Blogg: High Value Datasets måste publiceras som öppna data 9 juni

Det är troligt att man börjat med dessa teman och datamängder då de är tydligt definierade i befintliga regleringar vilket gjorde det relativt lätt att komma överens om hur de ska publiceras.

Förstudie i Örebro kommun om betydelsen av HVD

Örebro kommun har genomfört en förstudie för att analysera vad HVD betyder för kommuner och detta har skett i samverkan med ett antal andra kommuner och aktörer för att vi tillsammans ska komma längre i en fråga som är viktig för oss alla.

Deltagande i denna förstudie har varit:

• Gävle
• Landskrona
• Lund
• Malmö
• Mobile heights
• SKR
• Stockholm
• Umeå
• Varberg
• Örebro

Workshopar om geodata och statistik

Tillsammans har vi genomfört tre workshopar för geodata och en för statistik där resultatet dokumenterats i en excel-fil. Det är viktigt att påpeka att bedömningarna vi gjort tillsammans inte är absoluta. Det finns inga helt tydliga svar utan det är ett material varje kommun kan ta till sig och arbeta vidare med internt. Kommuner har olika förutsättningar och kan behöva göra olika bedömningar. Excelfilen finns att ta del av på Örebro kommuns webbplats.

Ställningstaganden och rekommendationer

Tillsammans gjorde vi några ställningstaganden och rekommendationer:

• Om en myndighet publicerar data behöver inte kommunen också göra det.
• Ansvar enligt Inspire gäller också för HVD.
• Datamängder som kommunen skapar men direkt registrerar i en myndighets databas är inte kommunala data. Gäller bland annat adresser och fastighetsområden men inte byggnader.
• Om kommunen inte levererar en viss datamängd till en myndighet (det är i vissa fall frivilligt) bör man börja göra det för att undvika att behöva publicera den separat. En mer heltäckande nationell datamängd skapar också större värde.

Oklart om dubbelpublicering av data

Viktigt att notera är att rekommendationen om att inte dubbelpublicera data som en myndighet publicerar inte är helt okontroversiell. Beroende på hur man läser och tolkar lagen och direktivet kan kommuner vara skyldiga att dubbelpublicera. SKR håller på att utreda frågan. I arbetsgruppen anser vi att vi bör undvika detta så lågt det är möjligt då det är kostsamt och skapar negativa värden. Det kostar pengar att publicera denna data och på dataportal.se är risken stor att den nationella data en myndighet publicerat drunknar i de 290 kommunala publiceringarna av samma data.

Detta bör dock ställas i förhållande till att kommunen kan ha mer omfattande eller mer aktuell data än den nationella myndigheten och då finns det värden i en kommunal publicering.

Vad innebär de sex datatemana i akten?

Tema 1: Geospatiala data

Temat är har ett något förvirrande namn då flera av de övriga temana också är geografisk information. Temat innehåller sju datamängder där fem utgår ifrån Inspire-direktivet och två ifrån annan reglering. Extra intressant data för kommuner här är adresser, byggnader och fastighetsområden som alla är viktiga för kommunal verksamhet. Det finns ett antal intressanta frågor kopplat till dessa som ifall det är kommunal data eller om den ägs av Lantmäteriet samt vad som faktiskt går att publicera på grund av sekretess och personuppgifter. Svaren är inte självklara och kan till viss del skilja sig åt från kommun till kommun. Om man som kommun använder tjänstebaserad BAL för leverans av data till Lantmäteriet kan också påverka bedömningarna.

Tema 2: Jordobservationer och miljö

Temat innehåller 27–36 datamängder lite beroende på hur man räknar (en av datamängderna består egentligen av 10 olika datamängder). Alla utom sju datamängder utgår ifrån Inspire. I något fall är myndigheterna med ansvar enligt Inspire själva inte helt på det klara med var gränsen går mellan myndigheterna. Detta är så klart inte något som kommuner kan lösa utan vi får vänta på att myndigheterna gör det. För buller skiljer sig ansvaret åt beroende på kommunstorlek.

Tema 3: Meteorologiska data

Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.

Tema 4: Statistik

Består av 22 datamängder och osäkerheten var stor kring hur mycket som påverkar kommunerna men analysen tyder på att det endast är några få som gör det. Den mesta statistiken är på nationell nivå. Kommuner använder mycket av denna statistik men hämtar den då från SCB som är källa och då ansvarar för publicering av HVD.

Tema 5: Företag och företagsägande

Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.

Tema 6: Rörlighet

Här finns en del kommunal data i de sju datamängderna som regleras enligt Inspire. Bedömningen är att den redan idag flödar genom myndigheters register och att dessa hanterar publicering av data. En osäkerhet är om data om flygplatser omfattas av ”Lufttransportnät” och om det i så fall finns ett fungerande flöde för dessa data.

Tillgång till data är centralt för kommunens digitalisering

Så, kopplat till den nu aktuella akten behöver kommuner oftast bara se till att de levererar data till rätt myndighet på rätt så har man gjort det som krävs. Men kommissionen har redan en genomförd förstudie för en kommande akt och det kommer troligtvis ännu fler akter efter det. I princip all digitalisering kräver tillgång till och användning av data så detta är en strategiskt viktig förmåga att ha. Man bör alltså förbereda sig genom att kunna publicera öppna data redan idag för att vara beredd på att ta emot de kommande akterna. EU, regeringen, DIGG och SKR pekar på vikten av att publicera data och det är även en central förmåga för kommunen själv. Enligt DIGGs första princip för publicering av data ”Öppenhet som standard” så bör publicering alltid ske så öppet som möjligt. Då maximerar man den potentiella användningen värdet på investeringen i publicering av data.