stort och komplext område med många bottnar så behöver vi samla frågorna för att lättare kunna få en helhetsbild, säger Catrin Ditz.</p>
<figure id="attachment_19330" aria-describedby="caption-attachment-19330" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-19330" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg" alt="Catrin Ditz foto Mikael Wallerstedt" width="640" height="314" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-300x147.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-768x377.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande.jpg 1492w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-19330" class="wp-caption-text">Sveriges nya digitaliseringsstrategi ger en god helhetsbild av ett komplext och mångbottnat område, menar Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto: Mikael Wallerstedt</figcaption></figure>
<h2>IoT – aningen osynlig men avgörande del</h2>
<p>Den nya digitaliseringsstrategin är uppbyggd kring fem strategiska områden:</p>
<p>• Digital kompetens<br />
• Digitalisering av näringslivet<br />
• Digitalisering av den offentliga förvaltningen<br />
• Digitalisering av välfärden<br />
• Konnektivitet</p>
<p>Begreppet Internet of Things nämns bara ett par gånger i texten. Men Catrin Ditz menar ändå att innebörden finns inbakad genomgående i strategin, inte minst genom de tre horisontella målen som rör Artificiell Intelligens, tillgång till data och säkerhet.</p>
<p>– IoT finns överallt, det ligger mellan raderna och är en inmurad del i utvecklingen. Möjligen skulle man kunnat önska sig att vikten av sensorbaserad infrastruktur lyfts fram tydligare, men det viktigaste är helheten, säger hon.</p>
<figure id="attachment_25144" aria-describedby="caption-attachment-25144" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25144 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-1024x507.jpg" alt="Illustration av kugghjul som symboliserar standarder." width="640" height="317" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-1024x507.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-300x149.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-768x380.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-1536x760.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/02/Standarder-foto-Adobe-Stock-2048x1014.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25144" class="wp-caption-text">Digitaliseringsstrategin lyfter vikten av standardisering för att motverka marknadshinder och främja hållbar innovation, både inom och utanför EU. Standardisering är också ett strategiskt och viktigt område för IoT Sverige. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Konnektivitet är en grundförutsättning</h2>
<p>Att vara uppkopplad är en förutsättning för att kunna vara digitalt delaktig. Elin Bertilsson är vd för Mittnät och ledamot i IoT Sveriges styrelse. Hon menar att fokus på konnektivitet som ett av de fem strategiska områdena i strategin är helt nödvändigt.</p>
<p>– För att driva utveckling av digitalisering krävs en infrastruktur som kör alla ettor och nollor, det vill säga ett höghastighetsnät eller med andra ord fiberbaserat bredband. Det är viktigt att vi fortsätter att bygga ut bredband i hela Sverige. Vissa områden kräver större investeringar och där behöver staten fortsatt medfinansiera, säger Elin Bertilsson.</p>
<figure id="attachment_24937" aria-describedby="caption-attachment-24937" style="width: 284px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24937" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Elin-Bertilsson-portratt-.jpg" alt="Porträttbild på Elin Bertilsson." width="284" height="325" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Elin-Bertilsson-portratt-.jpg 566w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/01/Elin-Bertilsson-portratt--262x300.jpg 262w" sizes="auto, (max-width: 284px) 100vw, 284px" /><figcaption id="caption-attachment-24937" class="wp-caption-text">Elin Bertilsson, styrelseledamot IoT Sverige och vd Mittnät.</figcaption></figure>
<h2>Mer samverkan krävs</h2>
<p>Genomgående är budskapet att det krävs mycket mer samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att snabbare komma framåt i digitaliseringsfrågorna. När det gäller det strategiska området Digitalisering av den offentlig förvaltningen känner IoT Sverige igen många av utmaningarna som beskrivs.</p>
<p>– Våra projekt brottas ofta med bristande samordning både inom och mellan kommuner och regioner. Arbete i öar som inte kopplas samman är tyvärr fortfarande en vanlig anledning till att projekt inte kommer vidare, säger Catrin Ditz.</p>
<figure id="attachment_26234" aria-describedby="caption-attachment-26234" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26234 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag--1024x609.jpg" alt="Bild på lagklubba som symboliserar juridik." width="640" height="381" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag--1024x609.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag--300x178.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag--768x456.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag--1536x913.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Lag-.jpg 1750w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26234" class="wp-caption-text">EU-regler kring AI, data och säkerhet kan hämma innovation om de upplevs som svåra att följa. Kunskapen om exempelvis AI-förordningen och Cyberresiliensförordningen är fortfarande låg, enligt Sveriges Digitaliseringsstrategi. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Näringslivet spelar central roll</h2>
<p>Även näringslivet behöver få ett tydligt och förutsägbart regelverk. Patrik Sandgren är ledamot i IoT Sveriges styrelse och till vardags områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen. Han tycker att den nya strategin innebär en välkommen kursändring.</p>
<p>– Digitaliseringspolitiken i Sverige har alltför länge kännetecknats av fragmentisering, underfinansiering och ryckighet. Det är positivt att regeringen nu försöker ta ett helhetsgrepp och särskilt glädjande att man så tydligt aviserar att den digitala omställningen ska bidra till att stärka landets konkurrenskraft, säger han.</p>
<figure id="attachment_26240" aria-describedby="caption-attachment-26240" style="width: 326px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-26240" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Patrik-Sandgren-foto-Viktor-Fremling.jpg" alt="Porträttbild på Patrik Sandgren, Teknikföretagen och styrelseledamot IoT Sverige." width="326" height="377" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Patrik-Sandgren-foto-Viktor-Fremling.jpg 609w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Patrik-Sandgren-foto-Viktor-Fremling-260x300.jpg 260w" sizes="auto, (max-width: 326px) 100vw, 326px" /><figcaption id="caption-attachment-26240" class="wp-caption-text">Patrik Sandgren, styrelseledamot IoT Sverige och expert Teknikföretagen. Foto: Viktor Fremling.</figcaption></figure>
<h2>Större fokus på jämlikhet önskvärt</h2>
<p>Den nya digitaliseringsstrategin tar även upp utmaningar kring mångfald, jämlikhet och jämställdhet. Det är horisontella frågor som skär genom alla strategiska områden och som skulle kunna ha lyfts ännu mer, anser Catrin Ditz.</p>
<p>– Vi måste få med alla på det här tåget och då duger det inte att ha med dessa frågor i förbifarten. De måste få egna och stora rubriker, särskilt idag givet läget i omvärlden, avslutar hon.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://www.regeringen.se/rapporter/2025/05/sveriges-digitaliseringsstrategi-20252030/">Sveriges Digitaliseringsstrategi 2025-2030</a> (Regeringens hemsida)</li>
</ul>


oT Sverige välkomnar Sveriges nya digitaliseringsstrategi som sträcker sig 2025-2030. Programchef och styrelseledamöter kommenterar.

Digitaliseringsstrategi med många goda ansatser - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Sveriges-digitaliseringsstrategi-flera-sidor.jpg

Digitaliseringsstrategi med många goda ansatser

<p><em>I det senaste poddavsnittet får du ta del av höjdpunkterna och de viktigaste diskussionerna från veckan.</em></p>
<h2>Maktförskjutning och inkludering i en uppkopplad värld</h2>
<p>Uppkopplade tekniska system skapar nya möjligheter men också risker för maktförskjutning. Hur säkerställer vi att IoT bidrar till inkludering, transparens och jämlikhet? Vem gynnas av digitaliseringen och vem riskerar att hamna efter eller till och med förlora på förändringarna? Dessa frågor stod i fokus under det första seminariet.</p>
<h2>Ledningarnas hetaste frågor</h2>
<p>Digitalisering, IoT och AI är avgörande för framtidens kommuner och regioner, men utvecklingen går snabbt och trender kommer och går. Hur navigerar ledare i denna föränderliga verklighet? Vilka är de mest brännande frågorna för kommun- och regionledningarna just nu? Det diskuterades i det andra seminariet.</p>
<h2>IoT och det dubbla uppdraget</h2>
<p>Det tredje seminariet tog upp hur teknik som utvecklats för vår digitala vardag nu också kan stärka det civila försvaret och krisberedskapen. Genom att bygga vidare på investeringar i smarta städer kan kommuner och regioner öka sin robusthet, en högaktuell fråga i dagens samhälle.</p>
<h2>I avsnittet medverkar:</h2>
<ul>
<li>Klas Palm, forskare, Uppsala universitet</li>
<li>Per Nydén, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten</li>
<li>Tomas Westlund, forskningsområdesledare, RISE och IoT World</li>
<li>Birgitta Pettersson, stadsdirektör, Uppsala kommun</li>
<li>Stefan Hollmark, regiondirektör, Gotland</li>
<li>Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör, Skellefteå kommun</li>
<li>Ulrika K Jansson, kommundirektör, Karlstads kommun</li>
<li>Louise Thorselius, vice vd, Stadsnätsföreningen</li>
<li>Mona Ekesryd, projektledare, Internetstiftelsen</li>
<li>Ulrika Johansson, klusterledare, IoT World</li>
<li>Therese Balksjö, senior strateg, RISE och projektledare för Smart City Transformation Lab</li>
<li>Angelica Hafström, styrelseordförande, IoT Sverige</li>
<li>Catrin Ditz, programchef, IoT Sverige</li>
</ul>
<h2>Lyssna direkt</h2>
<p>IoT Sveriges podd finns där poddar finns. Här kan du lyssna på avsnittet:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/almedalen-2025-manniska-makt-och-motstand-%e2%80%93-iot-i-omstallningens-tid/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/almedalen-2025-m%C3%A4nniska-makt-och-motst%C3%A5nd-iot-i-omst%C3%A4llningens/id1667876226?i=1000714810769">Apple Podcast</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/5wVKvTLI9zXVZcz0syP7Gr">Spotify</a></li>
</ul>


Lyssna på IoT Sveriges poddavsnitt inspelat i Visby under Almedalsveckan 2025. Spännande insikter om IoT, AI och digitalisering.

Podd: Människa, makt och motstånd – IoT i omställningens tid - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Almedalen-Visby-webb.jpg

Podd: Människa, makt och motstånd – IoT i omställningens tid

<p>Den digitala transformationen pågår för fullt och teknik blir mer och mer närvarande såväl i privatliv som i arbetsliv. Ny teknik och intåget av artificiell intelligens skapar möjligheter att göra saker på helt nya sätt. Samtidigt finns en baksida av den snabba utvecklingen med exempelvis digitalt utanförskap, säkerhetsrisker och försämrad arbetsmiljö till följd.</p>
<h2>IT-projekt: endast trettio procent lyckas</h2>
<p>Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan IT och arbetsmiljöer. Åsa har själv en bred bakgrund och arbetade bland annat som konsult på ett stort IT-bolag. Under alla år hon arbetade där upplevde hon inte ett enda lyckat IT-projekt.</p>
<p>– Det är endast trettio procent av alla IT-projekt som lyckas. Det gäller både inom företagsvärlden och inom offentlig sektor. Dock är det lite lättare för företag som fritt kan välja leverantör och IT-system. Kommuner och regioner måste förhålla sig till offentlig upphandling vilket försvårar möjligheterna att påverka, säger hon.</p>
<figure id="attachment_26031" aria-describedby="caption-attachment-26031" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-26031" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Asa-Cajander-foto-Mikael-Wallerstedt-1024x757.jpg" alt="Porträtt på Åsa Cajander." width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Asa-Cajander-foto-Mikael-Wallerstedt-1024x757.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Asa-Cajander-foto-Mikael-Wallerstedt-300x222.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Asa-Cajander-foto-Mikael-Wallerstedt-768x568.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Asa-Cajander-foto-Mikael-Wallerstedt.jpg 1314w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26031" class="wp-caption-text">Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet och adjungerad ledamot i IoT Sveriges styrelse. Foto: Mikael Wallerstedt.</figcaption></figure>
<h2>För stort fokus på att skapa nytt</h2>
<p>Utvecklingen har gått fort vad gäller digitaliseringen i samhället. När Åsa Cajander började sin karriär handlade det om ”en människa och ett datorsystem”. I dag ser verkligheten helt annorlunda ut.</p>
<p>– Enligt Vårdförbundet hanterar sjuksköterskor i snitt trettiosex olika IT-system i sin vardag, lägg därtill många olika enheter så som dator, mobil, surfplatta och så vidare. Att vara teknisk kunnig har blivit allt viktigare för att kunna göra ett bra jobb, säger hon.</p>
<p>Åsa Cajander menar att IT-branschen ofta har ett alltför stort fokus på att skapa och utveckla nytt, i stället för att förvalta och bygga kunskap kring de system som finns.</p>
<h2>Inkluderande design och lyckade projekt</h2>
<p>Ett begrepp som funnits länge inom forskarvärlden, men som fortfarande är högaktuellt, är <em>inkluderande design</em>.</p>
<p>– Det är ett spännande område som handlar om att utforma och designa system så att alla människor kan använda dem. Så är det inte idag, konstaterar Åsa Cajander.</p>
<p>När det gäller vad som gör innovationsprojekt lyckade handlar det mycket om sammansättning av projektteam.</p>
<p>– Det är viktigt, om inte avgörande, att ha en bred sammansättning av olika kompetenser i projektteam. Nya tekniker så som AI kräver förstås teknisk kompetens men minst lika mycket krävs det kompetens kring etik, juridik och även filosofi, säger hon.</p>
<p>Detta och mycket mer samtalar Åsa Cajander om tillsammans med IoT Sveriges Catrin Ditz i senaste avsnittet av <em>The IoT Public Sector Podcast</em>. </p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast finns där poddar finns. Här är några appar där du kan lyssna på avsnittet:</p>
<ul>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/2jCevWq69TtnMxaSLhvl9w">Spotify</a></li>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/hallbar-digitalisering-kraver-eftertanke/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/h%C3%A5llbar-digitalisering-kr%C3%A4ver-eftertanke/id1667876226?i=1000711165754">Apple Podcast</a></li>
</ul>


Illustrerad bild på stad med människor som är på språng.

Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion gästar IoT Sveriges podcast.

Podd: Hållbar digitalisering kräver eftertanke - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Illustrerad-bild-pa-stad-Adobe-Stock.jpg

Podd: Hållbar digitalisering kräver eftertanke

<p>För att utvärdera programmets resultat har Umeå universitet på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av 14 utvalda projekt, där intervjuer med projektledare, offentliga aktörer och leverantörer har resulterat i en analys av effekter, möjligheter och utmaningar. Studien är summerad i en rapport skriven av Ulrika H. Westergren, professor i informatik och av Katrin Jonsson, docent i informatik vid Umeå universitet.</p>
<h3>Vad har IoT Sverige betytt i stort? Vilka övergripande insikter har ni kommit fram till?</h3>
<p>– IoT Sverige har skapat ett drivhus för innovation i offentlig sektor. Programmet har skapat möjligheter för offentlig sektor att utforska och samverka vilket har genererat möjligheter som är svåra att skapa med interna anslagsmedel, säger Ulrika H. Westergren.</p>
<h3>Finns det några lärdomar som är viktiga att ta vidare för framtida liknande initiativ som IoT Sverige?</h3>
<p>– Det är viktigt att förstå att det är heterogena aktörer med olika kompetenser i den här typen av projekt där vissa aldrig deltagit i liknande projekt medan andra är “proffs” på innovationsprojekt, säger Katrin Jonsson.</p>
<h3>Vilka är de största hinder/utmaningar som projekten upplever?</h3>
<p>– Det handlar framför allt om att säkra långsiktighet för resultat och hållbara samarbeten, fortsätter Katrin. Det är viktigt att det enskilda projektet är en del i en större målbild, om inte ökar risken att resultaten försvinner när projektet avslutas.</p>
<figure id="attachment_26003" aria-describedby="caption-attachment-26003" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26003 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1024x768.jpeg" alt="Ulrika H Westergren och Katrin Jonsson" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1024x768.jpeg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-768x576.jpeg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-1536x1152.jpeg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Ulrika-och-Katrin-foto-Johan-Boden-2048x1536.jpeg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26003" class="wp-caption-text">Det är viktigt att det enskilda projektet är en del i en större målbild, annars ökar risken att resultaten försvinner när projektet avslutas. Det menar Umeåforskarna Ulrika H. Westergren och Katrin Jonsson. Foto: Johan Bodén.</figcaption></figure>
<h3>Mycket av det som skrivs i rapporten kan nog många andra strategiska innovationsprogram också känna igen sig i. Finns det några lärdomar som ni ser är IoT Sverige-specifika?</h3>
<p>– Svårt att säga om det är specifikt för IoT Sverige, men att utveckla digitala lösningar handlar om att utveckla en lösning som över tid förändras och måste utvecklas vidare. Projekten måste därför ha beredskap och planera både för en kortsiktig såväl som långsiktig utveckling, menar Ulrika H. Westergren.</p>
<h3>En central del i IoT Sveriges utlysningar genom åren har varit kravet på innovationshöjd i projekten, hur har offentlig sektor tacklat den frågan?</h3>
<p>– Främst har man tacklat frågan genom att se över partnerkonstellationen för att se till att rätt kompetenser har ingått i projekten, fortsätter Ulrika</p>
<h3>Har ni fått fram några resultat kring vilka projekttyper som fungerat bäst?</h3>
<p>– En strategi för att projektresultat ska leva vidare är att integrera såväl små som större projekt i en övergripande verksamhetsstrategi med en tydlig målbild, säger Katrin Jonsson.</p>
<h3>Var det något resultat som förvånade er?</h3>
<p>– Något som var slående var att projektdeltagarna upplever en enorm innovationsstolthet och att den största förtjänsten med projekten upplevdes vara nya samarbeten och kunskapsutveckling.</p>
<p>Umeå universitets rapport är en del i flera aktiviteter kring IoT Sveriges resultatpaketering. IoT Sverige avslutas sista december 2026.</p>
<h2>Läs rapporten</h2>
<ul>
<li><a href="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/08/250528_Slutrapport_Umea.pdf">Projektportföljsanalys IoT Sverige, Umeå universitet (PDF)</a></li>
</ul>
<figure id="attachment_26013" aria-describedby="caption-attachment-26013" style="width: 282px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/250528_Slutrapport_Umea.pdf"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26013" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-637x1024.jpg" alt="Framsida av projektportföljsanalys (PDF)" width="282" height="453" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-637x1024.jpg 637w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu-187x300.jpg 187w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Projektportfoljsanalys-Umu.jpg 641w" sizes="auto, (max-width: 282px) 100vw, 282px" /></a><figcaption id="caption-attachment-26013" class="wp-caption-text">För att utvärdera IoT Sveriges resultat har Umeå universitet på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av 14 utvalda projekt, där intervjuer med projektledare, offentliga aktörer och leverantörer har resulterat i en analys av effekter, möjligheter och utmaningar.</figcaption></figure>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>


Bild på pojke beredd att flyga med egna vingar.

Pojke i flygutrustning och redo att flyga med egentillverkade vingar av papp.

Forskare vid Umeå universitet har på uppdrag av IoT Sverige genomfört en kvalitativ studie av fjorton utvalda innovationsprojekt.

”Ett drivhus för innovativa idéer om IoT för samhällsnytta” - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Pojke-i-flygarklader-foto-Adobe-Stock.jpg

Alla nyheter