Framtidens välfärdsteknik med IoT

Beviljat bidrag:3 487 568 kronor
Löptid:feb 2021 - dec 2024
Projekttyp:Genomförandeprojekt
Ämnesområde:Hälsa, vård och omsorg
Framtidens välfärdsteknik med IoT
Status:Pågående
badge
Om projektet
Officiellt projektnamn
Projektpartners
Projektet FraViVo är en fortsättning i projektserien där projektet iVO är föregångare och avslutades i december 2021. I iVO undersöktes det hur IoT-enheter kan användas i individers hem och vardag för att skapa trygghet och förutsättningar för ökad självständighet. I FraViVo, som är nästa fas i projektserien, undersöker vi istället hur IoT-enheter kan användas inom särskilt boende och förutsättningarna för att nå ett breddinförande.
ProjektkoordinatorSkellefteå kommun, Samhällsutveckling och näringslivsutveckling

Skellefteå kommuns invånare i åldern 65 år och äldre förväntas öka kraftigt under de närmaste åren vilket innebär att fler personer kommer behöva stöd på olika sätt. Dessutom blir äldre personer ännu äldre och i behov av mer avancerad vård och omsorg.

Förändringen i demo­grafin innebär också att många medarbetare inom vård och omsorg går i pension de närmaste åren, vilket medför ett ökat behov av rekrytering, andra arbetssätt och förhållningssätt.

Att arbeta med teknik som stöd i vård och omsorgen är avgörande för att kunna möta morgondagens behov. Vi behöver se till att de varma händerna är där de behövs som mest.

Kontakt
Emmy Hedström Kuosmonen
Emmy Hedström KuosmonenProjektledare
emmy.hedstrom.kuosmonen@skelleftea.se
0910-73 50 00

Projektidé

Projektet bidrar till ökad kunskap och erfarenhet av hur IoT-sensorer kan användas på vård- och omsorgsboenden med äldre genom att undersöka hur en digital profil av livs- och beteendemönster kan vara ett komplement till subjektiva metoder/rutiner och biometriska data.

Syfte

Syftet med projektet är att kunna upptäcka och följa levnads- och beteendemönster över tid i hemmiljö med Internet of Things (IoT) och AI, och relatera det till individens sjukdomsförlopp och behov. Syftet är också att upptäcka trender och avvikelser som kan relateras till effekter av pågående behandling eller ge svar på specifika frågor som måste utredas inför behandling.

Mål

Undersöka hur en digital profil av livs- och beteendemönster kan vara ett komplement till subjektiva metoder/rutiner och biometriska data.

Leveranser

Projektet ska leverera:

  • En modell för att identifiera trender och hälsorisker
  • En digital kontinuerlig hälsokontroll
  • En digital infrastruktur
  • Fyra vetenskapliga artiklar, två inom hälsovetenskap och två inom data science
  • Populärvetenskapliga artiklar

Förväntade effekter

Kortsiktiga effekter:

  • Ökad kunskap och erfarenhet i hur sensorer kan användas inom vård och omsorgsboenden.

Långsiktiga effekter:

  • Snabbare och mer träffsäkra bedömningar av individens utveckling över tid, inklusive hälsorisker med mätbara parametrar som indikerar aktivitet och hälsa, såsom fysisk aktivitet och sömn.
  • Nya metoder för att förebygga hälsorisker och identifiera effekter och biverkningar av utförda insatser, till exempel läkemedelseffekt på fysisk aktivitet och hälsa.
  • Nya metoder och nya sätt att tänka för att lösa framtidens samhällsutmaningar med bättre kvalitativa och kvantitativa data i realtid som möjliggör optimering och att med begränsade resurser använda mänskliga händer där de behövs som mest.
  • Ersätta subjektiva bedömningsinstrument/metoder för skattning av aktivitet och hälsa, samt sjukvård med objektiva mätdata, med hjälp av sensorer.
  • En tryggare miljö och en mer självständig vardag för äldre

För individen förväntas piloterna leda till bättre hälsa, större självständighet, och ökad trygghet genom ökad kunskap om individen ger mer individanpassad och personcentrerad vård och allmänt högre livskvalitet. Detta har också effekter på människor kring individen såsom anhöriga. För samhället förväntas projektet leda till att fler individer får rätt vård och omsorg vilket förbättrar folkhälsa.

För sjukhuset möjliggör detta kortare inläggningstider av patienter och en möjlighet att i realiteten följa en patient över längre tid jämfört med den tid som patienten finns på sjukhuset. För patienten i sin tur så bör hemmavistelsen upplevas positivare än sjukhusmiljön om samma nivå/upplevelse av trygghet kan fås. Denna möjlighet förväntas bidra till ökad livskvalitet för individen och nytta för sjukhuset genom minskat behov av sjukhusplatser, samtidigt som det blir en kvalitativ och personcentrerad vård då patienter kan följas över längre tid.

Läs mer
Relaterade projekt
Skellefteå
Välfärdsteknik
IoT inom vård och omsorg (IVO)
Digital tvilling
Riksbyggen
Fastigheten som nav för resursoptimering och bättre hälsa
Trygghetsboende
Välfärdsteknik
Trygghetsboende med digitalt stöd