In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Claes Johannesson arbetar som smart stad-samordnare på Stockholms stad. Under åren 2018–2020 ledde Claes arbetet med att realisera Stockholm stads strategi för en smart och uppkopplad stad. 

<p><strong><em>I detta blogginlägg delar Claes Johannesson med sig av erfarenheter kring Stockholms stads IoT-arbete och ambition att år 2040 vara en av världens smartaste städer. Claes Johannesson arbetar som smart stad-samordnare på Stockholms stad.</em></strong></p>
<p>En stabil och väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att utveckla en smart och uppkopplad stad. Redan 1994 etablerades Stokab, ett kommunalt bolag som skulle leverera fibernät till Stockholms alla fastigheter. Stokab ser alltså till att det finns en digital infrastruktur för de som bor och arbetar i Stockholm. Bolaget har på många sätt blivit en föregångare till flera av världens stadsnät.</p>
<h2>Stockholms smart stad-strategi</h2>
<p>Idéerna om att utveckla Stockholm mot en smartare stad tog fart 2015 och arbetet med att ta fram en strategi påbörjades. I april 2017 antog stadens kommunfullmäktige Strategi för Stockholm som en smart och uppkopplad stad. Strategin innehöll bland annat ett antal principer för inriktning och genomförande. För att realisera strategin etablerades ett program på stadsledningskontoret med ett team av projektledare med uppdraget att samordna och arbeta tillsammans med stadens förvaltningar och bolag.</p>
<p>Programmet inkluderade två tekniska förutsättningsprojekt och tre verksamhets¬utvecklings-projekt. Det ena förutsättningsprojektet handlade om att etablera en plattform för att kunna hantera IoT-data och det andra om hur staden skulle hantera och dela data inom och utanför staden.</p>
<figure id="attachment_22332" aria-describedby="caption-attachment-22332" style="width: 261px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22332 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-261x300.jpg" alt="Claes Johannesson Stockholms stad" width="261" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-261x300.jpg 261w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-891x1024.jpg 891w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-768x883.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac.jpg 937w" sizes="(max-width: 261px) 100vw, 261px" /><figcaption id="caption-attachment-22332" class="wp-caption-text">Claes Johannesson Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Smarta lås, trafikflöden och belysning</h2>
<p>Vilka verksamhetsprojekt som skulle genomföras utgick utifrån behov och förutsättningar för uppskalning. Inom äldreförvaltningen fanns ett behov av att på ett enklare sätt kunna hantera nycklar inom hemtjänsten så projektet Smarta lås etablerades. Trafikkontoret ville få ett bättre trafikflöde i staden så Smart trafikstyrning startades. Trafikkontoret som också ansvarar för en stor del av stadens belysning ville få till ett modernare belysningssystem så projektet Smart och uppkopplad belysning etablerades. Läs mer om projekten på <a href="https://smartstad.stockholm/avslutade-projekt/">smartstad.stockholm</a></p>
<h2>Underskatta inte vikten av testning</h2>
<p>Arbetet med programmet gav både erfarenheter och lärdomar, viktiga för det fortsatta arbetet. Vi konstaterade att arbetet inkluderade flera komplexa lösningar som krävde specialist¬kompetens. Den data som hanterades måste informationsklassas, informationsägare måste utses och ibland krävdes tillstånd, och det kan ta tid. Stadens informationsarkitektur behövde ses över. En utmaning var att arbeta med ny teknik. Ny teknik är ofta omogen och leverantörer lovar ibland mer än vad de kan hålla. Tekniken behöver testas, och testas och återigen testas!</p>
<p>Under arbetet tog vi fram en målarkitektur för IoT- och dataplattformar, en metod för lösningsbeskrivning och anvisningar för datakommunikation och IoT. Information som har delats till flera andra kommuner i Sverige.</p>
<h2>Fortsättningen av projektet</h2>
<p>När programmet avslutades 2020 fanns det fortfarande ingen plattform för IoT-data på plats. Ett nytt projekt IoT Stockholm etablerades med två huvudinriktningar. Att fortsätta arbetet med att upphandla och etablera en IoT-plattform samt att samordna och stötta stadens förvaltningar och bolag med att införa lösningar som innehöll någon form av IoT-lösning.</p>
<h2>IoT-trappan</h2>
<p>För att sprida kunskap inom staden etablerades en intern referensgrupp där tolv förvaltningar och bolag ingick. När referensgruppen träffades delade verksamheterna erfarenheter mellan varandra. Referensgruppen utvecklade också den så kallade IoT-trappan. En trappa som beskriver var ett projekt befinner sig i utveckling mot den Smarta staden.</p>
<figure id="attachment_22353" aria-describedby="caption-attachment-22353" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22353" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1024x579.jpg" alt="IoT trappan" width="640" height="362" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1024x579.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-300x170.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-768x434.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1536x868.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1.jpg 1617w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22353" class="wp-caption-text">IoT trappan, visualiserar de olika stegen i en organisations IoT-resa. Bild: Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Nytt kvalitetsprogram med sikte mot framtiden</h2>
<p>År 2022 kom ett nytt kvalitetsprogram som ersatte Smart stad-strategin. Två av de drivande rösterna säger så här om programmet:</p>
<p>”Vi hade så många olika styrdokument i staden, exempelvis innovationsstrategi, strategi för grön IT, smart stad-strategi samt ett kvalitetsprogram som behövde revideras. Då fick vi i uppdrag av kommunfullmäktige att det nya kvalitetsprogrammets skulle skrivas så att det kunde ersätta flera av de gamla styrdokumenten, en utmaning vi tog oss an med glädje, berättade Kristina Lundevall CDO och en av de drivande krafterna i att ta fram programmet.”</p>
<p>”Många av oss som arbetat inom programmet var oroliga när smart stad-strategin skulle ersättas. Den hade varit ett viktigt stöd men efter att ha läst kvalitetsprogrammet noga insåg vi att det inkluderade de viktigaste delarna, säger Maria Holm, projektledare för IoT Stockholm”</p>
<h2>Testbädd Hornsgatan med mera</h2>
<p>Idag pågår ett flertal IoT-projekt inom staden. På testbädd Hornsgatan kan vi, via multisensorer, se om bilarna följer kravet på att ingå i miljöklassificering 3. I Norra Djurgårdsstaden kan invånare följa sin egen avfallshantering, elever och lärare har fått ett bättre inomhusklimat i skolorna, Stockholm Vatten och Avfall arbetar på att få fram en säkrare kostnadsbild för vattenkunder och personer med hemtjänst har fått en ökad trygghet i och med att nyckelfri hemtjänst har införts.</p>
<figure id="attachment_22343" aria-describedby="caption-attachment-22343" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22343" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-1024x481.png" alt="Bullermätare och kamera" width="640" height="301" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-1024x481.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-300x141.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-768x361.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera.png 1124w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22343" class="wp-caption-text">Bullermätare som mäter buller och klassificerar fordonstyper. Kamera som mäter fordons klimatpåverkan samt radarenhet som mäter hastighet och klassificerar fordonstyper. Foto: Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Central funktion planeras</h2>
<p>Om vi tittar framåt finns det mer jobb att göra. Under flera år har arbetet bedrivits i projektform. Nu planerar vi för att införa en central funktion som håller ihop och stöttar nya initiativ och projekt inom IoT och AI. En gemensam informationsarkitektur ska tas fram. Den centrala IoT-plattformen är äntligen etablerad och vi arbetar fallbaserat med nya införanden till plattformen. Frågorna om hur vi ska hantera gemensam strömmande data tar aldrig slut, något vi arbetar med kontinuerligt. Möjligheten till visualisering ökar med ny eller skapad data. Just nu pågår arbetet med att upphandla en ny geodataplattform vilket kommer att ge oss möjlighet att skapa flera digitala tvillingar.</p>
<p>Stockholms stad har satt ribban högt. Ambitionen är att år 2040 vara en av världens smartaste och mest innovativa städer. Det kan vi nå genom ett gemensamt och datadrivet arbete som bygger på samverkan, innovation och erfarenhetsutbyte. Tack för dagens besök IoT Sverige som också resulterade i formulerandet av detta blogginlägg.</p>


"Tekniken behöver testas, och testas och återigen testas!"

I detta blogginlägg skriver smart stad-samordnaren Claes Johannesson om Stockholms stads IoT-resa och framtidsplaner.

Stockholms resa mot en innovativ och smart stad - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Stockholm-foto-Adobe-Stock.jpg

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Jenny Carlstedt arbetar med digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, med stort fokus på hur data- och informationsflöden. Hon har erfarenhet av regeringsuppdragen inom Smartare samhällsbyggnadsprocess och tagit fram flera vägledningar och guider för framförallt offentlig sektor inom området. Jenny sitter på RISE, Research Institutes of Sweden där hon har ett fokus på datadrivna processer och digitala tvillingar inom samhällsbyggnad.

<h2>Tillgången till data är enorm och det i sig är en utmaning</h2>
<p>AI i sig är ingen ny teknik, den har funnits sedan 50-talet. Det som är nytt är dels att tillgången på data ökat enormt, men framförallt är det kraftfullheten i våra datorer och möjligheten att hantera stora datamängder som drivit utvecklingen framåt. Med lanseringen av ChatGPT för något år sedan blev AI också tillgängligt för den stora allmänheten, och i och med det kunde vi träna algoritmer i oerhört snabb takt.</p>
<p>Men vad innebär detta, när vi står redo att använda tekniken för att ta oss an utmaningarna, men sedan får pausa, eller ge upp, för ”vi hade inte tillräckligt med data”? Det är inte bristen på data som är utmaningen, utan frågan hur (eller om) vi arbetar med att säkerställa att vår data är tillgänglig, trygg och tillförlitlig. Internet of Things (IoT) har möjliggjort att samla in data brett, men vi har fortfarande en bit kvar innan vi fått in våra rutiner och processer för att säkerställa att data skapar de värden som vi tänkt.</p>
<figure id="attachment_18309" aria-describedby="caption-attachment-18309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-18309" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1024x610.jpg" alt="Data foto Adobe Stock" width="640" height="381" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1024x610.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-300x179.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-768x458.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1536x916.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock.jpg 2013w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18309" class="wp-caption-text">Internet of Things (IoT) har möjliggjort att samla in data brett, men vi har fortfarande en bit kvar innan vi fått in våra rutiner och processer för att säkerställa att data skapar de värden som vi tänkt, skriver Jenny Carlstedt. Foto Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Livscykeln för data är cirkulär</h2>
<p>Vi behöver skapa en förståelse i hela våra verksamheter för den omställning som det innebär att arbeta datadrivet. Vi behöver öka förståelsen att det inte är en engångsinsats att köpa in data (eller ett IT-stöd) för att lösa ett problem. Data kräver en kontinuerlig och konstant arbetsinsats, och både tid och resurser behöver finnas på plats för att få till en säker och tillförlitlig hantering av data. Vi behöver ha strategier och processer klara för hur vi hanterar vår, och andras, data från insamling, till tillgängliggörande, till arkivering och radering. Och så klart för återanvändning. För som många andra resurser i samhället är livscykeln för data cirkulär, den slutar inte i arkivet. Eller bör inte sluta där, men det kräver att vi ser över vad vi arkiverar och i vilka format och med vilka uppdateringsprocesser.</p>
<p>Vi har alla sett de många nyttoanalyser som pekar på datas värde, men det är först när rutinerna för att hantera data genom alla dessa faser är på plats som vi faktiskt kan realisera värdena.</p>
<figure id="attachment_3141" aria-describedby="caption-attachment-3141" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-3141" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-1024x307.jpg" alt="Internet of things" width="640" height="192" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-1024x307.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-300x90.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-768x230.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2.jpg 1300w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-3141" class="wp-caption-text">Data kräver en kontinuerlig och konstant arbetsinsats, och både tid och resurser behöver finnas på plats för att få till en säker och tillförlitlig hantering av data, menar Jenny Carlstedt. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Tre byggstenar som måste vara på plats</h2>
<p>Så vad är lösningen? Den ser så klart olika ut för olika organisationer, men i grunden handlar den om tre byggstenar som behöver finnas på plats.</p>
<h3>1. En förståelse för data</h3>
<p>Detta inkluderar en förståelse för datakällorna som används av våra IT-system och i våra analyser. När vi ställer en fråga till ChatGPT – vet vi vilka källor som finns till analysen? Vi behöver känna till standarder och regelverk som finns på marknaden och som kan både underlätta för oss i hanteringen av vår egen data – men också öppnar upp för att skapa sömlösa dataflöden både inom den egna verksamheten och med andra organisationer.</p>
<p>Till förståelsen för data hör också en insikt att nya data och ny teknik möjliggör för nya arbetssätt – och nya sätt att hantera och lösa arbetsuppgifter och utmaningar. Vi behöver innovation och vi behöver nya processer.</p>
<h3>2. En bra hantering av data genom hela livscykelperspektivet</h3>
<p>Vår strategi för hantering av data behöver ta hand om datat i alla delar av livscykelperspektivet. Vilka rutiner och aktiviteter som bör genomföras beror helt och håller på den datamängd som avses. Det blir snabbt stort och komplext, då det finns stora mängder data, av olika karaktär (IoT, geodata, regsiterdata osv), i våra organisationer idag, och det kommer bara finnas fler framöver. Desto viktigare då att hantera dem för vad de är: viktiga grundelement i våra beslutsunderlag. Se till att skapa ordning och reda – och ha en plan för hur ni prioriterar bland datakällor, och hanterar data vid insamling, lagring, tillgängliggörande, dagligt underhåll och förvaltning, vid gallring och arkivering, radering och som nämnts ovan vid återanvändningen.</p>
<h3>3. Möjliggörande organisation</h3>
<p>Att ta hand om och skapa värde av sina data handlar så klart i lika stor grad om att ha en organisation som möjliggör omställningen till datadrivna processer. Tid och resurser för ett kontinuerligt arbete har redan nämnts. Stöd och engagemang från våra ledare behövs också, liksom tydliga målbilder för vad som ska göras. Dessa bör sättas upp utifrån ett verksamhetsutvecklingsperspektiv – snarare än utifrån ett teknikperspektiv. Vilka behov och utmaningar har vi, och vilka av dessa kan vi lösa med stöd av bra beslutsunderlag – och vilka data bygger dessa på?</p>
<p>Som sagt – lätt att skriva – komplext och svårt att få till i våra verksamheter och våra pågående vardagar med nyckeltal som ska uppnås, leveranser som ska göras och tidsplaner som ska hållas. Men samtidigt en så viktig fråga att ta tag i – redan idag.</p>


"Det är inte bristen på data som är utmaningen, utan frågan hur vi arbetar med att säkerställa att vår data är tillgänglig, trygg och tillförlitlig."

I detta blogginlägg skriver Jenny Carlstedt, RISE, om vikten av att ha koll på dataflöden för att kunna nyttja teknikens potential fullt ut.

Vi behöver arbeta datadrivet med IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Data-foto-Adobe-Stock.jpg

Pernilla Alexandersson är en expert inom jämställdhet och hållbarhetsfrågor på Add Gender, där hon arbetar med att utbilda och stödja organisationer i att skapa mer jämställda och hållbara arbetsplatser. Hon är också en av medskaparna till IoT Sveriges jämställdhetsstrategi. Add Gender driver även ett nätverk av normingenjörer som fokuserar på att analysera och utmana normer för att främja inkludering och mångfald.

<p>När jag är ute och jobbar i olika organisationer som förändringskonsult med hållbarhet och Agenda 2030-arbetet, då märker jag att folk är igång! De jobbar med hållbarhet naturligt i projekten och har tagit ställning till ett eller flera av de globala målen. Däremot så märker jag att det kan vara svårare att ta de första stegen mot social hållbarhet och jämställdhet. Många försöker även ta till sig dessa mer sociala mål, såsom nummer 5 jämställdhet och nummer 10 minskad ojämlikhet.</p>
<p>De beskriver för mig hur det känns överväldigande att försöka integrera dessa viktiga principer i sina projekt och verksamheter. Men att komma igång med dessa är avgörande för att skapa en positiv förändring och främja ett mer inkluderande samhälle. Hela Agenda 2030-arbetet bygger nämligen på förhållningssättet att om människor mår bra, ja då tar vi hand om planeten tillsammans.</p>
<figure id="attachment_21954" aria-describedby="caption-attachment-21954" style="width: 203px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-21954 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-203x300.jpg" alt="Pernilla Alexandersson foto Lisbet Spörndly" width="203" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-203x300.jpg 203w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-691x1024.jpg 691w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-768x1137.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb.jpg 813w" sizes="(max-width: 203px) 100vw, 203px" /><figcaption id="caption-attachment-21954" class="wp-caption-text">Pernilla Alexandersson, foto: Lisbet Spörndly.</figcaption></figure>
<h2>Vanliga utmaningar och praktiska tips</h2>
<p>I detta inlägg tänkte jag därför lyfta några av de vanligaste utmaningarna och ge dig några praktiska tips för att komma över hinder och börja arbeta med en mer inkluderande och jämställd verksamhet.</p>
<p>Utmaningar jag har sett:</p>
<ol>
<li><strong>Komplexitet:</strong> Koncepten social hållbarhet och jämställdhet kan vara komplexa och svåra att greppa, vilket kan göra det svårt att veta var man ska börja.</li>
<li><strong>Motstånd:</strong> Ibland möter vi motstånd från olika håll när vi försöker driva igenom förändringar för social hållbarhet och jämställdhet.</li>
<li><strong>Tidsbrist:</strong> Många av oss upplever att vi har för lite tid och resurser för att ägna oss åt dessa frågor ordentligt.</li>
</ol>
<p>Håller du med om utmaningarna? Kan du se fler? Prata gärna högt om detta med några projektkollegor.</p>
<h2>Så kommer du igång/kommer vidare</h2>
<p>Här kommer också några tips för att komma igång eller komma vidare:</p>
<ol>
<li><strong>Utbilda dig:</strong> Ta dig tid att lära dig mer om social hållbarhet och jämställdhet. Det finns gott om resurser och kurser tillgängliga online som kan hjälpa dig att förstå begreppen och deras betydelse. Ett första steg är att läsa delmålen ordentligt under mål 5, 10 eller 16. Det ger en ökad förståelse för vad som är viktigt.</li>
<li><strong>Skapa tydliga mål:</strong> Sätt därefter upp konkreta och mätbara mål för social hållbarhet och jämställdhet i dina projekt och verksamheter. Detta ger dig något att arbeta mot och gör det lättare att utvärdera dina framsteg. Tänk mindre på exakt vad som skrivs i olika projektkriterier och mer hur du kan se till att just ert projekt bidrar till dessa mål. Då faller det andra på plats</li>
<li><strong>Engagera dina kollegor:</strong> Arbeta tillsammans med dina kollegor för att skapa en gemensam förståelse och engagemang för social hållbarhet och jämställdhet. Ju fler som är involverade, desto större blir effekten av era insatser. Ni kanske kan göra tips 1 och 2 ovan tillsammans? Eller ha det som ett uppdrag till nästa projektmöte!</li>
</ol>
<p>Att komma igång eller komma vidare och få resultat med fokus på just social hållbarhet och jämställdhet kan vara utmanande och kanske framförallt överväldigande. Men det är också avgörande för att skapa en mer rättvis och hållbar värld &#8211; ett projekt i taget! Möjliga tips och vägar framåt kan enligt min erfarenhet vara att utbilda oss själva, sätta upp tydliga mål, engagera våra kollegor och lyfta det tillsammans. Kom ihåg att det alltid är bättre att göra något än ingenting alls. </p>


"Kom ihåg att det alltid är bättre att göra något än ingenting alls."

Illustrerad bild på olika människor i profil

Så kommer du igång med social hållbarhet och jämställdhet - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Jamlikhet-manniskor-foto-Adobe-stock.jpg

Olle Bergdahl arbetar som digitaliseringschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Innan dess var han programchef för IoT Sverige och samverkansledare vid Uppsala universitet.

<h2>I början av 1900-talet var sjukvården billig, ineffektiv och ganska farlig. Idag är sjukvården effektiv, patientsäker och mycket dyrare.</h2>
<p>Denna utveckling har lett till högre överlevnadsfrekvenser för många sjukdomar som tidigare var obotliga och bidragit till att vi lever längre och friskare liv. Men med dessa framsteg kommer nya utmaningar, inte minst den demografiska förändringen med en åldrande befolkning. Allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler.</p>
<h2>Kombinera digitalisering med systeminnovation</h2>
<p>Välfärdens största utmaningar finner du inom sjukvården. Kompetensförsörjningen och att säkra den bemanning som behövs, både på kort och på lång sikt, är en närmast olöslig ekvation. Vi behöver tänka och göra annorlunda för att säkra vår gemensamma välfärd. För att lösa de riktigt komplexa problemen ser jag stora fördelar om vi framåt kan kombinera digitalisering med systeminnovation. Syftet med systeminnovation är att adressera komplexa problem och utmaningar som inte kan lösas genom enstaka, isolerade innovationer. På Akademiska sjukhuset integreras digitalisering i våra fyra kärnuppdrag: vård, utbildning, forskning och samverkan. Digitalisering och innovation är viktigt för att stärka vår konkurrenskraft som ledande Universitetssjukhus, och det är samtidigt viktigt för att skapa nytta och värde för dem vi finns till för – nämligen våra patienter.</p>
<figure id="attachment_10474" aria-describedby="caption-attachment-10474" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-10474 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1024x569.jpg" alt="IoT inom vård och hälsa. Foto: Adobe Stock" width="640" height="356" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1024x569.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-300x167.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-768x427.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1536x853.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-2048x1138.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-10474" class="wp-caption-text">För att lösa de riktigt komplexa problemen inom hälso- och sjukvården behöver vi kombinera digitalisering med systeminnovation, menar Olle Bergdahl. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>IoT och andra teknologier möjliggör uppgiftsväxling</h2>
<p>Uppgiftsväxling är ett ord som hörs på Akademiska och på andra sjukhus just nu. Yrkeskategorier som det för tillfället är brist på lämnar ifrån sig arbetsuppgifter till en annan yrkesgrupp som kan utföra dem minst lika bra. Tid kan frigöras för sjukvårdsutbildad personal till mer patientnära arbete. Digitalisering med stöd av IoT, AI och liknande nyckelteknologier spelar en viktig roll i att möjliggöra uppgiftsväxling.</p>
<h2>Taligenkänning genom artificiell intelligens</h2>
<p>Det handlar om att förändra arbetssätt och samtidigt dra nytta av allt digital teknik har att erbjuda. Ett axplock av det som sker är bland annat införande av taligenkänning. En AI-baserad lösning översätter tal till text. Journaldokumentationen sker utan dröjsmål vilket medför ökad patientsäkerhet och leder till tidsbesparingar. Ett annat exempel är vårt utvecklingsprogram för Hälso- och sjukvårdens logistik. Det är stora logistikflöden på sjukhuset i form av förbrukningsmaterial, läkemedel, medicintekniska produkter, personal och patienter. Vi lägger grunden för vår robusta logistikförmåga. Nya logistiklösningar och servicekoncept skapas, IoT och positionering blir självklara delar framåt.</p>
<h2>Omställning till personcentrerad vård</h2>
<p>IoT stödjer även omställningen till en mer personcentrerad vård. I Region Uppsala upphandlas en lösning för egenmonitorering (hemmonitorering) av blodtryck. Vi har haft lösningar för detta inom diabetesvården sedan länge. Möjligheterna är stora för att bredda utbudet framåt för att öka graden av egenmonitorering för olika patientgrupper med kroniska sjukdomar. När provtagning kan ske i hemmet avlastas vården och lösningarna bidrar till ökad trygghet för patienten. Parallellt med detta står vi inför ett stort skifte kring hanteringen av hälsodata i våra journalsystem. I samverkan mellan flera andra regioner och sjukhus i Sverige och internationellt jobbar vi med öppna standarder för hälsoinformatik. När vi strukturerar data och separerar den från applikation skapas helt nya möjligheter att vidareutnyttja hälsodata för vård och forskning.</p>
<figure id="attachment_9482" aria-describedby="caption-attachment-9482" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-9482 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1024x619.jpg" alt="Digitalt vårdbesök från hemmet." width="640" height="387" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1024x619.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-300x181.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-768x464.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1536x929.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-2048x1238.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-9482" class="wp-caption-text">Digitalt vårdbesök från hemmet. Foto: Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Teknikerna främjar precisionsmedicin</h2>
<p>Vi ser stora framsteg inom precisionsmedicin. Framtidens vård innebär att diagnos och behandling inte enbart baseras på generella riktlinjer utan på en djupgående förståelse för varje patients unika genetiska uppsättning, livsstil och omgivning. Vi samverkar inom ramen för precisionsmedicinskt centrum Uppsala (PMCU) för att säkerställa att patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling. IoT och AI är självklara innovationsverktyg i denna förändring; datainsamling och analys i realtid möjliggör en mer individanpassad och effektiv vård.</p>
<h2>Digitalisering binder samman kärnuppdragen</h2>
<p>Utvecklingen och integrationen av Internet of Things (IoT) och artificiell intelligens (AI) i sjukvården är inte bara en möjlighet, utan en nödvändighet för att möta våra växande utmaningar. Har vi bra tillgång till bra data kan vi fatta bra beslut – har vi tillgång till dåliga data blir det dåliga beslut. Om data finns om mig och min hälsa vill jag självklart som vårdsökande att den ska användas.</p>
<p>Ingen enskild aktör sitter inne med alla svaren. Men genom att arbeta tillsammans, dela erfarenheter och lärdomar, kan vi skapa en hälsosammare framtid för alla. De strategiska innovationsprogrammen är viktiga för att skapa ekosystem och för att främja aktörsdriven innovation. Vi behöver bygga broar och säkerställa att teknologiska framsteg leder till positiva samhällsförändringar. Bygger vi dessa broar kan nya lösningar och teknologiska framsteg leda till positiva samhällsförändringar.</p>
<h2>Sverige har goda förutsättningar att lyckas</h2>
<p>Sverige har historiskt varit vinnare i samband med stora teknikskiften och jag tror att vi har flera goda förutsättningar att lyckas igen, både för att vi kan, för att vi vill och framför allt för att vi måste! </p>


"Sverige har historiskt varit vinnare i samband med stora teknikskiften och jag tror att vi har flera goda förutsättningar att lyckas igen, både för att vi kan, för att vi vill och framför allt för att vi måste!"

Digitalisering av sjukvården foto Adobe Stock

Olle Bergdahl, tidigare programchef för IoT Sverige och numera digitaliseringschef på Akademiska, skriver om sjukvårdens digitalisering.

”Stora utmaningar möter stora möjligheter i hälso- och sjukvårdens digitalisering” - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Digitalisering-av-sjukvarden-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Till vardags arbetar han som områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen.

<h2>Sverige har genererat produkter i världsklass</h2>
<p>Svensk industri har tydliga styrkeområden. Kunskap inom fordon, telekom och liknande komplexa system har transformerats till lösningar som genererat exportintäkter och skapat välfärd. Det har genererat produkter i världsklass som fått globalt marknadsgenomslag. ABB, Ericsson, Volvo Cars, Saab och Scania använder alla Sverige som bas och de fortsätter att investera stora resurser i långsiktig och framåtblickande forskning och utveckling (FoU). Satsningarna sker ofta i nära samarbete med offentliga aktörer på regional och lokal nivå. Det är ett samarbete som gynnar och gynnat alla aktörer, påtagligt ofta manifesterat genom strategiska innovationsprogram.</p>
<figure id="attachment_21350" aria-describedby="caption-attachment-21350" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-21350 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1024x692.jpg" alt="Ericssons huvudkontor Kista foto Adobe Stock" width="640" height="433" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1024x692.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-300x203.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-768x519.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1536x1038.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-2048x1384.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-21350" class="wp-caption-text">Ericssons huvudkontor i Kista. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>En investerad krona ger sju kronor tillbaka</h2>
<p>Sedan 2013 har strategiska innovationsprogram varit ett av de främsta verktygen för staten att stimulera FoU. Syftet har varit att skapa arenor för samverkan mellan företag, institut och akademi som föder nya idéer och stärker industrin och övriga samhället. Under de 10 år programmen varit aktiva har de genererat innovationer som i genomsnitt motsvarar 7 kronor per investerad krona. Deras förmåga att skapa ett ekosystem för nya produkter, processer och kunskap har varit ett framgångsrecept.</p>
<h2>Nedskärningar i forskning och utveckling</h2>
<p>Möjligheterna att hålla igång detta innovationssystem har dock minskat. Istället för att, som våra konkurrentländer, satsa för framtiden och omfamna digitalisering har regeringen beslutat att vila på gamla lagrar. Offentlig FoU har därför skurits ner med följden att samarbetssatsningar skjutits på framtiden eller avfärdats som kontraproduktiva.</p>
<p>Visionslösheten och den påtagliga avsaknaden av en teknik- och innovationsstrategi har medfört att insatser kommer slumpmässigt, ofta utan framförhållning eller koordinering. Konsekvensen har blivit en påtagligt försämrad verkningsgrad där Sverige upplevs sakna fokus. Utvecklingen har även observerats av samarbetsorganisationen <a href="https://www.oecd.org/publications/public-research-funding-in-sweden-9eb9a85b-en.htm">OECD</a> som med rätta är bekymrade. Det blåser kallt i Sverige.</p>
<h2>Det går att vända den negativa utvecklingen</h2>
<p>I höst kommer en forsknings- och innovationsproposition. Den kommer att föregås av en industristrategi. Detta är två viktiga verktyg där regeringen kan peka ut visioner och vända den nuvarande utvecklingen. Vad som skulle behövas är ökade anslag till FoU, visioner för Sverige som teknikland och förnyade satsningar på strategiska innovationsprogram. Samverkan, långsiktighet och prioriteringar ligger i industrins intresse, det borde även omfamnas av politiken och manifesteras i politik.</p>
<p><span style="font-size: 14px; color: #808080;"><em>Bilden längst upp: Robotarm, ABB. Foto Adobe Stock.</em></span></p>


Patrik Sandgren, områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen, ser behov av att våga välja. Läs hela blogginlägget här.

Sverige behöver en teknik- och innovationsstrategi - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Robotarm-ABB_foto-Adobe-stock-scaled.jpg

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p><span style="font-size: 20px;"><em>Björn Hagström tog pulsen på flera städer på Smart City Expo i Barcelona, till exempel Kiev som tillhandahåller en app som både ger notiser om flyglarm samt kan visa på lediga parkeringsplatser och där man också kan köpa biljetter till lokaltrafiken. I detta blogginlägg skriver han också om vilka aktörer som var på plats och vilka som borde ha varit på plats. </em></span></p>
<p>Den nordisk-/baltiska paviljongen var minst 50 procent större och det stämmer också för hela mässan. I år hade Stockholm anslutit sig tillsammans med Oslo och Helsingfors. Köpenhamn saknades tyvärr men Danmarks motsvarighet till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Kommunernes Landsforening (KL) var på plats. Det var 140 svenskar i delegationen plus ett antal som åkte ner själva eller i samverkan med andra.</p>
<p>Det stora antalet svenskar gör det väldigt förvånande att SKR inte fanns på plats. SKR har digitalisering som en av sina tre fokusområden framöver och jag hoppas verkligen att de är med i framtiden. Smarta städer borde vara ett huvudfokus för dem.</p>
<h2>Skola samt vård och omsorg saknades</h2>
<p>Värt att notera på årets Smart City Expo var att skola samt vård och omsorg, som är stora verksamhetsområden för städer, till stor del saknades bland utställarna. Även om de har egna mässor borde de också varit närvarande här i större utsträckning.</p>
<p>Kina hade en av mässans största montrar men den var till stor del tom både på besökare och utställare/representanter vilket gav en del konstiga vibbar runt hela montern.</p>
<figure id="attachment_20550" aria-describedby="caption-attachment-20550" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-20550 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1024x281.png" alt="Smart City Kina" width="640" height="176" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1024x281.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-300x82.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-768x211.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-1536x422.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Kina-2048x563.png 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20550" class="wp-caption-text">Kinas monter på Smart City Expo gapade tom för det mesta.</figcaption></figure>
<h2>Frågorna som ställdes till städerna</h2>
<p>Även i år försökte jag prata med så många städer som möjligt och ställa några frågor till dem. Det var mer utmanade i år då det gått från 22 till 45 städer. Frågorna jag ställde var i princip samma som förra året:</p>
<ul>
<li>Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har ni uppnått?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?</li>
<li>Vilka är era största utmaningar närmaste 1–2 åren?</li>
</ul>
<h2>Systematisk effekthemtagning saknas (inte i Stockholm)</h2>
<p>Förra året var trenden tydlig; nästan alla jobbade med tester och PoC:ar och hade inte koll på effekterna <a href="https://iotsverige.se/blogg/vilka-effekter-nar-satsningar-pa-smart-stad">(läs förra årets blogg om detta).</a> Undantagen var Stockholm och Helsingborg. Bilden i år är lite annorlunda, det var fler städer som jobbade med att definiera sina mål och behov samt mäta effekterna man når. Stockholm och Helsingborg var fortsatt lysande stjärnor på smart stad-himlen men de var inte längre ensamma.</p>
<p>När det gäller hinder lyfte i princip alla städer fram finansieringen. Undantaget var Riyad som av någon anledning inte såg några problem med att hitta pengar. Nästan alla saknar ett systematiskt sätt att hämta hem de effekter nya lösningar skapar så de kan återinvestera i fler förändringsprojekt. Stockholm är ett gott undantag och fler borde få igång denna snurra för att kunna få en långsiktigt hållbar digitalisering.</p>
<figure id="attachment_14718" aria-describedby="caption-attachment-14718" style="width: 300px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-14718 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg" alt="Björn Hagström" width="300" height="200" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-768x511.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1536x1022.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small.jpg 2000w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><figcaption id="caption-attachment-14718" class="wp-caption-text">Björn Hagström pratade med flera av städerna på Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Så svarade städerna</h2>
<h3>Stockholm</h3>
<p>Stockholm lyfter i år fram arbetet som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) gjort med energieffektivisering av skolfastigheter. Här finns mycket siffror på effekthemtagningen. Notera att man alltså inte bara mätt effekten man nått, man har också hämtat hem pengarna och kan satsa dem där de behövs. Väldigt bra jobbat!</p>
<p>Stockholm ser också stor potential i ett nytt projekt för underhåll av avlopp där man går från fysiska besök till kameror eller mikrofoner för att identifiera problem.</p>
<p>Ett roligt projekt är att mota kanadagäss med drönare. Kanadagäss är en invasiv art som man nu identifierar via drönare som också motar ut dem i vattnet och bort från stränder och folk med hjälp av varningsljud. Testet var så lyckat att när SVT skulle göra ett reportage fanns det inga fåglar att visa lösningen på.</p>
<p>Utmaningarna framåt är, förutom finansiering, att staden är restriktiv med molntjänster.</p>
<h3>Helsingfors</h3>
<p>Helsingfors har sett goda effekter för företag kopplat till mobilitet med trafikflöden och säkerhet. Ett nytt område är urban air mobility då drönare blir allt större och viktigare inslag i stadsmiljön. Staden följer företag som bygger tjänster på deras data och de bästa och mest framgångsrika växer och frodas.</p>
<h3>Helsingborg</h3>
<p>Helsingborg smart belysning är fortsatt det stora fokuset och kommer vara det ett antal år. Den nya belysningen skapar också ett meshnätverk för IoT med olika tekniker beroende på behov. Genom flexibla armaturer med två kopplingar för tillbehör skapas stora möjligheter för framtiden. Målet var att spara 60–70 procent i energi och resultatet hittills är 86 procent.</p>
<h3>Tammerfors</h3>
<p>Tammerfors har spännande arbete på gång genom att mäta och förutse rörelsemönster. Används bland annat för att underlätta för restauranger att bemanna rätt och mobilitetslösningar för att finnas på rätt plats vid till exempel större evenemang med mycket folk. De är i en tidig lanseringsfas nu. En utmaning är att få alla att inse nyttan och värdet av att arbeta med IoT.</p>
<h3>Budapest</h3>
<p>Budapest söker lösningar med ROI inom ett år då finansieringen är en stor utmaning. Smart parkering är ett prioriterat område där man försöker motverka långtidsparkeringar och flytta transporter till bilpooler och liknande lösningar. Man arbetar en hel del med inkludering, till exempel medborgarbudget.</p>
<h3>Tokyo</h3>
<p>Tokyo har långsiktigt arbetat med att minska vattenläckage i vattensystemet från 30 till 3 procent. Detta är dock rätt mycket traditionellt ”dum stad” arbete med byte av vattenledningar från bly och att manuellt lyssna på rören.</p>
<h3>Tsukuba</h3>
<p>Tsukuba erbjuder möjligheten att distansarbeta genom fysiska robotar. Människor med funktionsvariation kan arbeta på café exempelvis. Projektet är under uppstart.</p>
<h3>Dallas</h3>
<p>Dallas har multisensorer för att läsa nummerskyltar som också skapar ett publikt wifinät. Man använder också bilar för att inventera tillgångar som kvalitet på vägar och annan närliggande infrastruktur. Detta sker för sällan och man letar lösningar för att snabba upp insamlingen.</p>
<p>Förutom finansiering är legala hinder en utmaning.</p>
<h3>Jersey</h3>
<p>Jersey har inte heller problem med finansiering. De har sålt ett IoT-bolag till Velos för 400 miljoner pund och har fått 20 miljoner att återinvestera i digitalisering och innovation med fokus på mobilitet. De är i princip venture capitalists här.</p>
<h3>Fort Worth</h3>
<p>Fort Worth är en hamn och transporthub. De ska digitalisera hamnen med en digital tvilling och öka genomströmningen av gods vid flytt av gods från båt till bil med 50 procent. Den digitala tvillingen ska se till att det finns en förare på rätt plats i rätt tid för att ta emot en last. Inga onödiga köer och alltid en bil på plats när den behövs. Projektet ska vara klart inom 18–24 månader.</p>
<p>Staden är också den snabbast växande i USA och har växtvärk med bostadsbrist och trafikproblem där de ser att digitalisering kan vara en del av lösningen.</p>
<h3>Kiev</h3>
<p>Kiev lyfter fram sin app som laddats ned av 2,6 miljoner personer vilket i praktiken är alla vuxna invånare. Här får man notiser om flyglarm och annat som tyvärr tillhör vardagen för medborgarna. Appen är porten in till staden för att hitta parkering och köpa biljetter till lokaltrafiken och det tillkommer tjänster hela tiden. Att biljettförsäljningen nu är digital förenklar inte bara för kunderna, det har också ökat intäkterna med 20 procent genom minskad korruption. Tidigare såldes biljetterna av personer fysiskt vid stationerna. Eid är inbyggt i lösningen.</p>
<h3>Sunderland</h3>
<p>Sunderland satsar på självkörande fordon som kör enligt vissa rutter som mellan centrum, universitet och sjukhuset. De tillhandahåller även gratis wifi vilket har varit väldigt viktigt för svaga grupper i samhället och här finns utvärdering och siffror på deras webb.</p>
<h3>Singapore</h3>
<p>Singapore hade en rejäl monter och visade upp intressanta lösningar. Deras samhällsmodell gör det dock ofta utmanande att skala deras tänk till andra. På en direkt fråga säger de att de måste arbeta med medgivande från medborgare för att samla och behandla personuppgifter.</p>
<p>En lösning de visade var trygghetslarm för äldre. Det var idag en knapp på väggen men i nästa fas undersöker de wearables. Det spännande med lösningen var att i första skedet så gick larmet till en skärm nere i trappuppgången där grannar och bekanta kan se det och agera närstöd. Sedan eskalerades det i olika steg till en central larmcentral som agerade. Med larmet kommer information om sjukdomsbilden och en möjlighet att prata med den sjuka via mikrofon. Lösningen finns i 10 000 hushåll idag.</p>
<p>Man tittar också på att använda radar för att upptäcka avvikande hälsotillstånd och dödsfall för att skicka larm.</p>
<p>De visade också upp en digital tvilling över bland annat lokaltrafik som är extra spännande för dem då vem som helst kan börja köra buss hur som helst utan något tillstånd. En lösning som känns väldigt långt från den svenska byråkratin. Det är viktigt att inse hur olika förhållanden vi har på olika ställen i världen.</p>
<figure id="attachment_20561" aria-describedby="caption-attachment-20561" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-20561 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-1024x692.png" alt="Smart City Singapore" width="640" height="433" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-1024x692.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-300x203.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore-768x519.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Singapore.png 1534w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20561" class="wp-caption-text">Singapore visade upp ett trygghetslarm för äldre.</figcaption></figure>
<h3>Riyadh</h3>
<p>Riyadh använder kameror för att upptäcka exempelvis nedskräpning, graffiti och bristande vägunderhåll för åtgärd med kamerabaserade lösningar. Lösningen är ny och man har ännu inte siffror på hur effektiv den är. All data samlas nationellt från alla städer och kungadömen om den nationella myndigheten bestämmer det vilket skapar en stor grad av interoperabilitet då de styr dataformaten.</p>
<h3>Putrajaya</h3>
<p>Putrajaya jobbar med belysning, publika skyltar, övervakning av tågsystem och vattenkvalitet i sjöar. 480 övervakningskameror uppkopplade.</p>
<h3>Toulouse</h3>
<p>Toulouse genomför tester på smart belysning för säkerhet och evakuering av en teater. Övervakning av luftkvalitet på ett innovationscenter är ett annat projekt.</p>
<h3>Seongnam</h3>
<p>Seongnam har en stor andel gamla byggnader med sprickor som övervakas med sensorer. Om sprickorna ökar i storlek går ett larm och man kan evakuera innan en katastrof inträffar. Har funnits i 1–2 år men ännu inte behövt larma.</p>
<figure id="attachment_20555" aria-describedby="caption-attachment-20555" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-20555 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1024x657.png" alt="Smart City Seongnam" width="640" height="411" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1024x657.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-300x192.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-768x493.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam-1536x986.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-City-Seongnam.png 1585w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20555" class="wp-caption-text">Smart övervakning av väggsprickor i Seongnam.</figcaption></figure>
<p>Staden driver också en drönarservice som kan användas av restauranger och företag. Man kan få leverans ut i förorten eller till parker, inte in i centrum idag. I parken kan man t.ex. beställa mat till sin picknick. Det skickas 10–30 beställningar per dag beroende på väder. Jag frågade om problem med buller men de hävdade att det inte var ett problem då det ändå låter så mycket i staden.</p>
<h3>Curitiba</h3>
<p>Curitiba har byggt om en gammal soptipp till en solcellspark som förser 30 procent av de publika byggnaderna med el. De har svårt att hitta lösningar de kan anpassa till de lokala förhållandena.</p>
<h3>Lissabon</h3>
<p>Lissabon har utmaningar med datakvalitet för att arbeta med datadrivet beslutsfattande.</p>
<h3>Porto</h3>
<p>Porto visade upp sin plattform för att samla och visualisera data. Potthål rapporteras via telefon och går in i systemet som ger en realtidsbild av läget. De har räknat på nyttan som skapas och har siffror på den. Utmaningar finns med att hantera data och skapa nytta och effekter utav den.</p>
<h3>Wetzlar</h3>
<p>Wetzlar fokuserar på demokratiska aspekter med deltagande och inkludering. Vill nå svaga och tysta grupper och skapa en kultur av deltagande i staden.</p>
<p>Det kommer byggas mycket framöver och man letar lösningar för smart lärande.</p>
<h3>Karlsruhe</h3>
<p>Karlsruhe har piloter kring att mäta temperatur och luftfuktighet på zoo där olika zoner har specifika behov för att djur och växter ska trivas. De använder sensorer från Treesense för att mäta hälsostatus och kunna sätta in rätt åtgärder i tid.</p>
<h3>München</h3>
<p>München arbetar med 3D-visualisering av byggprojekt för att få mer och framförallt bättre feedback från medborgare innan start av byggprojekt.</p>


Årets Smart City Expo var mycket större än ifjol och det märks att erbjudandena utvecklats en hel del. Blogginlägg av Björn Hagström.

Blogg: Hur smarta är städerna 2023? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City.png

Affärsområdesansvarig för samhällsnyttig och hållbar digitalisering på Internetstiftelsen. Daniel har bland annat varit rådgivare till regeringen inom datadelning och varit med och grundat den Nationella Dataverkstaden och Smart City Lab. Han driver den nordiska arbetsgruppen för Web of things och Smart Cities under W3C (World Wide Web Consortium) och är medgrundare till Urban Twin Transition Center (tillsammans med Göteborgs Universitet och RISE).

<h2>1. Industri 5.0 är här!</h2>
<p>Den fjärde industriella revolutionen definierades av integreringen av intelligenta digitala teknologier (såsom AI, Big data, IoT, robotik och automation) och industriella processer. Nu etableras den femte industriella revolutionen mer och mer som ett begrepp. Den kompletterar Industri 4.0 genom att lägga till hållbarhetsaspekten. Det betyder att hållbarhetsmålen och de ekonomiska målen går sida vid sida. Det finns nu ett tydligt krav på företagen att både ta ansvar för utsläpp direkt kopplade till den egna verksamheten samt indirekt via sina samarbetspartners och kunder. De företag som inte tar detta ansvar riskerar att drabbas av böter eller att tappa kunder. På Smart City Expo kan vi i år se ännu fler företag som marknadsför sig som hållbara, cirkulära eller miljömedvetna. Deloitte körde med en slogan som sa ”for a better planet” och AWS körde på ”helping cities become more sustainable”. Till och med i öppningstalet från mässans VD, Ugo Valenti, så fick vi veta att allt som tillverkas till utställningen återvinns.</p>
<figure id="attachment_20481" aria-describedby="caption-attachment-20481" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-20481 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-1024x756.png" alt="Meeting point Smart City" width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-1024x756.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-300x222.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City-768x567.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Meeting-point-Smart-City.png 1332w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20481" class="wp-caption-text">Mötesplats Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>2. Twin transition driver på etableringen av IoT i städerna</h2>
<p>Megatrenderna ”den gröna omställningen” och ”den digitala omställningen” hjälper att driva på varandra. Digitaliseringen och etableringen av ett robust ekosystem för IoT, har varit en långsam process i många länder men med staden som en plattform så kommer vårt samhälle att bli smartare. Man brukar säga att smarta städer är uppkopplade städer vilket innebär att IoT har en stor roll i städernas omställning. En av de största fördelarna med konceptet Twin transition är att det därigenom skapas ett tydligt ”varför” till att genomföra digitaliseringen eftersom den blir ett verktyg för den gröna omställningen.</p>
<h2>3. En myriad av lösningar</h2>
<p>Smart City Expo med sina över 1 000 utställare och 25 000 besökare är den största smart stad-mässan någonsin. Det är uppenbart att marknaden nu inser att omställningen av städer kommer att vara en av de största marknaderna på 2000-talet. Mängden smarta stadslösningar har exploderat och nästan skapat en Klondike-liknande guldrush. Det stora utbudet av produkter och tjänster gör att det nästan är omöjligt för stadsutvecklare från städerna att hitta och utvärdera lösningar som passar just dem. Det är därför uppenbart att vi behöver mellanhänder som identifierar, utvärderar och installerar lösningarna. Dessa hjälpande händer kan vara nationella stödfunktioner, konsultbolag eller bolag med förståelse för ekosystemet. Eftersom alla städer är så olika, så kommer vi förmodligen att se många olika sorters smarta städer. Lösningarna i sig är inte viktiga utan hur väl de löser problemet för städernas invånare.</p>
<figure id="attachment_20487" aria-describedby="caption-attachment-20487" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-20487 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1024x811.png" alt="Smart stad i lego" width="640" height="507" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1024x811.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-300x238.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-768x609.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-1536x1217.png 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/Smart-stad-i-lego-2048x1623.png 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-20487" class="wp-caption-text">Smart stad i lego på mässan Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>4. De svenska klimatkontrakten har blivit en EU-standard</h2>
<p>I flera framföranden har EUs nya eco-governance-verktyg klimatkontrakten kommit upp. Det är nu 100+12 ”net zero cities” inom EU som förbundit sig att nå klimatneutralitet till år 2030. Det ger städerna ett tydligt mål och riktning på ett missionsbaserat sätt. Dessa långsiktiga mål täcker ett längre perspektiv än politiskt mandat och budgetprocesser. Få personer vet dock att klimatkontrakten uppfanns i Sverige i samband med Viable Cities. Sverige är rankat i topp i världen när det gäller hållbar utveckling och innovation  en kombination som bådar gott för att positionera våra företag i den gröna omställningen.</p>
<h2>5. Året som AI verkligen exploderade</h2>
<p>Även om AI har funnits i många år kommer 2023 gå till historien som året då AI slog igenom på allvar. Det har gått ett år sedan Chat GPT lanserades av Open AI och många utställare på årets Smart City Expo lyfter fram AI i sin marknadsföring. Det finns givetvis olika aspekter på AI-innebörd för mänskligheten, både positivt och negativt men det kommer helt säkert att vara ett extremt värdefullt verktyg för städernas omställning. I Sverige har Örebrobostäder använt en kombination av IoT och AI för att energieffektivisera sina 25 000 bostäder och på så sätt halverat sina kostnader. Någon på mässan sa ”AI tar inte ditt jobb, men personen som använder AI bättre än du, kommer att göra det ”.</p>


"Eftersom alla städer är så olika, så kommer vi förmodligen att se många olika sorters smarta städer. Lösningarna i sig är inte viktiga utan hur väl de löser problemet för städernas invånare."

I denna blogg delar Daniel Dersén med sig av spaningar från en mässa som har allt och lite till när det kommer till smart stad-lösningar.

Blogg: Fem viktiga trender kring smarta städer - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/11/The-new-urban-era.png

Magnus arbetar som internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<p>Den norrländska IT-metropolen Sundsvall var på sitt allra bästa humör. Och vi från IoT Sverige och Business Sweden var på bästa jakthumör! Fanns det månne några spännande och ambitiösa IoT-bolag med export- och internationellt samarbete på agendan i Sundsvall med omnejd? Ja, skulle det visa sig.</p>
<h2>Framtidsoptimism i klassiska bruksorter</h2>
<p>Sundsvall är en del av den framtidsoptimism som numera präglar flera klassiska bruksorter, vid en älvmynning, längs norrlandskusten. Den negativa stämning som rådde för femtio år sedan är som bortblåst. Då var bruksdöd och neddragningar/nedläggningar vardagsmat, och för att råda bot på detta använde svenska staten sina allt mer svällande verk och myndigheter som ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg.</p>
<p>Under 70-talet flyttades trettiosju statliga verk och myndigheter ut från Stockholm, och Sundsvall tog emot flera av dessa. Nu är Norrland, som vi lite svepande beskriver större delen av Sverige (Sundsvall ligger ju dessutom mitt i Sverige), den plats där framtidens miljömärkta lösningar finner sin verkstad. Elektrifiering, batterier, det gröna stålet, vätgas, rymden, nya klimatsmarta biomaterial och för den delen kritiska mineraler.</p>
<h2>Omställning till webbaserade appar och service</h2>
<p>Med tiden insåg allt fler att alla dessa utflyttade verk inte bara erbjöd arbetstillfällen. Statens tjänstepensionsverk (SPV), Bolagsverket och CSN, som alla återfinns i Sundsvall, blev med tiden stora kunder av IT-produkter och -tjänster. Deras inköp flyttades från Esselte och Posten till helt andra aktörer. Här fanns en bottenplatta för att också fostra framgångsrika IT-bolag från regionen, när verken ställde om från dammiga arkiv till datalagring, webbaserad service och appar. Kring denna tanke verkar IT-klustret och Innovationshubben Bron Innovation som var vår värd för dagen, och kanske var de bolag vi träffade ett resultat av detta framsynta pionjärarbete.</p>
<figure id="attachment_15436" aria-describedby="caption-attachment-15436" style="width: 258px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-medium wp-image-15436" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb-258x300.jpg" alt="Magnus Fransson" width="258" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb-258x300.jpg 258w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg 402w" sizes="(max-width: 258px) 100vw, 258px" /><figcaption id="caption-attachment-15436" class="wp-caption-text">Magnus Fransson</figcaption></figure>
<h2>Spännande IoT-bolag redo för världen</h2>
<p>Först ut var <a href="https://www.starbit.se/se/">Starbit</a> med sin mycket intressanta sensor och lösning för att rapportera in snöförhållanden och för att underlätta för en resurseffektiv snöhantering. Sen träffade vi <a href="https://www.portalplus.se/">Portalplus</a> med sina Cloudplanning och Fleet360 lösningar för logistikplanering och fleet management. Och sist ut <a href="https://masarinconsulting.se/">Masarin</a> med sin IoT plattform Diwise, fostrad i Sundsvall för stadens medborgare och ledarskap men nu redo för världen.</p>
<p>Vi tackar Jennie Roos på Bron Innovation för en fantastisk dag och håller tummarna för det norrländska IoT-guldet på årets <a href="https://www.smartcityexpo.com/">Smart City World Expo i Barcelona</a>.</p>
<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;</p>
<h3>Projekt på IoT Sverige där dessa IT-bolag deltagit som projektparter i:</h3>
<p><strong>Starbit</strong> – <a href="https://iotsverige.se/projekt/iot-for-smart-snorojning">IoT för smart snöröjning</a><br />
<strong>Masarin/Diwise</strong> – <a href="https://iotsverige.se/projekt/iot-for-tillganglighet-till-det-offentliga-rummet">IoT för tillgänglighet i det offentliga rummet</a><br />
<strong>Portalplus</strong> – har deltagit i båda projekten ovan</p>


Magnus Fransson, IoT Sveriges internationaliseringsansvarig, bloggar om mötet med flera framåtlutade IoT-företag i Sundsvall.

Framtidsinriktad IT-metropol tar sikte internationellt - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Sundsvall.jpg

Karin Beckérus, utbildare och förändringscoach på Sparks & Benders med särskilt fokus på ny teknik, kultur och hållbara samhällen. Karin har en bakgrund som entreprenör och journalist.

<p>Det är lätt att baxna inför allt som händer inom digitalisering i dessa tider. “<em>Man håller sig fast på en galopperande häst och hoppas att den springer åt rätt håll, och att det är rätt häst</em>”, hörde jag en digitaliseringschef i en kommun uttrycka det nyligen. Och samtidigt finns en sådan oerhörd potential i att hänga med.</p>
<h2>Strålkastarljus på positiv samhällsförändring</h2>
<p>Utifrån våra svårigheter att bromsa klimatförändringarna, ökade spänningar och polarisering i samhället, högre levnadsomkostnader och krig i vårt närområde, så behöver vi verkligen mer strålkastarljus på positiv samhällsförändring, och den potential tekniken idag faktiskt möjliggör. Man baxnar när man inser möjligheterna! Men samtidigt, som en annan digitaliseringschef uttryckte det: “<em>enormt kostsamma investeringar sker just nu i buzzwordteknik till en försvinnande liten medborgarnytta</em>”. Det finns stora risker att felinvestera, trampa fel i juridiken eller missa organisatoriska svårigheter när man driver innovation inom offentlig sektor. Hur säkrar vi en grundnivå? Att vi har koll på kartan? Att vi kan lära av varandra när kartan är så stor och utvecklingen går så fort? Och att vi inte tappar fokus på målet, medborgarnyttan och visionen?</p>
<h2>Kompetensutveckling behövs</h2>
<p>I december förra året lunchade jag med Bobo Baudin på IoT Sverige. Bobo och jag jobbade ihop för några år sen och nu berättade han engagerat om allt som var på gång inom IoT Sverige och inom området digital tvilling. Wow! Jag gick igång direkt. Samtalet ledde till att jag bjöds in till IoT Sveriges workshop om effektivare utveckling av digitala tvillingar i december 2022. Det blev en kick att få inblick i alla olika initiativ, men också en insikt i utmaningarna och hur lätt det är för offentlig sektor att missa möjligheter och potentialer. En av slutsatserna från workshopen var att det behövs kompetensutveckling inom offentlig sektor för att fånga digitala tvillingars potential och undvika kostsamma felinvesteringar och organisatoriska slag i luften.</p>
<h2>Kurs med tema IoT och digitala tvillingar</h2>
<p>Workshopen sammanföll med att jag skulle träffa en aktör inom yrkeshögskolan där jag bidragit i projekt tidigare, och efter några månaders dialog med digitaliseringschefer inom kommuner och regioner så har vi nu tagit fram ett koncept för en kort Yrkeshögskoleutbildning (YH) för yrkesverksamma på temat IoT och digitala tvillingar.</p>
<p>
Så nu sitter jag och förbereder den här kursstarten. Och det är så spännande!</p>
<p>Sedan min tid som redaktör för en tekniktidning har jag alltid dragits till ny teknik. Att själv förstå och kunna förklara för andra, men kanske främst att få dra möjligheterna till sin spets i konkreta visioner som kan få fart på förändringen. Att förbereda den här kursen är att befinna sig i stormens öga, i förändringens centrum, i en mycket spännande tid. Jag ska göra vad jag kan får att verkligen få med det senaste, även om hästen som sagt är i konstant rörelse.</p>
<p>Häng med i digitaliseringsgaloppen och anmäl dig gärna till kursen!</p>
<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;</p>
<h2>Läs mer om kursen</h2>
<ul>
<li><a href="https://medieinstitutet.se/utbildningar/internet-of-things-for-offentlig-verksamhet/">Läs mer om målsättningarna med kursen och anmäl dig här</a>.</li>
<li>Deadline för ansökan är 30 september.</li>
</ul>


"En av slutsatserna från workshopen var att det behövs kompetens-utveckling inom offentlig sektor för att fånga digitala tvillingars potential och undvika kostsamma felinvesteringar och organisatoriska slag i luften."

Som ett direkt resultat av IoT Sveriges arbete kring digital tvilling, startar i höst en kostnadsfri distanskurs för yrkesverksamma inom offentlig sektor. Blogginlägg av Karin Beckérus.

Blogg: Ny kurs i IoT och digital tvilling för offentlig sektor - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Digital-tvilling-foto-Adobe-stock.jpg

<p>Sverige är ett framgångsrikt land i världen, trots sin litenhet och relativt kärva klimat. Detta tack vare att vi lyckats utveckla och framgångsrikt exportera produkter och lösningar i så vitt skilda områden som fordon, Life Science, kommunikation och verkstadsprodukter. Vad som en gång var ett råvaruexporterande land, med skog- och gruvindustri, har under relativt kort tid utvecklats till ett högteknologiskt välfärdssamhälle.</p>
<p>IoT har potentialen att lyfta in ytterligare produkter och företag i den floran av exportframgångar, och för att hitta dessa, och stötta dem, gav sig IoT Sveriges programkontor, tillsammans med Business Sweden, ut på en roadtrip i ett vårfint Sverige.</p>
<h2>Första anhalt – isbanan i Luleå</h2>
<p>Första anhalt var Luleå, där vi välkomnades av Luleå kommun och deras Arctic IoT projekt som är en del av kommunens ambition om att bli en smart digital och uppkopplad stad, med det arktiska klimatet som en unik förutsättning för att bygga robusta lösningar.</p>
<p>Med den starka vårvintersolen lysande i ansiktet gav vi oss ut på den fortfarande tjocka isen (pust) i Luleå hamnbassäng. Där fick vi demonstrerat hur IoT-lösningar kan hjälpa till att öka servicen på kommunens friluftsanläggningar för skridskoåkare, och hur sparken, som en isburen delad transportresurs tillgänglighet, synliggörs för kommunens invånare.</p>
<figure id="attachment_16911" aria-describedby="caption-attachment-16911" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-16911 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-1024x529.jpg" alt="Luleå isbana" width="640" height="331" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-1024x529.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-300x155.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana-768x397.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Lulea-isbana.jpg 1415w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-16911" class="wp-caption-text">Luleå isbana, uppkopplad och uppskattad.</figcaption></figure>
<p>Lite senare under dagen träffade vi flera intressanta bolag för att diskutera idéer och uppslag om hur vi tillsammans kunde stötta deras exportambitioner. Ett exempel var mötet med Thingwaves grundare och VD, Jens Eliasson, som tydliggjorde det starka driv och den aptit som flera svenska bolag har för internationella affärer. Thingwave som bland annat utvecklar IoT lösningar riktade mot en säker gruva var just hemkommen från Australien där de diskuterat lösningar för gruvindustrin i Australien, som likt Sverige är en av världens ledande gruvnationer. Det sätter perspektiv på vad platsen Luleå och dess människor kan åstadkomma.</p>
<h2>Mötte våren samt sju företag i Lund</h2>
<p>Några veckor senare fortsatte vi roadtripen till Lund, och ett nästan sommarlikt klimat. Kontrasten mot vårvintern i Luleå och ”vårsommaren” i Lund var stor. Vi lever verkligen i ett avlångt land. I Lund träffade vi sju bolag i klusterorganisationen Mobile Heights trevliga och centralt belägna lokaler på Mårtenstorget.</p>
<p>Vi tog även en sväng förbi Ideon och Sensatives kreativa kontorsindustrimiljö, allt under ett tak, samma våning och inga mellanväggar. Sånt stimulerar snabba beslut, stor rörlighet och helhetsbild.</p>
<p>Med undantag för AFRY, som var ett av bolagen vi träffade i Lund, så var alla bolag vi träffade relativt små, men vassa. Och de utvecklade lösningar för alla möjliga tillämpningar, och miljöer. Diversiteten var imponerande. Och det känns som att IoT nu äntligen händer på riktigt.</p>
<figure id="attachment_18593" aria-describedby="caption-attachment-18593" style="width: 359px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-18593 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-768x1024.jpg" alt="Magnolia" width="359" height="479" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-768x1024.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-225x300.jpg 225w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381-1152x1536.jpg 1152w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6381.jpg 1512w" sizes="(max-width: 359px) 100vw, 359px" /><figcaption id="caption-attachment-18593" class="wp-caption-text">Magnolian blommade i Lund.</figcaption></figure>
<h2>Har vi träffat framtidens gasellföretag?</h2>
<p>Det som en gång för länge sen, nämligen 2010, förutspåddes av Ericsson att passera 50 miljarder ”connected devices” redan år 2020, har nu äntligen tagit fart. De må vara små bolag idag, men kanske träffade vi en av framtidens gaseller i Lund? Kanske till och med en blivande unicorn (bolag värderat högre än en miljard dollar)? Men kanske än viktigare. IoT som ”climate solver”. En bit kvar, men utvecklingen går nu fortare och fortare. Teknologin är nu så pass kostnadseffektiv (både sensorer och radio), energiförbrukning, formfaktor (sensorer) så pass attraktiva, globala standardder börjar komma på plats att IoT nu har alla möjligheter att tränga in i alla möjliga tillämpningar. Vi önskar dem alla lycka till med löftet att göra vad vi kan för att de ska lyckas.</p>
<figure id="attachment_18587" aria-describedby="caption-attachment-18587" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-18587 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1024x768.jpg" alt="Inspelning av podd med Sensative" width="640" height="480" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1024x768.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-768x576.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363-1536x1152.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/IMG_6363.jpg 2016w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18587" class="wp-caption-text">Magnus Fransson hann med att spela in ett avsnitt av IoT Sveriges podcast. Här tillsammans med Robert Lann, på Sensative.</figcaption></figure>
<p>Nu tar vår roadtrip ett kortare sommaruppehåll för att nästa gång dyka upp i Sundsvall.</p>
<p>Stay tuned.</p>


"IoT har potential att lyfta in ytterligare produkter och företag i floran av svenska export-framgångar"

Tillsammans med Business Sweden drar vi ut i ett vårfint landskap och letar efter Sveriges nästa stora exportframgång. Läs bloggen.

Jakten på IoT-gasellerna - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/03/Isbanan-pa-kvallen.jpg

Blogg

Blogg

Stockholms resa mot en innovativ och smart stad

Senaste blogginlägg

Vi behöver arbeta datadrivet med IoT

Så kommer du igång med social hållbarhet och jämställdhet

”Stora utmaningar möter stora möjligheter i hälso- och sjukvårdens digitalisering”

Sverige behöver en teknik- och innovationsstrategi

Blogg: Hur smarta är städerna 2023?

Blogg: Fem viktiga trender kring smarta städer

Framtidsinriktad IT-metropol tar sikte internationellt

Blogg: Ny kurs i IoT och digital tvilling för offentlig sektor

Jakten på IoT-gasellerna