In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 100 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Tomas Westlund är forskningsledare tillämpad IoT på RISE och har arbetat med produktutveckling och industrialisering av bland annat mobiltelefoner och telematiksystem för fordon. Magnus Fransson är internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<h2>Samhällsnytta för &#8221;nymodigheter&#8221;</h2>
<p>Senare i produktens livscykel pressas marginalerna nedåt när konkurrerande produkter och teknikutveckling driver ned pris och diversifierar ursprungsprodukten för att öppna nya marknadssegment. Det som är viktigt i början är att ha en produkt som särskiljer sig väsentligt från andra. Det som är viktigt i senare faser är att ha låga kostnader, eller alternativt behålla försprång och ledarskap. Av denna logik följer att banbrytande innovation och i någon mening samhällsnytta utvecklas för ”nymodigheter” och inte för mogna produkter, och dessutom, för en väldigt liten grupp människor.</p>
<h2>Snäv marknadslogik</h2>
<p>Denna marknadslogik medför också att de grundläggande egenskaper som kännetecknar en produkt utvecklas tidigt i livscykeln, och i stor utsträckning förblir oförändrade genom produktens livslängd. Att också tidigt inkludera egenskaper som rationaliseringar, förenklingar och ibland minskad funktionalitet för att nå andra och bredare marknadssegment, det vill säga ett betydligt större marknadsfönster än ”Early Adopters”, är helt enkelt för kostsamt och riskabelt med den nuvarande logiken.</p>
<h2>Gruppen ”Early Adopters”</h2>
<p>”Early Adopters” är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem. Pratar vi tekniska produkter kännetecknas den här gruppen köpare ofta av:</p>
<p>– relativt låg medelålder,<br />
– de är ofta män, <br />
– de har stort teknikintresse, <br />
– de har en varumärkes- och statusmedvetenhet.</p>
<p>Låter det här som en särskilt representativ grupp? Ändå är det just denna grupps behov och intressen som i hög grad format de vardagsprodukter vi ser runt omkring oss idag.</p>
<h2>Innovationssystem för endast en utvald grupp?</h2>
<p>Har vi skapat, och underhåller vi, ett innovationssystem med en marknadslogik för endast denna utvalda grupp? Och bidrar vi på så sätt till att cementera befintliga maktstrukturer och där den breda samhällsnyttan uteblir eller i bästa fall låter vänta på sig?</p>
<h2>Forskning inom området</h2>
<p>IoT är ett område där detta tyvärr syns ganska väl. Nils Ehrenberg, PhD vid Aalto universitet, har i sin <a href="https://aaltodoc.aalto.fi/items/82c03260-34ed-4a19-871f-bbe5f6fe7ddf">doktorsavhandling</a> tittat på hur till synes ganska oskyldiga produkter inom hemautomation kan förstärka befintliga maktstrukturer. Men även införande av nya digitala IoT-baserade system på exempelvis en vårdcentral kan leda till att olika förutsättningar att ta till sig den nya tekniken leder till ojämlik maktfördelning, eller kanske helt flyttar makten från vårdpersonalen till IT-avdelningen.</p>
<h2>Ny och outnyttjad marknadspotential?</h2>
<p>Går det här ens att ändra på? Handlar det inte om att en del är duktiga på teknik, andra inte? Det kanske är en del av problemet. Men vad skulle hända om man vände på marknadslogiken och aktivt försökte utveckla IoT-lösningar som motverkar skapandet eller förstärkandet av maktstrukturer? Det kanske rent av finns en stor outnyttjad marknadspotential i att vara tidigt ute med en etisk och jämlik IoT-plattform?</p>
<h2>Missa inte &#8211; seminarium om IoT och jämlikhet den 3:e oktober</h2>
<p>Vill du vara med och kläcka nya jämlika produktidéer tillsammans med andra finns det ett utmärkt tillfälle den 3:e oktober. Passa på! Kanske ditt företag är med och tar världen med storm med ett helt nytt produktperspektiv?</p>
<ul>
<li><a href="https://linkopingsciencepark.se/event/hur-du-skapar-jamlikhet-med-iot/">Läs mer om evenemanget här</a> (anmälan via IoT Worlds hemsida)</li>
</ul>
<p><figure id="attachment_19695" aria-describedby="caption-attachment-19695" style="width: 226px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-19695" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg" alt="Porträttbild på Tomas Westlund." width="226" height="243" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg 531w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1-278x300.jpg 278w" sizes="(max-width: 226px) 100vw, 226px" /><figcaption id="caption-attachment-19695" class="wp-caption-text">Tomas Westlund, forskningsområdesledare tillämpad IoT,  RISE.</figcaption></figure> <figure id="attachment_15436" aria-describedby="caption-attachment-15436" style="width: 225px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-15436" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg" alt="Magnus Fransson" width="225" height="261" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg 402w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb-258x300.jpg 258w" sizes="(max-width: 225px) 100vw, 225px" /><figcaption id="caption-attachment-15436" class="wp-caption-text">Magnus Fransson, internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.</figcaption></figure></p>


”Early Adopters är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem."

Illustration på människor som springer ikapp.

Illustration på människor som springer ikapp, ska symbolisera early adpoters som ofta är män med möjlighet att betala bra för nya tekniska produkter.

Finns det plats för jämlikhet och etik när det gäller utveckling av nya tekniska prylar, IoT-produkter, till exempel? Läs IoT Sveriges blogg.

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Early-adopters-foto-Adobe-Stock-1-e1725262124128.jpg

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Catrin Ditz arbetar som programchef på IoT Sverige.

<p>Att någonting som funkar i en verksamhet, på ett område, i ett syfte kan användas på fler ställen. Att bra grejer inte stannar där dom uppstår eller där dom först kom till nytta. Det har visat sig vara inte så enkelt &#8211; det där att sprida bra grejer. Inte så sällan märker vi att dom liksom stannar där dom är, att vi inte får dom att flyta vidare över organisations-, bransch- eller sektorsgränser. Vi pratar om att skala och sprida. Det där projektet som blev så bra inom ett avgränsat område men där resultatet stannade inom det området. Där det inte riktigt blev någon skalning eller spridning. Där det inte blev mer resultat för fler. Var siloväggarna för tjocka för genombrott?</p>
<figure id="attachment_19330" aria-describedby="caption-attachment-19330" style="width: 563px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-19330" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg" alt="Catrin Ditz foto Mikael Wallerstedt" width="563" height="276" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-300x147.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-768x377.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande.jpg 1492w" sizes="(max-width: 563px) 100vw, 563px" /><figcaption id="caption-attachment-19330" class="wp-caption-text">Catrin Ditz. Foto: Mikael Wallerstedt</figcaption></figure>
<h2>Att kliva ur mina egna silos</h2>
<p>Almedalen. Denna kokande, älskade, kritiserade och svårdefinierade händelse. Här har jag varit i tre dygn och lärt mig massor, träffat mängder av gamla och nya vänner och känner mig energi-injicerad av möjligheter och ideér. Men allt var inte härligt. Jag såg mina egna silos. Hur jag delat upp mig själv och mitt universum i delar. Jag fick jobba ganska hårt med mig själv för att kliva över uppdelningen av mig själv i världsdelar. I silos. I definierade områden, alla med sina villkor.</p>
<h2>Fjälltältet och jobbdatorn möttes för första gången</h2>
<p>Det hela var mycket praktiskt och fysiskt, i alla fall till en början. Planen att bo i mitt fjälltält kändes klockrent. Idén att packa allt på cykeln kändes praktiskt. Sen kom silo-upplevelsen. Att bo i tält men inte på fjället utan på en campingplats, nytt för mig. Att sova i sovsäck och sen vakna till en arbetsdag, nytt för mig. Att ta morgondopp i havet i kombo med att skriva jobbmail före frukost. Nytt för mig.</p>
<p>Jag är mitt vanliga jag som gör invanda saker men i helt nya kombinationer. Min jobbdator och mitt fjälltält, båda gamla bekanta, har inte ens träffats förut. Min kåsa har inte träffat ett talmanus förut. Outdoorbyxorna och dräktkjolen har inte legat i samma packning. Det blev ett förvirrande genombrott i mina egna silos. Mötet mellan fjälltältet och datorn hjälpte mig att se hur jag håller isär olika delar av mig själv. På gott och ont.</p>
<figure id="attachment_23089" aria-describedby="caption-attachment-23089" style="width: 518px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23089" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-798x1024.jpg" alt="Cykel och solnedgång." width="518" height="664" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-798x1024.jpg 798w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-234x300.jpg 234w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-768x985.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang.jpg 916w" sizes="(max-width: 518px) 100vw, 518px" /><figcaption id="caption-attachment-23089" class="wp-caption-text">Tänk om vi kan träna oss på att se och korsa silogränserna i våra egna liv och tänk om just det kan hjälpa oss att se och korsa silogränserna i och emellan våra organisationer? Catrin Ditz reflekterar från campingen under Almedalsveckan.</figcaption></figure>
<h2>Är det blandningen som betyder något?</h2>
<p>Silogenombrott. Är det vad Almedalen handlar om? Oväntade blandningar. Att blanda allt; folk, ämnesområden, maktordningar, branscher och organisationer på en plats och liksom se vad som händer. Oväntade kombinationer, spontana möten och snabba kast mellan tanketrådar. Att lyfta oss ur våra siloväggar för några dagar. Är det vad som gör Almedalen till någonting alldeles särskilt?</p>
<p>Kända delar. Okända kombinationer. Att skala och sprida verkar inte vara enkelt. Det är en av många starka lärdomar från IoT Sveriges tioåriga programtid. Tänk om vi kan träna oss på att se och korsa silogränserna i våra egna liv och tänk om just det kan hjälpa oss att se och korsa silogränserna i och emellan våra organisationer? Tänk om oväntade och obekväma kombinationer i våra liv kan träna oss på oväntade och nya kombinationer i våra organisationer? Tänk om det är ett verktyg för skalning och spridning av bra grejer? Kända delar. Okända kombinationer.</p>
<p>Så tack Almedalen, tack Gotland och tack alla människor där för ett härligt idéflöde. Det gav mig en kanske rörigare men också öppnare planlösning i mitt sätt att tänka. Måhända kan det hjälpa till att skala och sprida någonting bra. Vi ska se.</p>


"Mötet mellan fjälltältet och datorn hjälpte mig att se hur jag håller isär olika delar av mig själv. På gott och ont."

Läs Catrin Ditz blogginlägg från Almedalen. Catrin arbetar som programchef på det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

Blogg: Fjälltält och jobbdator – nya kombinationer i Almedalen - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Kasa-och-ipad.jpg

Magnus arbetar som internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<p>Det första som slog oss var frånvaron av Sverige och svensk innovation. För oss, med just mässans tema som innovationsagenda, och vetskapen om att åtminstone ytterligare tre stora svenska satsningar med agendor, helt i linje med mässan, kändes det lite konstigt. För att inte säga oroväckande.</p>
<h2>Vikingarna dök inte upp</h2>
<p>Sverige är ett litet land, med en liten hemmamarknad, men just därför brukar det vara angeläget att låta andra marknader ”betala” utvecklingen av världsklasslösningar som vi alla fått njuta av och som gett oss topplaceringar på många internationella rankinglistor. Vi har setts som vikingar som oväntat dyker upp och spöar stora aktörer på den globala scenen. Vi börjar hemma med piloter och samverkansprojekt. Förespråkar öppna standarder. Och tar oss sen snabbt ut på den internationella scenen med vetskapen om att Sverige aldrig kommer att räcka till som marknad för att hålla lösningarna konkurrenskraftiga. Exemplen är många, och just inom hälsosektorn borde väl Sverige ha mycket att komma med, eller?</p>
<figure id="attachment_22942" aria-describedby="caption-attachment-22942" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22942" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-1024x983.jpg" alt="Magnus Fransson står framför ingången till hälsomässan HLTH." width="640" height="614" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-1024x983.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-300x288.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-768x737.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen.jpg 1137w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22942" class="wp-caption-text">Magnus Fransson på väg att spana in en av världens största mässor för digital innovation inom hälsosektorn.</figcaption></figure>
<h2>Generativ AI och datahantering</h2>
<p>Inte oväntat präglades mässans innehåll av generativ AI och datahantering, och i stort sett vartenda produktblad från utställare fanns det sensorer. Dessutom över hela mässområdet hängde vetskapen om att Europa och världen delar utmaningar med en åldrande, allt mer vårdkrävande befolkning och fortsatt stort digitalt utanförskap, som den snabba utvecklingen inte enkelt täpper till. Det finns snarare risk att den ökar. Oaktat det, så håller den digitala utveckling och dess innovationer löftet och möjligheten till lösningar, där teknologier som IoT och AI är centrala. Viktiga utmaningar också för Sverige och vår välfärd, som inte kommer att lösas med mer skattemedel.</p>
<figure id="attachment_22936" aria-describedby="caption-attachment-22936" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22936 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-1024x640.jpg" alt="Panelsamtal på hälsomässan HLTH." width="640" height="400" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-1024x640.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-768x480.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan.jpg 1453w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22936" class="wp-caption-text">Panelsamtal på hälsomässan HLTH i Amsterdam.</figcaption></figure>
<h2>Ett svenskt företag och några talare</h2>
<p>Vi noterade endast ett svenskt företag, Doccla, som närvarande på mässan med egen utställningsyta. Välbesökt, med en mycket nöjd VD och grundare Martin Ratz, kan nämnas. Ett bolag som erbjuder virtuell vård med remote monitoring som lösning. Bolaget har för närvarande Storbritannien som huvudmarknad men står inför en större internationell expansion efter att dragit in 15 miljoner pund i riskkapital. Övrigt svenskt deltagande återfanns framförallt på talarlistorna med representanter från investerare som HealthCap, NorthZone och EQT Ventures. Även KRY’s VD Johannes Schildt fanns med som talare.<br />
Men svenska omtalade startup och innovationscenen då? Våra vårdföretag? Våra regioner och omskrivna sjukhus?</p>
<figure id="attachment_22954" aria-describedby="caption-attachment-22954" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22954 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-839x1024.jpg" alt="Monter som visar hemmonitorering." width="640" height="781" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-839x1024.jpg 839w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-246x300.jpg 246w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-768x938.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH.jpg 910w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22954" class="wp-caption-text">Företag som visar erbjudande om virtuell vård med egenmonitorering.</figcaption></figure>
<p>HLTH Europe var välarrangerat, relevant, välbesökt, utmärkt för samtal och möten, samt packat med bra bolag och innovation. Men Sverige borde varit där i betydligt högre utsträckning.</p>


"Vi har setts som vikingar som oväntat dyker upp och spöar stora aktörer på den globala scenen."

Bild på stora scenen på hälsomässan HLTH i Amsterdam.

Blogg: Gigantisk hälsomässa i Amsterdam – men vart tog vikingarna vägen? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Stora-scenen-HLTH.jpg

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>Det är troligt att man börjat med dessa teman och datamängder då de är tydligt definierade i befintliga regleringar vilket gjorde det relativt lätt att komma överens om hur de ska publiceras.</p>
<figure id="attachment_14598" aria-describedby="caption-attachment-14598" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-14598" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1024x564.jpg" alt="Eu flagga foto Adobe stock" width="640" height="353" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1024x564.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-300x165.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-768x423.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1536x847.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock.jpg 1865w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14598" class="wp-caption-text">Öppna data-direktivet ger EU-kommissionen möjlighet att fatta beslut om genomförandeakter för data som måste publiceras som öppna data av länderna.  Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Förstudie i Örebro kommun om betydelsen av HVD</h2>
<p>Örebro kommun har genomfört en förstudie för att analysera vad HVD betyder för kommuner och detta har skett i samverkan med ett antal andra kommuner och aktörer för att vi tillsammans ska komma längre i en fråga som är viktig för oss alla.</p>
<p>Deltagande i denna förstudie har varit:</p>
<ul>
<li>Gävle</li>
<li>Landskrona</li>
<li>Lund</li>
<li>Malmö</li>
<li>Mobile heights</li>
<li>SKR</li>
<li>Stockholm</li>
<li>Umeå</li>
<li>Varberg</li>
<li>Örebro</li>
</ul>
<h2>Workshopar om geodata och statistik</h2>
<p>Tillsammans har vi genomfört tre workshopar för geodata och en för statistik där resultatet dokumenterats i en excel-fil. Det är viktigt att påpeka att bedömningarna vi gjort tillsammans inte är absoluta. Det finns inga helt tydliga svar utan det är ett material varje kommun kan ta till sig och arbeta vidare med internt. Kommuner har olika förutsättningar och kan behöva göra olika bedömningar. Excelfilen finns att ta del av på <a href="https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser--utmarkelser/information-tillganglig-for-ateranvandning.html">Örebro kommuns webbplats</a>.</p>
<figure id="attachment_22759" aria-describedby="caption-attachment-22759" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22759" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1024x561.jpg" alt="Örebro slott." width="640" height="351" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1024x561.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-300x164.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-768x421.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1536x842.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-2048x1122.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22759" class="wp-caption-text">Örebro kommun har genomfört en förstudie om vad EU-akten High Value Datasets innebär för kommuner. Resultatet är inte ett absolut facit men något som andra kommuner kan ta del av och arbeta vidare med internt. Kommuner har olika förutsättningar och kan behöva göra olika bedömningar, skriver Björn Hagström. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Ställningstaganden och rekommendationer</h2>
<p>Tillsammans gjorde vi några ställningstaganden och rekommendationer:</p>
<ul>
<li>Om en myndighet publicerar data behöver inte kommunen också göra det.</li>
<li>Ansvar enligt Inspire gäller också för HVD.</li>
<li>Datamängder som kommunen skapar men direkt registrerar i en myndighets databas är inte kommunala data. Gäller bland annat adresser och fastighetsområden men inte byggnader.</li>
<li>Om kommunen inte levererar en viss datamängd till en myndighet (det är i vissa fall frivilligt) bör man börja göra det för att undvika att behöva publicera den separat. En mer heltäckande nationell datamängd skapar också större värde.</li>
</ul>
<h2>Oklart om dubbelpublicering av data</h2>
<p>Viktigt att notera är att rekommendationen om att inte dubbelpublicera data som en myndighet publicerar inte är helt okontroversiell. Beroende på hur man läser och tolkar lagen och direktivet kan kommuner vara skyldiga att dubbelpublicera. SKR håller på att utreda frågan. I arbetsgruppen anser vi att vi bör undvika detta så lågt det är möjligt då det är kostsamt och skapar negativa värden. Det kostar pengar att publicera denna data och på dataportal.se är risken stor att den nationella data en myndighet publicerat drunknar i de 290 kommunala publiceringarna av samma data.</p>
<p>Detta bör dock ställas i förhållande till att kommunen kan ha mer omfattande eller mer aktuell data än den nationella myndigheten och då finns det värden i en kommunal publicering.</p>
<h2>Vad innebär de sex datatemana i akten?</h2>
<h3>Tema 1: Geospatiala data</h3>
<p>Temat är har ett något förvirrande namn då flera av de övriga temana också är geografisk information. Temat innehåller sju datamängder där fem utgår ifrån Inspire-direktivet och två ifrån annan reglering. Extra intressant data för kommuner här är adresser, byggnader och fastighetsområden som alla är viktiga för kommunal verksamhet. Det finns ett antal intressanta frågor kopplat till dessa som ifall det är kommunal data eller om den ägs av Lantmäteriet samt vad som faktiskt går att publicera på grund av sekretess och personuppgifter. Svaren är inte självklara och kan till viss del skilja sig åt från kommun till kommun. Om man som kommun använder tjänstebaserad BAL för leverans av data till Lantmäteriet kan också påverka bedömningarna.</p>
<h3>Tema 2: Jordobservationer och miljö</h3>
<p>Temat innehåller 27–36 datamängder lite beroende på hur man räknar (en av datamängderna består egentligen av 10 olika datamängder). Alla utom sju datamängder utgår ifrån Inspire. I något fall är myndigheterna med ansvar enligt Inspire själva inte helt på det klara med var gränsen går mellan myndigheterna. Detta är så klart inte något som kommuner kan lösa utan vi får vänta på att myndigheterna gör det. För buller skiljer sig ansvaret åt beroende på kommunstorlek.</p>
<h3>Tema 3: Meteorologiska data</h3>
<p>Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.</p>
<h3>Tema 4: Statistik</h3>
<p>Består av 22 datamängder och osäkerheten var stor kring hur mycket som påverkar kommunerna men analysen tyder på att det endast är några få som gör det. Den mesta statistiken är på nationell nivå. Kommuner använder mycket av denna statistik men hämtar den då från SCB som är källa och då ansvarar för publicering av HVD.</p>
<h3>Tema 5: Företag och företagsägande</h3>
<p>Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.</p>
<h3>Tema 6: Rörlighet</h3>
<p>Här finns en del kommunal data i de sju datamängderna som regleras enligt Inspire. Bedömningen är att den redan idag flödar genom myndigheters register och att dessa hanterar publicering av data. En osäkerhet är om data om flygplatser omfattas av ”Lufttransportnät” och om det i så fall finns ett fungerande flöde för dessa data.</p>
<h2>Tillgång till data är centralt för kommunens digitalisering</h2>
<p>Så, kopplat till den nu aktuella akten behöver kommuner oftast bara se till att de levererar data till rätt myndighet på rätt så har man gjort det som krävs. Men kommissionen har redan en genomförd förstudie för en kommande akt och det kommer troligtvis ännu fler akter efter det. I princip all digitalisering kräver tillgång till och användning av data så detta är en strategiskt viktig förmåga att ha. Man bör alltså förbereda sig genom att kunna publicera öppna data redan idag för att vara beredd på att ta emot de kommande akterna. EU, regeringen, DIGG och SKR pekar på vikten av att publicera data och det är även en central förmåga för kommunen själv. Enligt DIGGs första princip för publicering av data ”Öppenhet som standard” så bör publicering alltid ske så öppet som möjligt. Då maximerar man den potentiella användningen värdet på investeringen i publicering av data.</p>
<p>&nbsp;</p>


”Man bör förbereda sig genom att kunna publicera öppna data redan idag för att vara beredd på att ta emot de kommande akterna.”

I detta inlägg skriver Björn Hagström om EU-akten om ”High Value Datasets”. Björn har ingått i som expert i Örebro kommuns förstudie HVD.

Blogg: High Value Datasets måste publiceras som öppna data 9 juni - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Bild-pa-ettor-och-nollor.jpg

Anette Falkenroth har närmare 40 års erfarenhet från hälso- och sjukvården bland annat som läkare och chef. Sedan början av 2000-talet har digitaliseringen varit ett allt större fokus för henne. För närvarande driver hon Swelife-projektet Kommunal analysplattform.

<p><em>Anette Falkenroth är projektledare för förstudien Kommunal analysplattform som finansieras via <a href="https://swelife.se/">Swelife</a>, ett av IoT Sveriges systerprogram. I detta blogginlägg skriver hon om behovet av att samla data på ett standardiserat sätt för alla Sveriges kommuner.</em></p>
<p>Många kommuner har idag inte kapacitet att hantera data på ett sätt som är förenligt med juridiken och som kan förvaltas på ett tekniskt säkert sätt. Idag läggs mycket tid och pengar i kommunerna på att leta data, lägga i Excel-dokument, skicka iväg till andra intressenter och i värsta fall köpa tillbaka sin egen data &#8211; i en statisk rapport (gärna data som dessutom är två-tre år gammal)!</p>
<p>Nu vill vi skapa en analysplattform som kan råda bot på allt ovan.</p>
<h2>Hälsodata – ett ord snart på allas läppar?</h2>
<p>Vi backar lite och startar vid Swelifes tidigare stora projekt kring Prevention barnfetma där det visade sig att det redan görs mängder av goda insatser inom kommunerna för att minska övervikt och obesitas hos våra barn – men där många beskrev en avsaknad av lättillgängliga och aktuella data för uppföljning.</p>
<p>För ett tag sedan fick vi 60 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning där en del av pengarna är tänkta att användas till byggandet av en gemensam kommunal analysplattform.</p>
<p>Den tilltänkta lösningen är tänkt att bli billig att nyttja, den ska kunna hantera såväl generell som personkänslig data och skapa förutsättningar för jämförelser, prognostisering och analyser mellan olika kommuner – visst låter väl det som ett spännande koncept?</p>
<h2>Bygger på beprövad kompetens</h2>
<p>Inom regionvärlden finns det redan idag ett verktyg där regionerna samlar och lagrar data kring antibiotika och infektioner &#8211; nämligen Infektionsverktyget. <br />
Vi har i vårt projekt kring den nya analysplattformen samlat samma juridiska och tekniska kompetenser som ligger till grund för Infektionsverktyget. Nu kan vi använda våra tio års erfarenhet till att bygga på samma juridiska förutsättningar och arkitektur men med ännu mer flexibilitet och möjlighet till flera datakällor i den nya analysplattformen. Lösningen bygger på att den enskilda kommunen behåller ägandet av sin egen data på plattformen men kommer på ett strukturerat sätt att kunna skicka vidare den till andra aktörer som man förväntas rapportera till, så som exempelvis databasen Kolada, Socialstyrelsen och SCB. Med denna lösning slipper kommunerna att köpa tillbaka sin egen data.</p>
<h2>Mycket tid läggs på att leta data</h2>
<p>Vi vill bygga en plattform som fungerar som ett generiskt verktyg för beslutsunderlag och uppföljning av personkänsliga insatser. Tanken är inte att skapa en kommersiell produkt utan vi hoppas på att någon nationell aktör är intresserad av den framtida förvaltningen. Vi vill försöka hålla kostnaderna så låga som möjligt så att så många små aktörer som möjligt (t ex de mindre kommunerna) får en chans till att lätt kunna hantera sin egen data utan att det blir en enorm investering. Som jämförelse kostar Infektionsverktyget cirka 1 kr/individ/år att förvalta. För Storfors kommun, som är vår primära samverkanspart och inspiration, skulle det innebära cirka 4 000 kr/år om alla kommuner är med.</p>
<p>Analytisk och statistisk kompetens saknas ofta i våra mindre kommuner och därför vill vi som del i den framtida förvaltningen också säkra att man har tillgång till den typen av stöd för framtagandet av nya rapporter/underlag. Tänk om vi kunde samla data standardiserat en gång för alla och inte på 290 olika sätt?</p>
<h2>Låter det här intressant?</h2>
<p>Vill du höra mer? Kontakta mig på <a href="mailto:anettefalkenroth@gmail.com">anettefalkenroth@gmail.com</a>.</p>
<figure id="attachment_22642" aria-describedby="caption-attachment-22642" style="width: 452px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-22642" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-857x1024.jpg" alt="Porträtt av Anette Falkenroth" width="452" height="540" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-857x1024.jpg 857w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-251x300.jpg 251w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-768x918.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth.jpg 1086w" sizes="(max-width: 452px) 100vw, 452px" /><figcaption id="caption-attachment-22642" class="wp-caption-text">Anette Falkenroth, projektledare för Analysplattform för kommunala hälsodata, ett nytt projekt på Swelife. </figcaption></figure>


"Idag läggs mycket tid och pengar i kommunerna på att leta data och i värsta fall köpa tillbaka sin egen data."

Digitalisering av sjukvården foto Adobe Stock

I detta blogginlägg skriver Anette Falkenroth om behovet av att samla data på ett standardiserat sätt för alla Sveriges kommuner.

Blogg: Ny analysplattform för standardiserad hantering av hälsodata - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Digitalisering-av-sjukvarden-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Claes Johannesson arbetar som smart stad-samordnare på Stockholms stad. Under åren 2018–2020 ledde Claes arbetet med att realisera Stockholm stads strategi för en smart och uppkopplad stad. 

<p><strong><em>I detta blogginlägg delar Claes Johannesson med sig av erfarenheter kring Stockholms stads IoT-arbete och ambition att år 2040 vara en av världens smartaste städer. Claes Johannesson arbetar som smart stad-samordnare på Stockholms stad.</em></strong></p>
<p>En stabil och väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att utveckla en smart och uppkopplad stad. Redan 1994 etablerades Stokab, ett kommunalt bolag som skulle leverera fibernät till Stockholms alla fastigheter. Stokab ser alltså till att det finns en digital infrastruktur för de som bor och arbetar i Stockholm. Bolaget har på många sätt blivit en föregångare till flera av världens stadsnät.</p>
<h2>Stockholms smart stad-strategi</h2>
<p>Idéerna om att utveckla Stockholm mot en smartare stad tog fart 2015 och arbetet med att ta fram en strategi påbörjades. I april 2017 antog stadens kommunfullmäktige Strategi för Stockholm som en smart och uppkopplad stad. Strategin innehöll bland annat ett antal principer för inriktning och genomförande. För att realisera strategin etablerades ett program på stadsledningskontoret med ett team av projektledare med uppdraget att samordna och arbeta tillsammans med stadens förvaltningar och bolag.</p>
<p>Programmet inkluderade två tekniska förutsättningsprojekt och tre verksamhets¬utvecklings-projekt. Det ena förutsättningsprojektet handlade om att etablera en plattform för att kunna hantera IoT-data och det andra om hur staden skulle hantera och dela data inom och utanför staden.</p>
<figure id="attachment_22332" aria-describedby="caption-attachment-22332" style="width: 261px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22332 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-261x300.jpg" alt="Claes Johannesson Stockholms stad" width="261" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-261x300.jpg 261w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-891x1024.jpg 891w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac-768x883.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Claes-Johannesson-Stockholms-stac.jpg 937w" sizes="(max-width: 261px) 100vw, 261px" /><figcaption id="caption-attachment-22332" class="wp-caption-text">Claes Johannesson Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Smarta lås, trafikflöden och belysning</h2>
<p>Vilka verksamhetsprojekt som skulle genomföras utgick utifrån behov och förutsättningar för uppskalning. Inom äldreförvaltningen fanns ett behov av att på ett enklare sätt kunna hantera nycklar inom hemtjänsten så projektet Smarta lås etablerades. Trafikkontoret ville få ett bättre trafikflöde i staden så Smart trafikstyrning startades. Trafikkontoret som också ansvarar för en stor del av stadens belysning ville få till ett modernare belysningssystem så projektet Smart och uppkopplad belysning etablerades. Läs mer om projekten på <a href="https://smartstad.stockholm/avslutade-projekt/">smartstad.stockholm</a></p>
<h2>Underskatta inte vikten av testning</h2>
<p>Arbetet med programmet gav både erfarenheter och lärdomar, viktiga för det fortsatta arbetet. Vi konstaterade att arbetet inkluderade flera komplexa lösningar som krävde specialist¬kompetens. Den data som hanterades måste informationsklassas, informationsägare måste utses och ibland krävdes tillstånd, och det kan ta tid. Stadens informationsarkitektur behövde ses över. En utmaning var att arbeta med ny teknik. Ny teknik är ofta omogen och leverantörer lovar ibland mer än vad de kan hålla. Tekniken behöver testas, och testas och återigen testas!</p>
<p>Under arbetet tog vi fram en målarkitektur för IoT- och dataplattformar, en metod för lösningsbeskrivning och anvisningar för datakommunikation och IoT. Information som har delats till flera andra kommuner i Sverige.</p>
<h2>Fortsättningen av projektet</h2>
<p>När programmet avslutades 2020 fanns det fortfarande ingen plattform för IoT-data på plats. Ett nytt projekt IoT Stockholm etablerades med två huvudinriktningar. Att fortsätta arbetet med att upphandla och etablera en IoT-plattform samt att samordna och stötta stadens förvaltningar och bolag med att införa lösningar som innehöll någon form av IoT-lösning.</p>
<h2>IoT-trappan</h2>
<p>För att sprida kunskap inom staden etablerades en intern referensgrupp där tolv förvaltningar och bolag ingick. När referensgruppen träffades delade verksamheterna erfarenheter mellan varandra. Referensgruppen utvecklade också den så kallade IoT-trappan. En trappa som beskriver var ett projekt befinner sig i utveckling mot den Smarta staden.</p>
<figure id="attachment_22353" aria-describedby="caption-attachment-22353" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22353" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1024x579.jpg" alt="IoT trappan" width="640" height="362" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1024x579.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-300x170.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-768x434.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1-1536x868.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/IoT-trappan-1.jpg 1617w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22353" class="wp-caption-text">IoT trappan, visualiserar de olika stegen i en organisations IoT-resa. Bild: Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Nytt kvalitetsprogram med sikte mot framtiden</h2>
<p>År 2022 kom ett nytt kvalitetsprogram som ersatte Smart stad-strategin. Två av de drivande rösterna säger så här om programmet:</p>
<p>”Vi hade så många olika styrdokument i staden, exempelvis innovationsstrategi, strategi för grön IT, smart stad-strategi samt ett kvalitetsprogram som behövde revideras. Då fick vi i uppdrag av kommunfullmäktige att det nya kvalitetsprogrammets skulle skrivas så att det kunde ersätta flera av de gamla styrdokumenten, en utmaning vi tog oss an med glädje, berättade Kristina Lundevall CDO och en av de drivande krafterna i att ta fram programmet.”</p>
<p>”Många av oss som arbetat inom programmet var oroliga när smart stad-strategin skulle ersättas. Den hade varit ett viktigt stöd men efter att ha läst kvalitetsprogrammet noga insåg vi att det inkluderade de viktigaste delarna, säger Maria Holm, projektledare för IoT Stockholm”</p>
<h2>Testbädd Hornsgatan med mera</h2>
<p>Idag pågår ett flertal IoT-projekt inom staden. På testbädd Hornsgatan kan vi, via multisensorer, se om bilarna följer kravet på att ingå i miljöklassificering 3. I Norra Djurgårdsstaden kan invånare följa sin egen avfallshantering, elever och lärare har fått ett bättre inomhusklimat i skolorna, Stockholm Vatten och Avfall arbetar på att få fram en säkrare kostnadsbild för vattenkunder och personer med hemtjänst har fått en ökad trygghet i och med att nyckelfri hemtjänst har införts.</p>
<figure id="attachment_22343" aria-describedby="caption-attachment-22343" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22343" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-1024x481.png" alt="Bullermätare och kamera" width="640" height="301" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-1024x481.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-300x141.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera-768x361.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Bullermatare-och-kamera.png 1124w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22343" class="wp-caption-text">Bullermätare som mäter buller och klassificerar fordonstyper. Kamera som mäter fordons klimatpåverkan samt radarenhet som mäter hastighet och klassificerar fordonstyper. Foto: Stockholms stad.</figcaption></figure>
<h2>Central funktion planeras</h2>
<p>Om vi tittar framåt finns det mer jobb att göra. Under flera år har arbetet bedrivits i projektform. Nu planerar vi för att införa en central funktion som håller ihop och stöttar nya initiativ och projekt inom IoT och AI. En gemensam informationsarkitektur ska tas fram. Den centrala IoT-plattformen är äntligen etablerad och vi arbetar fallbaserat med nya införanden till plattformen. Frågorna om hur vi ska hantera gemensam strömmande data tar aldrig slut, något vi arbetar med kontinuerligt. Möjligheten till visualisering ökar med ny eller skapad data. Just nu pågår arbetet med att upphandla en ny geodataplattform vilket kommer att ge oss möjlighet att skapa flera digitala tvillingar.</p>
<p>Stockholms stad har satt ribban högt. Ambitionen är att år 2040 vara en av världens smartaste och mest innovativa städer. Det kan vi nå genom ett gemensamt och datadrivet arbete som bygger på samverkan, innovation och erfarenhetsutbyte. Tack för dagens besök IoT Sverige som också resulterade i formulerandet av detta blogginlägg.</p>


"Tekniken behöver testas, och testas och återigen testas!"

I detta blogginlägg skriver smart stad-samordnaren Claes Johannesson om Stockholms stads IoT-resa och framtidsplaner.

Stockholms resa mot en innovativ och smart stad - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/04/Stockholm-foto-Adobe-Stock.jpg

Jenny Carlstedt arbetar med digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, med stort fokus på hur data- och informationsflöden. Hon har erfarenhet av regeringsuppdragen inom Smartare samhällsbyggnadsprocess och tagit fram flera vägledningar och guider för framförallt offentlig sektor inom området. Jenny sitter på RISE, Research Institutes of Sweden där hon har ett fokus på datadrivna processer och digitala tvillingar inom samhällsbyggnad.

<h2>Tillgången till data är enorm och det i sig är en utmaning</h2>
<p>AI i sig är ingen ny teknik, den har funnits sedan 50-talet. Det som är nytt är dels att tillgången på data ökat enormt, men framförallt är det kraftfullheten i våra datorer och möjligheten att hantera stora datamängder som drivit utvecklingen framåt. Med lanseringen av ChatGPT för något år sedan blev AI också tillgängligt för den stora allmänheten, och i och med det kunde vi träna algoritmer i oerhört snabb takt.</p>
<p>Men vad innebär detta, när vi står redo att använda tekniken för att ta oss an utmaningarna, men sedan får pausa, eller ge upp, för ”vi hade inte tillräckligt med data”? Det är inte bristen på data som är utmaningen, utan frågan hur (eller om) vi arbetar med att säkerställa att vår data är tillgänglig, trygg och tillförlitlig. Internet of Things (IoT) har möjliggjort att samla in data brett, men vi har fortfarande en bit kvar innan vi fått in våra rutiner och processer för att säkerställa att data skapar de värden som vi tänkt.</p>
<figure id="attachment_18309" aria-describedby="caption-attachment-18309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-18309" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1024x610.jpg" alt="Data foto Adobe Stock" width="640" height="381" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1024x610.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-300x179.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-768x458.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock-1536x916.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/05/Data-foto-Adobe-Stock.jpg 2013w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-18309" class="wp-caption-text">Internet of Things (IoT) har möjliggjort att samla in data brett, men vi har fortfarande en bit kvar innan vi fått in våra rutiner och processer för att säkerställa att data skapar de värden som vi tänkt, skriver Jenny Carlstedt. Foto Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Livscykeln för data är cirkulär</h2>
<p>Vi behöver skapa en förståelse i hela våra verksamheter för den omställning som det innebär att arbeta datadrivet. Vi behöver öka förståelsen att det inte är en engångsinsats att köpa in data (eller ett IT-stöd) för att lösa ett problem. Data kräver en kontinuerlig och konstant arbetsinsats, och både tid och resurser behöver finnas på plats för att få till en säker och tillförlitlig hantering av data. Vi behöver ha strategier och processer klara för hur vi hanterar vår, och andras, data från insamling, till tillgängliggörande, till arkivering och radering. Och så klart för återanvändning. För som många andra resurser i samhället är livscykeln för data cirkulär, den slutar inte i arkivet. Eller bör inte sluta där, men det kräver att vi ser över vad vi arkiverar och i vilka format och med vilka uppdateringsprocesser.</p>
<p>Vi har alla sett de många nyttoanalyser som pekar på datas värde, men det är först när rutinerna för att hantera data genom alla dessa faser är på plats som vi faktiskt kan realisera värdena.</p>
<figure id="attachment_3141" aria-describedby="caption-attachment-3141" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-3141" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-1024x307.jpg" alt="Internet of things" width="640" height="192" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-1024x307.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-300x90.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2-768x230.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Vad-är-iot-2.jpg 1300w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-3141" class="wp-caption-text">Data kräver en kontinuerlig och konstant arbetsinsats, och både tid och resurser behöver finnas på plats för att få till en säker och tillförlitlig hantering av data, menar Jenny Carlstedt. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Tre byggstenar som måste vara på plats</h2>
<p>Så vad är lösningen? Den ser så klart olika ut för olika organisationer, men i grunden handlar den om tre byggstenar som behöver finnas på plats.</p>
<h3>1. En förståelse för data</h3>
<p>Detta inkluderar en förståelse för datakällorna som används av våra IT-system och i våra analyser. När vi ställer en fråga till ChatGPT – vet vi vilka källor som finns till analysen? Vi behöver känna till standarder och regelverk som finns på marknaden och som kan både underlätta för oss i hanteringen av vår egen data – men också öppnar upp för att skapa sömlösa dataflöden både inom den egna verksamheten och med andra organisationer.</p>
<p>Till förståelsen för data hör också en insikt att nya data och ny teknik möjliggör för nya arbetssätt – och nya sätt att hantera och lösa arbetsuppgifter och utmaningar. Vi behöver innovation och vi behöver nya processer.</p>
<h3>2. En bra hantering av data genom hela livscykelperspektivet</h3>
<p>Vår strategi för hantering av data behöver ta hand om datat i alla delar av livscykelperspektivet. Vilka rutiner och aktiviteter som bör genomföras beror helt och håller på den datamängd som avses. Det blir snabbt stort och komplext, då det finns stora mängder data, av olika karaktär (IoT, geodata, regsiterdata osv), i våra organisationer idag, och det kommer bara finnas fler framöver. Desto viktigare då att hantera dem för vad de är: viktiga grundelement i våra beslutsunderlag. Se till att skapa ordning och reda – och ha en plan för hur ni prioriterar bland datakällor, och hanterar data vid insamling, lagring, tillgängliggörande, dagligt underhåll och förvaltning, vid gallring och arkivering, radering och som nämnts ovan vid återanvändningen.</p>
<h3>3. Möjliggörande organisation</h3>
<p>Att ta hand om och skapa värde av sina data handlar så klart i lika stor grad om att ha en organisation som möjliggör omställningen till datadrivna processer. Tid och resurser för ett kontinuerligt arbete har redan nämnts. Stöd och engagemang från våra ledare behövs också, liksom tydliga målbilder för vad som ska göras. Dessa bör sättas upp utifrån ett verksamhetsutvecklingsperspektiv – snarare än utifrån ett teknikperspektiv. Vilka behov och utmaningar har vi, och vilka av dessa kan vi lösa med stöd av bra beslutsunderlag – och vilka data bygger dessa på?</p>
<p>Som sagt – lätt att skriva – komplext och svårt att få till i våra verksamheter och våra pågående vardagar med nyckeltal som ska uppnås, leveranser som ska göras och tidsplaner som ska hållas. Men samtidigt en så viktig fråga att ta tag i – redan idag.</p>


"Det är inte bristen på data som är utmaningen, utan frågan hur vi arbetar med att säkerställa att vår data är tillgänglig, trygg och tillförlitlig."

I detta blogginlägg skriver Jenny Carlstedt, RISE, om vikten av att ha koll på dataflöden för att kunna nyttja teknikens potential fullt ut.

Vi behöver arbeta datadrivet med IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Data-foto-Adobe-Stock.jpg

Pernilla Alexandersson är en expert inom jämställdhet och hållbarhetsfrågor på Add Gender, där hon arbetar med att utbilda och stödja organisationer i att skapa mer jämställda och hållbara arbetsplatser. Hon är också en av medskaparna till IoT Sveriges jämställdhetsstrategi. Add Gender driver även ett nätverk av normingenjörer som fokuserar på att analysera och utmana normer för att främja inkludering och mångfald.

<p>När jag är ute och jobbar i olika organisationer som förändringskonsult med hållbarhet och Agenda 2030-arbetet, då märker jag att folk är igång! De jobbar med hållbarhet naturligt i projekten och har tagit ställning till ett eller flera av de globala målen. Däremot så märker jag att det kan vara svårare att ta de första stegen mot social hållbarhet och jämställdhet. Många försöker även ta till sig dessa mer sociala mål, såsom nummer 5 jämställdhet och nummer 10 minskad ojämlikhet.</p>
<p>De beskriver för mig hur det känns överväldigande att försöka integrera dessa viktiga principer i sina projekt och verksamheter. Men att komma igång med dessa är avgörande för att skapa en positiv förändring och främja ett mer inkluderande samhälle. Hela Agenda 2030-arbetet bygger nämligen på förhållningssättet att om människor mår bra, ja då tar vi hand om planeten tillsammans.</p>
<figure id="attachment_21954" aria-describedby="caption-attachment-21954" style="width: 203px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-21954 size-medium" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-203x300.jpg" alt="Pernilla Alexandersson foto Lisbet Spörndly" width="203" height="300" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-203x300.jpg 203w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-691x1024.jpg 691w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb-768x1137.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-webb.jpg 813w" sizes="(max-width: 203px) 100vw, 203px" /><figcaption id="caption-attachment-21954" class="wp-caption-text">Pernilla Alexandersson, foto: Lisbet Spörndly.</figcaption></figure>
<h2>Vanliga utmaningar och praktiska tips</h2>
<p>I detta inlägg tänkte jag därför lyfta några av de vanligaste utmaningarna och ge dig några praktiska tips för att komma över hinder och börja arbeta med en mer inkluderande och jämställd verksamhet.</p>
<p>Utmaningar jag har sett:</p>
<ol>
<li><strong>Komplexitet:</strong> Koncepten social hållbarhet och jämställdhet kan vara komplexa och svåra att greppa, vilket kan göra det svårt att veta var man ska börja.</li>
<li><strong>Motstånd:</strong> Ibland möter vi motstånd från olika håll när vi försöker driva igenom förändringar för social hållbarhet och jämställdhet.</li>
<li><strong>Tidsbrist:</strong> Många av oss upplever att vi har för lite tid och resurser för att ägna oss åt dessa frågor ordentligt.</li>
</ol>
<p>Håller du med om utmaningarna? Kan du se fler? Prata gärna högt om detta med några projektkollegor.</p>
<h2>Så kommer du igång/kommer vidare</h2>
<p>Här kommer också några tips för att komma igång eller komma vidare:</p>
<ol>
<li><strong>Utbilda dig:</strong> Ta dig tid att lära dig mer om social hållbarhet och jämställdhet. Det finns gott om resurser och kurser tillgängliga online som kan hjälpa dig att förstå begreppen och deras betydelse. Ett första steg är att läsa delmålen ordentligt under mål 5, 10 eller 16. Det ger en ökad förståelse för vad som är viktigt.</li>
<li><strong>Skapa tydliga mål:</strong> Sätt därefter upp konkreta och mätbara mål för social hållbarhet och jämställdhet i dina projekt och verksamheter. Detta ger dig något att arbeta mot och gör det lättare att utvärdera dina framsteg. Tänk mindre på exakt vad som skrivs i olika projektkriterier och mer hur du kan se till att just ert projekt bidrar till dessa mål. Då faller det andra på plats</li>
<li><strong>Engagera dina kollegor:</strong> Arbeta tillsammans med dina kollegor för att skapa en gemensam förståelse och engagemang för social hållbarhet och jämställdhet. Ju fler som är involverade, desto större blir effekten av era insatser. Ni kanske kan göra tips 1 och 2 ovan tillsammans? Eller ha det som ett uppdrag till nästa projektmöte!</li>
</ol>
<p>Att komma igång eller komma vidare och få resultat med fokus på just social hållbarhet och jämställdhet kan vara utmanande och kanske framförallt överväldigande. Men det är också avgörande för att skapa en mer rättvis och hållbar värld &#8211; ett projekt i taget! Möjliga tips och vägar framåt kan enligt min erfarenhet vara att utbilda oss själva, sätta upp tydliga mål, engagera våra kollegor och lyfta det tillsammans. Kom ihåg att det alltid är bättre att göra något än ingenting alls. </p>


"Kom ihåg att det alltid är bättre att göra något än ingenting alls."

Illustrerad bild på olika människor i profil

Så kommer du igång med social hållbarhet och jämställdhet - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/03/Jamlikhet-manniskor-foto-Adobe-stock.jpg

Olle Bergdahl arbetar som digitaliseringschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Innan dess var han programchef för IoT Sverige och samverkansledare vid Uppsala universitet.

<h2>I början av 1900-talet var sjukvården billig, ineffektiv och ganska farlig. Idag är sjukvården effektiv, patientsäker och mycket dyrare.</h2>
<p>Denna utveckling har lett till högre överlevnadsfrekvenser för många sjukdomar som tidigare var obotliga och bidragit till att vi lever längre och friskare liv. Men med dessa framsteg kommer nya utmaningar, inte minst den demografiska förändringen med en åldrande befolkning. Allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler.</p>
<h2>Kombinera digitalisering med systeminnovation</h2>
<p>Välfärdens största utmaningar finner du inom sjukvården. Kompetensförsörjningen och att säkra den bemanning som behövs, både på kort och på lång sikt, är en närmast olöslig ekvation. Vi behöver tänka och göra annorlunda för att säkra vår gemensamma välfärd. För att lösa de riktigt komplexa problemen ser jag stora fördelar om vi framåt kan kombinera digitalisering med systeminnovation. Syftet med systeminnovation är att adressera komplexa problem och utmaningar som inte kan lösas genom enstaka, isolerade innovationer. På Akademiska sjukhuset integreras digitalisering i våra fyra kärnuppdrag: vård, utbildning, forskning och samverkan. Digitalisering och innovation är viktigt för att stärka vår konkurrenskraft som ledande Universitetssjukhus, och det är samtidigt viktigt för att skapa nytta och värde för dem vi finns till för – nämligen våra patienter.</p>
<figure id="attachment_10474" aria-describedby="caption-attachment-10474" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-10474 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1024x569.jpg" alt="IoT inom vård och hälsa. Foto: Adobe Stock" width="640" height="356" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1024x569.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-300x167.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-768x427.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-1536x853.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/05/IoT-vård-och-hälsa_webb-2048x1138.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-10474" class="wp-caption-text">För att lösa de riktigt komplexa problemen inom hälso- och sjukvården behöver vi kombinera digitalisering med systeminnovation, menar Olle Bergdahl. Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>IoT och andra teknologier möjliggör uppgiftsväxling</h2>
<p>Uppgiftsväxling är ett ord som hörs på Akademiska och på andra sjukhus just nu. Yrkeskategorier som det för tillfället är brist på lämnar ifrån sig arbetsuppgifter till en annan yrkesgrupp som kan utföra dem minst lika bra. Tid kan frigöras för sjukvårdsutbildad personal till mer patientnära arbete. Digitalisering med stöd av IoT, AI och liknande nyckelteknologier spelar en viktig roll i att möjliggöra uppgiftsväxling.</p>
<h2>Taligenkänning genom artificiell intelligens</h2>
<p>Det handlar om att förändra arbetssätt och samtidigt dra nytta av allt digital teknik har att erbjuda. Ett axplock av det som sker är bland annat införande av taligenkänning. En AI-baserad lösning översätter tal till text. Journaldokumentationen sker utan dröjsmål vilket medför ökad patientsäkerhet och leder till tidsbesparingar. Ett annat exempel är vårt utvecklingsprogram för Hälso- och sjukvårdens logistik. Det är stora logistikflöden på sjukhuset i form av förbrukningsmaterial, läkemedel, medicintekniska produkter, personal och patienter. Vi lägger grunden för vår robusta logistikförmåga. Nya logistiklösningar och servicekoncept skapas, IoT och positionering blir självklara delar framåt.</p>
<h2>Omställning till personcentrerad vård</h2>
<p>IoT stödjer även omställningen till en mer personcentrerad vård. I Region Uppsala upphandlas en lösning för egenmonitorering (hemmonitorering) av blodtryck. Vi har haft lösningar för detta inom diabetesvården sedan länge. Möjligheterna är stora för att bredda utbudet framåt för att öka graden av egenmonitorering för olika patientgrupper med kroniska sjukdomar. När provtagning kan ske i hemmet avlastas vården och lösningarna bidrar till ökad trygghet för patienten. Parallellt med detta står vi inför ett stort skifte kring hanteringen av hälsodata i våra journalsystem. I samverkan mellan flera andra regioner och sjukhus i Sverige och internationellt jobbar vi med öppna standarder för hälsoinformatik. När vi strukturerar data och separerar den från applikation skapas helt nya möjligheter att vidareutnyttja hälsodata för vård och forskning.</p>
<figure id="attachment_9482" aria-describedby="caption-attachment-9482" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-9482 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1024x619.jpg" alt="Digitalt vårdbesök från hemmet." width="640" height="387" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1024x619.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-300x181.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-768x464.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-1536x929.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/04/Digitala-vårdbesök-foto-Adobe-Stock-2048x1238.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-9482" class="wp-caption-text">Digitalt vårdbesök från hemmet. Foto: Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Teknikerna främjar precisionsmedicin</h2>
<p>Vi ser stora framsteg inom precisionsmedicin. Framtidens vård innebär att diagnos och behandling inte enbart baseras på generella riktlinjer utan på en djupgående förståelse för varje patients unika genetiska uppsättning, livsstil och omgivning. Vi samverkar inom ramen för precisionsmedicinskt centrum Uppsala (PMCU) för att säkerställa att patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling. IoT och AI är självklara innovationsverktyg i denna förändring; datainsamling och analys i realtid möjliggör en mer individanpassad och effektiv vård.</p>
<h2>Digitalisering binder samman kärnuppdragen</h2>
<p>Utvecklingen och integrationen av Internet of Things (IoT) och artificiell intelligens (AI) i sjukvården är inte bara en möjlighet, utan en nödvändighet för att möta våra växande utmaningar. Har vi bra tillgång till bra data kan vi fatta bra beslut – har vi tillgång till dåliga data blir det dåliga beslut. Om data finns om mig och min hälsa vill jag självklart som vårdsökande att den ska användas.</p>
<p>Ingen enskild aktör sitter inne med alla svaren. Men genom att arbeta tillsammans, dela erfarenheter och lärdomar, kan vi skapa en hälsosammare framtid för alla. De strategiska innovationsprogrammen är viktiga för att skapa ekosystem och för att främja aktörsdriven innovation. Vi behöver bygga broar och säkerställa att teknologiska framsteg leder till positiva samhällsförändringar. Bygger vi dessa broar kan nya lösningar och teknologiska framsteg leda till positiva samhällsförändringar.</p>
<h2>Sverige har goda förutsättningar att lyckas</h2>
<p>Sverige har historiskt varit vinnare i samband med stora teknikskiften och jag tror att vi har flera goda förutsättningar att lyckas igen, både för att vi kan, för att vi vill och framför allt för att vi måste! </p>


"Sverige har historiskt varit vinnare i samband med stora teknikskiften och jag tror att vi har flera goda förutsättningar att lyckas igen, både för att vi kan, för att vi vill och framför allt för att vi måste!"

Olle Bergdahl, tidigare programchef för IoT Sverige och numera digitaliseringschef på Akademiska, skriver om sjukvårdens digitalisering.

”Stora utmaningar möter stora möjligheter i hälso- och sjukvårdens digitalisering” - IoT Sverige

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Till vardags arbetar han som områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen.

<h2>Sverige har genererat produkter i världsklass</h2>
<p>Svensk industri har tydliga styrkeområden. Kunskap inom fordon, telekom och liknande komplexa system har transformerats till lösningar som genererat exportintäkter och skapat välfärd. Det har genererat produkter i världsklass som fått globalt marknadsgenomslag. ABB, Ericsson, Volvo Cars, Saab och Scania använder alla Sverige som bas och de fortsätter att investera stora resurser i långsiktig och framåtblickande forskning och utveckling (FoU). Satsningarna sker ofta i nära samarbete med offentliga aktörer på regional och lokal nivå. Det är ett samarbete som gynnar och gynnat alla aktörer, påtagligt ofta manifesterat genom strategiska innovationsprogram.</p>
<figure id="attachment_21350" aria-describedby="caption-attachment-21350" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-21350 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1024x692.jpg" alt="Ericssons huvudkontor Kista foto Adobe Stock" width="640" height="433" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1024x692.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-300x203.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-768x519.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-1536x1038.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Ericssons-huvudkontor-Kista_foto-Adobe-Stock-2048x1384.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-21350" class="wp-caption-text">Ericssons huvudkontor i Kista. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>En investerad krona ger sju kronor tillbaka</h2>
<p>Sedan 2013 har strategiska innovationsprogram varit ett av de främsta verktygen för staten att stimulera FoU. Syftet har varit att skapa arenor för samverkan mellan företag, institut och akademi som föder nya idéer och stärker industrin och övriga samhället. Under de 10 år programmen varit aktiva har de genererat innovationer som i genomsnitt motsvarar 7 kronor per investerad krona. Deras förmåga att skapa ett ekosystem för nya produkter, processer och kunskap har varit ett framgångsrecept.</p>
<h2>Nedskärningar i forskning och utveckling</h2>
<p>Möjligheterna att hålla igång detta innovationssystem har dock minskat. Istället för att, som våra konkurrentländer, satsa för framtiden och omfamna digitalisering har regeringen beslutat att vila på gamla lagrar. Offentlig FoU har därför skurits ner med följden att samarbetssatsningar skjutits på framtiden eller avfärdats som kontraproduktiva.</p>
<p>Visionslösheten och den påtagliga avsaknaden av en teknik- och innovationsstrategi har medfört att insatser kommer slumpmässigt, ofta utan framförhållning eller koordinering. Konsekvensen har blivit en påtagligt försämrad verkningsgrad där Sverige upplevs sakna fokus. Utvecklingen har även observerats av samarbetsorganisationen <a href="https://www.oecd.org/publications/public-research-funding-in-sweden-9eb9a85b-en.htm">OECD</a> som med rätta är bekymrade. Det blåser kallt i Sverige.</p>
<h2>Det går att vända den negativa utvecklingen</h2>
<p>I höst kommer en forsknings- och innovationsproposition. Den kommer att föregås av en industristrategi. Detta är två viktiga verktyg där regeringen kan peka ut visioner och vända den nuvarande utvecklingen. Vad som skulle behövas är ökade anslag till FoU, visioner för Sverige som teknikland och förnyade satsningar på strategiska innovationsprogram. Samverkan, långsiktighet och prioriteringar ligger i industrins intresse, det borde även omfamnas av politiken och manifesteras i politik.</p>
<p><span style="font-size: 14px; color: #808080;"><em>Bilden längst upp: Robotarm, ABB. Foto Adobe Stock.</em></span></p>


Patrik Sandgren, områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen, ser behov av att våga välja. Läs hela blogginlägget här.

Sverige behöver en teknik- och innovationsstrategi - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Robotarm-ABB_foto-Adobe-stock-scaled.jpg

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla

Senaste blogginlägg

Blogg: Fjälltält och jobbdator – nya kombinationer i Almedalen

Blogg: Gigantisk hälsomässa i Amsterdam – men vart tog vikingarna vägen?

Blogg: High Value Datasets måste publiceras som öppna data 9 juni

Blogg: Ny analysplattform för standardiserad hantering av hälsodata

Stockholms resa mot en innovativ och smart stad

Vi behöver arbeta datadrivet med IoT

Så kommer du igång med social hållbarhet och jämställdhet

”Stora utmaningar möter stora möjligheter i hälso- och sjukvårdens digitalisering”

Sverige behöver en teknik- och innovationsstrategi