In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

headerfyrkant-med-platta-2

Headerfyrkant med platta

IoT för innovativ samhällsnytta

Utlysning 2022

Sedan 2014 har vi finansierat cirka 120 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 230 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Checklista

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Blogg

Podcast

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Lina Svensberg är Innovation Manager på Compare och har bland annat lett arbetet med att skapa metodiken efterfrågeacceleration i nära samarbete med Karlstads kommun. 

<h2>Systeminnovation kan liknas vid en hockeymatch</h2>
<p>Denna gråa måndag i mars när jag skriver detta, och spelarna i Färjestad och Frölunda hämtar sig efter att ha drabbat samman i sin andra kvartsfinal, reflekterar jag över hur väl en hockeymatch representerar det ofta svårgripbara konceptet systeminnovation. Ett system består, i sin enklaste förklaring, av tre delar – elements, interconnections and purpose. Och för att parafrasera en av mina husgudar, den för tidigt bortgångna Donella Meadows, är ett enkelt sätt att förstå de tre delarna, och hur de samspelar, att se hur ett hockeylag fungerar som ett system:<br />
Elements är det man kan ta på – som spelarna, isen, tränarna och pucken. Interconnections utgörs av det som håller samman elementen, och påverkar hur de agerar. Här hittar vi kulturen i laget, tränarnas strategi och spelarnas kommunikation. Och fysikens lagar, för den delen. Och sist har vi purpose, syfte, som i det här fallet är att vinna matcher, genom att göra flest mål.</p>
<h2>Förändra system för att uppnå resultat</h2>
<p>Hur de tre delarna förhåller sig till varandra blir enkelt att förstå om vi tänker oss att vi vill förändra systemet – vi vill förändra hur spelarna agerar på isen, för att uppnå ett annat resultat. Vi kan då byta ut elements – till exempel spelare eller tränare. Man stuvar om i kedjor eller byter spelare i laget. Under förra säsongen bytte Färjestad tränare och under Thomas Mitells nya ledning gick man från krisande bottenlag till svenska mästare. Bytet av element ledde till förändrade interconnections – ny strategi, nya sätt att kommunicera. Men det var fortfarande hockey.</p>
<p>Andra sätt att förändra interconnections är att förändra reglerna – till exempel att förändra direktiv till domarna kring vilka förseelser som ska ge vilka påföljder, eller laborera med upplägget på förlängningen – tre spelare i varje dag och kort förlängning och sen straffar som i seriespelet? Eller spel med fullt lag tills första laget gör mål som i slutspelet? Det påverkar i högsta grad ur spelet i förlängningen ser ut. Ni som minns Leksand-Färjestad 1997, när avgörandet kom 19:16 in i den sjätte perioden vet vad jag menar. Men det var fortfarande hockey, även om det började bli gränsfall någonstans kring midnatt.</p>
<p>Men det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess purpose, syftet. Som i junior-VM – syftet är såklart att vinna matcher, men spelarna vill även visa upp sig för talangscouterna som flockas kring matcherna. Resultatet blir publikvänlig, energisk hockey med många individuella prestationer och målrika matcher. Man kan också leka med tanken att man helt skulle ta bort syftet att göra mål. Hur skulle hockey se ut om man istället vann genom att åka skridskor snyggast? Eller snabbast? Och anpassade reglerna för att stödja det syftet?</p>
<p>Det blev en tydlig skillnad i Färjestads spel förra säsongen när Thomas Mitell tog över som tränare, men det hade onekligen blivit ännu större skillnad om man bytt syfte från att göra flest mål till att göra snyggast hopp och piruetter. Då hade det inte längre varit hockey – vi hade förändrat systemet i grunden.</p>
<h2>Karlstad kommun och systeminnovation</h2>
<p>När jag hävdar att Karlstads kommun ägnar sig åt systeminnovation så är det inte bara Färjestad jag pratar om. De senaste åren har olika kommunala förvaltningar skruvat på sina syften – ”Vad händer om vi inte bara ska ge Karlstadborna de tjänster man behöver nu, utan även skapa förutsättningar för att kunna göra det i framtiden, när betydligt färre måste ta hand om många fler?” Eller &#8211; ”Vad händer om vi genomför innovationsprocesser, inte bara i syfte att få fram en bra tjänst för våra användare, utan även skapa förutsättningar för att den ska spridas och skapa värde för många fler?”</p>
<p>Hur behöver man då forma om principer och förhållningssätt? Och hur förändrar det sedan arbetssätt och faktiska beteenden? Vilka hinder och möjligheter uppstår? Och hur agerar man på dem?</p>
<p>Det här jobbar vi på <a href="https://www.compare.se/">Compare</a> med tillsammans med Karlstads kommun. Är du nyfiken på att höra mer om våra metoder? Då vill jag tipsa om ett IoT Forum-event som vi arrangerar tillsammans med IoT Sverige. <br />
Och hur det går i slutspelet i hockey? Det har jag förstås också tips om, men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.</p>
<h2>Tips! Webbinarium om Karlstads innovationsarbete</h2>
<p>Den 20 april kl. 14:00 – 16:00 berättar vi mer om Karlstads innovationsarbete, och tittar närmare på hur vi arbetar med innovation i praktiken, genom bland annat olika IoT-case. Vi kommer också att berätta om den offentliga affären som innovationsdrivare, där vi bland annat integrerar skalbar innovationsupphandling med inkubation, så kallad efterfrågeacceleration.</p>
<p><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/karlstads-kommun-och-varmland-som-innovationsdrivare">Läs mer och anmäl dig här.</a></p>


"Det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess syfte,"

Lina Svensberg bloggar om det ofta svårgripbara begreppet systeminnovation. Hon tipsar även om ett spännande IoT Forum-event.

Slutspel och systeminnovation i Karlstad - IoT Sverige

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>Det var svårt att få en ordentlig överblick så för att skapa lite struktur gick jag runt till montrarna som representerade länder, regioner eller ibland enskilda städer och ställde tre frågor:</p>
<ul>
<li>Vilka är era mest lyckade införanden av IoT eller Smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har de gett?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har siffror på dem?</li>
</ul>
<p>Innan vi kommer till resultatet av den undersökningen kan jag konstatera att det var klent med representationen från städerna på en mässa som handlar om just smarta städer. Av totalt 850 utställare lyckades jag hitta 22 städer, det är säkert inte alla som var där utan bara de jag lyckades hitta. Flera av dem fanns i samma monter för en region eller land. Sverige var representerat av Stockholm och Helsingborg där huvudstaden hade en egen monter i anslutning till den stora samlingsmontern för Norden+ (Lettland var med också) där Helsingborg fanns med.</p>
<figure id="attachment_15100" aria-describedby="caption-attachment-15100" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15100 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1024x676.jpg" alt="Smart City Expo i Barcelona" width="640" height="423" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1024x676.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-300x198.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-768x507.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-1536x1014.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-i-Barcelona-2048x1351.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15100" class="wp-caption-text">Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Få exempel på lyckade införanden</h2>
<p>Generellt sett var det väldigt klent med lyckade införanden. Så gott som alla städer håller på med piloter och PoCar. Ingen kunde peka på tydliga effekter med undantag för Helsingborgs stad och Stockholms stad där den senare också delar dem öppet på sin webb om Smart och uppkopplad stad på ett föredömligt sätt. Det visar på hur omoget hela området med smarta städer är. Nästan alla är inne i en lekperiod där man gör massa saker utan större kontroll, mål eller syfte utöver att ”lära sig”. Med tanke på den enorma potentialen och de inte försumbar kostnaderna med IoT så är det inte försvarbart. Speciellt inte som att det inte är lätt att få ta del av det städerna lärt sig, kunskapen sprids alltså inte på ett bra sätt.</p>
<p>Det är väldigt tydligt att svenska städer ligger relativt långt fram när det gäller nyttor och effekter men det kan delvis bero på att jag hade lättare att föra en dialog med dem. Att nästan inga andra städer kunde presentera tydliga nyttor är dock väldigt bekymrande.</p>
<h2>Mer styrning mot skalning behövs</h2>
<p>Ett minimikrav för att få starta en pilot/PoC nu för tiden borde vara en i förväg identifierad och tydlig process för hur man fattar beslut om eventuell skalning. Få om några verkar ha detta på plats och utan denna struktur kommer vi heller inte så några större effekter utan bara kostnader. Jag vill vara tydlig med att jag inte har ett problem med mindre testprojekt för att verifiera en hypotetisk nytta eller för att lära sig något specifikt men det måste knytas ihop med ett större nyttoperspektiv på ett strukturerat sätt. Även här är Stockholm ett undantag och även Helsingborg tänker helhet på ett imponerande sätt.</p>
<h2>Undantagen som bekräftar regeln</h2>
<p>Det fanns några intressanta städer som är värda att lyfta fram och diskutera.</p>
<h3>Stockholm</h3>
<p>Stockholm har jobbat länge med projekt inom programmet <a href="https://smartstad.stockholm">Smart och uppkopplad stad</a> de effekter man själv lyfter fram är att man lärt sig hur man ska upphandla och införa IoT genom sitt strukturerade arbete med bland annat smart belysning, trafikstyrning och lås. Framtida införanden kommer gå smidigt och relativt enkelt tack vare det.</p>
<p>I arbetet med smarta lås har man tagit fram business case, behovsanalys och metod för nyttokalkylering inklusive mall i Excel vilket är mycket mer än någon annan kommun kunnat presentera. Man publicerade också en rapport 2020 om lärdomar och rekommendationer med att införa smarta lås för att öka chanserna att nå samtliga nyttor som beskrivits i projektet. Claes Johannesson på Stockholms stad lyfter fram att en av de viktigaste nyttorna som nåtts är minskad frustration hos personalen. Nyckelhanteringen upplevdes som ett stort problem tidigare.</p>
<p>För smart belysning har staden arbetet med effektmål inom ekonomi, ekologi och socialt. Rapporten med projekterfarenheter och rekommendationer pratar om de nyttor som kan nås.</p>
<p>Smart trafikstyrning är den tredje PoCen inom programmet Smart och uppkopplad stad och även här har man ekonomiska, ekologiska och sociala effektmål och utfallet för dessa redovisas också i rapporten. Det är inte på siffernivå utan med på övergripande resonemangsnivå. Rapporten som kom 2020 visar på ett antal nyttor som smart trafikstyrning kan ge vid ett större införande.</p>
<p>Stockholm har också arbetat seriöst med att lämna över sina PoCar till verksamheten som får fatta beslut om ett större genomförande eller inte. En väldigt viktig komponent som många missar. För full transparens vill jag säga att jag arbetade i ett systerprojekt om Öppna och delade data inom programmet Smart och uppkopplad stad och har mer insyn här än i andra städers arbete.</p>
<figure id="attachment_15106" aria-describedby="caption-attachment-15106" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15106 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1024x709.jpg" alt="Smart city i lego" width="640" height="443" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1024x709.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-300x208.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-768x532.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-1536x1064.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-city-i-lego-2048x1419.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15106" class="wp-caption-text">Legostaden som smart stad, modell gjord av Fiware.</figcaption></figure>
<h3>Helsingborg</h3>
<p>En av städerna som arbetat med IoT och smart stad under lång tid på ett strukturerat och djupt sätt och delar med sig på sidan <a href="https://innovation.helsingborg.se">Innovation i Helsingborg</a>. Många av de vinster de ser med arbetet är svåra att kvantifiera som:</p>
<ul>
<li>Bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet för medarbetare.</li>
<li>Kunskap om faktiska förhållanden och drifthistorik innan kommunen tar över driften av utemiljö från en exploatör.</li>
<li>Möjlighet att planera verksamheten utifrån data, inte gissningar.</li>
<li>Effekterna kommer ofta senare och IoT är lite för nytt för att man ska ha kunnat se alla effekter ännu.</li>
<li>Data hjälper oss att identifiera vilka frågor som behöver besvaras.</li>
</ul>
<p>Arbetsmiljö och säkerhet kommer ifrån användandet av sensorer som mäter fukt och bevattningsbehov för träd i mittsträngen för 2+2-väg. Det kostar ca 6000 kr/tim i fordonskostnader för att vattna träden och det är en risk för medarbetarna. Sensordata gör att man bara vattnar när det verkligen behövs och kostnader och risker minimeras. Kostnader för att ersätta döda träd i kommunen uppges vara ca 15 miljoner kr/år och om denna kostnad kan minskas är det också en vinst.</p>
<p>Kunskap om drifthistorik grundar sig i att när ett nytt område byggs ansvarar ofta byggaren för gemensamma miljöer under ett par år och sedan övergår de i kommunal regi. Genom kontinuerliga mätningar kan kommunen se om byggaren skött sina åtaganden.</p>
<p>Man ser stora framtida möjligheter kring minskade kostnader, ökad kvalitet och enkelhet i förvaltning genom att kunna fatta beslut utifrån data i högre utsträckning.</p>
<p>Helsingborg håller på att byta ut 33 000 belysningspunkter. De gamla är 40-45 år gamla och det är svårt att hitta reservdelar och de är väldigt energiineffektiva. De nya armaturerna kommer vara LED och ska också agera som noder i ett IoT-nätverk för att koppla upp noder i det fysiska rummet. Genom täta noder kan man använda billigare tekniker för uppkoppling, ett chip för Bluetooth kostar ca 150 kr och ett för Lora ca 1500 kronor och ska IoT skala måste kostnaden hållas så låg som möjligt.</p>
<p>Kostnaderna för att lysa upp staden brukar ligga på ca 12 miljoner/år men har ökat till 24 miljoner med ökade elpriser. Det har lett till att den planerade införandetakten för smart belysning justerats från 10 år ned till 5 år eftersom den smarta belysningen beräknas sparat 70% i elkostnad. Återbetalningstiden beräknades till 10 år med de lägre elpriserna och ännu snabbare med de nuvarande priserna.</p>
<h3>Curridabat</h3>
<p>Den första staden jag pratade med höjde förhoppningarna om att jag skulle få fram en massa spännande information jag inte kände till men tyvärr var det som sagt var ett av undantagen från regeln. Det var <a href="https://www.curridabat.go.cr">Curridabat</a>, en stad i Costa Rica. De har arbetat med smart stad men med en annan utgångspunkt än den jag är van vid vilket är uppfriskande. Deras mål och mätetal är biodiversitet, inte ekonomi, effektivitet eller nöjdhet. De har etablerat miljözoner där det planterar växter som ska locka insekter och på så sätt öka mångfalden.</p>
<p>De har etablerat zonerna och genomfört en första mätning av biomassan och mångfalden och kommande år ska detta följas upp för att se utvecklingen enligt definierade KPI:er. Här tänker jag att man troligtvis kan använda IoT för att mäta mångfalden. Kanske genom kameror eller möjligtvis mikrofoner. De arbetar också med att mäta vattennivåer i floden för att få en tidig varning vid översvämningar som är ett återkommande problem och de är på gång att mäta luftkvalitet.</p>
<h3>Tampere</h3>
<p>Här har vi ett av de lysande undantagen. <a href="https://www.tampere.fi/en">Tampere</a> säger sig ha siffror på effekter efter ett testprojekt för att förutse behov av vägunderhåll. Det ska finnas i en slutrapport som jag tyvärr inte fått ännu. De använder också sensorer för att mäta när det är dags att sanda vägar.</p>
<h3>Guelph and county of Wellington</h3>
<p>Besöket i montern för <a href="https://guelph.ca">Guelph</a> som var en del av den kanadensiska montern fick mig att inse att vi ofta ligger i framkant här i Sverige och Europa. De hade de sista åren genomfört att projekt för att samla in komposterbart avfall från hushåll och företag istället för att slänga det på tippen. Själv kommer jag inte ens ihåg när vi INTE komposterade där jag bor och det tog ett tag innan jag förstod vad de talade om. Jag utgick ifrån att det var något helt enkelt inte förstod i deras projekt, det var ju så grundläggande.</p>
<p>En intressant historia var ett företag som tillverkade kakor som tidigare betalt för att slänga bort alla smulor som blir men nu istället säljer dem till ett företag som tillverkar sås. Såsföretaget har tidigare importerat smulor från utlandet. Win-win i den lokala cirkulära ekonomin helt enkelt.</p>
<h3>Tel aviv</h3>
<p>Här arbetar man med delade parkeringsplatser. Om en bil utan tillstånd parkerar på en delad parkeringsplats så delas böter ut automatiskt. Det har ändrat beteenden för trafikanter rejält på kort sikt enligt preliminära analyser. Några formella siffror har ännu inte tagits fram.</p>
<h3>Diverse</h3>
<p>Frankfurt har transparens och tillgång till data som sitt främsta mål. Tokyo ska enligt uppgift ha siffror på effekter men jag fick aldrig tag på rätt person i montern. De asiatiska länderna är lite luriga att prata med då engelskan sällan är bra och de ofta har företagsrepresentanter som talar för offentlig sektor och det var inte riktigt det jag var ute efter. </p>


"Det är väldigt tydligt att svenska städer ligger relativt långt fram när det gäller nyttor och effekter."

Björn Hagström delar med sig av sina spaningar från smart stad mässan Smart City Expo i Barcelona 2022. Läs hala bloggen.

Vilka effekter når satsningar på smart stad? - IoT Sverige

Olle Bergdahl är programchef på IoT Sverige. Han har en bakgrund som civilingenjör inom informationsteknik och har mångårig erfaret av digitalisering och innovation från både offentlig sektor och näringsliv.

<h2>Lika och olika på samma gång</h2>
<p>Två år av pandemi har satt käppar i hjulen för deltagande på Smart City Expo. Hur skulle konferensen- och mässan vara nu efter pandemin? Som innan, eller på något helt annat sätt? Svaret på den frågan är ja. Den var både lik och olik på samma gång.</p>
<p>Låt oss börja med själva mässan. Det är ett mycket stort arrangemang. Över 20 000 deltagare från 134 länder och 850 utställare. Ett hav av montrar, skärmar, ljud och ljus möter dig som besökare. Visuellt är mässan svår att ta in. Hårdvara, programvara, sensorer, marknadsföring av både varumärken och platser (städer), varvas om vartannat.</p>
<p>Det som slår mig direkt är vad jag inte ser, nämligen inga kinesiska utställare. Huawei, som tidigare tog stor plats, lyser helt med sin frånvaro. Det speglar tydligt de geopolitiska spänningar som råder i vår omvärld.</p>
<h2>Stadens kontrollrum har fått konkurrens</h2>
<p>”Drömmen” om hela stadens kontrollrum har varit ett utbrett ledmotiv när det kommer till att beskriva visionerna och möjligheterna med den smarta staden. Stora paneler där data om allt kan visas på integrerade skärmar och där övervakningen av soptunnor, fordon, fastigheter och individer närmast är total. Konceptet har tagits vidare genom digitala tvillingar som tar plats. Visualisering av data läggs i olika lager i stadens digitala representation.</p>
<p>Idén om att samla data och hantera både för strategisk planering och i stadens minutoperativa drift i kontrollrummet lever vidare, men drivkraften är inte enbart effektivisering, det handlar även i stor utsträckning om att leverera för ökad hållbarhet. Det är tydligt i år att det nya ledmotivet för den smarta staden är hållbarhet, twin transitions, den dubbla omställningen. Framtiden är både grön och digital.</p>
<h2>Stort utbud och många cyklar</h2>
<p>Lösningsmässigt var det mycket som kretsade kring smart gatubelysning, mobilitet (multisensorlösningar), trygghet och övervakning, lösningar för miljö- och klimat och infrastrukturnära lösningar för vatten. Och mycket, mycket mer!</p>
<p>Cyklar fanns det gott om. I alla dess former, cykelbud 5.0. Tydligt i utställningen är också att de stora konsultbolagen tar plats, Deloitte exempelvis. Det vittar om en mogenhet i utvecklingen. När lösningarna i ett ekosystem av många olika leverantörer ska sys ihop i en fungerade helhet, då behövs integratörer och förändringsledare. Konsultbolagen positionerar sig för denna uppgift.</p>
<h2>Stor förnyelse i kongressdelen</h2>
<p>I årets Smart City fanns den största förnyelsen i själva kongressdelen. Programmet var betydligt djärvare och bredare än tidigare. Det är uppfriskande att lyssna till talare som både inspirerar och utmanar. Tendensen att upprepa det som alla redan känner till finns där, men det fanns flera ljusglimtar. Utvecklingen av starka lokalsamhällen genom olydig urban stadsodling, till exempel. Forskaren Carlos Morenos koncept med 15-minuters staden, där du inom 10-15 minuter till fots eller med cykel når ett stort utbud av viktiga lokala tjänster och produkter. Tekniken är en viktig möjliggörare för att skapa de kopplingar som behövs.</p>
<p>IoT Sveriges monter var en del av den Nordiska Paviljongen. Det blev många spännande samtal och erfarenhetsutbyten med både internationella städer och företag som var intresserade av vårt arbete och våra projekt som pågår. Vi upplever att flera besökare blev imponerade av att vi i Sverige har ett strategiskt innovationsprogram för just IoT.</p>
<h2>Samma grundsyn om teknik i Norden</h2>
<p>För mig är det tydligt att team Norden delar samma grundsyn om att tekniken är till för oss människor och inte tvärtom. Jag blev nyfiken på att lära mig mer om IoT-satsningarna i Tammerfors som tillsammans med partners är inne i ett spännande arbete med att skala upp IoT-lösningar på bred front. Jag är övertygad att det finns mycket vi kan lära från dem.</p>
<figure id="attachment_15011" aria-describedby="caption-attachment-15011" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-15011 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1024x768.jpg" alt="Smart City Expo Olle i panelsamtal" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1024x768.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-768x576.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal-1536x1152.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/11/Smart-City-Expo-Olle-i-panelsamtal.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-15011" class="wp-caption-text">IoT Sverige fick möjligheten att facilitera ett panelsamtal kring skalbara IoT-lösningar med erfarenheter bland annat från finska städer som ligger långt framme i utvecklingen.</figcaption></figure>
<p>Mötet med människor var som alltid det som gav mig mest energi och glädje framåt. Att under samma tak möta alla engagerade förhandlingsledare, innovatörer och samhällsutvecklare är häftigt. Jag vill passa på att tacka CleanTech Scandinavia för ett mycket professionellt genomförande av både Business forum (en förkonferens innan Smart City Expo) samt för arrangörskapet av det nordiska deltagandet på Nordic pavilion. </p>


"För mig är det tydligt att team Norden delar samma grundsyn om att tekniken är till för oss människor och inte tvärtom."

IoT Sveriges programchef Olle Bergdahl bloggar om sina intryck av årets smart-stad mässa i Barcelona. Mycket nytt att rapportera om.

Hållbarhet – ledmotiv för den smarta staden - IoT Sverige

Östen Frånberg ingår i IoT Sveriges arbetsgrupp för standarder och plattformar. Han har stor erfarenhet av internationell IoT-standardisering. Östen är en av Sveriges internetpionjärer och har genom åren varit yrkesverksam inom både akademi och industrin. Ett axplock av hans tjänster och uppdrag är bland annat som teknisk direktör vid Ericsson med forskning inom infrastrukturområdet. Tidigare styrelseordförande och grundare av Internetstiftelsen, projektledare vid Kungl. Vetenskapsakademien, tidigare programchef och medgrundare av IoT Sverige. 

<p>Användningen av gemensamma standarder är av största vikt för att offentlig sektor ska kunna nyttja möjligheterna med IoT i sina verksamheter fullt ut. Kommuner och regioner har redan kommit långt när det gäller användningen av sakernas internet. Uppkopplad lokaltrafik, smart avfallshantering och lösningar inom vård och omsorg är bara några exempel på hur IoT dagligen används runt om i landet.</p>
<p>Samtidigt finns det en stor och outnyttjad potential. De ständiga inlåsningseffekterna (att system enbart kan användas till ett syfte) som kommuner och regioner brottas med, kan undvikas genom att använda gemensamma standarder. Därför bör användare inom offentlig sektor och industri i Sverige ställa krav på att leverantörer av IoT-produkter och tjänster alltid använder internationella standarder.</p>
<p>Det handlar kort och gott om att få tillgång till ett större utbud; konkurrens ger i slutändan bättre priser och prestanda på IoT-produkter- och tjänster.</p>
<h3>Underlätta upphandling av IoT</h3>
<p>Inom IoT Sverige verkar <a href="https://iotsverige.se/projekt/arbetsgruppen-for-standarder-och-plattformar">Arbetsgruppen för standarder och plattformar</a>. Ett av våra främsta mål är att göra det lättare för kommuner och regioner att upphandla och att införa IoT i sina verksamheter. Det krävs ofta en ganska god teknisk förståelse för att kunna navigera rätt i dessa frågor. Kommuner har inte alltid den tekniska kompetensen själva utan blir beroende av konsulter som i sin tur kanske inte har hela behovsbilden klar för sig. Därför blir det så viktigt att plattformarna som används bygger på internationell standardiserad teknik.</p>
<p>Den internationella standardiseringen syftar till att ge användarna produkter och system som är:</p>
<ul>
<li>Utbytbara.</li>
<li>Prisvärda med bra prestanda.</li>
<li>Interoperabla (interoperabilitet innebär att system kan &#8221;samarbeta&#8221; genom att få tillgång till och använda varandras information).</li>
</ul>
<h3>Ett gott exempel från mobiltelefonin</h3>
<p>För att förstå vikten av att använda internationella standarder vill jag relatera till utvecklingen inom mobiltelefonin. På 80-talet kom Nordisk mobiltelefoni, NMT, ut med den första generationens mobiltelefoner. Sedan dess har vi sett en lavinartad teknikutveckling och användning från GSM, LTE/4G till dagens 5G.</p>
<p>Idag har miljarder användare mobiltelefoner med tillgång till god täckning och rimliga konsumentpriser. Priset på ett internationellt samtal idag är en bråkdel av kostnaden för ett NMT-samtal. Den här utvecklingen hade inte varit möjlig utan användningen av gemensamma internationella standarder.</p>
<h3>Så arbetar vi med standarder i arbetsgruppen</h3>
<p>Det finns idag redan väl utvecklade och publicerade internationella standarder för IoT. Arbetsgruppen samlar kunskap om dessa som sedan presenteras och diskuteras. I pipelinen ligger att utveckla en guide med bland annat en svensk IoT-vokabulär.</p>
<p>Den formella standardiseringen i Sverige hanteras av TK IoT under SEK, Svensk Elstandard, som Arbetsgruppen har tät kontakt med. Standarder som godkänns av CEN förs in genom EU-direktiv som implementeras i Sverige. Standarder som godkänns av ISO/IEC och som antas och används i Sverige lyfts upp till Svensk Standard och får då ett så kallat SS-nummer.</p>
<h3>Svenska företag behövs internationellt</h3>
<p>Det faller så klart ett stort ansvar på svenska företag när det gäller användandet av internationella standarder. Stora svenska företag som tillverkar IoT-produkter och tjänster, exempelvis Ericsson, ABB, Vattenfall, SAAB, Volvo och Atlas Copco, är självklart engagerade i arbetet med standarder. Men de kan och bör fokusera ännu mer på just internationella standarder som är en nyckelfråga.</p>
<p>Akademiska stiftelser och organisationer, såsom; Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Svensk Elstandard (SEK), Svenska Institutet för Standarder (SiS), Internetstiftelsen och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) engagerar sig och bör engagera sig ytterligare för att stödja och genom seminarier och andra typer av event och media för att sprida kunskapen om internationella standarder.</p>
<h3>Välkommen att engagera dig i vårt nätverk</h3>
<p>Är du intresserad och vill veta mer om vårt arbete kring standarder och plattformar? Välkommen att kontakta någon av oss i <a href="https://iotsverige.se/projekt/arbetsgruppen-for-standarder-och-plattformar">Arbetsgruppen för standarder och plattformar.</a></p>


"Ett av våra främsta mål är att göra det lättare för kommuner och regioner att upphandla och att införa IoT i sina verksamheter. "

Svenska IoT-leverantörer bör alltid utgå från internationella standarder i sina produkter och tjänster. Läs Östen Frånbergs gästblogg.

”Ställ krav på standardiserad IoT” - IoT Sverige

Kristine Ulander är strateg inom digital utveckling på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Kristine arbetar med att främja delning och nyttiggörande av data, och är styrelseledamot på IoT Sverige. 

<h2>Målbilden för europeiska dataområden</h2>
<p>Centralt för att uppnå det är så kallade europeiska dataområden, som är ett antal utpekade strategiska sektorer och som är förknippade med ett stort allmänintresse. Målbilden är att data kan delas och användas mellan länder och sektorer, samtidigt som att tilliten och respekten för den personliga integriteten och andra skyddsintressen bibehålls. Inom dessa områden ska data kunna utbytas säkert, sömlöst och under kontrollerade former.</p>
<h2>Två saker behövs för att lyckas</h2>
<p>I det här inlägget beskriver jag var står vi idag och hur svenska leverantörer och konsumenter av IoT-lösningar påverkas och kan dra nytta av det framväxande digitala och datadrivna Europa.</p>
<p>Från mitt perspektiv är det två saker som är mest framträdande i EU:s etablering av dataområdena och för att nå strategins målbild:</p>
<p>• Insatser för att ta fram en tydlig och rättvis rättslig reglering kring hantering och delning av data. Flera nya rättsakter förhandlas som förväntas utgöra en rättslig styrningsram för hela den europeiska dataekonomin. <br />
• Insatser för att skapa incitament för gränsöverskridande infrastrukturella investeringar så att vi tillsammans bygger upp den europeiska kapaciteten för datadelning.</p>
<p>Företag och privatpersoner i Europa ska få bättre kontroll över den data vi genererar samtidigt som vi ska kunna lita på hur den används. Det rör speciellt data som genererats av uppkopplade IoT-produkter, som är förknippade med stora ekonomiska värden.</p>
<h2>Vem har rätt till all data?</h2>
<p>Vad har egentligen jordbrukaren för rätt att få åtkomst till och använda sin data som genererats av sin självkörande och uppkopplade traktor? Vilka är dennes rättigheter vid ett eventuellt traktorbyte och ska det spela någon roll om man byter traktortillverkare? Vilka rättigheter och skyldigheter har då leverantören när vi vet att data är utgör en konkurrensfördel? Det är just den här typen av frågor som jag förväntar mig få tydligare spelregler framöver då EU vill skapa en mer rättvis spelplan för data genererat av uppkopplade enheter längs dess, ofta komplexa, värdekedja.</p>
<p>En annan intressant utveckling är att, på samma sätt som att privatpersoner idag kan skänka pengar till certifierade bidragsorganisationer, så kommer man kanske även i framtiden kunna dela med sig av sin data för till exempel forskningsändamål genom certifierade dataförmedlare.</p>
<figure id="attachment_14592" aria-describedby="caption-attachment-14592" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-14592 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1024x570.jpg" alt="Genom etablering av europeiska dataområden ska data kunna flöda fritt mellan sektorer och länder, och frigöra stora värden för samhället och dataekonomin. Foto: Adobe Stock." width="640" height="356" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1024x570.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-300x167.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-768x428.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock-1536x855.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Dator-uppkopplad-foto-Adobe-Stock.jpg 1855w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14592" class="wp-caption-text">Genom etablering av europeiska dataområden ska data kunna flöda fritt mellan sektorer och länder, och frigöra stora värden för samhället och dataekonomin. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Sektorsspecifika regleringar behövs</h2>
<p>Som tillägg till den här typen av horisontell regelutveckling, förväntar jag mig sektorsspecifika regler för att adressera frågor som rör specifika dataområden. Redan idag är en ny reglering under införande för att vissa kategorier av särskilt värdefulla datamängder ska tillgängliggöras avgiftsfria som öppna data, i maskinläsbara format och genom API:er. Det pågår även långtgående dialoger inom dataområdet Hälsa där man vill introducera regler för att möjliggöra att patienter enklare ska kunna använda sin medicinska data oavsett i vilket land inom EU man söker vård, och för att man ska kunna använda gränsöverskridande digitala läkartjänster.</p>
<h2>Så kan svenska aktörer engagera sig</h2>
<p>Policyåtgärderna kompletteras med ett stort investeringsprogram; Digital Europe programme (DIGITAL). DIGITAL fungerar som en ekonomisk motor för att bygga nödvändig kapacitet och infrastruktur inom EU, göra gemensamma investeringar och på så vis uppnå skalfördelar när dataområdena nu etableras.</p>
<p>Det här är såklart en stor möjlighet för Sverige och svenska aktörer att vara med och bygga upp den europeiska datainfrastrukturen. Det kan man göra genom att engagera sig i utlysningarna. Programmet pågår under 2021–2027 med en totalbudget på 7,6 miljarder euro. För att delta i utlysningarna inom DIGITAL krävs oftast att man söker tillsammans med ett europeiskt konsortium med minst tre projektparter från tre olika länder. Men även om du inte deltar i själva utlysningarna, så kan du som aktör ändå dra nytta av DIGITAL genom att använda och nyttja alla dessa digitala resurser som växer fram och som har potential att revolutionera just din verksamhet.</p>
<h2>Det här är EU:s prioriterade områden</h2>
<p>Så om du verkar inom någon av EU:s dataområden tycker jag att det såklart är extra viktigt för dig att hålla utkik och följa vad som är på gång och planeras framöver. EU:s prioriterade dataområden är: Tillverkande industri, Hälsa, Kompetens, Finans, Transport och rörlighet, Energi och Jordbruk och Den gröna given, och Offentlig förvaltning.</p>
<p>Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för samordningen av DIGITAL-programmet i Sverige. För mer information, läs mer på vår hemsida <a href="https://www.digg.se/">digg.se</a>.</p>


"Vad har egentligen jordbrukaren för rätt att få åtkomst till och använda sin data som genererats av sin självkörande och uppkopplade traktor?" 

EU satsar på att gå i spetsen för ett datadrivet samhälle genom att skapa en digital inre marknad för data.

EU:s dataområden banar väg för sömlöst Europa - IoT Sverige

Magnus Lindgren är kriminolog, fil.dr. i psykologi och f.d. polis och chef inom polisen. Han har arbetat vid bl.a. Brottsoffermyndigheten och Rikspolisstyrelsen samt varit styrelseledamot i Brottsofferjourerna Sverige. Sedan 2008 är Magnus generalsekreterare för den oberoende och icke-vinstdrivande tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige.

<p><em><strong>I denna blogg delar Magnus Lindgren, Generalsekreterare på den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige, sina tankar om brottsligheten i Sverige och hur IoT och tekniklösningar kan ge oss tryggare offentliga miljöer.</strong></em></p>
<h3>Skapar otrygghet i kommuner</h3>
<p>De senaste årens brottslighet och otrygghet har medfört stora problem för många kommuner. Brottsligheten påverkar inte bara de direkt utsatta och deras nära och kära. Hela samhället berörs genom den rädsla och otrygghet som brottsligheten sprider. Den styr vitt skilda saker som var människor väljer att bosätta sig, var företag etablerar sin verksamhet och hur olika investeringsbeslut fattas och hur personer lever sina liv och rör sig i vardagen.</p>
<h3>Symbolåtgärder löser inte problem</h3>
<p>Åtgärderna för att minska brottsligheten och öka tryggheten har genom åren inte sällan kommit att handla om symbolåtgärder i form av affischkampanjer, vuxenfritids och armband mot sexuella ofredanden etc.</p>
<p>Till det kommer oändliga sifferexerciser om antalet poliser, men i princip inga diskussioner om skillnaden mellan vad polisen ska göra och vad den faktiskt åstadkommer. Vanligt är också en retorik med krav på nya verktyg, ny lagstiftning och skärpta straff.</p>
<h3>Verktyg finns men nyttjas inte fullt ut</h3>
<p>”Verktygslådan” är dock redan så full av verktyg att den knappt går att stänga och även lagstiftningen finns redan i allt väsentligt på plats. Problemet är snarast att verktygen inte används och att möjligheterna inom den befintliga lagstiftningen inte nyttjas fullt ut. Dessutom omhändertas alldeles för få gärningspersoner och ännu färre lagförs, vilket innebär att strängare straff blir ett slag i luften.</p>
<p>Ovanstående förslag går dessutom på tvärs med internationell forskning och erfarenhet där andra faktorer lyfts fram som viktiga i kampen mot brottsligheten. Det handlar bland annat om det faktum att vi inte kan ”arrestera” oss ur den aktuella situationen; brottsligheten är alldeles för omfattande. Fokus måste i stället vara på att förebygga och förhindra att brott överhuvudtaget uppstår genom både sociala insatser och så kallad situationell brottsprevention.</p>
<h3>Satsa på IoT-lösningar</h3>
<p>En viktig del i ett sådant nytt och modernt brottsförebyggande arbete är att hitta nya tekniska lösningar genom både uppkoppling och sammankoppling av enheter med inbyggd elektronik och internetuppkoppling som kan samla, spara och dela data. Det kan vara i princip vad som helst, från klockor och glödlampor till dörrlås, kameror och smarta telefoner.</p>
<p>Redan idag finns sådan teknik i form av allt från ”shotspotters” som fångar in och automatiskt larmar polisen när det skjuts i ett bostadsområde och smarta papperskorgar som berättar när de är fulla till smarta uppkopplade sensorer och högfrekvenslarm som detekterar när händelser utöver det normala inträffar och sänder ut ett obehagligt ljud som påverkar och motverkar långvarig vistelse i ett utrymme.</p>
<p>Det är alltså bara fantasin som sätter gränser för hur polisen, kommuner, fastighetsägare med flera aktörer kan förebygga brott genom IoT. Utmaningen handlar främst om att känna igen IoT-enheter och förstå vilken data de samlar och, inte minst, hur informationen bäst kan användas.</p>
<h3>Tekniken finns – resten går att lösa</h3>
<p>Det finns emellertid inte enbart uppsidor med den tekniska utvecklingen. IoT-enheter i form av datorer, kameror och röstigenkänning kan användas för att bevaka, spåra och lyssna till privata konversationer. Den typen av teknik skulle mycket effektivt kunna användas i brottsförebyggande arbete. Samtidigt ställer den frågor om integritet på sin spets. Det finns även många exempel som visar hur innovationer använts för att underlätta brottslighet, som till exempel när geotaggar används för olaga förföljelse. Genom att utvecklingsprocessen inkluderar en säkerhets- och trygghetsanalys kan vi säkerställa att innovationen bidrar till den goda utveckling som det brottsförebyggande området så väl behöver.</p>
<h2>Tips IoT Forum! Digital lunchföreläsning 24:e oktober</h2>
<p>Är du nyfiken på hur din kommun kan jobba mer med teknik för att skapa trygga offentliga miljöer? Häng med på vår lunchföreläsning om brottsförebyggande arbete i Sverige den 24/10 kl. 12:00–13:00. <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/trygga-offentliga-miljoer-brottsforebyggande-iot">Läs mer och anmäl dig här.</a></p>


"Bara fantasin sätter gränser för hur brott kan förebyggas med IoT."

Fler innovativa IoT-lösningar skulle kunna vara en viktig pusselbit i det brottsförebyggande arbetet, skriver Magnus Lindgren i denna blogg.

Låt oss använda IoT för att skapa trygga offentliga miljöer - IoT Sverige

Christina Öhman leder affärsutveckling och innovation på RISE, med över 25 års erfarenhet av design och innovation som täcker en rad olika sektorer inklusive; arkitektur, smarta städer, IT, energi och innovationsledning. Hon är för närvarande en del av projektet Smart City Lab.

<p>Många menar att IoT är en grundförutsättning för att kunna förverkliga viktiga hållbarhetsmål, inte minst hos våra kommuner. I grunden handlar detta om att samla in, organisera och nyttja data för att utveckla och bygga nya tjänster och verktyg som sedan kan användas i arbetet med att förbättra, effektivisera och tillgängliggöra.</p>
<h2>Därför är interoperabilitet så viktigt</h2>
<p>För att kunna använda och dela data mellan olika system, program och användare behöver formaten på informationen kännas igen, vara läsbar och kunna kommunicera med varandra. Arbete pågår för fullt med att ta fram standarder som underlättar för datadelning som ökar förmågan för data att fungera tillsammans i olika system, så kallad interoperabilitet. Genom att prata samma språk skapas förutsättningar för en bättre ökad tillgänglighet av data och system, oavsett leverantör.</p>
<p>Vi behöver med andra ord data som är tillgänglig men också av hög kvalitet. Det gynnar utvecklingen av skalbara och effektiva systemlösningar och innebär en enorm marknad för nya tjänster och produkter inom smarta städer. Målet är att utveckla plattformar för institutioner, företag, kommuner och medborgare för att underlätta för arbete över domängränser.</p>
<h2>MIMs – en lägsta nivå av interoperabilitet</h2>
<p>Fullständig interoperabilitet skulle innebära efterlevnad av ett stort antal detaljerade standarder, vilket kräver betydande resurser. För att så många som möjligt, även små och medelstora städer och kommuner och de med begränsade resurser, ska kunna dra nytta av en öppen marknad behövs en lägsta nivå, en så kallad ”Minimal” interoperabilitet. Det betyder tillräcklig interoperabilitet som tillåter ”good enough” integration av system vilket bidrar till utvecklingen av en sund marknad som bygger på behovsägarnas efterfrågan att kunna minska kostnaderna, minimera risker och förhindrar inlåsning.</p>
<p>Open and Agile Smart Cities (OASC) är ett internationellt medlemsnätverk för kommuner och städer. Här har man tagit fram uppsättningar av specifikationer som stödjer olika aspekter av ett lokalt data-ekosystem, de kallas MIMs (Minimum Interoperability Mechanism). MIMsarna tillhandahåller den tekniska grunden för upphandling och distribution av urbana dataplattformar och end-to-end-lösningar i städer och samhällen över hela världen och kureras transparent i en kontinuerlig process av medlemmar i OASC-nätverket.</p>
<figure id="attachment_10019" aria-describedby="caption-attachment-10019" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-10019 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-1024x589.jpg" alt="API pusselbit foto Adobe Stock" width="640" height="368" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-1024x589.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-300x172.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-768x441.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-1536x883.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/API-pusselbit-foto-Adobe-Stock-2048x1177.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-10019" class="wp-caption-text">Grundläggande krav för MIMs är att använda öppna API:er. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>MIMs baseras på öppna API:er</h2>
<p>De grundläggande kraven för MIMs är att det lokala datasystemet baseras på gränssnitt som är öppna för utbyte av data, så kallade öppna API:er (Application Program Interface). En stad eller kommun behöver därför använda ett ramverk (arkitektur) som stödjer en plattform för öppen, flexibel och lätt distribuerbar öppen data/API. <br />
I nuläget har OASC utarbetat 10 MIMs varav de tidigaste, MIMs 1 och 2 redan har använts framgångsrikt under flera år. Oftast vid kravställning i samband med olika kommunala och offentliga upphandlingar.</p>
<ul style="list-style-type: square;">
<li>MIMs 1 (Context Information) säkerställer att IoT-data går att länka på lämpligt sätt i datamängder/data-strömmar</li>
<li>MIMs 2 (Data Models) säkerställer att alla enheter som används i datauppsättningar/data-strömmar beskrivs med konsekventa och maskinläsbara data</li>
<li>MIMs 3-10 befinner sig i olika utvecklingsskeden i en process som ska mynna i en slutlig förvaltningsmodell. Se bild nedan.</li>
</ul>
<p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone wp-image-10028 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsskeden.png" alt="" width="945" height="127" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsskeden.png 945w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsskeden-300x40.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsskeden-768x103.png 768w" sizes="(max-width: 945px) 100vw, 945px" /></p>
<p>Arbetet med MIMs bereds och utvecklas i arbetsgrupper, genom nätverksrepresentanter (medlemmar och partners). Sedan sker tester, fastställan och beslut om specifikationer mm, i olika led för att slutligen godkännas av den högsta instansen – Council of Cities. Det är viktigt att arbetet är väl förankrat och säkerställt genom testning innan en MIMs kan rullas ut.</p>
<figure id="attachment_10025" aria-describedby="caption-attachment-10025" style="width: 945px" class="wp-caption alignnone"><img decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-10025 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Tabell.png" alt="MIMs, Michael Mulquin, Mims Ambassador, OASC." width="945" height="379" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Tabell.png 945w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Tabell-300x120.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Tabell-768x308.png 768w" sizes="(max-width: 945px) 100vw, 945px" /><figcaption id="caption-attachment-10025" class="wp-caption-text">MIMs, Michael Mulquin, Mims Ambassador, OASC.</figcaption></figure>
<p>MIMs kommer att få en allt större betydelse som stöd för ökad harmonisering. Redan idag används MIM 1 och 2 av flera olika svenska kommuner vid offentlig upphandling. Sett i ett internationellt perspektiv kommer olika EU-program att kräva MIMs –principer som programstöd och för genomförande av projekt inom hållbara och smarta städer.</p>
<h2>Är du intresserad av att lära dig mer?</h2>
<p>Ta gärna del av ett nytt svenskt projekt som riktar till kommunerna; <a href="https://iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/">Smart City Lab</a> – en vidareutveckling av <a href="https://cityasaplatform.se/">City as a Plattform (CaaP).</a></p>


"Målet är att utveckla plattformar för institutioner, företag, kommuner och medborgare för att underlätta för arbete över domängränser."

Just nu pågår en mycket snabb datadriven samhällsutveckling, där framtid inom Internet of things (IoT) spelar en avgörande roll.

MIMs – nyckeln till interoperabilitet? - IoT Sverige

Nicolai Slotte är ansvarig för internationalisering på IoT Sverige och har erfarenhet av tillämpning av IoT för att lösa utmaningar i offentlig sektor både inom en kommunorganisation och som stöd i en av innovationssystemets stödorganisationer.

<p>Internationalisering är ett vagt begrepp där mycket kan inrymmas, allt beror på kontexten och målsättningen. För vissa kan det handla om att man skapar större kännedom om vad man gör eller de resultat man skapat. För andra kan det handla om att kommersiellt nå ut med sin produkt eller tjänst internationellt. Därtill kan det också röra sig om att lyssna in om nya lösningar eller forskning som görs internationellt kan bidra till att just ditt arbete blir ännu bättre. Allt detta är relevant och bra.</p>
<h2>Undvik att trampa vatten – börja i det lilla</h2>
<p>Det viktiga är att tydliggöra vad man gör inom internationalisering och att ha en plan för detta. Annars blir det lätt att man bara står och trampar vatten. Det är inte heller fel att smalna av sitt fokus för att vara extra tydlig med vad just du vill med de samarbeten som skapas. Många gånger vill man göra allt och då kan det vara svårt att komma till skott med satsningarna. Börja i det lilla och utöka arbetet allt eftersom, då har du möjlighet att anpassa dig efter förutsättningarna du stöter på.</p>
<h2>Internationella standarder och lokala kontexter</h2>
<p>För mig är internationalisering en möjliggörare för att det arbete som görs i det lilla obegränsat ska kunna skalas upp och spridas till fler. Det handlar inte bara om att sprida sina resultat internationellt utan tidigt i utvecklingsskedet lyssna in omvärlden och göra anpassningar efter de förutsättningar, standarder och mål som berör just ditt arbete. Många gånger handlar det om att förhålla sig till internationella standarder, förstå lokala kontexter i de delar av världen man avser inkludera i sitt arbete eller helt enkelt förstå om det man skapar faktiskt efterfrågas och är relevant annorstädes.</p>
<h2>Hur påverkas din lösning i andra kontexter än den svenska?</h2>
<p>Sverige är ett litet land i en stor värld och samtidigt är vi starka inom teknisk utveckling. Vi bör ha detta med oss i bakhuvudet i allt vi gör. För att lösningar som utvecklas ska kunna bli ekonomiskt hållbara är det bra om de kan säljas till andra delar av världen. För att lösningar ska bli socialt hållbara behöver de vara anpassade för den kontext de ska tillämpas inom och ska lösningen dessutom vara ekologiskt hållbar bör man även analysera lösningens påverkan i andra kontexter än den svenska.</p>
<h2>Fem delmål för IoT Sverige</h2>
<p>IoT Sverige fokuserar på att sätta programmet på den globala kartan och här har vi valt att bryta ner arbetet i fem mer konkreta delmål: (1) Öka kännedom och synlighet, (2) Samarbeta med andra aktörer, (3) Öka deltagande i internationella nätverk, (4) Öka kännedom om standarder och (5) Arbeta med omvärldsbevakning.</p>
<p>Vi välkomnar er som vill vara en del av vår resa och som ser möjligheterna framför hinder när det kommer till internationalisering.</p>


"För mig är det en möjliggörare för att det arbete som görs i det lilla obegränsat ska kunna skalas upp och spridas till fler."

Karta över Sverige med IoT symboler. Bildunderlag: Adobe Stock

IoT Sveriges internationaliseringsansvarig Nicolai Slotte berättar om hur du kan tänka kring internationalisering. Så kommer du igång.

Internationalisering: Att hitta hem i det stora och det lilla - IoT Sverige

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, där hon studerar hur innovationer och organisationer kan utvecklas på ett inkluderande sätt. Hon har bland annat skrivit två forskningsrapporter om digitala verktyg för jämställdhet och inkludering.

Malin Lindbergs forskningsrapporter om de digitala verktygen. 

<p>Den digitaliseringsvåg som svept över världen de senaste decennierna har knappast lämnat något verksamhetsområde oberört. Allra minst jämställdhetsområdet, där det redan finns en lång tradition av att använda verktyg i analoga format, som vägledning, inspiration och kunskapsbidrag. Det är då intressant att utforska vad just ett digitalt format bidrar med i sammanhanget.</p>
<p>I min forskning har jag tittat närmare på cirka 30 olika digitala verktyg för jämställdhet och inkludering, som utvecklats och används inom såväl näringsliv som civilsamhälle, offentlig sektor och privatpersoner.</p>
<h2>Exempel på digitala jämställdhetsverktyg</h2>
<p>Ett exempel är appen <a href="https://www.facebook.com/appmotharskartekniker/">Power Up</a> som hjälper användaren att identifiera och bemöta härskartekniker. Ett annat exempel är <a href="https://richerbusiness.eu/">Richer Business</a> som guidar utvecklingen av jämställda och inkluderande affärsmodeller med hjälp av scenarier, övningar och tips. Ytterligare ett exempel är Vkna jämställdhets- och mångfaldsverktyg (bilden ovan) som ger medarbetare och chefer tillgång till kompetensutveckling, samtalsunderlag och praktiska metoder.</p>
<h2>En mångfald av verktyg</h2>
<p>När jag tittade närmare på verktygen såg jag att de omfattade en mångfald av format, funktioner, målgrupper och utvecklare. Vissa var till exempel avsedda för att sammanställa och visualisera statistik, medan andra för att mäta och berätta om nuläget i en verksamhet. Några var avsedda för att vägleda systematiska insatser och ytterligare andra för att öka kunskapen genom utbildning.</p>
<p>Jag såg även att verktygen tillvaratog den digitala tekniken för att möjliggöra interaktivitet, lärande och engagemang hos användaren. Den används till exempel för att kombinera text, bild, film och ljud på ett sätt som engagerar användaren på flera olika sätt. Den används även för att systematiskt vägleda användaren genom olika moment och även påminna om att regelbundet använda verktyget i det dagliga arbetet.</p>
<h2>Reell och långsiktig förändring?</h2>
<p>Jag var även nyfiken på om de digitala verktygen har potential att bidra till reell och långsiktig förändring i organisationer och samhälle. För att bedöma det analyserade jag om de gör det möjligt att arbeta med jämställdhet och inkludering på ett innovativt, kunskapsbaserat och systematiskt sätt. Min slutsats var att innovativa jämställdhetsinsatser främst möjliggörs av verktygen med statistik, mätning, berättelser, utbildning och processtöd, eftersom de skapar överblick, insikt och involvering i processen.</p>
<p>Jag bedömde även att kunskapsbaserade jämställdhetsinsatser främst möjliggörs av verktygen med webbutbildningar och processtöd, eftersom de gör vetenskapliga och erfarenhetsbaserade kunskaper lättillgängliga för användaren. Slutligen drog jag slutsatsen att systematiska insatser främst möjliggörs av verktygen med processtöd, eftersom de lotsar användaren genom olika centrala moment i förändringsarbetet.</p>
<p>Foto längst upp: Vkna:s mångfaldsverktyg.</p>


"Innovativa jämställdhets-insatser möjliggörs främst av verktygen med statistik, mätning, berättelser, utbildning och processtöd."

Allt fler företag och organisationer använder sig av digitala verktyg i sina insatser för jämställdhet och inkludering. Malin Lindberg.

Digitala verktyg banar ny väg till jämställdhet och inkludering - IoT Sverige

<h2>Rör dig bakom fasaden och öka angelägenheten i samtalet</h2>
<p>Jag har genom åren deltagit på otaliga digitaliseringskonferenser och nätverksträffar med mera. Jag har länge noterat att många evenemang följer samma mönster. Repetition är kunskapens moder brukar det heta, men visst blir man otålig när öppna dörrar gång på gång slås in?</p>
<p>De tillfällen vi träffas bör vi lägga mer tid på det som är angeläget och inte ödsla tid på att bevisa det vedertagna eller självklara. Vi kan nå bortom det uppenbara genom att öka angelägenheten i samtalen. Du som deltar kan bidra genom att, utöver framgångssagorna, även ta med det som varit svårt eller blivit fel. Du som lyssnar kan bidra till ökad relevans genom att ställa frågor. Våga ställa nyfikna frågor och på så sätt driva samtalet i en riktigt bortom det på förhand givna.</p>
<h2>När hinder överskuggar möjligheterna</h2>
<p>Inte sällan möter jag uttalanden i stil med: ”det ligger i den svenska förvaltningsmodellen”, ”Lagen om offentlig upphandling tar otroligt mycket tid och resurser och i slutändan får vi inte de lösningar som motsvarar våra behov”, ”lagstiftningen släpar efter, rättsliga hinder bromsar digitaliseringen”, ”vi är organiserade i stuprör vilket gör samarbete och beslutsfattande svårt”…</p>
<p>När hinder överskuggar möjligheterna riskerar vi att bli handlingsförlamade och dränerade på energi. Vi på IoT Sverige säger ofta att vi är ett modigt program. Det betyder att vi vågar ta tag i de tuffa och svåra frågorna, inte backa för det som är komplext och komplicerat. Med det sagt sätter vi dock alltid möjligheterna i första rummet. Vi låter möjligheterna ta plats och prägla vår tillvaro.</p>
<p>Innovation och innovationsmetoder kan hjälpa oss framåt särskilt då hög komplexitet och osäkerhet råder. Det finns hinder och utmaningar visst, men det går att komma vidare genom att: göra-lära-göra-lära! Vi kan tänka mixen hinder och möjligheter som blandsaft. Späder vi 1 del hinder med 3 delar möjligheter får vi ett bra resultat.</p>
<h2>IoT Forum, en arena där vi delar och lär av varandra</h2>
<p>För att driva på innovation och ökat användande av IoT skapar vi en plattform för att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan varandra. Vi kallar satsningen för IoT Forum. Den kommer att rymma allt från nätverksmöten, kunskapsseminarier, workshops, kunskapsunderlag i form av bloggar och mycket mer. Vi vill skapa en kultur där kärnan är att generöst dela mellan varandra. Vi hoppas på att både du, oavsett om du representerar en aktör i näringslivet, offentlig sektor, akademi eller civilsamhället vill fortsatta tillsammans med oss. IoT Forum blir som ett enda stort knytkalas för IoT.</p>
<h2>Det finns flera sätt att lyckas </h2>
<p>Ha tålamod med varandra och kom ihåg att det ofta inte finns ett svar, en sanning eller ett sätt att lyckas med IoT och samverkan. IoT har tveklöst givit oss nya innovationsverktyg. Vi har redan upptäckt stor potential och många möjligheter, men vi befinner oss bara i början av den upptäcktsfärden. Det finns så mycket mer att skapa och att upptäcka. Jag ser fram emot att få göra det tillsammans med dig och lovar att vi ska göra vårt yttersta för att underlätta för ökad innovation och samverkan. Jag hoppas innerligt att du vill vara delaktig i arbetet med att skapa ett bättre liv för alla i en sammankopplad värld!</p>


"Vi kan tänka mixen hinder och möjligheter som blandsaft. Späder vi 1 del hinder med 3 delar möjligheter får vi ett bra resultat."

IoT Sveriges programchef Olle Bergdahl bloggar om vikten av samverkan för att lösa problem och överbrygga samhällsutmaningar.

Blogg

Blogg

Slutspel och systeminnovation i Karlstad

Senaste blogginlägg

Vilka effekter når satsningar på smart stad?

Hållbarhet – ledmotiv för den smarta staden

”Ställ krav på standardiserad IoT”

EU:s dataområden banar väg för sömlöst Europa

Låt oss använda IoT för att skapa trygga offentliga miljöer

MIMs – nyckeln till interoperabilitet?

Internationalisering: Att hitta hem i det stora och det lilla

Digitala verktyg banar ny väg till jämställdhet och inkludering

Vi har varken tid eller råd att avstå samverkan