API:er i välfärdsteknik – nationell samordning på gång

Alla kommuner i Sverige använder välfärdsteknik i olika utsträckning. Utvecklingen inom området går snabbt och användningen ökar likaså. Med välfärdsteknik menas teknik som ger stöd och trygghet i hemmet åt äldre och personer med funktionsnedsättning. Det handlar om alltifrån mobila trygghetslarm, digitala lås, till läkemedelsautomater och andra smarta trygghetsskapande lösningar.

Välfärdsteknik och befolkningsutveckling

En ökad användning av välfärdsteknik ger möjligheter att möta olika samhällsutmaningar. Till exempel det stora omsorgsbehovet som kommer i takt med befolkningsutvecklingen i Sverige. Allt fler blir äldre, bor hemma längre och har behov av mer hjälp och stöd i vardagen. Samtidigt minskar antalet människor i arbetsför ålder som kan tillgodose det ökade omsorgsbehovet. Denna demografiska utmaning är något som behöver lösas inom de närmaste åren. Användningen av nya och innovativa välfärdstekniska lösningar är en viktig pusselbit.

Brist på gemensamma standarder

Men för att kunna nyttja potentialen med välfärdsteknik fullt ut behöver flera utmaningar hanteras. Något som alla kommuner brottas med är bristen på gemensamma standarder och styrande principer i de tekniska lösningarna. Avsaknaden av interoperabilitet* gör att olika system och lösningar inte kan kopplas ihop och dela information med varandra. Det gör att de som ska använda tekniken, både omsorgspersonal och brukare, ofta tvingas använda flera olika system med olika inloggningar, ibland krävs hantering av flera enheter och dubbelregistreringar. Med andra ord uppstår inte alltid de vinster och effektiviseringar som tekniken var avsedd att skapa.

Kommunernas behov

Mot bakgrund av detta startade IoT Sverige ett strategiskt projekt med syfte att starta ett nationellt arbete kring API-specifikationer inom området välfärdsteknik. Projektet, som är en förstudie, har drivits av Inera. En av slutsatserna i förstudien är att det finns ett stort behov hos kommunerna av en nationell koordinering kring standarder och referensarkitektur för välfärdsteknik.

– Det finns idag ingen nationell samlande instans som kan hjälpa kommunerna med tekniska frågor kring referensarkitektur. Det behövs för att bland annat kunna göra bättre upphandlingar och att undvika inlåsningseffekter, säger David Ulfstrand, projektledare för förstudien, Inera.

Förstudien har utgått från kommunernas behov när det gäller API:er i välfärdsteknik. Ett API (Application Programming Interface) är ett protokoll som används för att applikationer ska kunna kommunicera med varandra. Flera avgränsningar har gjorts och projektet har fokuserat på fyra välfärdstekniska lösningar: mobila trygghetslarm, trygghetskamera, digitala lås och läkemedelsautomater.

Kommuner och leverantörer samverkar

Projektet har involverat representanter från SKR:s utpekade ”modellkommuner för äldreomsorgens digitalisering”. Kommunerna har bidragit med beskrivningar av deras utmaningar och behov när det gäller välfärdsteknik. Även leverantörer har varit med i projektet. Det är viktigt att få förståelse för samspelet mellan kommunernas behov å ena sidan och leverantörernas kunskap och möjligheter att tillgodose dessa å andra sidan.

– I våra djupintervjuer med leverantörer framkommer en enighet om att standardisering är bra och behöver följas. Samtidigt är leverantörerna tydliga med att standarder kostar att utveckla och många gånger används och föreslår kommuner standarder och lösningar som inte är moderna, säger David Ulfstrand.

Något som också framkom i djupintervjuerna är att leverantörerna vill ha en aktiv roll och samverka både med varandra och med kommunerna kring standarder och referensarkitektur för välfärdsteknik.

Nästa steg – utveckling och förvaltning

Förstudien, med finansiering från IoT Sverige, är avslutad men Inera har beslutat att finansiera en fortsättning som redan påbörjats under hösten.

– Just nu arbetar vi med att ta fram olika konkreta scenarier som beskriver hur en referensarkitektur för välfärdsteknik kan skapa nytta i kommunernas verksamhet, berättar David Ulfstrand.

Målet är att till våren 2023 kunna gå ut med ett förslag till kommunerna om både utveckling och förvaltning av en referensarkitektur för välfärdsteknik. Förvaltningsbiten är viktig eftersom arbetet med teknik och standarder egentligen aldrig tar slut.

– Teknikutvecklingen går i rasande fart, det kommer hela tiden nya system och lösningar som kräver nya eller förändrade standarder och plattformar. Därför är det också viktigt med hållbar förvaltning över tid, avslutar David Ulfstrand.

*Interoperabilitet innebär förmågan hos datorsystem att både utbyta och använda informationen som de får från varandra.