In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Karin Beckérus, utbildare och förändringscoach på Sparks & Benders med särskilt fokus på ny teknik, kultur och hållbara samhällen. Karin har en bakgrund som entreprenör och journalist.

<p>Det är lätt att baxna inför allt som händer inom digitalisering i dessa tider. “<em>Man håller sig fast på en galopperande häst och hoppas att den springer åt rätt håll, och att det är rätt häst</em>”, hörde jag en digitaliseringschef i en kommun uttrycka det nyligen. Och samtidigt finns en sådan oerhörd potential i att hänga med.</p>
<h2>Strålkastarljus på positiv samhällsförändring</h2>
<p>Utifrån våra svårigheter att bromsa klimatförändringarna, ökade spänningar och polarisering i samhället, högre levnadsomkostnader och krig i vårt närområde, så behöver vi verkligen mer strålkastarljus på positiv samhällsförändring, och den potential tekniken idag faktiskt möjliggör. Man baxnar när man inser möjligheterna! Men samtidigt, som en annan digitaliseringschef uttryckte det: “<em>enormt kostsamma investeringar sker just nu i buzzwordteknik till en försvinnande liten medborgarnytta</em>”. Det finns stora risker att felinvestera, trampa fel i juridiken eller missa organisatoriska svårigheter när man driver innovation inom offentlig sektor. Hur säkrar vi en grundnivå? Att vi har koll på kartan? Att vi kan lära av varandra när kartan är så stor och utvecklingen går så fort? Och att vi inte tappar fokus på målet, medborgarnyttan och visionen?</p>
<h2>Kompetensutveckling behövs</h2>
<p>I december förra året lunchade jag med Bobo Baudin på IoT Sverige. Bobo och jag jobbade ihop för några år sen och nu berättade han engagerat om allt som var på gång inom IoT Sverige och inom området digital tvilling. Wow! Jag gick igång direkt. Samtalet ledde till att jag bjöds in till IoT Sveriges workshop om effektivare utveckling av digitala tvillingar i december 2022. Det blev en kick att få inblick i alla olika initiativ, men också en insikt i utmaningarna och hur lätt det är för offentlig sektor att missa möjligheter och potentialer. En av slutsatserna från workshopen var att det behövs kompetensutveckling inom offentlig sektor för att fånga digitala tvillingars potential och undvika kostsamma felinvesteringar och organisatoriska slag i luften.</p>
<h2>Kurs med tema IoT och digitala tvillingar</h2>
<p>Workshopen sammanföll med att jag skulle träffa en aktör inom yrkeshögskolan där jag bidragit i projekt tidigare, och efter några månaders dialog med digitaliseringschefer inom kommuner och regioner så har vi nu tagit fram ett koncept för en kort Yrkeshögskoleutbildning (YH) för yrkesverksamma på temat IoT och digitala tvillingar.</p>
<p>
Så nu sitter jag och förbereder den här kursstarten. Och det är så spännande!</p>
<p>Sedan min tid som redaktör för en tekniktidning har jag alltid dragits till ny teknik. Att själv förstå och kunna förklara för andra, men kanske främst att få dra möjligheterna till sin spets i konkreta visioner som kan få fart på förändringen. Att förbereda den här kursen är att befinna sig i stormens öga, i förändringens centrum, i en mycket spännande tid. Jag ska göra vad jag kan får att verkligen få med det senaste, även om hästen som sagt är i konstant rörelse.</p>
<p>Häng med i digitaliseringsgaloppen och anmäl dig gärna till kursen!</p>
<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;</p>
<h2>Läs mer om kursen</h2>
<ul>
<li><a href="https://medieinstitutet.se/utbildningar/internet-of-things-for-offentlig-verksamhet/">Läs mer om målsättningarna med kursen och anmäl dig här</a>.</li>
<li>Deadline för ansökan är 30 september.</li>
</ul>


"En av slutsatserna från workshopen var att det behövs kompetens-utveckling inom offentlig sektor för att fånga digitala tvillingars potential och undvika kostsamma felinvesteringar och organisatoriska slag i luften."

Som ett direkt resultat av IoT Sveriges arbete kring digital tvilling, startar i höst en kostnadsfri distanskurs för yrkesverksamma inom offentlig sektor. Blogginlägg av Karin Beckérus.

Blogg: Ny kurs i IoT och digital tvilling för offentlig sektor - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Magnus arbetar som internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<p>Sverige är ett framgångsrikt land i världen, trots sin litenhet och relativt kärva klimat. Detta tack vare att vi lyckats utveckla och framgångsrikt exportera produkter och lösningar i så vitt skilda områden som fordon, Life Science, kommunikation och verkstadsprodukter. Vad som en gång var ett råvaruexporterande land, med skog- och gruvindustri, har under relativt kort tid utvecklats till ett högteknologiskt välfärdssamhälle.</p>
<p>IoT har potentialen att lyfta in ytterligare produkter och företag i den floran av exportframgångar, och för att hitta dessa, och stötta dem, gav sig IoT Sveriges programkontor, tillsammans med Business Sweden, ut på en roadtrip i ett vårfint Sverige.</p>
<h2>Första anhalt – isbanan i Luleå</h2>
<p>Första anhalt var Luleå, där vi välkomnades av Luleå kommun och deras Arctic IoT projekt som är en del av kommunens ambition om att bli en smart digital och uppkopplad stad, med det arktiska klimatet som en unik förutsättning för att bygga robusta lösningar.</p>
<p>Med den starka vårvintersolen lysande i ansiktet gav vi oss ut på den fortfarande tjocka isen (pust) i Luleå hamnbassäng. Där fick vi demonstrerat hur IoT-lösningar kan hjälpa till att öka servicen på kommunens friluftsanläggningar för skridskoåkare, och hur sparken, som en isburen delad transportresurs tillgänglighet, synliggörs för kommunens invånare.</p>
<figure id="attachment_16911" aria-describedby="caption-attachment-16911" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-16911 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-1024x529.jpg" alt="Luleå isbana" width="640" height="331" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-1024x529.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-300x155.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-768x397.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana.jpg 1415w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16911" class="wp-caption-text">Luleå isbana, uppkopplad och uppskattad.</figcaption></figure>
<p>Lite senare under dagen träffade vi flera intressanta bolag för att diskutera idéer och uppslag om hur vi tillsammans kunde stötta deras exportambitioner. Ett exempel var mötet med Thingwaves grundare och VD, Jens Eliasson, som tydliggjorde det starka driv och den aptit som flera svenska bolag har för internationella affärer. Thingwave som bland annat utvecklar IoT lösningar riktade mot en säker gruva var just hemkommen från Australien där de diskuterat lösningar för gruvindustrin i Australien, som likt Sverige är en av världens ledande gruvnationer. Det sätter perspektiv på vad platsen Luleå och dess människor kan åstadkomma.</p>
<h2>Mötte våren samt sju företag i Lund</h2>
<p>Några veckor senare fortsatte vi roadtripen till Lund, och ett nästan sommarlikt klimat. Kontrasten mot vårvintern i Luleå och ”vårsommaren” i Lund var stor. Vi lever verkligen i ett avlångt land. I Lund träffade vi sju bolag i klusterorganisationen Mobile Heights trevliga och centralt belägna lokaler på Mårtenstorget.</p>
<p>Vi tog även en sväng förbi Ideon och Sensatives kreativa kontorsindustrimiljö, allt under ett tak, samma våning och inga mellanväggar. Sånt stimulerar snabba beslut, stor rörlighet och helhetsbild.</p>
<p>Med undantag för AFRY, som var ett av bolagen vi träffade i Lund, så var alla bolag vi träffade relativt små, men vassa. Och de utvecklade lösningar för alla möjliga tillämpningar, och miljöer. Diversiteten var imponerande. Och det känns som att IoT nu äntligen händer på riktigt.</p>
<figure id="attachment_18593" aria-describedby="caption-attachment-18593" style="width: 359px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-18593 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-768x1024.jpg" alt="Magnolia" width="359" height="479" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-768x1024.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-225x300.jpg 225w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-1152x1536.jpg 1152w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381.jpg 1512w" sizes="(max-width: 359px) 100vw, 359px" /><figcaption id="caption-attachment-18593" class="wp-caption-text">Magnolian blommade i Lund.</figcaption></figure>
<h2>Har vi träffat framtidens gasellföretag?</h2>
<p>Det som en gång för länge sen, nämligen 2010, förutspåddes av Ericsson att passera 50 miljarder ”connected devices” redan år 2020, har nu äntligen tagit fart. De må vara små bolag idag, men kanske träffade vi en av framtidens gaseller i Lund? Kanske till och med en blivande unicorn (bolag värderat högre än en miljard dollar)? Men kanske än viktigare. IoT som ”climate solver”. En bit kvar, men utvecklingen går nu fortare och fortare. Teknologin är nu så pass kostnadseffektiv (både sensorer och radio), energiförbrukning, formfaktor (sensorer) så pass attraktiva, globala standardder börjar komma på plats att IoT nu har alla möjligheter att tränga in i alla möjliga tillämpningar. Vi önskar dem alla lycka till med löftet att göra vad vi kan för att de ska lyckas.</p>
<figure id="attachment_18587" aria-describedby="caption-attachment-18587" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-18587 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1024x768.jpg" alt="Inspelning av podd med Sensative" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1024x768.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-768x576.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1536x1152.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363.jpg 2016w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18587" class="wp-caption-text">Magnus Fransson hann med att spela in ett avsnitt av IoT Sveriges podcast. Här tillsammans med Robert Lann, på Sensative.</figcaption></figure>
<p>Nu tar vår roadtrip ett kortare sommaruppehåll för att nästa gång dyka upp i Sundsvall.</p>
<p>Stay tuned.</p>


"IoT har potential att lyfta in ytterligare produkter och företag i floran av svenska export-framgångar"

Tillsammans med Business Sweden drar vi ut i ett vårfint landskap och letar efter Sveriges nästa stora exportframgång. Läs bloggen.

Jakten på IoT-gasellerna - IoT Sverige

Anders Thoresson är kommunikationsstrateg på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens. Han jobbar bland annat med projektet Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle, där syftet är att hjälpa landets kommuner och organisationer i civilsamhället igång med AI. Datakvalitet och andra aspekter av data är en av frågorna som diskuteras mycket i det sammanhanget.

<p><em>Anders Thoresson, kommunikationsstrateg på AI Sweden, berättar mer om hur IoT och AI hänger ihop i detta blogginlägg.</em></p>
<p>“En modern organisation måste se till att data är användbar för analyser.” Drygt ett halvår in i Vinnova-finansierade <a href="https://ai.se/kraftsamling">Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle</a> är det uppenbart hur mycket sanning det ligger i uttalandet. En verksamhet som vill hämta hem det potentiella värdet med artificiell intelligens måste först se till att det finns data som AI-modellerna kan arbeta med.</p>
<p>Och det potentiella värdet för AI i offentlig sektor är högt. Så mycket som 140 miljarder kronor årligen enligt en beräkning som DIGG gjorde 2019. Med hjälp av den teknik som fanns tillgänglig när rapporten släpptes, ska sägas. Och alla vet ju hur snabbt utvecklingen har gått sedan dess.</p>
<h2>IoT är en del av ekvationen</h2>
<p>Bland idéerna som dykt upp i de samtal och möten vi haft med kommuner sedan i somras finns exempelvis bättre prognoser för vinterväghållning. Med hjälp av dataanalys kan man skapa väldigt lokala prognosmodeller för risk för halka, för att bättre kunna styra halkbekämpningen när frosten slår till. Här kan artificiell intelligens vara verktyget, medan indata kommer från ett sensornätverk i det kommunala vägnätet.</p>
<p>Det är den strikt tekniska sidan av myntet. Men det finns också en mer organisatorisk komponent: Att den data som samlas in ska vara användbar.</p>
<figure id="attachment_18303" aria-describedby="caption-attachment-18303" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-18303 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/anders-thoresson-webb-1024x655.jpg" alt="Anders Thoresson, AI Sweden" width="640" height="409" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/anders-thoresson-webb-1024x655.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/anders-thoresson-webb-300x192.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/anders-thoresson-webb-768x491.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/anders-thoresson-webb.jpg 1156w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18303" class="wp-caption-text">Anders Thoresson, AI Sweden.</figcaption></figure>
<h2>Användbar data för analyser</h2>
<p>I den senaste utlysningen av Starta er AI-resa fick åtta projekt finansiering, fyra från kommuner och fyra från civilsamhället. Under projekttiden bjuder vi på AI Sweden in till regelbundna träffar med de åtta projekten, och ett återkommande ämne är utmaningar som på olika sätt handlar om data:</p>
<ul>
<li>Data som är tekniskt eller organisatoriskt inlåst</li>
<li>Data som är för spretig, eller som är för begränsad i sin omfattning</li>
<li>GDPR.</li>
<li>Data som borde vara strukturerad på ett enhetligt sätt men inte är det.</li>
</ul>
<p>De här diskussionerna kokar till slut ner till en sak, kärnfullt sammanfattat av en projektdeltagarna: “En modern organisation måste se till att data är användbar för analyser.”</p>
<h2>Nyttan är intressant – inte tekniken i sig</h2>
<p>Det innebär att det inte räcker med att bygga sensornätverk och andra IoT-lösningar om man inte också funderar på tillämpningen. Det är nyttan med tekniken som är intressant, inte tekniken i sig. Vilket bland annat innebär att det finns ett behov av nationell samordning kring hur data samlas in och tillgängliggörs. Ju enklare datadelning, desto enklare att möta behov med hjälp av dataanalys.</p>
<h2>Arbete kring databeredskap</h2>
<p>I en annan del av AI Swedens verksamhet, kopplat till arbetet med storskaliga språkmodeller, finns ett delprojekt som heter <a href="https://www.ai.se/en/node/81535/data-readiness-lab">Data Readiness Lab</a>. Där samverkar ett antal aktörer i det svenska AI-ekosystemet för att bland annat ta fram guider för hur en organisation kan jobba med annotering av data. Men också mer generella råd, för det som kallas för &#8221;databeredskapsarbete&#8221;. Målsättningen är att beskriva vad databeredskap är (det kortfattade och väldigt övergripande svaret: &#8221;Att se till att data går att använda i tillämpningar för artificiell intelligens.&#8221;) men också varför databeredskapsarbetet är viktigt (det kortfattade och väldigt övergripande svaret: &#8221;Utan databeredskapsarbete har vi ingen möjlighet att använda AI i verksamheten.&#8221;).</p>
<h2>Dela erfarenheter och lärdomar</h2>
<p>De här samlade greppen, där organisationer delar med sig av erfarenheter och lärdomar, är viktiga för att Sverige som land ska kunna accelerera användningen av artificiell intelligens. De åtta projekten som just nu är en del av Kraftsamlingen är nämligen inte unika i sina frågor om – och ibland frustration kring – data. Tvärtom. Liknande resonemang hörs i många av de möten där jag eller mina kollegor möter kommuner och organisationer som planerar att starta nya AI-projekt. Frågorna i gränslandet mellan artificiell intelligens och data är många. &#8221;Vad säger GDPR om det här?&#8221; &#8221;Har vi tillräckligt mycket träningsdata?&#8221; &#8221;Håller den tillräckligt hög kvalitet?&#8221; &#8221;Kan vi komma åt den, eller finns den inlåst hos vår leverantör?&#8221; &#8221;Kan vi dela data med andra organisationer, för att tillsammans skapa bättre förutsättningar för maskininlärning och andra AI-metoder?&#8221;</p>
<h2>Hur långt är ett snöre?</h2>
<p>Frågorna går på många sätt att likna med den om längden på ett snöre. Men det finns faktiskt också generella svar, eller åtminstone råd, som kan vara till hjälp åtminstone en bit på vägen. Arbetet inom ramen för Data Readiness Lab är i det sammanhanget viktigt. Men det finns fler aktörer som tar sig an de här frågorna. <a href="https://www.vgregion.se/ov/dataverkstad/">Den nationella dataverkstaden</a> är ett sånt exempel. Här är syftet att verka för ökad datadelning mellan regioner och kommuner.</p>
<p>Vi på AI Sweden får ibland frågor om DIGG:s siffra. &#8221;Var finns de 140 miljarderna, hur ska det gå till?&#8221; Då behöver man sänka blicken. Från det nationella perspektivet ner till enskilda tillämpningar. För det är där, bland annat i kommunernas förvaltningar, som svensk offentlig sektor finns. De 140 miljarderna kommer inte räknas hem på ett enda bräde, utan genom en uppsjö av tillämpningar av AI runt om i landet.</p>
<p>Men för att artificiell intelligens ska kunna skapa värde räcker det inte med beräkningskapacitet, lagringsutrymme, aldrig så moderna AI-modeller och teknisk kompetens.</p>
<p>Ingenting kommer att hända utan tillgång till relevant data. En del av den insamlad via IoT-lösningar, i tillräckligt stora mängder, och av tillräckligt hög kvalitet.</p>


Anders Thoresson, kommunikationsstrateg på AI Sweden, berättar mer om hur IoT och AI hänger ihop i detta blogginlägg.

IoT en nyckelfaktor för AI inom offentlig sektor - IoT Sverige

Magnus har en bakgrund inom teknisk fysik från Uppsala och har fortsatt sin utbildning genom att ta en Master's i Computer Science på Stanford som Fulbright-stipendiat. Hans forskning fokuserar på AI och cybersäkerhet, speciellt inom IoT och kritisk infrastruktur. Magnus är även ledamot i IoT Sveriges styrelse.

<p><em>Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han har lagt in ett moment i sina kurser där studenter får reflektera kring ämnesord inom datavetenskap. IoT Sverige har träffat honom för ett samtal om att ord spelar roll.</em></p>
<p>ACM, Association for Computing Machinery, är en ideell och medlemsdriven organisation med huvudsäte i USA. Organisationen samlar över 100 000 forskare och yrkesverksamma i hela världen kring frågor som rör utvecklingen av vårt gemensamma datasamhälle.</p>
<p>En särskild del inom organisationen, the ACM Diversity, Equity and Inclusion Council, arbetar med frågor kring mångfald, jämlikhet och inkludering. Nyligen lanserade de en lista med termer, ord och uttryck inom datavetenskap som av olika anledningar kan uppfattas som stötande.</p>
<p>Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han forskar om IT-säkerhet, cyberattacker samt kritisk infrastruktur och sakernas internet.</p>
<p>– ACM:s lista är tankeväckande och får mig att reflektera över att ord faktiskt spelar roll. Många av de här datavetenskapliga termerna används slentrianmässigt trots att flera av dem kan uppfattas som stötande, säger han.</p>
<h2>Stereotypa och exkluderande termer</h2>
<p>En kategori som tydligt framträder är termer där orden ”svart” och ”vit” används, där det svarta alltid innebär något negativt eller förbjudet. En annan kategori är ord som bygger på könsstereotyper. Men det finns alternativ till dessa ord, exempel på några av de termer som tas upp är:</p>
<ul>
<li><strong>Whitelist/blacklist</strong> – termer inom programmering där whitelist innebär sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning, exempelvis e‑post från betrodda avsändare, program som får köras med mera. Blacklist innebär motsatsen; upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. ACM föreslår istället termerna allowlist/blocklist, som dessutom är självförklarande. På svenska har orden <a href="https://it-ord.idg.se/ord/frilista/">frilista/spärrlista</a> börjat användas.</li>
<li><strong>Master/slave</strong> – termer som används för att beskriva förhållandet mellan två processer eller komponenter. Förutom att vara en rasladdad term, speglar termerna inte nödvändigtvis hur de två systemen interagerar. ACM rekommenderar istället primär/sekundär, primär/replika, huvud/sekundär, ledare/följare eller liknande.</li>
</ul>
<p>En annan kategori är IT-ord som bygger på gamla könsnormer. Exempelvis:</p>
<ul>
<li><strong>Hon-/hankontakt</strong> – ord för att beskriva hårdvarukontakter. ACM föreslår att istället använda de mindre normativa orden som uttag och stickkontakt.</li>
</ul>
<figure id="attachment_18098" aria-describedby="caption-attachment-18098" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-18098 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb1-1024x638.jpg" alt="Magnus Almgren" width="640" height="399" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb1-1024x638.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb1-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb1-768x478.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb1.jpg 1445w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18098" class="wp-caption-text">Magnus Almgren tar upp ACM:s lista över datavetenskapliga termer till diskussion och reflektion i sin undervisning på Chalmers.</figcaption></figure>
<h2>Studenter får reflektera över orden</h2>
<p>Magnus Almgren har nyligen börjat ta upp ACM:s ordlista till diskussion och reflektion i sin undervisning på Chalmers.</p>
<p>Hur reagerar studenterna? Många kanske aldrig ens har tänkt på att orden skulle ha en negativ laddning eller att någon skulle kunna ta illa upp av dem?</p>
<p>– Det stämmer, många har aldrig reflekterat över det. Jag skulle vilja påstå att ingen av våra studenter använder dessa ord och uttryck för att medvetet skada, exkludera eller att göra någon illa till mods, säger han.</p>
<p>Så varför pratar vi om detta? Är det viktigt och vad spelar det för roll om det ändå inte finns något ont uppsåt?</p>
<p>– Jag tror att det spelar roll i ett större perspektiv. Det handlar i grund och botten om att bidra till ett mer inkluderande samhälle. Men det tar tid att förändra stereotyper och invanda normer. Det här är en liten pusselbit, menar han.</p>
<h2>Viktigt låta diskussionen ta plats</h2>
<p>Magnus tror att det är viktigt att diskussionen får ta plats inom universitetsvärlden.</p>
<p>– Här kan vi reflektera fritt och problematisera, något som i sig är nog så viktigt. Inom tekniska utbildningar är män fortfarande i övervägande majoritet. Jag tror att det är extra viktigt att prata om det här just av den anledningen, säger Magnus.</p>
<p>Ytterligare en viktig poäng med hela diskussionen om stereotypa termer inom datavetenskapen är att det finns alternativa ord att använda, som både är tydligare i att beskriva funktionen och mindre laddade.</p>
<p>– Att diskutera kommunikation och ordval ger också studenterna en större förståelse över sin publik och hur man generellt behöver anpassa sig beroende på åhörarnas bakgrund. En expert kan förstå spärrlista, men på en vetenskapsfestival behöver man förklara mer, säger han.</p>
<figure id="attachment_18104" aria-describedby="caption-attachment-18104" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-18104 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb2-1024x688.jpg" alt="Magnus Almgren " width="640" height="430" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb2-1024x688.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb2-300x202.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb2-768x516.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Magnus-Almgren-webb2.jpg 1117w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18104" class="wp-caption-text">Förändring sker inte av sig själv. Magnus Almgren menar att en diskussion kring ord och uttryck är viktig oavsett vilken diciplin det gäller.</figcaption></figure>
<h2>Medvetna grepp för att utmana</h2>
<p>Förändring sker oftast inte av sig själv. Magnus tror att studenterna han undervisar på Chalmers uppskattar detta moment som skiljer sig från övrigt innehåll i utbildningen. Han smyger ibland in små ”grepp” i sin undervisning utan att utan att göra en grej av det.</p>
<p>– Jag höll en kurs om IT-säkerhet och när jag pratade om hackare så valde jag medvetet att använda pronomenet ”hon”. Jag hade kunnat välja det könsneutrala ordet hen, men eftersom den stereotypa bilden av en hackare är en man så ville jag göra en poäng av att det lika gärna kan vara en kvinna.</p>
<p>Det resulterade i en ”guldstjärna” i kursutvärderingen av en student som uppskattade Magnus medvetna grepp för att utmana normer och invanda stereotyper.</p>


"Jag höll en kurs om IT-säkerhet och när jag pratade om hackare så valde jag medvetet att använda pronomenet hon." 

I denna blogg reflekterar IoT Sveriges styrelseledamot Magnus Almgren över ord och uttryck inom IT och datavetenskapen.

Språkets makt: så kan ordval främja inkludering - IoT Sverige

Kristin Blom är tf programchef för IoT Sverige samt tf enhetschef på Uppsala universitet Samverkan. 

<h3>Regiongemensam IoT</h3>
<p>Upphandlingen av den nya IoT-plattformen ingick som en del i projektet <a href="https://iotsverige.se/projekt/regiongemensam-iot-jonkopings-lan"><em>Regiongemensam IoT i Jönköpings län</em></a>, som IoT Sverige finansierat. Totalt deltog femtiofem parter i upphandlingen; länets tretton kommuner, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen samt kommunala bolag och kommunalförbund. I början av 2023 landade man dessutom <a href="https://iotsverige.se/projekt/internet-of-things-jonkopings-lan">ett nytt projekt</a> inom IoT Sverige – nu för att skala upp och genomföra det man testade i det tidigare projektet. Eller ja, man landade faktiskt två nya projekt, det andra, mindre, projektet handlar om <a href="https://iotsverige.se/projekt/interoperabilitet-mellan-plattformar">interoperabilitet mellan plattformar</a>.</p>
<h3>Innovation by collaboration</h3>
<p>Det som slog mig när jag lyssnade på diskussioner och föredrag denna dag är att det Jönköpingsprojektet handlar om är inget mindre än Innovation by Collaboration. Att samverka för att nå mål som är större än vad varje part själv kan åstadkomma. Att hitta synergieffekter, att bygga en gemensam förvaltningsplattform, att dela erfarenheter och att våga tillsammans. Tillsammans kan man dessutom få ekonomiska effekter och skippa inlåsningseffekter så som att delar av samma kommun eller förvaltning har valt olika plattformar eller mjukvaror som i sin tur leder till problem med interoperabilitet.</p>
<p>Många av kommunerna och bolagen som är med i Jönköpingsprojektet har IoT-resan framför sig; några har inte testat en enda sensor eller ett enda IoT-projekt. Tänk vilken fantastisk möjlighet att få börja sin IoT-resa i gott sällskap av andra kommuner och aktörer i grannskapet som har samma plattform och som man kan dela erfarenheter med och som kan hjälp till med problemlösning när det behövs.</p>
<h3>Trendspaning</h3>
<p>Lars Eidenvall från Kairos Future spanade in trender och framtidsscenarier inom IoT och berättade att det fanns 50 miljarder uppkopplade enheter 2020. Den stora snackisen just nu har väl ingen missat: AI och maskininlärning. IoT och AI går ju onekligen hand i hand eftersom data i stora mängder är en förutsättning för AI (dock kommer den så klart inte bara från IoT). Spaningen slog också fast att liksom industrialiseringen började producera åt oss så kommer AI-skiftet att innebära att AI utför det kognitiva arbetet på sikt (skriver, räknar, formger etc) och människorna kommer att bli granskare och de som initierar processerna.</p>
<h3>En digital matchmaking-arena</h3>
<p>När Tinder lanserades fanns det tre drakar på den digitala matchmaking-arenan – alla tre slogs ut på rekordkort tid av Tinder. Varför då? Jo, därför att Tinder hade utvecklats i samarbete med användarna – Tinder levererade det som användarna hade behov av.</p>
<p>IoT finns inte till för teknikens egen skull – tekniken finns för att lösa behov som medborgare i offentlig sektor har. Visst är det spännande om man kan lösa dessa behov tillsammans med de som påverkas och på sikt leverera IoT som – liksom Tinder – efterfrågas och gör nytta. Jönköpingsregionen är på jakt efter att lösa kommuninvånarnas IoT-Tinder – tillsammans. Vi förväntar oss inget annat än att kommuner, förvaltningar, regionen och företag fångas i lyckade matchningar på resans gång.</p>
<p>Och för de kommuner som vill ha stöd på sin IoT-resa men inte befinner sig i Jönköpings-regionen – ja ni kan ju <a href="https://iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur">gå med i Smart City Lab</a> och få stöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte där!</p>


IoT finns inte till för teknikens egen skull – tekniken finns för att lösa behov som medborgare eller patienter i offentlig sektor har.

IoT-Tinder för kommuner? - IoT Sverige

Lina Svensberg är Innovation Manager på Compare och har bland annat lett arbetet med att skapa metodiken efterfrågeacceleration i nära samarbete med Karlstads kommun. 

<h2>Systeminnovation kan liknas vid en hockeymatch</h2>
<p>Denna gråa måndag i mars när jag skriver detta, och spelarna i Färjestad och Frölunda hämtar sig efter att ha drabbat samman i sin andra kvartsfinal, reflekterar jag över hur väl en hockeymatch representerar det ofta svårgripbara konceptet systeminnovation. Ett system består, i sin enklaste förklaring, av tre delar – elements, interconnections and purpose. Och för att parafrasera en av mina husgudar, den för tidigt bortgångna Donella Meadows, är ett enkelt sätt att förstå de tre delarna, och hur de samspelar, att se hur ett hockeylag fungerar som ett system:<br />
Elements är det man kan ta på – som spelarna, isen, tränarna och pucken. Interconnections utgörs av det som håller samman elementen, och påverkar hur de agerar. Här hittar vi kulturen i laget, tränarnas strategi och spelarnas kommunikation. Och fysikens lagar, för den delen. Och sist har vi purpose, syfte, som i det här fallet är att vinna matcher, genom att göra flest mål.</p>
<h2>Förändra system för att uppnå resultat</h2>
<p>Hur de tre delarna förhåller sig till varandra blir enkelt att förstå om vi tänker oss att vi vill förändra systemet – vi vill förändra hur spelarna agerar på isen, för att uppnå ett annat resultat. Vi kan då byta ut elements – till exempel spelare eller tränare. Man stuvar om i kedjor eller byter spelare i laget. Under förra säsongen bytte Färjestad tränare och under Thomas Mitells nya ledning gick man från krisande bottenlag till svenska mästare. Bytet av element ledde till förändrade interconnections – ny strategi, nya sätt att kommunicera. Men det var fortfarande hockey.</p>
<p>Andra sätt att förändra interconnections är att förändra reglerna – till exempel att förändra direktiv till domarna kring vilka förseelser som ska ge vilka påföljder, eller laborera med upplägget på förlängningen – tre spelare i varje dag och kort förlängning och sen straffar som i seriespelet? Eller spel med fullt lag tills första laget gör mål som i slutspelet? Det påverkar i högsta grad ur spelet i förlängningen ser ut. Ni som minns Leksand-Färjestad 1997, när avgörandet kom 19:16 in i den sjätte perioden vet vad jag menar. Men det var fortfarande hockey, även om det började bli gränsfall någonstans kring midnatt.</p>
<p>Men det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess purpose, syftet. Som i junior-VM – syftet är såklart att vinna matcher, men spelarna vill även visa upp sig för talangscouterna som flockas kring matcherna. Resultatet blir publikvänlig, energisk hockey med många individuella prestationer och målrika matcher. Man kan också leka med tanken att man helt skulle ta bort syftet att göra mål. Hur skulle hockey se ut om man istället vann genom att åka skridskor snyggast? Eller snabbast? Och anpassade reglerna för att stödja det syftet?</p>
<p>Det blev en tydlig skillnad i Färjestads spel förra säsongen när Thomas Mitell tog över som tränare, men det hade onekligen blivit ännu större skillnad om man bytt syfte från att göra flest mål till att göra snyggast hopp och piruetter. Då hade det inte längre varit hockey – vi hade förändrat systemet i grunden.</p>
<h2>Karlstad kommun och systeminnovation</h2>
<p>När jag hävdar att Karlstads kommun ägnar sig åt systeminnovation så är det inte bara Färjestad jag pratar om. De senaste åren har olika kommunala förvaltningar skruvat på sina syften – ”Vad händer om vi inte bara ska ge Karlstadborna de tjänster man behöver nu, utan även skapa förutsättningar för att kunna göra det i framtiden, när betydligt färre måste ta hand om många fler?” Eller &#8211; ”Vad händer om vi genomför innovationsprocesser, inte bara i syfte att få fram en bra tjänst för våra användare, utan även skapa förutsättningar för att den ska spridas och skapa värde för många fler?”</p>
<p>Hur behöver man då forma om principer och förhållningssätt? Och hur förändrar det sedan arbetssätt och faktiska beteenden? Vilka hinder och möjligheter uppstår? Och hur agerar man på dem?</p>
<p>Det här jobbar vi på <a href="https://www.compare.se/">Compare</a> med tillsammans med Karlstads kommun. Är du nyfiken på att höra mer om våra metoder? Då vill jag tipsa om ett IoT Forum-event som vi arrangerar tillsammans med IoT Sverige. <br />
Och hur det går i slutspelet i hockey? Det har jag förstås också tips om, men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.</p>
<h2>Tips! Webbinarium om Karlstads innovationsarbete</h2>
<p>Den 20 april kl. 14:00 – 16:00 berättar vi mer om Karlstads innovationsarbete, och tittar närmare på hur vi arbetar med innovation i praktiken, genom bland annat olika IoT-case. Vi kommer också att berätta om den offentliga affären som innovationsdrivare, där vi bland annat integrerar skalbar innovationsupphandling med inkubation, så kallad efterfrågeacceleration.</p>
<p><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/karlstads-kommun-och-varmland-som-innovationsdrivare">Läs mer och anmäl dig här.</a></p>


"Det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess syfte,"

Lina Svensberg bloggar om det ofta svårgripbara begreppet systeminnovation. Hon tipsar även om ett spännande IoT Forum-event.

Slutspel och systeminnovation i Karlstad - IoT Sverige

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>Det var svårt att få en ordentlig överblick så för att skapa lite struktur gick jag runt till montrarna som representerade länder, regioner eller ibland enskilda städer och ställde tre frågor:</p>
<ul>
<li>Vilka är era mest lyckade införanden av IoT eller Smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har de gett?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har siffror på dem?</li>
</ul>
<p>Innan vi kommer till resultatet av den undersökningen kan jag konstatera att det var klent med representationen från städerna på en mässa som handlar om just smarta städer. Av totalt 850 utställare lyckades jag hitta 22 städer, det är säkert inte alla som var där utan bara de jag lyckades hitta. Flera av dem fanns i samma monter för en region eller land. Sverige var representerat av Stockholm och Helsingborg där huvudstaden hade en egen monter i anslutning till den stora samlingsmontern för Norden+ (Lettland var med också) där Helsingborg fanns med.</p>
<figure id="attachment_15100" aria-describedby="caption-attachment-15100" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15100 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1024x676.jpg" alt="Smart City Expo i Barcelona" width="640" height="423" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1024x676.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-300x198.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-768x507.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1536x1014.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-2048x1351.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15100" class="wp-caption-text">Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Få exempel på lyckade införanden</h2>
<p>Generellt sett var det väldigt klent med lyckade införanden. Så gott som alla städer håller på med piloter och PoCar. Ingen kunde peka på tydliga effekter med undantag för Helsingborgs stad och Stockholms stad där den senare också delar dem öppet på sin webb om Smart och uppkopplad stad på ett föredömligt sätt. Det visar på hur omoget hela området med smarta städer är. Nästan alla är inne i en lekperiod där man gör massa saker utan större kontroll, mål eller syfte utöver att ”lära sig”. Med tanke på den enorma potentialen och de inte försumbar kostnaderna med IoT så är det inte försvarbart. Speciellt inte som att det inte är lätt att få ta del av det städerna lärt sig, kunskapen sprids alltså inte på ett bra sätt.</p>
<p>Det är väldigt tydligt att svenska städer ligger relativt långt fram när det gäller nyttor och effekter men det kan delvis bero på att jag hade lättare att föra en dialog med dem. Att nästan inga andra städer kunde presentera tydliga nyttor är dock väldigt bekymrande.</p>
<h2>Mer styrning mot skalning behövs</h2>
<p>Ett minimikrav för att få starta en pilot/PoC nu för tiden borde vara en i förväg identifierad och tydlig process för hur man fattar beslut om eventuell skalning. Få om några verkar ha detta på plats och utan denna struktur kommer vi heller inte så några större effekter utan bara kostnader. Jag vill vara tydlig med att jag inte har ett problem med mindre testprojekt för att verifiera en hypotetisk nytta eller för att lära sig något specifikt men det måste knytas ihop med ett större nyttoperspektiv på ett strukturerat sätt. Även här är Stockholm ett undantag och även Helsingborg tänker helhet på ett imponerande sätt.</p>
<h2>Undantagen som bekräftar regeln</h2>
<p>Det fanns några intressanta städer som är värda att lyfta fram och diskutera.</p>
<h3>Stockholm</h3>
<p>Stockholm har jobbat länge med projekt inom programmet <a href="https://smartstad.stockholm">Smart och uppkopplad stad</a> de effekter man själv lyfter fram är att man lärt sig hur man ska upphandla och införa IoT genom sitt strukturerade arbete med bland annat smart belysning, trafikstyrning och lås. Framtida införanden kommer gå smidigt och relativt enkelt tack vare det.</p>
<p>I arbetet med smarta lås har man tagit fram business case, behovsanalys och metod för nyttokalkylering inklusive mall i Excel vilket är mycket mer än någon annan kommun kunnat presentera. Man publicerade också en rapport 2020 om lärdomar och rekommendationer med att införa smarta lås för att öka chanserna att nå samtliga nyttor som beskrivits i projektet. Claes Johannesson på Stockholms stad lyfter fram att en av de viktigaste nyttorna som nåtts är minskad frustration hos personalen. Nyckelhanteringen upplevdes som ett stort problem tidigare.</p>
<p>För smart belysning har staden arbetet med effektmål inom ekonomi, ekologi och socialt. Rapporten med projekterfarenheter och rekommendationer pratar om de nyttor som kan nås.</p>
<p>Smart trafikstyrning är den tredje PoCen inom programmet Smart och uppkopplad stad och även här har man ekonomiska, ekologiska och sociala effektmål och utfallet för dessa redovisas också i rapporten. Det är inte på siffernivå utan med på övergripande resonemangsnivå. Rapporten som kom 2020 visar på ett antal nyttor som smart trafikstyrning kan ge vid ett större införande.</p>
<p>Stockholm har också arbetat seriöst med att lämna över sina PoCar till verksamheten som får fatta beslut om ett större genomförande eller inte. En väldigt viktig komponent som många missar. För full transparens vill jag säga att jag arbetade i ett systerprojekt om Öppna och delade data inom programmet Smart och uppkopplad stad och har mer insyn här än i andra städers arbete.</p>
<figure id="attachment_15106" aria-describedby="caption-attachment-15106" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15106 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1024x709.jpg" alt="Smart city i lego" width="640" height="443" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1024x709.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-300x208.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-768x532.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1536x1064.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-2048x1419.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15106" class="wp-caption-text">Legostaden som smart stad, modell gjord av Fiware.</figcaption></figure>
<h3>Helsingborg</h3>
<p>En av städerna som arbetat med IoT och smart stad under lång tid på ett strukturerat och djupt sätt och delar med sig på sidan <a href="https://innovation.helsingborg.se">Innovation i Helsingborg</a>. Många av de vinster de ser med arbetet är svåra att kvantifiera som:</p>
<ul>
<li>Bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet för medarbetare.</li>
<li>Kunskap om faktiska förhållanden och drifthistorik innan kommunen tar över driften av utemiljö från en exploatör.</li>
<li>Möjlighet att planera verksamheten utifrån data, inte gissningar.</li>
<li>Effekterna kommer ofta senare och IoT är lite för nytt för att man ska ha kunnat se alla effekter ännu.</li>
<li>Data hjälper oss att identifiera vilka frågor som behöver besvaras.</li>
</ul>
<p>Arbetsmiljö och säkerhet kommer ifrån användandet av sensorer som mäter fukt och bevattningsbehov för träd i mittsträngen för 2+2-väg. Det kostar ca 6000 kr/tim i fordonskostnader för att vattna träden och det är en risk för medarbetarna. Sensordata gör att man bara vattnar när det verkligen behövs och kostnader och risker minimeras. Kostnader för att ersätta döda träd i kommunen uppges vara ca 15 miljoner kr/år och om denna kostnad kan minskas är det också en vinst.</p>
<p>Kunskap om drifthistorik grundar sig i att när ett nytt område byggs ansvarar ofta byggaren för gemensamma miljöer under ett par år och sedan övergår de i kommunal regi. Genom kontinuerliga mätningar kan kommunen se om byggaren skött sina åtaganden.</p>
<p>Man ser stora framtida möjligheter kring minskade kostnader, ökad kvalitet och enkelhet i förvaltning genom att kunna fatta beslut utifrån data i högre utsträckning.</p>
<p>Helsingborg håller på att byta ut 33 000 belysningspunkter. De gamla är 40-45 år gamla och det är svårt att hitta reservdelar och de är väldigt energiineffektiva. De nya armaturerna kommer vara LED och ska också agera som noder i ett IoT-nätverk för att koppla upp noder i det fysiska rummet. Genom täta noder kan man använda billigare tekniker för uppkoppling, ett chip för Bluetooth kostar ca 150 kr och ett för Lora ca 1500 kronor och ska IoT skala måste kostnaden hållas så låg som möjligt.</p>
<p>Kostnaderna för att lysa upp staden brukar ligga på ca 12 miljoner/år men har ökat till 24 miljoner med ökade elpriser. Det har lett till att den planerade införandetakten för smart belysning justerats från 10 år ned till 5 år eftersom den smarta belysningen beräknas sparat 70% i elkostnad. Återbetalningstiden beräknades till 10 år med de lägre elpriserna och ännu snabbare med de nuvarande priserna.</p>
<h3>Curridabat</h3>
<p>Den första staden jag pratade med höjde förhoppningarna om att jag skulle få fram en massa spännande information jag inte kände till men tyvärr var det som sagt var ett av undantagen från regeln. Det var <a href="https://www.curridabat.go.cr">Curridabat</a>, en stad i Costa Rica. De har arbetat med smart stad men med en annan utgångspunkt än den jag är van vid vilket är uppfriskande. Deras mål och mätetal är biodiversitet, inte ekonomi, effektivitet eller nöjdhet. De har etablerat miljözoner där det planterar växter som ska locka insekter och på så sätt öka mångfalden.</p>
<p>De har etablerat zonerna och genomfört en första mätning av biomassan och mångfalden och kommande år ska detta följas upp för att se utvecklingen enligt definierade KPI:er. Här tänker jag att man troligtvis kan använda IoT för att mäta mångfalden. Kanske genom kameror eller möjligtvis mikrofoner. De arbetar också med att mäta vattennivåer i floden för att få en tidig varning vid översvämningar som är ett återkommande problem och de är på gång att mäta luftkvalitet.</p>
<h3>Tampere</h3>
<p>Här har vi ett av de lysande undantagen. <a href="https://www.tampere.fi/en">Tampere</a> säger sig ha siffror på effekter efter ett testprojekt för att förutse behov av vägunderhåll. Det ska finnas i en slutrapport som jag tyvärr inte fått ännu. De använder också sensorer för att mäta när det är dags att sanda vägar.</p>
<h3>Guelph and county of Wellington</h3>
<p>Besöket i montern för <a href="https://guelph.ca">Guelph</a> som var en del av den kanadensiska montern fick mig att inse att vi ofta ligger i framkant här i Sverige och Europa. De hade de sista åren genomfört att projekt för att samla in komposterbart avfall från hushåll och företag istället för att slänga det på tippen. Själv kommer jag inte ens ihåg när vi INTE komposterade där jag bor och det tog ett tag innan jag förstod vad de talade om. Jag utgick ifrån att det var något helt enkelt inte förstod i deras projekt, det var ju så grundläggande.</p>
<p>En intressant historia var ett företag som tillverkade kakor som tidigare betalt för att slänga bort alla smulor som blir men nu istället säljer dem till ett företag som tillverkar sås. Såsföretaget har tidigare importerat smulor från utlandet. Win-win i den lokala cirkulära ekonomin helt enkelt.</p>
<h3>Tel aviv</h3>
<p>Här arbetar man med delade parkeringsplatser. Om en bil utan tillstånd parkerar på en delad parkeringsplats så delas böter ut automatiskt. Det har ändrat beteenden för trafikanter rejält på kort sikt enligt preliminära analyser. Några formella siffror har ännu inte tagits fram.</p>
<h3>Diverse</h3>
<p>Frankfurt har transparens och tillgång till data som sitt främsta mål. Tokyo ska enligt uppgift ha siffror på effekter men jag fick aldrig tag på rätt person i montern. De asiatiska länderna är lite luriga att prata med då engelskan sällan är bra och de ofta har företagsrepresentanter som talar för offentlig sektor och det var inte riktigt det jag var ute efter. </p>


"Det är väldigt tydligt att svenska städer ligger relativt långt fram när det gäller nyttor och effekter."

Björn Hagström delar med sig av sina spaningar från smart stad mässan Smart City Expo i Barcelona 2022. Läs hala bloggen.

Vilka effekter når satsningar på smart stad? - IoT Sverige

Olle Bergdahl är programchef på IoT Sverige. Han har en bakgrund som civilingenjör inom informationsteknik och har mångårig erfaret av digitalisering och innovation från både offentlig sektor och näringsliv.

<h2>Lika och olika på samma gång</h2>
<p>Två år av pandemi har satt käppar i hjulen för deltagande på Smart City Expo. Hur skulle konferensen- och mässan vara nu efter pandemin? Som innan, eller på något helt annat sätt? Svaret på den frågan är ja. Den var både lik och olik på samma gång.</p>
<p>Låt oss börja med själva mässan. Det är ett mycket stort arrangemang. Över 20 000 deltagare från 134 länder och 850 utställare. Ett hav av montrar, skärmar, ljud och ljus möter dig som besökare. Visuellt är mässan svår att ta in. Hårdvara, programvara, sensorer, marknadsföring av både varumärken och platser (städer), varvas om vartannat.</p>
<p>Det som slår mig direkt är vad jag inte ser, nämligen inga kinesiska utställare. Huawei, som tidigare tog stor plats, lyser helt med sin frånvaro. Det speglar tydligt de geopolitiska spänningar som råder i vår omvärld.</p>
<h2>Stadens kontrollrum har fått konkurrens</h2>
<p>”Drömmen” om hela stadens kontrollrum har varit ett utbrett ledmotiv när det kommer till att beskriva visionerna och möjligheterna med den smarta staden. Stora paneler där data om allt kan visas på integrerade skärmar och där övervakningen av soptunnor, fordon, fastigheter och individer närmast är total. Konceptet har tagits vidare genom digitala tvillingar som tar plats. Visualisering av data läggs i olika lager i stadens digitala representation.</p>
<p>Idén om att samla data och hantera både för strategisk planering och i stadens minutoperativa drift i kontrollrummet lever vidare, men drivkraften är inte enbart effektivisering, det handlar även i stor utsträckning om att leverera för ökad hållbarhet. Det är tydligt i år att det nya ledmotivet för den smarta staden är hållbarhet, twin transitions, den dubbla omställningen. Framtiden är både grön och digital.</p>
<h2>Stort utbud och många cyklar</h2>
<p>Lösningsmässigt var det mycket som kretsade kring smart gatubelysning, mobilitet (multisensorlösningar), trygghet och övervakning, lösningar för miljö- och klimat och infrastrukturnära lösningar för vatten. Och mycket, mycket mer!</p>
<p>Cyklar fanns det gott om. I alla dess former, cykelbud 5.0. Tydligt i utställningen är också att de stora konsultbolagen tar plats, Deloitte exempelvis. Det vittar om en mogenhet i utvecklingen. När lösningarna i ett ekosystem av många olika leverantörer ska sys ihop i en fungerade helhet, då behövs integratörer och förändringsledare. Konsultbolagen positionerar sig för denna uppgift.</p>
<h2>Stor förnyelse i kongressdelen</h2>
<p>I årets Smart City fanns den största förnyelsen i själva kongressdelen. Programmet var betydligt djärvare och bredare än tidigare. Det är uppfriskande att lyssna till talare som både inspirerar och utmanar. Tendensen att upprepa det som alla redan känner till finns där, men det fanns flera ljusglimtar. Utvecklingen av starka lokalsamhällen genom olydig urban stadsodling, till exempel. Forskaren Carlos Morenos koncept med 15-minuters staden, där du inom 10-15 minuter till fots eller med cykel når ett stort utbud av viktiga lokala tjänster och produkter. Tekniken är en viktig möjliggörare för att skapa de kopplingar som behövs.</p>
<p>IoT Sveriges monter var en del av den Nordiska Paviljongen. Det blev många spännande samtal och erfarenhetsutbyten med både internationella städer och företag som var intresserade av vårt arbete och våra projekt som pågår. Vi upplever att flera besökare blev imponerade av att vi i Sverige har ett strategiskt innovationsprogram för just IoT.</p>
<h2>Samma grundsyn om teknik i Norden</h2>
<p>För mig är det tydligt att team Norden delar samma grundsyn om att tekniken är till för oss människor och inte tvärtom. Jag blev nyfiken på att lära mig mer om IoT-satsningarna i Tammerfors som tillsammans med partners är inne i ett spännande arbete med att skala upp IoT-lösningar på bred front. Jag är övertygad att det finns mycket vi kan lära från dem.</p>
<figure id="attachment_15011" aria-describedby="caption-attachment-15011" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15011 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1024x768.jpg" alt="Smart City Expo Olle i panelsamtal" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1024x768.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-768x576.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1536x1152.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15011" class="wp-caption-text">IoT Sverige fick möjligheten att facilitera ett panelsamtal kring skalbara IoT-lösningar med erfarenheter bland annat från finska städer som ligger långt framme i utvecklingen.</figcaption></figure>
<p>Mötet med människor var som alltid det som gav mig mest energi och glädje framåt. Att under samma tak möta alla engagerade förhandlingsledare, innovatörer och samhällsutvecklare är häftigt. Jag vill passa på att tacka CleanTech Scandinavia för ett mycket professionellt genomförande av både Business forum (en förkonferens innan Smart City Expo) samt för arrangörskapet av det nordiska deltagandet på Nordic pavilion. </p>


"För mig är det tydligt att team Norden delar samma grundsyn om att tekniken är till för oss människor och inte tvärtom."

IoT Sveriges programchef Olle Bergdahl bloggar om sina intryck av årets smart-stad mässa i Barcelona. Mycket nytt att rapportera om.

Hållbarhet – ledmotiv för den smarta staden - IoT Sverige

Östen Frånberg ingår i IoT Sveriges arbetsgrupp för standarder och plattformar. Han har stor erfarenhet av internationell IoT-standardisering. Östen är en av Sveriges internetpionjärer och har genom åren varit yrkesverksam inom både akademi och industrin. Ett axplock av hans tjänster och uppdrag är bland annat som teknisk direktör vid Ericsson med forskning inom infrastrukturområdet. Tidigare styrelseordförande och grundare av Internetstiftelsen, projektledare vid Kungl. Vetenskapsakademien, tidigare programchef och medgrundare av IoT Sverige. 

<p>Användningen av gemensamma standarder är av största vikt för att offentlig sektor ska kunna nyttja möjligheterna med IoT i sina verksamheter fullt ut. Kommuner och regioner har redan kommit långt när det gäller användningen av sakernas internet. Uppkopplad lokaltrafik, smart avfallshantering och lösningar inom vård och omsorg är bara några exempel på hur IoT dagligen används runt om i landet.</p>
<p>Samtidigt finns det en stor och outnyttjad potential. De ständiga inlåsningseffekterna (att system enbart kan användas till ett syfte) som kommuner och regioner brottas med, kan undvikas genom att använda gemensamma standarder. Därför bör användare inom offentlig sektor och industri i Sverige ställa krav på att leverantörer av IoT-produkter och tjänster alltid använder internationella standarder.</p>
<p>Det handlar kort och gott om att få tillgång till ett större utbud; konkurrens ger i slutändan bättre priser och prestanda på IoT-produkter- och tjänster.</p>
<h3>Underlätta upphandling av IoT</h3>
<p>Inom IoT Sverige verkar <a href="https://iotsverige.se/projekt/arbetsgruppen-for-standarder-och-plattformar">Arbetsgruppen för standarder och plattformar</a>. Ett av våra främsta mål är att göra det lättare för kommuner och regioner att upphandla och att införa IoT i sina verksamheter. Det krävs ofta en ganska god teknisk förståelse för att kunna navigera rätt i dessa frågor. Kommuner har inte alltid den tekniska kompetensen själva utan blir beroende av konsulter som i sin tur kanske inte har hela behovsbilden klar för sig. Därför blir det så viktigt att plattformarna som används bygger på internationell standardiserad teknik.</p>
<p>Den internationella standardiseringen syftar till att ge användarna produkter och system som är:</p>
<ul>
<li>Utbytbara.</li>
<li>Prisvärda med bra prestanda.</li>
<li>Interoperabla (interoperabilitet innebär att system kan &#8221;samarbeta&#8221; genom att få tillgång till och använda varandras information).</li>
</ul>
<h3>Ett gott exempel från mobiltelefonin</h3>
<p>För att förstå vikten av att använda internationella standarder vill jag relatera till utvecklingen inom mobiltelefonin. På 80-talet kom Nordisk mobiltelefoni, NMT, ut med den första generationens mobiltelefoner. Sedan dess har vi sett en lavinartad teknikutveckling och användning från GSM, LTE/4G till dagens 5G.</p>
<p>Idag har miljarder användare mobiltelefoner med tillgång till god täckning och rimliga konsumentpriser. Priset på ett internationellt samtal idag är en bråkdel av kostnaden för ett NMT-samtal. Den här utvecklingen hade inte varit möjlig utan användningen av gemensamma internationella standarder.</p>
<h3>Så arbetar vi med standarder i arbetsgruppen</h3>
<p>Det finns idag redan väl utvecklade och publicerade internationella standarder för IoT. Arbetsgruppen samlar kunskap om dessa som sedan presenteras och diskuteras. I pipelinen ligger att utveckla en guide med bland annat en svensk IoT-vokabulär.</p>
<p>Den formella standardiseringen i Sverige hanteras av TK IoT under SEK, Svensk Elstandard, som Arbetsgruppen har tät kontakt med. Standarder som godkänns av CEN förs in genom EU-direktiv som implementeras i Sverige. Standarder som godkänns av ISO/IEC och som antas och används i Sverige lyfts upp till Svensk Standard och får då ett så kallat SS-nummer.</p>
<h3>Svenska företag behövs internationellt</h3>
<p>Det faller så klart ett stort ansvar på svenska företag när det gäller användandet av internationella standarder. Stora svenska företag som tillverkar IoT-produkter och tjänster, exempelvis Ericsson, ABB, Vattenfall, SAAB, Volvo och Atlas Copco, är självklart engagerade i arbetet med standarder. Men de kan och bör fokusera ännu mer på just internationella standarder som är en nyckelfråga.</p>
<p>Akademiska stiftelser och organisationer, såsom; Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Svensk Elstandard (SEK), Svenska Institutet för Standarder (SiS), Internetstiftelsen och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) engagerar sig och bör engagera sig ytterligare för att stödja och genom seminarier och andra typer av event och media för att sprida kunskapen om internationella standarder.</p>
<h3>Välkommen att engagera dig i vårt nätverk</h3>
<p>Är du intresserad och vill veta mer om vårt arbete kring standarder och plattformar? Välkommen att kontakta någon av oss i <a href="https://iotsverige.se/projekt/arbetsgruppen-for-standarder-och-plattformar">Arbetsgruppen för standarder och plattformar.</a></p>


"Ett av våra främsta mål är att göra det lättare för kommuner och regioner att upphandla och att införa IoT i sina verksamheter. "

Svenska IoT-leverantörer bör alltid utgå från internationella standarder i sina produkter och tjänster. Läs Östen Frånbergs gästblogg.

”Ställ krav på standardiserad IoT” - IoT Sverige

Kristine Ulander är strateg inom digital utveckling på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Kristine arbetar med att främja delning och nyttiggörande av data, och är styrelseledamot på IoT Sverige. 

<h2>Målbilden för europeiska dataområden</h2>
<p>Centralt för att uppnå det är så kallade europeiska dataområden, som är ett antal utpekade strategiska sektorer och som är förknippade med ett stort allmänintresse. Målbilden är att data kan delas och användas mellan länder och sektorer, samtidigt som att tilliten och respekten för den personliga integriteten och andra skyddsintressen bibehålls. Inom dessa områden ska data kunna utbytas säkert, sömlöst och under kontrollerade former.</p>
<h2>Två saker behövs för att lyckas</h2>
<p>I det här inlägget beskriver jag var står vi idag och hur svenska leverantörer och konsumenter av IoT-lösningar påverkas och kan dra nytta av det framväxande digitala och datadrivna Europa.</p>
<p>Från mitt perspektiv är det två saker som är mest framträdande i EU:s etablering av dataområdena och för att nå strategins målbild:</p>
<p>• Insatser för att ta fram en tydlig och rättvis rättslig reglering kring hantering och delning av data. Flera nya rättsakter förhandlas som förväntas utgöra en rättslig styrningsram för hela den europeiska dataekonomin. <br />
• Insatser för att skapa incitament för gränsöverskridande infrastrukturella investeringar så att vi tillsammans bygger upp den europeiska kapaciteten för datadelning.</p>
<p>Företag och privatpersoner i Europa ska få bättre kontroll över den data vi genererar samtidigt som vi ska kunna lita på hur den används. Det rör speciellt data som genererats av uppkopplade IoT-produkter, som är förknippade med stora ekonomiska värden.</p>
<h2>Vem har rätt till all data?</h2>
<p>Vad har egentligen jordbrukaren för rätt att få åtkomst till och använda sin data som genererats av sin självkörande och uppkopplade traktor? Vilka är dennes rättigheter vid ett eventuellt traktorbyte och ska det spela någon roll om man byter traktortillverkare? Vilka rättigheter och skyldigheter har då leverantören när vi vet att data är utgör en konkurrensfördel? Det är just den här typen av frågor som jag förväntar mig få tydligare spelregler framöver då EU vill skapa en mer rättvis spelplan för data genererat av uppkopplade enheter längs dess, ofta komplexa, värdekedja.</p>
<p>En annan intressant utveckling är att, på samma sätt som att privatpersoner idag kan skänka pengar till certifierade bidragsorganisationer, så kommer man kanske även i framtiden kunna dela med sig av sin data för till exempel forskningsändamål genom certifierade dataförmedlare.</p>
<figure id="attachment_14592" aria-describedby="caption-attachment-14592" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14592 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1024x570.jpg" alt="Genom etablering av europeiska dataområden ska data kunna flöda fritt mellan sektorer och länder, och frigöra stora värden för samhället och dataekonomin. Foto: Adobe Stock." width="640" height="356" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1024x570.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-300x167.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-768x428.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1536x855.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock.jpg 1855w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14592" class="wp-caption-text">Genom etablering av europeiska dataområden ska data kunna flöda fritt mellan sektorer och länder, och frigöra stora värden för samhället och dataekonomin. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Sektorsspecifika regleringar behövs</h2>
<p>Som tillägg till den här typen av horisontell regelutveckling, förväntar jag mig sektorsspecifika regler för att adressera frågor som rör specifika dataområden. Redan idag är en ny reglering under införande för att vissa kategorier av särskilt värdefulla datamängder ska tillgängliggöras avgiftsfria som öppna data, i maskinläsbara format och genom API:er. Det pågår även långtgående dialoger inom dataområdet Hälsa där man vill introducera regler för att möjliggöra att patienter enklare ska kunna använda sin medicinska data oavsett i vilket land inom EU man söker vård, och för att man ska kunna använda gränsöverskridande digitala läkartjänster.</p>
<h2>Så kan svenska aktörer engagera sig</h2>
<p>Policyåtgärderna kompletteras med ett stort investeringsprogram; Digital Europe programme (DIGITAL). DIGITAL fungerar som en ekonomisk motor för att bygga nödvändig kapacitet och infrastruktur inom EU, göra gemensamma investeringar och på så vis uppnå skalfördelar när dataområdena nu etableras.</p>
<p>Det här är såklart en stor möjlighet för Sverige och svenska aktörer att vara med och bygga upp den europeiska datainfrastrukturen. Det kan man göra genom att engagera sig i utlysningarna. Programmet pågår under 2021–2027 med en totalbudget på 7,6 miljarder euro. För att delta i utlysningarna inom DIGITAL krävs oftast att man söker tillsammans med ett europeiskt konsortium med minst tre projektparter från tre olika länder. Men även om du inte deltar i själva utlysningarna, så kan du som aktör ändå dra nytta av DIGITAL genom att använda och nyttja alla dessa digitala resurser som växer fram och som har potential att revolutionera just din verksamhet.</p>
<h2>Det här är EU:s prioriterade områden</h2>
<p>Så om du verkar inom någon av EU:s dataområden tycker jag att det såklart är extra viktigt för dig att hålla utkik och följa vad som är på gång och planeras framöver. EU:s prioriterade dataområden är: Tillverkande industri, Hälsa, Kompetens, Finans, Transport och rörlighet, Energi och Jordbruk och Den gröna given, och Offentlig förvaltning.</p>
<p>Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för samordningen av DIGITAL-programmet i Sverige. För mer information, läs mer på vår hemsida <a href="https://www.digg.se/">digg.se</a>.</p>


"Vad har egentligen jordbrukaren för rätt att få åtkomst till och använda sin data som genererats av sin självkörande och uppkopplade traktor?" 

EU satsar på att gå i spetsen för ett datadrivet samhälle genom att skapa en digital inre marknad för data.

Blogg

Blogg

Blogg: Ny kurs i IoT och digital tvilling för offentlig sektor

Senaste blogginlägg

Jakten på IoT-gasellerna

IoT en nyckelfaktor för AI inom offentlig sektor

Språkets makt: så kan ordval främja inkludering

IoT-Tinder för kommuner?

Slutspel och systeminnovation i Karlstad

Vilka effekter når satsningar på smart stad?

Hållbarhet – ledmotiv för den smarta staden

”Ställ krav på standardiserad IoT”

EU:s dataområden banar väg för sömlöst Europa