In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat drygt 140 IoT-projekt, mestadels inom offentlig sektor, med nästan en halv miljard kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Moderator för spåret Teknikens roll i ett inkluderande samhälle på IoT Sveriges slutkonferens 19 mars 2026 - samt VD och jämställdhetsexpert på Add Gender AB

<p>Under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 dök vi rakt ner i digitaliseringens absoluta hjärta. Som moderator hade jag förmånen att guida ett samtal som bevisade en gång för alla: jämställdhet och inkludering är inga trötta ”add-ons” som man strösslar på i slutet. Det är själva operativsystemet för teknisk excellens och verklig samhällsnytta. Jag var själv med och medskapade IoT Sveriges jämställdhetsstrategi för 10 år sedan och då var vi oroliga att det skulle sluta som en “papperstiger”. Men på slutkonferensen för innovationsprogrammet så fick vi bevis på att den inte blev det, utan det blev ren magi av arbetet med inkludering och jämställdhet. Och det lyftes till och med upp på stora scenen som en av programmets absoluta spjutspetsar, så häftigt!</p>
<h2>Inkludering som vår vassaste kvalitetsstämpel</h2>
<p>Panelen då, jo där slog vi fast att teknik aldrig är neutral. När vi vågar ställa de obekväma frågorna tidigt, höjer vi ribban för allt vi skapar. Paneldeltagaren Sophia Ivarsson från Vinnova satte fingret på det: de projekt som vågar titta på vem tekniken är till för, når en helt annan nivå av excellens. Vi bygger inte bara prylar; vi bygger framtidens digitala system utan att programmera in gårdagens fördomar (vi hann med att prata lite AI på detta temat också, självklart).</p>
<h2>Att tala framför historiens pionjärer</h2>
<p>För panelen befann vi oss i det anrika <em>Kvinnostrategirummet</em> på Uppsala universitet. Att stå där, omgiven av Birgitta Hallbergs monumentala väv <em>Kvinnliga strateger</em> som skildrar akademins pionjärer, gav samtalet en enorm tyngd. På väggen hängde också väven av Karin Westman Berg på sin cykel – hon som tilldelades professors namn 1982, samma år som jag föddes. Det kändes som om historiens vingslag gav oss modet att vara precis så modiga och framåtblickande som vi behöver vara idag.</p>
<figure id="attachment_30675" aria-describedby="caption-attachment-30675" style="width: 800px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30675 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg" alt="Pernilla Alexandersson, vd AddGender" width="800" height="600" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg 800w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-768x576.jpeg 768w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption id="caption-attachment-30675" class="wp-caption-text">Pernilla Alexandersson framför Birgitta Hallbergs monumentala väv ”Kvinnliga strateger”, i Universitetshuset i Uppsala.</figcaption></figure>
<h2>Att bygga broar över ”medvetenhetsluckan”</h2>
<p>Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhetsluckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag. Ett exempel på detta var frågeställningen vem bär egentligen vattnet? Anders Nilsson (från ett IoT-projekt i Tjörns kommun Ingen H2O brist med säker IoT-list, och sitt bolag Rethink AB) gav oss en rejäl tankeställare. Genom att använda en enkel lathund för inkludering insåg en hel VA-organisation att kriskommunikation måste landa rätt. Om vi inte vet vem i hushållet som faktiskt rattar vattenförsörjningen – hur ska vi då kunna säkra deras trygghet? Vi fick också lära oss mer om data som ger alla kroppar rättvisa: Ida-Märta Rhen (från projektet iErgonomics på Region Stockholm och forskare på KTH) visade hur IoT förvandlar luddigt ”tyckande” till stenhård mätdata. Genom att mäta belastning på olika kroppstyper – i allt från vårdens korridorer till byggsvängens tunga lyft – kan vi äntligen designa en arbetsmiljö som håller för oss alla, oavsett anatomi.</p>
<h2>Digital stolthet och mänskliga kramar</h2>
<p>En annan lärdom vi fick med oss var att teknikens sanna värde uppstår först när den landar mjukt hos människan. Natalie Simander från Tyresö kommun berättade om den digitala undersköterskan – ett projekt som gav mig gåshud. Här förvandlades teknikrädsla till ren digital stolthet. Att se hur de genom att ha användarna av tekniken i fokus, lyckades inkludera de ensamma herrarna, som tidigare stått utanför det digitala ekosystemet… Det är ett kvitto på att den mänskliga länken är oersättlig.</p>
<h2>Infrastruktur: vår demokratiska ryggrad</h2>
<p>Från industrins horisont påminde Patrik Sandgren (som är Näringspolitisk expert inom digitalisering på Teknikföretagen, och dessutom sitter i IoT Sveriges styrelse) oss om att digital infrastruktur är en demokratisk garant &#8211; för att hela Sverige ska leva. Det handlar om systeminnovationer som kopplar ihop oss utan att lämna någon vid vägkanten. Det är så vi säkrar svensk konkurrenskraft – genom att vara smartare och schysstare.</p>
<h2>Slutsats: vi har hittat konverteringsnyckeln!</h2>
<p>Vi enades om att vägen framåt handlar om att hitta ”konverteringsnyckeln” – konsten att översätta vackra jämställdhetsmål till operativ kraft. Som en till av pandeldeltagarna Lars Oestreicher (forskare inom funktionsrätt på Uppsala universitet) så klokt sa: den digitala exkluderingen är ett samhällsfenomen och inte ett problem för individen. Lars sitter i styrelsen för <em>Centrum för Forskning om Funktionshinder</em> och <em>Nordiska Nätverket för Forskning om Funktionshinder</em>. Jag fick lära känna honom som datavetaren som vågar ifrågasätta den allra hetaste tekniken, när den inte är till individens bästa. Och det inspirerade verkligen mig att våga vara kritisk &#8211; med målet att addressera inkluderingsbehovet som det viktigaste för användarna av våra uppkopplade ting.</p>
<h2>Mina tre största ”take-aways” från dagen:</h2>
<ul>
<li>Teknik har ett hjärta: inkludering är bränslet för att nå målet om världens bästa service.</li>
<li>Siffror ljuger inte: objektiv mätdata i arbetsmiljön stänger gapet och skapar verklig rättvisa.</li>
<li>Bredda blicken, höj värdet: fler perspektiv tidigt i processen ger både högre marknadspotential och varmare samhällsnytta.</li>
</ul>
<p>Tack till min fantastiska panel: Natalie, Anders, Ida-Märta, Sophia, Patrik och Lars. Ni bevisade att framtiden inte bara är digital – den är mänsklig! </p>
<p></p>


"Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhets­luckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag."

Läs Pernilla Alexanderssons blogginlägg från IoT Sveriges slutkonferens. Hon skriver om teknik och inkludering, reflektioner från det spåret.

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi - IoT Sverige

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Comment

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SVJamstalldhet-foto-Adobe-Stock.jpg

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/9c72cefad19d2a2d78777ec65b204ac8bfd544a417918fb3805bfae0dc58408f?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Björn Hagström är konsult och expert på informationshantering med särskilt fokus på öppna och delade data. Han har tidigare arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>För nästan varje IoT-initiativ börjar med teknik. Sensorer. Plattformar. Visualiseringar. Integrationer. Men ganska snabbt uppstår frågan som är mindre spektakulär – men mycket mer avgörande:</p>
<ul>
<li><em><strong>Hur ska vi dela data?</strong></em></li>
</ul>
<p>Vidare, vem behöver använda datan och hur säkerställer vi att den är begriplig också om tjugo år? Det är här standarder och datadelning slutar vara tekniska detaljer och istället blir strategiska frågor.</p>
<h2>Det vi sällan pratar om</h2>
<p>Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala.</p>
<p>Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. Bra lokalt – men svårt att återanvända, koppla ihop eller bygga vidare på.</p>
<p>Samtidigt vet vi att standardisering kan upplevas som tungt, långsamt och ibland hämmande. Balansen är inte självklar.</p>
<h2>Ett samtal om att det inte är svart eller vitt</h2>
<p>Under seminariet kommer vi att röra oss i spänningsfältet mellan:</p>
<ul>
<li>Öppenhet och kontroll</li>
<li>Innovation och struktur</li>
<li>Lokal frihet och nationell samordning</li>
</ul>
<p>Det finns inga enkla svar. Men det finns verkliga avvägningar. Panelen som deltar representerar kommunal praktik, internationell standardisering, forskningsperspektiv och strategiskt genomförande. Det betyder att vi får flera olika bilder av samma verklighet – från EU-nivå till kommunal vardag.</p>
<p>Och kanske är det just i de skillnaderna som de mest intressanta insikterna uppstår.</p>
<h2>Ökade krav på interoperabilitet</h2>
<p>Vi befinner oss i ett läge där EU:s arbete inom Digital Decade, nya förordningar och ökade krav på interoperabilitet påverkar svenska aktörer mer än någonsin. Det handlar inte bara om visioner, utan om konkret reglering som steg för steg formar hur data ska delas, beskrivas och göras tillgänglig över sektorsgränser.</p>
<figure id="attachment_14718" aria-describedby="caption-attachment-14718" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-14718 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg" alt="Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner." width="640" height="426" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-768x511.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1536x1022.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small.jpg 2000w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14718" class="wp-caption-text">Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner.</figcaption></figure>
<h2>Dela data långsiktigt och effektivt</h2>
<p>Samtidigt behöver kommuner och organisationer leverera konkret nytta här och nu. För en kommun är drivkrafterna ofta interna: effektivare verksamhet, bättre beslutsunderlag, minskad inlåsning till leverantörer och möjlighet att återanvända data mellan förvaltningar. Datadelning och interoperabilitet blir då inte ett EU-krav – utan ett sätt att skapa robustare och mer kostnadseffektiva strukturer över tid. Samtidigt är det få kommuner som lyckas dela data på ett effektivt och långsiktigt sätt.</p>
<h2>Kom och diskutera dessa frågor</h2>
<p>Det är i mötet mellan dessa drivkrafter som de avgörande frågorna uppstår:</p>
<ul>
<li>Hur förenar vi de olika perspektiven?</li>
<li>Hur säkerställer vi att IoT inte stannar vid pilotprojekt – utan faktiskt skapar långsiktigt värde?</li>
</ul>
<p>Det är frågor jag ser fram emot att utforska tillsammans med panelen – och med publiken. Om du arbetar med digitalisering, IoT, smarta samhällslösningar eller datadriven utveckling tror jag att detta är ett samtal du kommer att vilja vara med i.</p>
<h2>Anmäl dig till IoT Sveriges konferens</h2>
<p>Anmäl dig till <a href="https://iotsverige.se/standardisering-och-datadelning">spåret om standardisering och datadelning</a> och var med i samtalet den 19 mars. Det är i den här typen av diskussioner vi lägger grunden för hur framtidens IoT faktiskt ska fungera.</p>


"Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala."

Bild på kugghjul som ska symbolisera standardisering.

Läs Björn Hagströms blogginlägg där han skriver att utan gemensamma standarder, riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. IoT Sverige.

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp - IoT Sverige

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SV-Standarder.jpg

Tomas Westlund har under sina 30 drygt år i elektronikbranschen arbetat med uppkopplade produkter i alla dess former. Numera leder han forskningsområdet Tillämpad IoT på forskningsinstitutet RISE och fungerar som IoT-expert i IoT World. Teknik som gör världen till en bättre plats får hans hjärta att klappa lite snabbare.

<h2>Stort behov av strategiskt arbete med IoT</h2>
<p>2014 startades det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige för att stödja och accelerera användandet av IoT. Efter tolv år av banbrytande innovationsprojekt närmar sig programmet IoT Sverige sitt slut – men behovet av att strategiskt arbeta med IoT slutar inte här. Många utmaningar är fortfarande inte lösta; interoperabilitet, en fraktionerad marknad och begränsningar i bandbredd och produktionsmetoder bromsar fortfarande tillväxten inom IoT samtidigt som efterfrågan på den data som IoT skapar, för bland annat AI och digitala tvillingar, aldrig har varit större.</p>
<p>Så för ekosystemet kring IoT är detta ingen slutpunkt utan bara början på nästa kapitel. Under IoT Sveriges slutkonferensen i Uppsala den 19 mars möts tre strategiska satsningar för att visa hur vi tillsammans säkrar att Sverige förblir en ledande nation inom sakernas internet.</p>
<h2>Från pionjäranda till nationell styrka</h2>
<p>Resan med IoT i svensk offentlig sektor har handlat om att utforska det möjliga. Hundratals piloter har testats, sensorer har placerats ut och dataströmmar har börjat flöda.</p>
<p>Men för att nå den verkliga samhällsnyttan krävs nu något mer än enskilda projekt: det krävs en långsiktig struktur där teknikleverantörer och offentliga behovsägare kan mötas på en stabil och skalbar arena och det krävs att man mobiliserar hela ekosystemet för att förlösa den verkliga förändringspotentialen IoT har för hela samhället.</p>
<h2>Röster från IoT Sveriges strategiska satsningar</h2>
<p>För att fylla tomrummet efter IoT Sverige samarbetar nu tre strategiska projekt inom IoT Sverige:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/iot-world">IoT World</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/konsortiebildning-iot-internetstiftelsen">Konsortiebildning IoT Internetstiftelsen</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/projekt/smart-city-transformation-lab">Smart City Transformation Lab</a></li>
</ul>
<p>Genom att kombinera arbetet med att bilda ett nationellt konsortium med utvecklingen av ett nationellt kompetenskluster, skapar vi en tydlig hemvist för IoT-frågorna. Det ger teknikleverantörer en tydligare marknad att verka på, samtidigt som kommuner och regioner får det stöd de behöver för att gå från tekniska tester till faktisk verksamhetsnytta.</p>
<h2>”Från experimentlust till fas av systematik”</h2>
<p>Ulrika Johansson, IoT World/Linköping Science Park beskriver det som händer nu med dessa ord: &#8221;Vi går nu från en fas av experimentlust till en fas av systematik. Genom att bygga en permanent struktur säkrar vi att den kunskap och de investeringar som gjorts under det senaste decenniet inte går förlorade. I stället vill vi att kunskapen och erfarenheterna kan komma ännu fler till del, och att lyckade projekt kan införas på bredd som permanenta lösningar.&#8221;</p>
<h2>Det räcker inte att tekniken fungerar</h2>
<p>En av de största utmaningarna framåt är den organisatoriska omställningen. Det räcker inte att tekniken fungerar om inte organisationen är redo att förvalta och agera på data. Här spelar arbetet med Smart City Transformation Lab en central roll genom att erbjuda metoder för att arbeta systematiskt med att införa IoT-lösningar i en kommun eller region utan att behöva uppfinna hjulet igen. </p>
<p>”Vi har bland annat tagit fram ett verktyg som vi kallar för IoT-resan som gör det möjligt att skala och sprida lösningar för att jobba effektivt med IoT i kommuner”, berättar Anna Fjällström på RISE/Smart City Transformation Lab.</p>
<p>För näringslivet innebär detta en mognare kundbas som efterfrågar interoperabilitet och datadelning snarare än isolerade lösningar. För offentlig sektor innebär det en trygghet i att de verktyg som utvecklas är hållbara över tid.</p>
<p>&#8221;Sverige behöver en arena där vi kan dela både framgångar och lärdomar. Genom att väva ihop teknisk spetskompetens med verksamhetsnära stöd skapar vi de förutsättningar som krävs för att IoT ska bli en naturlig del av den hållbara stadsutvecklingen&#8221; berättar Mona Ekesryd, IoT-konsortiet/Internetstiftelsen.</p>
<h2>Var med och påverka framtidens ekosystem</h2>
<p>Den 19 mars i Uppsala handlar inte bara om att summera – det handlar om att mobilisera. Vi behöver teknikleverantörer som vill vara med och bygga tekniken, offentliga aktörer som har drivet att leda den datadrivna transformationen och modiga forskare som vågar hitta morgondagens lösningar.</p>
<p>Under passet ”IoT i Sverige bortom 2026” dyker vi djupare ner i hur vi gemensamt bygger det nya ekosystemet. Det är här vi lägger grunden för ett Sverige där IoT bidrar till en renare, jämlikare och mer effektiv framtid.</p>
<h2>Möt oss den 19 mars i Uppsala</h2>
<p>Säkra din plats genom att <a href="https://registration.invajo.com/20f756eb-420b-4152-bb23-fb5b793738c9?page=fec6c8b0-eaa7-4705-aee5-958e03665377">anmäla dig till IoT Sveriges slutkonferens</a>. Möt oss som arbetar inom några av IoT Sveriges strategiska projekt: <a href="https://iotsverige.se/iot-i-sverige-bortom-2026">IoT i Sverige bortom 2026.</a></p>


Efterfrågan på den data som IoT skapar, för bland annat AI och digitala tvillingar, har aldrig varit större.

Betydelsen av att ha en strategi, bild på kulor 

Läs Tomas Westlunds blogginlägg om att vi behöver växla upp det strategiska arbetet med samhällsnyttig användning av IoT.

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet - IoT Sverige

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/02/Strategy-photo-Adobe-Stock-Image.jpg

Kristin Blom är biträdande programchef på IoT Sverige.

<p><em><strong>I detta blogginlägg delar Kristin Blom, biträdande programchef för IoT Sverige, med sig av sina spaningar från Skellefteå.</strong></em></p>
<p>Mötesplats Digitala Västerbotten är ett tvådagarsevent som är digifysiskt, det vill säga det går att delta på plats eller digitalt. Eventet ägde rum i Skellefteå härom veckan och drivs av Region Västerbotten men samlar en mängd människor som jobbar med digitalisering i offentlig sektor i nordvästra Sverige och andra delar av Sverige.</p>
<p>I det digitala uppsnacket innan första dagen konstaterade Lorens Burman, kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå att ”Teknikskiftena skedde tidigare per decennium – nu sker det per timme. Kaffet hinner knappt kallna”.</p>
<figure id="attachment_29646" aria-describedby="caption-attachment-29646" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29646 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-845x1024.jpg" alt="Kristin Blom intervjuar under eventet Digtiala Västerbotten." width="640" height="776" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-845x1024.jpg 845w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-248x300.jpg 248w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-768x930.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar.jpg 1116w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29646" class="wp-caption-text">Kristin Blom blir intervjuad i det digitala uppsnacket till konferensens andra dag.</figcaption></figure>
<h2>Pendelrörelse mellan utopi och dystopi</h2>
<p>Och på samma tema poängterade Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, att det finns en pendelrörelse mellan utopi och dystopi och att alla teknikvågor följer samma mönster. Han drog paralleller till när andra tekniker har introducerats: videobandspelarna gjorde entré på 80-talet, en manick som kunde visa film i hemmet vilket ledde till att man inte behövde vara bunden till en bio eller en tv-tablå för att se film. Sen kom videovåldsdebatten.</p>
<p>Likaså fanns det länge en positiv bild av Internet i början – det skulle befria och lösa problem. Men sen, precis som med andra teknologier, så slog pendelrörelsen tillbaka vid 2016 när vi såg Brexit-omröstningen, Wikileaks och Trumps första valvinst.</p>
<p>Nu tror vi att AI kommer att transformera samhället på ett djupgående plan – samtidigt som vi pratar om att AI-bubblan kommer att spricka snart. Har vi haft en övertro på språkmodeller som kan gissa nästa ord i nästa mening och lösa många andra problem?</p>
<p>”När ett nytt medium gör entré så pendlar vi mellan oro å ena sidan och övertro å andra vilket leder till känsloladdade debatter och teknikpanik. Om några år har AI-verktyg kanske, precis som videobandspelaren gjorde, hittat sin väg in i vår vardag på ett odramatiskt sätt”, konstaterade Simon Lindgren.</p>
<figure id="attachment_29664" aria-describedby="caption-attachment-29664" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29664 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1024x575.jpg" alt="Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet." width="640" height="359" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1024x575.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1536x863.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon.jpg 1904w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29664" class="wp-caption-text">Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet.</figcaption></figure>
<h2>Kultur och ledarskap</h2>
<p>Att digitalisering inte främst handlar om tekniken i sig utan om kultur och ledarskap är något vi på IoT Sverige har lärt oss under alla år. Och det togs också upp av flera på konferensen.</p>
<p>”Det blir sällan som man tänkt sig. Och det gäller oavsett om man pratar om kris eller införande av ny teknik. Man måste våga testa och göra om. Det behövs ett modigt ledarskap som tillåter det”, sade Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå kommun. Och senare i en paneldebatt fokuserade hon på hur medarbetarskapet också är viktigt, inte bara ledarskapet. ”Alla medarbetare har ett ansvar att driva i den riktning som man vill gå. Här blir det extra viktigt när det kommer till implementering och att involvera alla medarbetare. Här behövs också att man stöttar sin chef i dennes ledarskap”.</p>
<p>Malin de Verdier, vd på Adda, var inne på samma spår ”Förändringsledarskapet är viktigt – ett ledarskap som orkar finnas i ett sammanhang där allt inte är givet och det kräver mod. Digitalisering är inte främst en teknisk fråga, utan det handlar om kultur och att våga se helheten.”</p>
<h2>Klimatkris, robusthet och beredskap</h2>
<p>Klimatkris, robusthet och beredskap hade också en central roll i diskussionerna. Det handlar om vikten av att äga sina egna system och resurser. Bästerbotten, förlåt Västerbotten, var tidiga med att bygga ut fibernätet och det med så god kapacitet att när andra regioner hade slut på bandbredd i sina nät under pandemin hade Västerbotten mer än den dubbla kapaciteten över när de hade som mest belastning. Hur kan denna överkapacitet användas framgent – nu när AI står för dörren?</p>
<p>IoT Sveriges styrelseordförande Angelica Hafström deltog också och sa på ett seminarium: ”Nu ser vi att teknologier går från att vara ”nice to have” till ”need to have”. Hur kan samma lösningar som vi redan har bli en verktygslåda för det civila försvaret? Exempel: Vi övervakar elförbrukning, buller och vattenkvalitet – kan samma system upptäcka sabotage, larm vid tryckvattenfall i VA, eller hitta termiska avvikelser i elnätet?”</p>
<figure id="attachment_29658" aria-describedby="caption-attachment-29658" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29658 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1024x644.jpg" alt="Panelsamtal under Mötesplats Digitala Västerbotten 2025." width="640" height="403" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1024x644.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-300x189.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-768x483.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1536x966.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-2048x1288.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29658" class="wp-caption-text">Panelsamtal. Från vänster Andreas Hedlund, moderator, Skellefteå kommun, Angelica Hafström, ordförande IoT Sverige, Adam Kjellgren, samordnare E-nämnden och Malin De Verdier, vd Adda.</figcaption></figure>
<h2>Regleringar och standardisering</h2>
<p>Anna Eriksson, GD på DIGG, deltog på distans från Bryssel och pratade om hur man inom EU går all-in och ser digitalisering som en lösning på de problem vi har. ”Vi gör för lite av de EU-regleringar som finns vilket gör att det inte hänger ihop. Vi måste våga och vilja använda det som kommer från EU”, sade hon.</p>
<p>Mona Ekesryd som finns på Internetstiftelsen och som driver ett strategiskt projekt inom IoT Sverige var också inne på samma spår: ”Vi har sett både inom IoT Sverige och från Internetstiftelsen att marknaden är fragmenterad och alla gör på sitt eget lilla vis, vi har inga standarder vilket vi borde ha eftersom det skulle frigöra resurser som vi skulle kunna lägga på annat. Vi behöver bli ett datadrivet samhälle där vi kan fatta riktigt bra beslut baserade på data och fakta.”</p>
<figure id="attachment_29670" aria-describedby="caption-attachment-29670" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29670 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-1024x922.jpg" alt="Mona Ekesryd, Internetstiftelsen under eventet Digitala Västerbotten." width="640" height="576" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-1024x922.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-300x270.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-768x692.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd.jpg 1046w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29670" class="wp-caption-text">Mona Ekesryd, Internetstiftelsen, i samtal med moderatorn Andreas Hedlund, Skellefteå kommun</figcaption></figure>
<h2>Samverkan som verktyg</h2>
<p>Samverkan är en central del av lösningarna, det var återkommande i nästan samtliga diskussioner: att lära av varandra, dela lösningar, träffas och nätverka – som här i Västerbotten. Eller för att låna Angelica Hafströms ord ”Att samverka på riktigt – det värker. Det låter enkelt men det är det inte i verkligheten”.</p>
<p>ADDA och SKR lanserade DELA-plattformen på Kvalitetsmässan som handlar om hur vi kan hjälpas åt att dela goda exempel på digitalisering. ”Ett av de krav som finns för att få komma in i plattformen är att det måste finnas ett beslut om breddinförande – vilket har visat sig vara ett nålsöga. Hittills har bara 25 exempel klarat detta och finns att titta på i plattformen”, berättade Malin de Verdier. Hon uppmuntrade alla att inkomma med förslag som kan visas på DELA, det finns så många initiativ som pågår. Så många synergier att ta till vara på genom att dela och samverka. </p>
<h2>Spaningar på nutid och framtid</h2>
<p>Sist av allt i konferensen fick vi lyssna på spännande spaningar av Fredrik Hildebrand som är trend- och framtidsspanare. Han har besökt South-by-Southwest-konferensen i Austin de senaste nio åren och konstaterade att Austin är ett mecka för Tech-trendspaning och en stad där leveransrobotar kör runt på trottoarerna för att leverera mat och där du kan boka dig en självkörande bil genom Uber.</p>
<p>Fredrik pratade om GoodTech i motsats till BadTech, det som avgör är som bolaget är till för. Är det till för ledningen (och som går att påverka politiskt) eller för människorna, det vill säga behovsägarna? Enligt Fredrik är exempel på GoodTech-bolag meddelandeappen Signal, medieplattformen Bluesky och IBM. Medan Twitter ett exempel på ett bolag som gjort resan från GoodTech till BadTech. Han varnade också för att AI-tjänsterna inte blir bättre än vad vi människor är. Så länge vi inte är inkluderande eller demokratiska så kommer inte heller AI att vara det: AI är ju stora people-pleasers. Vi behöver helt enkelt skärpa till oss själva för att få bättre och mer etiska AI-tjänster.</p>
<p>Och ungefär där är vi tillbaka där vi började, genom att konstatera att datadriven kultur byggs av människor, inte teknik. Här i Bästerbotten kan vi konstatera finns det gott om människor som bygger kultur för att kunna fortsätta digitaliseringsresan.</p>


Bild på scenen under eventet Mötesplats Digitala Västerbotten.

Bild från Mötesplats Digitala Västerbotten. 

I detta blogginlägg för IoT Forum blogg, delar Kristin Blom med sig av sina spaningar från Mötesplats Digitala Västerbotten.

Datadriven kultur byggs av människor - IoT Sverige

Datadriven kultur byggs av människor

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Motesplats-Digitala-Vasterbotten.jpg

Therese Balksjö är senior strateg på RISE och projektledare för IoT Sveriges strategiska projekt Smart City Transformation Lab.

<p><em>Fredag 27 juni 2025, Visby</em></p>
<p>Almedalen 2025 är alldeles strax slut. Jag stannar kvar lite längre den här gången. Nu, på fredagskvällen, promenerar jag genom kullerstensgatorna och torgen som för bara några timmar sedan myllrade av människor, samtal, skratt och möten. Nu är det nästan tomt, förutom runt Almedalscenen där Ebba Busch just nu pratar om en ny tid. Jag fortsätter ner mot havet. Här på Gotlands vita stenstrand hittar jag en plats för reflektion.</p>
<figure id="attachment_26273" aria-describedby="caption-attachment-26273" style="width: 256px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26273" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Therese-Balksjo-selfie.jpg" alt="Therese Balksjö selfie" width="256" height="265" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Therese-Balksjo-selfie.jpg 912w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Therese-Balksjo-selfie-290x300.jpg 290w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Therese-Balksjo-selfie-768x796.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 256px) 100vw, 256px" /><figcaption id="caption-attachment-26273" class="wp-caption-text">Therese Balksjö.</figcaption></figure>
<h2>Här får de riktigt stora frågorna plats</h2>
<p>Almedalen, en plats där vi vrider och vänder på de riktigt stora frågorna. Frågor utan enkla svar, som kräver handling snarare än perfekta planer. Samtidigt lyfts utmaningarna, trögheten i systemen, brist på överblick på grund av ”silofiering”, behov av ny kompetens, horisontella affärsmodeller att ”leda i osäkerhet” med tillit och med mod, i kris och krig och samhällstransformation.</p>
<figure id="attachment_26267" aria-describedby="caption-attachment-26267" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26267 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Hav-i-Visby-967x1024.jpg" alt="Vy över havet från Visby." width="640" height="678" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Hav-i-Visby-967x1024.jpg 967w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Hav-i-Visby-283x300.jpg 283w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Hav-i-Visby-768x813.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Hav-i-Visby.jpg 1142w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26267" class="wp-caption-text">På Gotlands vita stenstrand hittade Therese Balksjö tid för reflektion.</figcaption></figure>
<h2>Fokus på &#8221;görandet&#8221;</h2>
<p>I år noterar jag i Almedalen ett starkt fokus på ”görandet”. Vi bygger medan vi går, våra problem är wicked och kräver wicked solutions. Och visst har vi sagt det förr, men nu upplever jag att det ligger extra beslutsamhet i orden. Vi pratar beredskap, samarbete i regulatoriska sandlådor och samhällsutveckling i omställningslabb.</p>
<p>Mitt i allt detta spelar IoT en kritisk roll eller borde göra det. Därför deltog IoT Sverige i Almedalen med en stark delegation och tre seminarier som satte ljuset på Internet of Things roll i en tid av omställning. Där handlade det om människa, makt och motstånd i omställningens tid och där är IoT är ingen sidofråga utan en helt nödvändig pusselbit.</p>
<p>Samtidigt visar siffrorna från Almedalen (i alla fall på ytan) något annat. I år pratades det (enligt det officiella Almedalsprogrammet) mest om hållbarhet och klimat, säkerhet och beredskap, AI och digitalisering samt vård och omsorg. AI nämns i 257 evenemang, digitalisering i över 250 men IoT bara i 5 (varav 4 av dem arrangerades av IoT Sverige och/eller dess strategiska projekt).</p>
<h2>På spaning efter det osagda</h2>
<p>Det säger något. Seminariet som vi i Smart City Transformation Lab arrangerade tillsammans med vårt systerprojekt IoT World samt AI-partnerskapet på RISE lyfte just detta. På temat ”Spaning efter det osagda i Almedalen och det &#8221;ogjorda&#8221; ute i våra verksamheter” samtalade panelen om varför IoT och data är avgörande för hållbar utveckling, och varför vi måste prata mer om hinder och behov och ställa om våra organisationer för att lyckas skala upp nyttan i praktiken. För rent krasst är det ju faktiskt så att: utan (IoT-)data ingen AI, ingen beredskap och säkerhet och ingen hållbar utveckling.</p>
<figure id="attachment_26279" aria-describedby="caption-attachment-26279" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-26279" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Visby-ringmur--848x1024.jpg" alt="Bild på del av Visby ringmur." width="640" height="773" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Visby-ringmur--848x1024.jpg 848w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Visby-ringmur--248x300.jpg 248w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Visby-ringmur--768x928.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Visby-ringmur-.jpg 1015w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26279" class="wp-caption-text">Therese Balksjö hittade tid att strosa runt i Visby när de flesta hade åkt hem från årets Almedalsvecka.</figcaption></figure>
<h2>Jämställdhet och inkludering </h2>
<p>En spaning gör mig extra stolt. Jag ser en stark kvinnlig representation. I paneler och som talare, som kommundirektörer, förändringsledare, politiker, AI-experter, teknikutvecklare och modiga gränsgångare. De är förebilder som formar framtiden och som verkligen behövs. Synlighet, jämställdhet och inkludering är en förutsättning för ett jämlikt och hållbart samhälle.</p>
<h2>Det är i mellanrummen det händer</h2>
<p>Min sista spaning handlar om det som har börjat bli känt som mellanrummen i Almedalen. Utrymmet mellan uppstyrda seminarier och paneldebatter (som oftast inte innehåller så mycket av debatt egentligen utan mer av inbördes medhåll i uppdelade branschforum). Jag inser att det som jag uppskattar allra mest här i Almedalen är just att få mötas, träffas spontant. Lära känna nya människor, öppna upp helt nya perspektiv i samtalen och så små ”samarbetsfrön”. Krama om varandra och känna att vi är en gemenskap.</p>
<h2>Framtidstro att ta med sig hem</h2>
<p>Det finns så mycket hopp och framtidstro i Almedalen och jag är övertygad om att den följer med i väskorna hem på Gotlandsfärjan. Det var någon som sa här i Almedalen att ”Whatever the problem, community is the solution”.<br />
Tack Almedalen. Tack alla jag har mött. Vi ses snart igen.</p>
<p>För fortsättning följer. Nu sätter vi IoT på agendan. Tillsammans!</p>


"Rent krasst är det ju faktiskt så att: utan (IoT-)data ingen AI, ingen beredskap och säkerhet och ingen hållbar utveckling."

Therese Balksjö, projektledare för Smart City Transformation Lab, reflekterar över årets Almedalsvecka. Om samtalen i mellanrummen.

Mellanrum, motstånd och möjligheter - IoT Sverige

Mellanrum, motstånd och möjligheter

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/07/Farja-fran-Gotland-foto-Adobe-Stock.jpg

Tomas Westlund är forskningsområdesledare tillämpad IoT på RISE och Klas Palm är forskare vid Uppsala universitet.

<h2>IoT och maktförändringar i samhället</h2>
<p>Höjer man blicken något till samhällsnivå sker maktförändringar även där vissa yrkeskategorier får ny makt och andra yrkeskategorier får mindre makt. Kanske är det plötsligt IT-avdelningen som styr över arbetsprocesser som tidigare ägdes av den egna arbetsgruppen? Men maktförskjutning genom introduktion av IoT sker också på en global nivå. Där de som kan samla på sig data från miljontals prylar och miljontals människor får ny makt över både prylar och människor över hela vår jord. När den data, som IoT-prylar genererar, bearbetas med artificiell intelligens, skapas nya möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.</p>
<figure id="attachment_26100" aria-describedby="caption-attachment-26100" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-26100 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-1024x648.jpg" alt="Synskadad går över övergångsställe med käpp." width="640" height="405" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-1024x648.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-300x190.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-768x486.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-1536x972.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Synskadad-med-kapp-Adobe-Stock-2048x1296.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-26100" class="wp-caption-text">Vi kan använda uppkopplad teknik för att jämna ut förutsättningar för olika grupper, till exempel ge synskadade ett mer rörligt liv, eller äldre och sjuka en möjlighet att bo kvar i hemmet, skriver författarna. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Tech-miljardärernas makt över data</h2>
<p>Det finns risker och möjligheter med den här maktförskjutningen. Tekniken kan användas för att decentralisera och därmed flytta makt från samhälle till medborgare eller ge mer likvärdiga möjligheter till åsidosatta grupper. Samtidigt visar forskning att vissa frontfigurer inom Tech-industrin drivs av elitistiska och samhällsomstörtande ideologier. Vi kan ställa oss frågan vad det uppstår för risker när dessa Tech-aktörer får tillgång till data från 100-tals miljoner (eller miljarder) användare av uppkopplad teknologisk utrustning som vidarekommunicerar personlig och känslig data.</p>
<h2>Demokratisk utveckling behövs</h2>
<p>Det är viktigt att vi nu agerar för att möjliggöra en positiv, värdebaserad och demokratisk maktförskjutning genom ökad användningen av Internet of Things.</p>


"Kanske är det plötsligt IT-avdelningen som styr över arbetsprocesser som tidigare ägdes av den egna arbetsgruppen?"

Smarta prylar som kan samla in information och prata med varandra förändrar maktstrukturer. Läs blogginlägg om detta.

Om Internet of Things och makt - IoT Sverige

Om Internet of Things och makt

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/06/Gron-Hulken-e1749454404338.jpg

Masoom has a background in trusted computing, with a particular focus on attestation. He completed his Master's degree in India and earned his PhD from the University of Padova.  Prior to joining Chalmers, he worked as a postdoctoral fellow at COSIC, KU Leuven. His research interests include IoT security, lightweight attestation, and swarm security.

<h2>Remote <b>Attestation</b></h2>
<p>If our water, energy, and healthcare systems are becoming more connected, who is ensuring they remain safe from tampering or misuse? That question now defines my research and professional path: making connected systems trustworthy through a technology called Remote Attestation (RA). As I start my research career in Sweden, I hope to connect with professional municipal workers, water-management technicians and healthcare providers who may benefit from what we&#8217;re developing and help bring these tools into the real world.</p>
<h2>The risks lurking in connected systems</h2>
<p>If you’re a nurse relying on smart medical devices, a municipal worker managing city sensors, a doctor overseeing patient tech, or a water technician controlling treatment systems, you’re already using the Internet of Things (IoT), everyday objects linked to the internet. These tools save time, cut costs, and improve lives. But they’re also targets.</p>
<h2>Real examples hit close to home:</h2>
<ul>
<li>A casino’s network was breached through a hacked fish tank thermostat (Lee Mathews, Forbes) – a proof that even small devices can expose big systems. Imagine a hospital’s patient data leaking the same way.</li>
<li>The Mirai malware turned home cameras and routers into a cyberweapon, crashing internet services worldwide. Any Swedish smart city could face similar chaos.</li>
<li>Stuxnet sabotaged Iran’s nuclear programme by targeting connected industrial systems (Dagens Nyheter, 2010). What if a water treatment plant is next?</li>
</ul>
<p>With 39.6 billion IoT devices projected globally by 2033 (Statista, 2025) and cybercrime costs nearing $10.5 trillion annually (Cybersecurity Ventures, 2020), unsecured systems threaten healthcare, infrastructure, and public safety. Your work depends on tools you can trust and systems that can help ensure we have safe connections.</p>
<figure id="attachment_1646" aria-describedby="caption-attachment-1646" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-1646" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-1024x569.jpg" alt="IoT allt viktigare inom vård och hälsa." width="640" height="356" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-1024x569.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-300x167.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-768x427.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-1536x853.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-2048x1138.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-1646" class="wp-caption-text">Nurses and doctors could rely on RA to ensure patient monitors or insulin pumps are secure, protecting care and privacy without extra hassle. Photo Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Remote Attestation: A simple, powerful fix</h2>
<p>So, what is Remote Attestation? It’s like a security handshake. A trusted system, let’s say, a hospital server or municipal control hub asks a device (a heart monitor, a traffic sensor, a water valve) to prove it’s running the right software and hasn’t been hacked. The device sends back a digital “thumbs up” that’s checked against what’s expected. If it matches, you know it’s safe to use.</p>
<p>Unlike bulky antivirus programs, RA is lightweight perfect for small, low-power devices common in healthcare, water management and city networks. It doesn’t guess at threats; it confirms integrity with certainty. And this research is now ready for prime time, ripe for testing in real-world settings.</p>
<h2>How Remote Assistation could be used:</h2>
<ul>
<li>Healthcare Professionals: Nurses and doctors could rely on RA to ensure patient monitors or insulin pumps are secure, protecting care and privacy without extra hassle.</li>
<li>Municipal Workers: In Sweden’s smart cities, RA could verify that streetlights, waste sensors, or energy grids are uncompromised, keeping services smooth and sustainable.</li>
<li>Water Technicians: RA could check that pumps and sensors in treatment plants are tamper-free, preventing contamination or outages.</li>
<li>Emergency Teams: Drones aiding rescues could use RA to prove they’re under control, not hijacked mid-mission.</li>
</ul>
<h2>Time to test research in real life – a call for test pilots</h2>
<p>Remote Attestation has evolved beyond theory. It’s now at a stage where real-world pilots in hospitals, water systems, or city infrastructure can show its worth. Sweden, with its knack for innovation and public service, is the perfect place to start. If you would like to try this concept in your area of work you could get in touch and together, we can test RA in your environment, <a href="mailto:mdmasoom.rabbani@chalmers.se">mdmasoom.rabbani@chalmers.se</a></p>
<p>&nbsp;</p>


Unlike bulky antivirus programs, RA is lightweight perfect for small, low-power devices common in healthcare, water management and city networks. It doesn’t guess at threats; it confirms integrity with certainty. And this research is now ready for prime time, ripe for testing in real-world settings.

Bild på mänsklig hand som möter digital hand.

Bild som symboliserar mötet mellan den fysiska- och digitala världen. 

Building Trust in a Connected World - IoT Sverige

Building Trust in a Connected World

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/04/Sammankopplad-varld-foto-Adobe.jpg

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Till vardags arbetar han som områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen.

<p>Södermanland är en av Sveriges många regioner som gör mycket rätt när det kommer till digitalisering och införande av digital teknik. Regionen är engagerad och intresserad. Den håller sig ajour med utvecklingen och är mån om att förstå digitaliseringens möjligheter. Den involverar kommunerna, inspirerar medborgarna och underlättar för näringslivet. Sistnämnda aspekt är värd att betona lite extra.</p>
<h2>Tradition och teknisk briljans</h2>
<p>Södermanland har en stark industriell bas med marknadsledande företag som elektronikproducenten EEPAB (Eskilstuna ElektronikPartner AB), maskintillverkaren Volvo CE och låsföretaget Assa Abbloy. Det finns många fler och det tillkommer ständigt nya. I Södermanland kombineras tradition med teknisk briljans och digitalisering. Teknikindustrin när den är som allra finast.</p>
<p>Resan har dock inte varit enkel. Hastigheten på den digitala transformationen har över tid snabbt ökat i hastighet med stark påverkan på företagens hela verksamhet. Hela värdekedjan från produktdesign till eftermarknad förändras. För industrin i Södermanland, liksom i resten av Sverige, har det inneburit ett skriande behov av kontinuerligt arbete för att omforma och utveckla verksamheten. Så har också skett. Ett tecknen är att den digitala mognadsgraden i nuläget (2025) är relativt hög bland teknikföretag. Det är tydligt att den digitala tekniken integreras och skapar värden.</p>
<h2>Digital teknik som verktygslåda</h2>
<p>Med hjälp av snabb, tillförlitlig uppkoppling (konnektivitet) kopplas allt fler fabriker upp och knyts samman med sensorer (IoT), robotar och system för dataanalys. Övervakning och styrning sker i realtid. Med molntjänster öppnas nu ännu fler möjligheter för att använda AI och dra full nytta av den digitala teknikens möjligheter. Digital teknik fungerar i det närmaste som en verktygslåda och en innovationsplattform. Den gör att hela företagens verksamhet kan förändras, förstärkas och förbättras.</p>
<h2>Stora företag tar täten</h2>
<p>Samtidigt är skillnaden i användning fortfarande markant mellan företag av olika storlek. Generellt sett så använder större företag flera olika digitala tekniker och kombinerar dem i mer avancerande tillämpningar. Ett exempel är AI där nära hälften av de större företagen uppger att de har verksamhetsspecifika tillämpningar, att jämföra med runt 15 procent för de mindre och medelstora. Det indikerar att utvecklingen går olika fort och att alla inte har lika lätt att hänga med. Många utmaningar är dock gemensamma. Nästan 80 procent av företagen inom teknikindustrin bedömer att deras egen kunskap hur AI skulle kunna nyttjas i den egna verksamheten är begränsad. Kompetens, tid och resurser räcker sällan till oavsett företagsstorlek.</p>
<h2>Fler goda exempel behövs</h2>
<p>Det är också ett av skälen till behovet av inspiration och goda exempel. Att kunna ha förebilder och lära av de som går före &#8211; oavsett om de är i privat eller offentlig sektor &#8211; gör skillnad. Att få möjlighet att samarbeta med universitet och institut för att testa och utbilda skapar möjligheter. Att våga satsa och prata om framtiden skapar rörelser. Det har region Södermanland förstått, och det är en modell för framgång. Fler borde göra som i Sörmland.</p>
<figure id="attachment_25442" aria-describedby="caption-attachment-25442" style="width: 2048px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25442 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen.png" alt="Diagram" width="2048" height="1017" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen.png 2048w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-300x149.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-1024x509.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-768x381.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-1536x763.png 1536w" sizes="auto, (max-width: 2048px) 100vw, 2048px" /><figcaption id="caption-attachment-25442" class="wp-caption-text">Diagrammet visar användning av digitala tekniker bland Teknikföretagens medlemmar, 2025.</figcaption></figure>


"Digital teknik fungerar i det närmaste som en verktygslåda och en innovations-plattform. Den gör att hela företagens verksamhet kan förändras, förstärkas och förbättras."  

Bild som symboliserar digital transformation.

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Läs hans blogginlägg om hur Södermanland visar vägen för digital transformation.

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation - IoT Sverige

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Digital-transformation-foto-Adobe-Stock-.jpg

Pernilla Alexandersson är en expert inom jämställdhet och hållbarhetsfrågor på Add Gender, där hon arbetar med att utbilda och stödja organisationer i att skapa mer jämställda och hållbara arbetsplatser. Hon är också en av medskaparna till IoT Sveriges jämställdhetsstrategi. Add Gender driver även ett nätverk av normingenjörer som fokuserar på att analysera och utmana normer för att främja inkludering och mångfald.

<h2>IoT och jämställdhet – område i skärningspunkten</h2>
<p>IoT, eller Internet of Things, handlar om data, automation och sammankopplade system. Teknik som styr våra städer, hem och arbetsplatser – och som bär på en enorm potential att skapa en mer hållbar och effektiv värld. Men för vem eller vilka designas dessa system? Vilka behov prioriteras, och vems erfarenheter tas i beaktande?</p>
<p>IoT-lösningar bygger på sensorer som samlar in data som sedan tolkas och bearbetas på olika sätt. Om vi inte aktivt arbetar för att undvika bias i insamling och tolkning av data, riskerar vi att cementera existerande ojämlikheter i tekniska lösningar. Ett klassiskt exempel är hur röststyrda system initialt fungerade sämre för kvinnor på grund av bristande mångfald i utvecklingsfasen. Kan vi se liknande mönster i IoT-lösningar? Och hur kan vi aktivt förebygga dem?</p>
<figure id="attachment_25309" aria-describedby="caption-attachment-25309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25309 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-710x1024.jpg" alt="Pernilla Alexandersson sitter på en stol" width="640" height="923" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-710x1024.jpg 710w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-208x300.jpg 208w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-768x1107.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly.jpg 813w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25309" class="wp-caption-text">De beslut vi tar idag formar framtidens samhälle, teknik och affärsmöjligheter, skriver Pernilla Alexandersson. Foto: Lisbet Spörndly.</figcaption></figure>
<h2>Framtidens IoT – risker och möjligheter</h2>
<p>Att ignorera jämställdhetsfrågan kan bli en dyr historia. Med skärpta regler kring ESG (Environmental, Social, Governance &#8211; det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) och hållbarhet står företag inför krav på att bevisa att deras produkter och tjänster är utvecklade med jämställdhet och inkluderande samhällen i åtanke.</p>
<h3>Utmaningar att hantera:</h3>
<ul>
<li>Bias i IoT-lösningar: Hur säkerställer vi att teknik fungerar för alla, oavsett kön, ålder eller funktionsvariation?</li>
<li>Jämställdhet som affärsstrategi: Hur kan organisationer mäta och prioritera inom jämställdhets- och inkluderingsfrågor för att stärka innovation och konkurrenskraft?</li>
<li>Kopplingen mellan inkludering, normer och innovation: Hur kan vi nyttja kunskapen om detta för att skapa bättre, mer innovativa IoT-lösningar?</li>
</ul>
<figure id="attachment_25351" aria-describedby="caption-attachment-25351" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25351 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1024x484.jpg" alt="Illustration av jämställdhetsmätare." width="640" height="303" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1024x484.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-300x142.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-768x363.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1536x725.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock.jpg 1857w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25351" class="wp-caption-text">Att ignorera jämställdhetsfrågan kan bli en dyr historia. Just nu införs skärpta regler på EU-nivå kring social hållbarhet, skriver Pernilla Alexandersson. Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Vad kan vi göra?</h2>
<p>Att arbeta strategiskt med jämställdhet och social hållbarhet är inte bara en etisk fråga – det är en konkurrensfördel som kommer att göra de tekniska lösningarna bättre. <br />
Genom att:</p>
<ul>
<li>Involvera fler perspektiv i utvecklingsprocessen</li>
<li>Säkerställa att data och AI-modeller granskas för bias</li>
<li>Integrera jämställdhet i strategi och affärsmodeller</li>
<li>Göra könskonsekvensanalyser och genomtänkta, datadrivna prioriteringar</li>
</ul>
<p>kan vi bygga mer relevanta och inkluderande IoT-lösningar.</p>
<h2>Att påverka världen vi lever i om tio år</h2>
<p>Min inre målbild har blivit att jag står bredvid det gamla och bygger något nytt. Jag ser det inte längre som en väg framåt, utan som en omformning av landskapet där jämställdhet blir en självklar del av ekosystemet. På den nya platsen har jämställdhet en bättre position, där blir inte frågan lika svår och komplex eftersom den kommer att vara naturligt integrerad i våra lösningar, inte något som vi måste bända in. När jag tänker så i stället för på det gamla sättet inser jag att det bara är att fortsätta bygga det nya med envishet och kraft. Jag vet nämligen att det vi investerar i nu är den värld vi kommer att leva i om tio år. De beslut vi tar idag formar framtidens samhälle, teknik och affärsmöjligheter. På så sätt är framtiden fortfarande jämställd!</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://addgender.se/">Add Genders hemsida</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/framtidens-iot-ar-inkluderande-och-innovativ">Gratis lunchföreläsning 26 mars (IoT Sverige)</a></li>
</ul>


På den nya platsen har jämställdhet en bättre position, där blir inte frågan lika svår och komplex eftersom den kommer att vara naturligt integrerad i våra lösningar, inte något som vi måste bända in. 

Det funderar vd:n och jämställdhetsexperten Pernilla Alexandersson på Add Gender över i detta blogginlägg.

Är framtiden inte jämställd längre? - IoT Sverige

Är framtiden inte jämställd längre?

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Illustration-huvuden-farger-foto-Adobe-Stock.jpg

Elias är IoT-expert på företaget of Us. Han har arbetat med länsgemensamma införanden av IoT i flera län, medverkar i internationell standardisering av IoT och Digitala Tvillingar samt driver med kollegan Torbjörn Lahrin Arbetsgruppen Standarder & Plattformar som samlar och delar kunskap om IoT och Digitala Tvillingar.

<p>Smart City Expo i Barcelona är ett spännande event. Jämfört med motsvarigheten i Sverige, Stockholm Smart City Expo som jag besökt 2023 och 2024, är eventet i Barcelona mycket större och mer internationellt. Både Amerika och Asien är på plats. Även stor närvaro från Arabländerna. Eventet är stort och många utställare har gått ihop landsvis, och med grannländer, för att bilda delegationer som delar yta på mässgolvet.</p>
<h2>Få sensorer och prylar – fokus på gemensamma utmaningar</h2>
<p>Förutom mässgolvet fanns flera stora scener med paneler och föredrag. Tyvärr gav dessa inte så mycket. Det mesta som sades var generiskt och man kom aldrig in på djupet kring lärdomar eller lösningar. De inofficiella scenerna var desto mer intressanta och där presenterades ofta specifika lösningar och mer djupgående ämnen.</p>
<p>En annan iakttagelse var att det inte var så många faktiska sensorer eller prylar på mässan. I stället dominerade städer och större bolag med ett bredare fokus på projekt och olika typer av gemensamma problem.</p>
<p>Självklart hade AI en stor närvaro. Det hade dock behövts mer fokus på hur IoT-data kan berika maskininlärningsmodeller snarare än hur AI behövs för IoT-funktionalitet.</p>
<h2>Svårt att visa mätbara effekter</h2>
<p>En insikt är att införandet av IoT och tanken om den smarta staden nu är en världsomfattande rörelse. Inte bara något som sker i vissa världsdelar eller några få städer.</p>
<p>Många beskriver sina piloter och att det är svårt att skala upp och samordna alla insamlade data. Man skulle gärna vilja få en sammanhängande bild av alla olika initiativ i staden och regionen. Det är dock svårt då man tacklas med många olika system, organisationer och människor som ska arbeta tillsammans i gemensam riktning. Detta skapar en tröghet som flera jag pratade med uttryckte irritation över. Slutligen var det även en gemensam erfarenhet att man ännu inte kunnat peka på specifika mätbara effekter. Konkreta Business Cases är en raritet.</p>
<h2>Frågorna som ställdes till städerna</h2>
<p>Jag utgick från samma frågor som ställts tidigare år:</p>
<ol>
<li>Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har ni uppnått?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?</li>
<li>Vilka är era största utmaningar nu och kommande 1–2 år?</li>
</ol>
<h2>Så svarade städerna</h2>
<p>Här är ett urval av alla städer som deltog under Smart City Expo World Congress i Barcelona 2024.</p>
<h3>Bordeaux Métropole</h3>
<p>Bordeaux Métropole är en administrativ region i Frankrike som samlar 28 kommuner. Här används IoT bland annat till fastighetsskötsel för idrottsanläggningar. Fortfarande rör det sig om enskilda tillämpningar i varje område och ingen har skalat upp på riktigt ännu. De arbetar fortfarande i vertikaler och det finns ingen gemensam plattform eller gemensamt nätverk för IoT.</p>
<figure id="attachment_24315" aria-describedby="caption-attachment-24315" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24315 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg" alt="Bordeaux monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="475" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-300x223.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-768x570.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux.jpg 1523w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24315" class="wp-caption-text">Bordeaux Métropole samlar 28 kommuner som arbetar tillsammans kring smart stad-lösningar.</figcaption></figure>
<h3>Smart Dublin</h3>
<p>I Dublin har man kommit långt med väderstationer och har även sensorer för översvämningar, samt för livbojar. Man har till exempel kunnat spara in fem heltidsanställningar som tidigare behövde kontrollera livbojarna. Man prioriterar klimatrelaterade lösningar. Bland annat vill man mäta i sina lågutsläppszoner.</p>
<p>Dublin har i upphandlingarna arbetat tillsammans i fyra kommuner, där man i stället för en lösning har upphandlat fyra lösningar. Därefter har varje kommun använt en lösning var. Efter en period har utvärdering skett. Upplever man att en viss lösning är bättre än de andra så har övriga kommuner kunnat byta till den lösningen utan att behöva göra ny upphandling. På så sätt hanterar man risken att upphandla en enda lösning som man sedan är fast med.</p>
<p>En insikt utifrån att upphandla på detta sätt var att de leverantörer som inte erbjöd en helt färdig ”out of the box”-lösning utan i stället sa att de skulle jobba iterativt med att få fram den lösning som i slutändan passade beställaren, var de leverantörer som gjorde bättre ifrån sig och som sedan blev kvar.</p>
<figure id="attachment_24321" aria-describedby="caption-attachment-24321" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24321 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg" alt="Dublin deltog på Smart City Expo i Barcelona 2024." width="640" height="622" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-300x292.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-768x746.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin.jpg 1104w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24321" class="wp-caption-text">Dublin har använt sig av en innovativ metod för upphandling. Fyra lösningar upphandlades och efter att ha testat dem står det kommunerna fritt att byta utan någon ny upphandling.</figcaption></figure>
<h3>Karlsruhe</h3>
<p>I den tyska staden Karlsruhe bygger man ett LoRaWAN-nätverk och mäter bland annat fuktigheten i träd. Man har ännu inga effektmätvärden, men dashboards där man kan se de värden som kommer in.</p>
<p>Utmaningarna kommande år handlar om pengar, resurser och informations- och cybersäkerhet.</p>
<p>Det finns motiverade personer men inget riktigt nätverk där man kan dela information. Det är oklart vem som har vilka sensorer och det är många förvaltningar där människorna inte pratar med varandra. Det skulle behövas mer transparens.</p>
<h3>Tianjin</h3>
<p>I staden Tianjin i Kina använder man IoT för transport samt för att mäta hastigheter och trafik på vägar. Detta genom Green Wave (grön våg), där man koordinerar trafikljus för att kunna optimera trafiken som flödar förbi flera sammanhängande trafikljus. På detta sätt minimerar man antalet inbromsningar och accelereringar, samt tiden då bilar står stilla.</p>
<h3>City of Pilsen</h3>
<p>I Pilsen i Tjeckien arbetar man med trafikhantering, säkerhet, LoRaWAN-nätverk, vattenläckage, luftkvalitet och isbildning på vägar. Bland annat har man 4 000 vattensensorer som mäter vattenläckage och andra sensorer som mäter koldioxid och dammpartiklar. Man använder AI för att göra prognoser.</p>
<p>Utöver IoT arbetar man mycket med att försöka behålla befolkningen i staden, då många flyttar till andra större städer runtomkring i landet eller utomlands. Man arbetar då med att utbilda sin befolkning redan i ung ålder gällande entreprenörskap och företagsamhet. Genom att bland annat stötta innovation genom hackatons och liknande utmaningar för unga och studenter, samt att stötta nystartade företag, försöker man främja företagsamheten i staden för att skapa nya jobb och ett intresse för stadens unga att stanna i staden även i vuxen ålder.</p>
<h3>Rom</h3>
<p>I Italiens huvudstad har man en plan för byggandet av den smarta staden. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk. Framgent tänker man satsa på avfallshantering, mobilitet och säkerhet gällande den smarta staden. För avfallshantering vill man arbeta behovsstyrt och enbart tömma soptunnor när de är fulla i stället för på ett statiskt schema. För trafiken installerar man 2 000 högupplösta 5G-kameror så att man med maskininlärning kan reducera trafikstockningar med hjälp av förutsägbara trafikmönster. Även för att öka säkerheten då man kan övervaka folktäta platser.</p>
<p>De största utmaningarna man ser för detta arbete är i följande ordning: pengar – kompetens – kultur.</p>
<figure id="attachment_24339" aria-describedby="caption-attachment-24339" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24339 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg" alt="Rom deltog med en monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="399" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-768x479.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24339" class="wp-caption-text">Rom deltog med egen monter på mässan. Staden har kommit en bit på väg men utvecklingspotential finns. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk.</figcaption></figure>
<h3>Smart city Berlin</h3>
<p>I Berlin har man ett samverkansinitiativ för den smartare staden som heter Gemeinsam Digital. I detta är ett av projekteten Kiezbox 2.0, vilket är sol- och batteridrivna lådor utplacerade i staden. En funktion för dessa är att bygga ett mesh-nätverk som kan tillhandahålla WiFi till kritisk personal samt vanlig befolkning i nödsituationer i staden. En annan funktion för dessa lådor är att de kan mäta saker så som temperatur, luftkvalitet och ljud. Dessa data kan göras tillgängliga via ett LoRaWAN-nätverk för allmänheten eller olika aktörer i staden.</p>
<p>Ett annat projekt var SmartWater. Detta har som mål att stötta planeringen av en blå-grön infrastruktur i staden. Samtidigt som man vill sätta in dessa förberedande åtgärder för kommande klimatförändringar, vill man också kunna förvarna befolkningen vid till exempel kraftig nederbörd. Konkreta satsningar i detta är: ett digitalt planeringsverktyg för stadsplanering, med fokus på grön och blå infrastruktur; en webapplikation som kan användas för att visualisera de olika delarna i en blå-grön infrastruktur och visa på de positiva effekterna av dessa; ett koncept för digital kommunikation vid risk för översvämningar vid tung nederbörd.</p>
<p>Det tog cirka två att sätta upp samverkansinitiativet, och nu arbetar man med ovan nämnda projekt.</p>
<figure id="attachment_24309" aria-describedby="caption-attachment-24309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24309 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg" alt="Smart City Berlins monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-300x222.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-768x568.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2.jpg 1330w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24309" class="wp-caption-text">I Berlin finns ett samverkansinitiativ för den smartare staden &#8211; Gemeinsam Digital.</figcaption></figure>
<h3>Wiesbaden</h3>
<p>En annan tysk stad på plats var Wiesbaden. Här arbetar man bland annat med ett mobilitetsprojekt DIGI-V, där man använder kameror och sensorer för att få dynamiska trafikskyltar som kan informera om optimala rutter. Man sätter upp dessa kameror och sensorer i trafikljusen längs med huvudgatorna i Wiesbaden och kan då även samla in data om miljön och föroreningar. Man samlar all data i en plattform och med hjälp av den samlade bilden kan man sedan anpassa trafiken i framtiden.</p>
<p>Man försöker få alla olika parter att inte använda egna sensorer eller delar som sedan inte fungerar med resten av systemet. Man försöker också samla ihop och konsolidera all data för att just få en gemensam överblick. De tre svåraste sakerna man ser i detta projekt är: ledning – kommunikation – politik.</p>
<h3>Seongnam</h3>
<p>I Seongnam i Sydkorea började man med IoT 2009 och man mäter bland annat vatten och luftkvalitet. Detta gör man på några specifikt utvalda platser i staden. Man har byggt en digital tvilling för att kunna simulera hur en översvämning av floderna påverkar staden timme för timme, så att man kan planera för en sådan situation. <br />
Man arbetar även mycket med drönare och levererar bland annat både matvaror och medicinska varor med drönare till personer i Seongnams centrala park. Ett problem framöver gällande den smarta staden är att det kommer vara många avdelningar och förvaltningar som ska samarbeta.</p>
<figure id="attachment_24345" aria-describedby="caption-attachment-24345" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24345 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg" alt="Seongnams monter på Smart City Expo." width="640" height="481" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-768x577.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1536x1154.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea.jpg 1620w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24345" class="wp-caption-text">Staden Seongnams monter på Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h3>Liverpool city region</h3>
<p>I regionen Liverpool mäter man luftföroreningar runtom staden Liverpool. Här gör man vissa mätningar som är mer allmänna men även mer exakta mätningar till studier på universitetet. Till exempel har man infört vätgasbussar och vill då mäta om det blir någon förändring i luftkvaliteten när bussarna kör förbi mätstationerna.</p>
<p>Man har tidigare haft initiativ där man velat räkna antalet personer som passerar vissa gator eller områden. Ett sätt man testade var att arbeta med butiker som satte upp sensorer i sina skyltfönster. Antingen sensorer som räknade individer med hjälp av visuell närvaro eller sensorer som kunde känna av när enheter med WiFi-konnektivitet passerade, som mobiltelefoner.</p>
<p>En utmaning är att få en överblick och gemensam kontroll av alla sensorer i staden. Det är svårt med många partnerskap, till exempel alla butiksägare. Kvaliteten från de olika butikerna kunde variera mycket då sensorer flyttades eller riktades om när butiken till exempel möblerade om i skyltfönstret. Den insamlade datan blir då inte alls lika säker eller enhetlig.</p>
<h3>Smart City Busan</h3>
<p>I Busan, Sydkoreas näst största stad, har man använt ett något annorlunda sätt att arbeta med innovation gällande IoT. Man har ett distrikt i Busan som kallas för Eco Delta City, där företag kan göra pilottester för sina produkter och tjänster mot en riktig befolkning. Som ett levande experiment är de som bor i distriktet försökspersoner. Bland annat har man testat hur man med hjälp av sensorer och data kan utrymma byggnader effektivt i händelserna av en jordbävning.</p>
<p>Det man ser som problem med utvecklingen av IoT är att alla använder olika typer av data och datastrukturer, samt olika plattformar och modeller. Till exempel använder varje stad olika varianter av dessa och det blir då svårt att få samtliga att kunna samarbeta och dela data med varandra.</p>
<h3>Malaysia, Smart City Alliance</h3>
<p>Det fanns ingen stad representerad från Malaysia men jag pratade med en person som kände till flera initiativ som pågår i landet. Man mäter mycket relaterat till geospacial övervakning, så som att detektera jordskred vid järnvägsspår eller annan kritisk infrastruktur. Det finns även system för att mäta och hantera parkeringsplatser.<br />
Man köper billiga sensorer och all data är olika eftersom alla kommuner i Malaysia använder olika silo-betonade lösningar.</p>
<p>För att veta hur långt man har kommit som stad i Malaysia har man infört en skala för hur teknologiskt mogna städerna är. I denna skala kan man vara på olika tiers (nivåer). Jag fick förklarat för mig att det för tillfället bara var några få städer som gått upp till en högre nivå. Det som var viktigt var dock att de nu har ett sätt att mäta och jämföra sin teknologiska utveckling. Hade ett sådant system funnits gemensamt i hela världen gällande IoT/Smart Stad hade jag nog inte behövt skriva detta blogginlägg…</p>
<p>Jag fick slutligen veta att Sydostasiens första smart stad-mässa kommer äga rum nästa år och Malaysia är värdland. Håll ögonen öppna för detta som kommer att ske i september 2025.</p>
<figure id="attachment_24333" aria-describedby="caption-attachment-24333" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24333 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg" alt="Malaysias monter på smart stad mässan i Barcelona." width="640" height="363" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-300x170.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-768x435.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1536x871.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia.jpg 1558w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24333" class="wp-caption-text">Sydostasiens första smart stad-mässa kommer att äga rum nästa år och Malaysia är värdland.</figcaption></figure>


Koreas monter på Smart City Expo i Barcelona.

Elias Ågren tar tempen på världens städer under Smart City Expo i Barcelona. Hur smarta är städerna? Hur långt har vi kommit?

Blogg: Hur smarta är städerna 2024? - IoT Sverige

Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Korea.jpg

Blogg

Blogg

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi

Senaste blogginlägg

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

Datadriven kultur byggs av människor

Mellanrum, motstånd och möjligheter

Om Internet of Things och makt

Building Trust in a Connected World

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation

Är framtiden inte jämställd längre?

Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Senaste blogginlägg

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

Nyttan med IoT är tydlig – nu växlar vi upp det strategiska arbetet

Datadriven kultur byggs av människor

Mellanrum, motstånd och möjligheter

Om Internet of Things och makt

Building Trust in a Connected World

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation

Är framtiden inte jämställd längre?

Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp