In collaboration with #sthlm4future

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Aktuellt

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 140 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

IoT – så funkar det

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Elias är IoT-expert på företaget of Us. Han har arbetat med länsgemensamma införanden av IoT i flera län, medverkar i internationell standardisering av IoT och Digitala Tvillingar samt driver med kollegan Torbjörn Lahrin Arbetsgruppen Standarder & Plattformar som samlar och delar kunskap om IoT och Digitala Tvillingar.

<p>Smart City Expo i Barcelona är ett spännande event. Jämfört med motsvarigheten i Sverige, Stockholm Smart City Expo som jag besökt 2023 och 2024, är eventet i Barcelona mycket större och mer internationellt. Både Amerika och Asien är på plats. Även stor närvaro från Arabländerna. Eventet är stort och många utställare har gått ihop landsvis, och med grannländer, för att bilda delegationer som delar yta på mässgolvet.</p>
<h2>Få sensorer och prylar – fokus på gemensamma utmaningar</h2>
<p>Förutom mässgolvet fanns flera stora scener med paneler och föredrag. Tyvärr gav dessa inte så mycket. Det mesta som sades var generiskt och man kom aldrig in på djupet kring lärdomar eller lösningar. De inofficiella scenerna var desto mer intressanta och där presenterades ofta specifika lösningar och mer djupgående ämnen.</p>
<p>En annan iakttagelse var att det inte var så många faktiska sensorer eller prylar på mässan. I stället dominerade städer och större bolag med ett bredare fokus på projekt och olika typer av gemensamma problem.</p>
<p>Självklart hade AI en stor närvaro. Det hade dock behövts mer fokus på hur IoT-data kan berika maskininlärningsmodeller snarare än hur AI behövs för IoT-funktionalitet.</p>
<h2>Svårt att visa mätbara effekter</h2>
<p>En insikt är att införandet av IoT och tanken om den smarta staden nu är en världsomfattande rörelse. Inte bara något som sker i vissa världsdelar eller några få städer.</p>
<p>Många beskriver sina piloter och att det är svårt att skala upp och samordna alla insamlade data. Man skulle gärna vilja få en sammanhängande bild av alla olika initiativ i staden och regionen. Det är dock svårt då man tacklas med många olika system, organisationer och människor som ska arbeta tillsammans i gemensam riktning. Detta skapar en tröghet som flera jag pratade med uttryckte irritation över. Slutligen var det även en gemensam erfarenhet att man ännu inte kunnat peka på specifika mätbara effekter. Konkreta Business Cases är en raritet.</p>
<h2>Frågorna som ställdes till städerna</h2>
<p>Jag utgick från samma frågor som ställts tidigare år:</p>
<ol>
<li>Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?</li>
<li>Vilka effekter har ni uppnått?</li>
<li>Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?</li>
<li>Vilka är era största utmaningar nu och kommande 1–2 år?</li>
</ol>
<h2>Så svarade städerna</h2>
<p>Här är ett urval av alla städer som deltog under Smart City Expo World Congress i Barcelona 2024.</p>
<h3>Bordeaux Métropole</h3>
<p>Bordeaux Métropole är en administrativ region i Frankrike som samlar 28 kommuner. Här används IoT bland annat till fastighetsskötsel för idrottsanläggningar. Fortfarande rör det sig om enskilda tillämpningar i varje område och ingen har skalat upp på riktigt ännu. De arbetar fortfarande i vertikaler och det finns ingen gemensam plattform eller gemensamt nätverk för IoT.</p>
<figure id="attachment_24315" aria-describedby="caption-attachment-24315" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24315 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg" alt="Bordeaux monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="475" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-1024x760.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-300x223.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux-768x570.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Bordeaux.jpg 1523w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24315" class="wp-caption-text">Bordeaux Métropole samlar 28 kommuner som arbetar tillsammans kring smart stad-lösningar.</figcaption></figure>
<h3>Smart Dublin</h3>
<p>I Dublin har man kommit långt med väderstationer och har även sensorer för översvämningar, samt för livbojar. Man har till exempel kunnat spara in fem heltidsanställningar som tidigare behövde kontrollera livbojarna. Man prioriterar klimatrelaterade lösningar. Bland annat vill man mäta i sina lågutsläppszoner.</p>
<p>Dublin har i upphandlingarna arbetat tillsammans i fyra kommuner, där man i stället för en lösning har upphandlat fyra lösningar. Därefter har varje kommun använt en lösning var. Efter en period har utvärdering skett. Upplever man att en viss lösning är bättre än de andra så har övriga kommuner kunnat byta till den lösningen utan att behöva göra ny upphandling. På så sätt hanterar man risken att upphandla en enda lösning som man sedan är fast med.</p>
<p>En insikt utifrån att upphandla på detta sätt var att de leverantörer som inte erbjöd en helt färdig ”out of the box”-lösning utan i stället sa att de skulle jobba iterativt med att få fram den lösning som i slutändan passade beställaren, var de leverantörer som gjorde bättre ifrån sig och som sedan blev kvar.</p>
<figure id="attachment_24321" aria-describedby="caption-attachment-24321" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24321 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg" alt="Dublin deltog på Smart City Expo i Barcelona 2024." width="640" height="622" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-1024x995.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-300x292.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin-768x746.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Dublin.jpg 1104w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24321" class="wp-caption-text">Dublin har använt sig av en innovativ metod för upphandling. Fyra lösningar upphandlades och efter att ha testat dem står det kommunerna fritt att byta utan någon ny upphandling.</figcaption></figure>
<h3>Karlsruhe</h3>
<p>I den tyska staden Karlsruhe bygger man ett LoRaWAN-nätverk och mäter bland annat fuktigheten i träd. Man har ännu inga effektmätvärden, men dashboards där man kan se de värden som kommer in.</p>
<p>Utmaningarna kommande år handlar om pengar, resurser och informations- och cybersäkerhet.</p>
<p>Det finns motiverade personer men inget riktigt nätverk där man kan dela information. Det är oklart vem som har vilka sensorer och det är många förvaltningar där människorna inte pratar med varandra. Det skulle behövas mer transparens.</p>
<h3>Tianjin</h3>
<p>I staden Tianjin i Kina använder man IoT för transport samt för att mäta hastigheter och trafik på vägar. Detta genom Green Wave (grön våg), där man koordinerar trafikljus för att kunna optimera trafiken som flödar förbi flera sammanhängande trafikljus. På detta sätt minimerar man antalet inbromsningar och accelereringar, samt tiden då bilar står stilla.</p>
<h3>City of Pilsen</h3>
<p>I Pilsen i Tjeckien arbetar man med trafikhantering, säkerhet, LoRaWAN-nätverk, vattenläckage, luftkvalitet och isbildning på vägar. Bland annat har man 4 000 vattensensorer som mäter vattenläckage och andra sensorer som mäter koldioxid och dammpartiklar. Man använder AI för att göra prognoser.</p>
<p>Utöver IoT arbetar man mycket med att försöka behålla befolkningen i staden, då många flyttar till andra större städer runtomkring i landet eller utomlands. Man arbetar då med att utbilda sin befolkning redan i ung ålder gällande entreprenörskap och företagsamhet. Genom att bland annat stötta innovation genom hackatons och liknande utmaningar för unga och studenter, samt att stötta nystartade företag, försöker man främja företagsamheten i staden för att skapa nya jobb och ett intresse för stadens unga att stanna i staden även i vuxen ålder.</p>
<h3>Rom</h3>
<p>I Italiens huvudstad har man en plan för byggandet av den smarta staden. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk. Framgent tänker man satsa på avfallshantering, mobilitet och säkerhet gällande den smarta staden. För avfallshantering vill man arbeta behovsstyrt och enbart tömma soptunnor när de är fulla i stället för på ett statiskt schema. För trafiken installerar man 2 000 högupplösta 5G-kameror så att man med maskininlärning kan reducera trafikstockningar med hjälp av förutsägbara trafikmönster. Även för att öka säkerheten då man kan övervaka folktäta platser.</p>
<p>De största utmaningarna man ser för detta arbete är i följande ordning: pengar – kompetens – kultur.</p>
<figure id="attachment_24339" aria-describedby="caption-attachment-24339" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24339 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg" alt="Rom deltog med en monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="399" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-1024x639.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom-768x479.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Rom.jpg 1440w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24339" class="wp-caption-text">Rom deltog med egen monter på mässan. Staden har kommit en bit på väg men utvecklingspotential finns. Första fokuset är att ha en infrastruktur för kommunikation. Där satsar man nu mycket på utrullningen av 5G och WiFi-nätverk.</figcaption></figure>
<h3>Smart city Berlin</h3>
<p>I Berlin har man ett samverkansinitiativ för den smartare staden som heter Gemeinsam Digital. I detta är ett av projekteten Kiezbox 2.0, vilket är sol- och batteridrivna lådor utplacerade i staden. En funktion för dessa är att bygga ett mesh-nätverk som kan tillhandahålla WiFi till kritisk personal samt vanlig befolkning i nödsituationer i staden. En annan funktion för dessa lådor är att de kan mäta saker så som temperatur, luftkvalitet och ljud. Dessa data kan göras tillgängliga via ett LoRaWAN-nätverk för allmänheten eller olika aktörer i staden.</p>
<p>Ett annat projekt var SmartWater. Detta har som mål att stötta planeringen av en blå-grön infrastruktur i staden. Samtidigt som man vill sätta in dessa förberedande åtgärder för kommande klimatförändringar, vill man också kunna förvarna befolkningen vid till exempel kraftig nederbörd. Konkreta satsningar i detta är: ett digitalt planeringsverktyg för stadsplanering, med fokus på grön och blå infrastruktur; en webapplikation som kan användas för att visualisera de olika delarna i en blå-grön infrastruktur och visa på de positiva effekterna av dessa; ett koncept för digital kommunikation vid risk för översvämningar vid tung nederbörd.</p>
<p>Det tog cirka två att sätta upp samverkansinitiativet, och nu arbetar man med ovan nämnda projekt.</p>
<figure id="attachment_24309" aria-describedby="caption-attachment-24309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24309 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg" alt="Smart City Berlins monter på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="473" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-1024x757.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-300x222.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2-768x568.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Berlin2.jpg 1330w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24309" class="wp-caption-text">I Berlin finns ett samverkansinitiativ för den smartare staden &#8211; Gemeinsam Digital.</figcaption></figure>
<h3>Wiesbaden</h3>
<p>En annan tysk stad på plats var Wiesbaden. Här arbetar man bland annat med ett mobilitetsprojekt DIGI-V, där man använder kameror och sensorer för att få dynamiska trafikskyltar som kan informera om optimala rutter. Man sätter upp dessa kameror och sensorer i trafikljusen längs med huvudgatorna i Wiesbaden och kan då även samla in data om miljön och föroreningar. Man samlar all data i en plattform och med hjälp av den samlade bilden kan man sedan anpassa trafiken i framtiden.</p>
<p>Man försöker få alla olika parter att inte använda egna sensorer eller delar som sedan inte fungerar med resten av systemet. Man försöker också samla ihop och konsolidera all data för att just få en gemensam överblick. De tre svåraste sakerna man ser i detta projekt är: ledning – kommunikation – politik.</p>
<h3>Seongnam</h3>
<p>I Seongnam i Sydkorea började man med IoT 2009 och man mäter bland annat vatten och luftkvalitet. Detta gör man på några specifikt utvalda platser i staden. Man har byggt en digital tvilling för att kunna simulera hur en översvämning av floderna påverkar staden timme för timme, så att man kan planera för en sådan situation. <br />
Man arbetar även mycket med drönare och levererar bland annat både matvaror och medicinska varor med drönare till personer i Seongnams centrala park. Ett problem framöver gällande den smarta staden är att det kommer vara många avdelningar och förvaltningar som ska samarbeta.</p>
<figure id="attachment_24345" aria-describedby="caption-attachment-24345" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24345 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg" alt="Seongnams monter på Smart City Expo." width="640" height="481" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1024x769.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-768x577.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea-1536x1154.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Seongnam-Korea.jpg 1620w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24345" class="wp-caption-text">Staden Seongnams monter på Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h3>Liverpool city region</h3>
<p>I regionen Liverpool mäter man luftföroreningar runtom staden Liverpool. Här gör man vissa mätningar som är mer allmänna men även mer exakta mätningar till studier på universitetet. Till exempel har man infört vätgasbussar och vill då mäta om det blir någon förändring i luftkvaliteten när bussarna kör förbi mätstationerna.</p>
<p>Man har tidigare haft initiativ där man velat räkna antalet personer som passerar vissa gator eller områden. Ett sätt man testade var att arbeta med butiker som satte upp sensorer i sina skyltfönster. Antingen sensorer som räknade individer med hjälp av visuell närvaro eller sensorer som kunde känna av när enheter med WiFi-konnektivitet passerade, som mobiltelefoner.</p>
<p>En utmaning är att få en överblick och gemensam kontroll av alla sensorer i staden. Det är svårt med många partnerskap, till exempel alla butiksägare. Kvaliteten från de olika butikerna kunde variera mycket då sensorer flyttades eller riktades om när butiken till exempel möblerade om i skyltfönstret. Den insamlade datan blir då inte alls lika säker eller enhetlig.</p>
<h3>Smart City Busan</h3>
<p>I Busan, Sydkoreas näst största stad, har man använt ett något annorlunda sätt att arbeta med innovation gällande IoT. Man har ett distrikt i Busan som kallas för Eco Delta City, där företag kan göra pilottester för sina produkter och tjänster mot en riktig befolkning. Som ett levande experiment är de som bor i distriktet försökspersoner. Bland annat har man testat hur man med hjälp av sensorer och data kan utrymma byggnader effektivt i händelserna av en jordbävning.</p>
<p>Det man ser som problem med utvecklingen av IoT är att alla använder olika typer av data och datastrukturer, samt olika plattformar och modeller. Till exempel använder varje stad olika varianter av dessa och det blir då svårt att få samtliga att kunna samarbeta och dela data med varandra.</p>
<h3>Malaysia, Smart City Alliance</h3>
<p>Det fanns ingen stad representerad från Malaysia men jag pratade med en person som kände till flera initiativ som pågår i landet. Man mäter mycket relaterat till geospacial övervakning, så som att detektera jordskred vid järnvägsspår eller annan kritisk infrastruktur. Det finns även system för att mäta och hantera parkeringsplatser.<br />
Man köper billiga sensorer och all data är olika eftersom alla kommuner i Malaysia använder olika silo-betonade lösningar.</p>
<p>För att veta hur långt man har kommit som stad i Malaysia har man infört en skala för hur teknologiskt mogna städerna är. I denna skala kan man vara på olika tiers (nivåer). Jag fick förklarat för mig att det för tillfället bara var några få städer som gått upp till en högre nivå. Det som var viktigt var dock att de nu har ett sätt att mäta och jämföra sin teknologiska utveckling. Hade ett sådant system funnits gemensamt i hela världen gällande IoT/Smart Stad hade jag nog inte behövt skriva detta blogginlägg…</p>
<p>Jag fick slutligen veta att Sydostasiens första smart stad-mässa kommer äga rum nästa år och Malaysia är värdland. Håll ögonen öppna för detta som kommer att ske i september 2025.</p>
<figure id="attachment_24333" aria-describedby="caption-attachment-24333" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24333 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg" alt="Malaysias monter på smart stad mässan i Barcelona." width="640" height="363" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1024x580.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-300x170.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-768x435.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia-1536x871.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Malaysia.jpg 1558w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24333" class="wp-caption-text">Sydostasiens första smart stad-mässa kommer att äga rum nästa år och Malaysia är värdland.</figcaption></figure>


Koreas monter på Smart City Expo i Barcelona.

Elias Ågren tar tempen på världens städer under Smart City Expo i Barcelona. Hur smarta är städerna? Hur långt har vi kommit?

Blogg: Hur smarta är städerna 2024? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Korea.jpg

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Anna Bondesson, arbetar på RISE Research Institutes of Sweden med fokus på grön och digital omställning i städer och kommuner. Hon är bland annat aktiv i de nationella initiativen Smart City Lab och Urban Twin Transition Center, och arbetar praktiskt i städers klimatomställning exempelvis inom Klimatneutrala Linköping 2030.

<p>En hypotes är att det finns lösningar som kan ta oss till nettonoll, ett läge då utsläppen av växthusgaser är i balans med upptaget av växthusgaser, och att dessa nettonollösningar redan har implementerats i någorlunda stor skala inom industrin och i enstaka städer i Sverige och internationellt.</p>
<h2>Lösningarna finns men används inte i våra kommuner</h2>
<p>Hålrummet som jag och många andra siktat in oss på i detta fall består i att lösningarna inte används i stor skala i det pågående klimatomställningsarbetet i våra städer. En av utmaningarna i att skala dessa lösningar ligger i att de ofta bygger på digital teknik och data vilket innebär ytterligare komplexitet för våra städer och kommuner.</p>
<figure id="attachment_24207" aria-describedby="caption-attachment-24207" style="width: 397px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24207 " src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor.jpg" alt="Anna Bondesson testar glasögon som översätter tal i realtid till olika språk." width="397" height="529" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor.jpg 480w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Techarkul-glajjor-225x300.jpg 225w" sizes="(max-width: 397px) 100vw, 397px" /><figcaption id="caption-attachment-24207" class="wp-caption-text">På Smart City Expo i Barcelona visas nya tekniska lösningar. Anna besökte den kinesiska montern och testar här ett par glasögon som i realtid översätter tal från olika språk till text i valt språk, texten visas på insidan av glasen.</figcaption></figure>
<h2>Bevisad klimatnytta efterfrågas</h2>
<p>Ett sätt att skotta igen hålet går ut på att bygga ett gemensamt bibliotek av ”digitala nettonollösningar” som går att skala i våra kommuner. För att göra det behöver vi identifiera redan implementerade lösningar, säkerställa att dessa verkligen har bidragit till minskade nettoutsläpp och är skalbara i kommunernas verklighet. Städerna efterfrågar ofta denna typ av lösningar med ”bevisad” klimatnytta.</p>
<p>Smart City Expo i Barcelona är Europas om inte världens största och mest väletablerade mässa för smarta och hållbara städer. På tågresan hem därifrån funderar jag över hypotesen att det finns skalbara digitala nettonollösningar där ute, samt hur vi hittar de mest relevanta lösningarna och skapar förutsättningar för skalning av dessa framåt.</p>
<h2>Mina insikter från Smart City Expo</h2>
<ul>
<li>Tiden när vi trodde att ”one size fits all” då de stora multinationella bolagen pushade ut helhetslösningar till städer som tacksamt lyssnade och tog emot är förbi. Städerna tar ägandeskap i utvecklingen av ”det smarta”, ställer krav på anpassning och efterfrågar samverkan med näringsliv, akademi och medborgare.</li>
<li>Klimatkrisen hanteras i samhället i stort och så även i städerna som en del av en större polykris. Klimatomställningsarbetet kopplas till frågor om rättvisa, förlust av naturresurser och ökad osäkerhet. Siktet är inställt på det cirkulära och resilienta samhället.</li>
<li>Naturen är en del av själva lösningen och inte bara en resurs eller förutsättning för en mer ”artificiell” eller teknisk utveckling. Naturbaserade lösningar behöver ses som självklara delar i vårt ”bibliotek” av smarta lösningar, och större fokus läggas på tekniken som kan stötta utvecklingen av dessa.</li>
<li>Att utvärdera vilka nyttor specifika lösningar har för klimatet kräver ett systemperspektiv (inget nytt), samtidigt gapar det tomt vad gäller även de enklaste effekt- och nyttokalkyler (tyvärr inte heller något nytt). Att samla lösningar med ”bevisad” klimatnytta har ett stort värde där vi står nu, även om bevisen initialt kommer att vara förenklade.</li>
</ul>
<figure id="attachment_24231" aria-describedby="caption-attachment-24231" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24231 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-818x1024.jpg" alt="Gröna lösningar visades på Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="801" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-818x1024.jpg 818w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-768x961.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1-1228x1536.jpg 1228w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Grona-losningar-Smart-City-1-1.jpg 1394w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24231" class="wp-caption-text">Naturen är en del av själva lösningen och inte bara en resurs eller förutsättning för en mer ”artificiell” eller teknisk utveckling, skriver Anna Bondesson. Många städer visade upp smarta gröna lösningar under Smart City Expo i Barcelona.</figcaption></figure>
<h2>Så kommer vi vidare</h2>
<p>I arbetet med att bygga ett gemensamt bibliotek av nettonollösningar som verkligen bidrar till förflyttning och klimatnytta tror jag att vi kan komma framåt genom att:</p>
<ul>
<li>Söka såväl efter enklare, mer avgränsade lösningar som hanterar specifika utmaningar och skiften inom sektorer så som mobilitet och byggnader; men även efter naturbaserade lösningar och lösningar som går utanför dessa boxar och möjliggör en bredare systemomställning.</li>
<li>Samtidigt som vi analyserar och utvärderar klimateffekter, inte ducka för utan våga adressera och diskutera potentiella andra effekter som dessa lösningar har för att säkerställa en övergripande mer långsiktig och hållbar utveckling.</li>
<li>Djupa i de lösningar vi tar oss an, annars skapar vi ett ”bibliotek” utan riktig kunskap och förståelse och lösningar som blir ointressanta och svåra att anpassa och skala.</li>
<li>Vi ser detta som en kunskapsresa och bjuder in olika aktörer till gemensamt lärande för att säkerställa att vi fokuserar och arbetar med rätt saker.</li>
</ul>
<p>Summa summarum (i ett försök att få det att låta enkelt) tror jag att hypotesen om att det finns skalbara digitala nettonollösningar där ute i stort stämmer. Det viktiga blir att förstå och beskriva dess lösningar inte bara som tekniska artefakter utan vad de faktiskt är &#8211; helhetslösningar bestående av strategier och ramverk, finansiering och praktiska angreppssätt som gemensamt leder till klimatnytta. Användningen av data och digital teknik blir då en central och möjliggörande komponent men inte lösningen i sig.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><em>För övrigt…</em></strong><br />
<em>Det nattåg mellan Hamburg och Stockholm som jag sitter på är 6 timmar försenat, men det kommer jag inte säga till någon då narrativet och hur vi berättar om vårt samhälle och våra möjligheter är viktigt för att få till en omställning. Jag tror att vi alla skulle må bra av att fler oftare välja tåget i stället för flyget. Vad jag kommer säga, då jag går i den amerikanske filosofen och neuroforskaren Sam Harris skola och undviker lögner så långt det bara går, är att ”det är underbart och utvecklande att åka tåg genom Europa (så sant), jag upplever väldigt sällan problem eller förseningar längs vägen (också sant), denna gång var vi flera timmar försenade men det gav mig möjlighet till några spontana och värdefulla möten och att reflektera och skriva ner mina tankar i en bloggpost (sant!)”.</em></p>
<p>&nbsp;</p>


"Naturbaserade lösningar behöver ses som självklara delar i vårt ”bibliotek” av smarta lösningar, och större fokus läggas på tekniken som kan stötta utvecklingen av dessa."

Kvinna tittar ut  över landskap från ett tågfönster.

Anna Bondesson, projektledare för Smart City Lab skriver ett blogginlägg om att fylla gapen för att uppnå ett jämlikt och klimatsmart samhälle.

Blogg: Att fylla gapen för att uppnå nettonoll - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Tagfonster-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Claus Popp Larsen arbetar på RISE och är en av projektledarna för IoT Sveriges strategiska projekt Smart City Lab.

<p>Citiverse stavas på olika sätt. Ibland som cityverse, ibland som CitiVERSE, och det finns många andra varianter. Ett närliggande begrepp är metaverse som bland annat Metas Mark Zuckerberg och Microsofts Satya Nadella ofta pratar om. Här får man inblick i visioner om en virtuell värld där folk kan interagera, jobba, handla, leka och så vidare på nya sätt. Avatarer och virtual reality är en del av detta. Om man vill bli ännu mer snurrig kan man med fördel googla på omniverse och multiverse.</p>
<p>Varken citiverse eller metaverse finns än och det går därför inte säga exakt vad de är, men citiverse syftar ofta på något som är mer tillämpat på städer och samhällen än metaverse.</p>
<h2>Citiverse och digital tvilling</h2>
<p>En av EU:s ”cutting-edge technologies for people” är digitala tvillingar. Det kan vara en digital tvilling av en människa med syftet att individanspassa sjukdomsbehandling. Det kan vara en digital replika av ett vindkraftverk som upptäcker fel innan de inträffar. Eller en digital tvilling av en stad där alla flöden av vatten, människor och energi är representerade i realtid och där man genom simuleringar av exempelvis krissituationer får betydligt bättre underlag för att hantera och förebygga dessa – eller fatta beslut när krisen kommer. Sista exemplet är en digital tvilling för domänen smarta städer och samhällen enligt EU:s logik.<br />
Bart de Lathouwer från nederländska Geonovum är en ledarfigur inom digitala tvillingar. Han höll en presentation i Barcelona där han gjorde den underbara inledningen:</p>
<p>”Om ni hade frågat mig för ett par år sedan vad en digital tvilling är, då hade jag gett ett precist svar. Nu vet jag inte riktigt längre, men om det är någon i publiken som vet vad en digital tvilling är för dem, då är det helt ok”</p>
<h2>Lite fräschare och coolare</h2>
<p>Lite samma beskrivning kan användas om citiverse. Om man ska vara lite raljerande – och det får man faktiskt vara i en blogg &#8211; då är det många båda i Barcelona och generellt som tidigare pratade om digitala tvilling men som nu säger citiverse i stället för eftersom det är lite fräschare och coolare.<br />
EU använder sig av begreppet citiverse, men på ett svårtillgängligt sätt. Citiverse är stället där IoT-data (och mycket annan data) ska flöda genom dataspaces och kombineras och berikas med AI-verktyg innan det visualiseras på olika sätt i en digital tvilling. Man pratar om immersive technologies som virtual reality och augmented reality. Lite förenklat kan man då betrakta citiverse som en superavancerad digital tvilling där man jobbar med data och AI enligt EU:s regler, principer och riktning.</p>
<h2>LDT Citiverse EDIC</h2>
<p>European Digital Infrastructure Consortium, EDIC, är ett nytt instrument från EU. Det ska finnas EDIC inom olika domäner, och för smarta städer och samhällen pratar man om LDT Citiverse EDIC. LDT betyder ”local digital twin” vilket inkluderar en digital tvilling av en stad, en stadsdel eller en byggnad. <br />
Kommissionen trycker på för att skapa ett gemensamt europeisk citiverse. För att som nation gå med i LDT Citiverse EDIC behöver regeringen signera. Hittills har 12 länder signerat inklusive Nederländerna, Estland och Lettland, men Sverige, Finland och Danmark har än så länge inte bestämd sig. Man kan även gå med som kommun även om landet inte är med, men mekanismerna för detta är inte på plats än.</p>
<figure id="attachment_24036" aria-describedby="caption-attachment-24036" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24036 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1024x655.jpg" alt="Entré till Smart City-mässan i Barcelona." width="640" height="409" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1024x655.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-300x192.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-768x491.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-1536x983.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Nyhetsbild-2048x1311.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24036" class="wp-caption-text">EU-Kommissionen trycker på för att skapa ett gemensamt europeisk citiverse. Kommissionen var på plats under Smart City Expo.</figcaption></figure>
<h2>EU vill skapa stabil grund</h2>
<p>Det var flera sessioner på mässan där kommissionen var på plats och berättade om LDT Citiverse EDIC. Sättet för kommissionen att förklara det på är att det är ett ”juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur”. Läs gärna den formuleringen en gång till. Vi var flera som under och mellan sessioner påpekade att det är ett allt för teknokratiskt sätt att förklara något som är så viktigt, men vi fick inget riktigt gehör.<br />
Om vi ska gräva i definitionen ovan är det faktiskt en bra grej: EU vil skapa en stabil och långsiktig grund för citiverse, och därför behövs nationellt engagemang och stöd. Det ska finnas (nationell) finansiering och en förvaltningsmodell för långsiktigheten och samtidigt blir LDT Citiverse EDIC en landningsyta för projekt där kommuner och andra på tvärs av nationsgränserna kan samverka.</p>
<figure id="attachment_24041" aria-describedby="caption-attachment-24041" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-24041 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1024x523.jpg" alt="Smart City Expo i Barcelona." width="640" height="327" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1024x523.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-300x153.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-768x392.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-1536x784.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Smart-City-Expo-2048x1045.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-24041" class="wp-caption-text">Många som tidigare pratade om digitala tvillingar använder nu begreppet citiverse eftersom det är lite fräschare och coolare. Det märktes under Smart City Expo i Barcelona, skriver Claus Popp Larsen.</figcaption></figure>
<h2>Finns svenska projekt att utgå ifrån</h2>
<p>Med den gemensamma infrastrukturen refereras till tekniska, organisatoriska, legala byggblock och olika stödfunktioner som alla – även små kommuner &#8211; på ett enkelt sätt ska kunna bidra till och använda sig av. EU finansierar redan flera sådana initiativ under Digital Europa Program där RISE och andra svenska aktörer är djupt involverade och bidrar till den gemensamma infrastrukturen. Det betyder bland annat att det redan finns en portfölj av svenska projekt, aktörer och initiativ att utgå ifrån om/när regeringen bestämmer sig för att gå med i LDT Citiverse EDIC!</p>
<h2>Vägen framåt mot citiverse</h2>
<p>Digital Europe Program håller på att bevilja finansiering till en handfull stora projekt genom utlysningen Developing Citiverse. Först ut av dessa är European Citiverses Uniting for Inclusiveness som leds av Göteborgs Stad och Lindholmen Science Park, och där RISE också deltar. Dessa frontrunner-projekt kommer bidra med värdefulla inputs kring hur LDT Citiverse EDIC ska fungera i praktiken. <br />
Det allt för teknokratiska narrativ som kommissionen använder sig av måste kompletteras med exempel och visioner kring praktiskt nytta på ett icke-tekniskt sätt. Det var precis vad Johan de Paoli från Göteborg &amp; Co gjorde i ett av inläggen på en citiverse-session i Barcelona.</p>
<p>I detta fall genom att öka tillgängligheten i Göteborg för invånare och besökare genom att integrera avancerade teknologier med universell design och med användaren i centrum: Via en digital tvilling på egen enhet ska man kunna få överblick över och planera besök på exempelvis Liseberg eller Gothenburg Horse Show &#8211; eller delta på egna villkor även om man fysiskt inte kan vara på plats.<br />
European Citiverses Uniting for Inclusiveness kommer på det sättet bli en modell för digital inkludering för hela Europa. Och allt detta genom att jobba enligt EU:s riktlinjer, strategi och infrastruktur således att andra städer i Europa ska kunna kopiera resultaten.</p>
<h2>Vad är då citiverse för något?</h2>
<p>Det är ingen som exakt kan definiera vad ett citiverse är eftersom det inte finns än. Med tiden kommer det bli alltmer tydligt, men än så länge får vi nöja oss med olika förklaringsmodeller – som exempelvis de som beskrivs här i bloggen – och kom ihåg, det kan mycket väl finnas andra och bättre förklaringsmodeller! Två saker vet vi dock:</p>
<p>A) Nyckelkomponenter är realtidsdata och digital tvilling<br />
B) EU trycker på med olika instrument och vill att det ska hända.</p>
<h2>Citiverse kan förstås som:</h2>
<ul>
<li>Metaverse, fast för städer.</li>
<li>En vidareutveckling av begreppet digital tvilling som inkluderar integration med andra teknologier som exempelvis IoT, spacespace, AI-lösningar och som även möjliggör interaktionsmetoder som exempelvis virtuell eller augmented reality.</li>
<li>LDT Citiverse EDIC: ett nytt instrument i form av ett juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur inom smarta städer och samhällen</li>
<li>En handfull projekt från Digital Europe Programme som är förelöpare för utvecklingen av LDT Citiverse EDIC – där European Citiverses Uniting for Inclusiveness är det första av dessa projekt.</li>
<li>Gemensam infrastruktur av ramverk, interoperabla komponenter och stödfunktioner som är under utveckling i EU och som ska göra det enkelt för kommuner att använda sig av avancerade teknologier för att skapa nytta för medborgare och samhället.</li>
</ul>
<p>Oavsett vilken förklaringsmodell man föredrar behövs som sagt ett betydligt mindre teknokratiskt narrativ som exemplifierar möjligheterna och nyttan – och det gäller såväl byråkraterna på EU-kommissionen som vi som arbetar med citiverse från det mer tekniska hållet!</p>


"Om man vill bli ännu mer snurrig kan man med fördel googla på omniverse och multiverse."

Fotomontage med stad och händer som håller i en surfplatta.

Händer som håller i en surfplatta, en storstad i bakgrunden.

Claus Popp Larsen, projektledare för Smart City Lab, reder ut begreppet citiverse. Citiverse finns ännu inte men hänger ihop med digital tvilling.

Vad är egentligen Citiverse för något? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Illustration-av-stad-Adobe-Stock-scaled.jpg

Magnus Fransson is Director internationalization at IoT Sweden. Leon Hendriks, Managing Partner AeroVision, The Netherlands.

<p>Under the somewhat provocative workshop title “the funeral of pilot projects” we gathered a very representative and engaged audience mainly from Nordics and the Netherlands. We wanted to discuss and identify obstacles why pilot projects in the public sector seldom scales and turn into successful implementation and rollout across the public users. The background is the need for innovation in order to further streamline the public sector to keep up with the growing demand (elderly population, climate challenges, crowded cities etcetera), without raising taxes and fees. Pilot project driving innovation is a commonly used tool and vehicle for this streamlining.</p>
<figure id="attachment_23903" aria-describedby="caption-attachment-23903" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23903 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-1024x347.jpg" alt="Workshopdeltagare" width="640" height="217" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-1024x347.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-300x102.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-768x260.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-1536x521.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Workshop-2048x695.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23903" class="wp-caption-text">Well visited workshop arranged by IoT Sweden and AeroVision.</figcaption></figure>
<p>Success and scaling are also important to draw attention from entrepreneurs and investors complementing the public actors and their scarce resources. Entrepreneurs and investors are quick movers and tend to cluster, like omnivores and shoals of herring, close to where the market opportunity is. The overall prospect looks promising though. In Europe, public spending is 40-50 % of GDP, half the economy, so why this under performance? And can we do something about it?</p>
<h2>Technology is not the challenge</h2>
<p>First of all, there was a very clear consensus among the workshop audience that technology is not the challenge. Technology such as IoT, AI, automation and biotech, holds promises to unlock untapped potential, and even though technology in some cases are early stage, already a lot can be done.</p>
<p>Instead, we identified three major obstacles, and the consensus among the discussion groups were almost unanimously.</p>
<p>1. Engagement of the problem owner<br />
2. Risk appetite in the public sector<br />
3. Implementation affecting processes and organization (adoption)</p>
<p>In a way these three identified obstacles can be summarized in culture. The private innovation arena, with its people, competencies, processes and capital has evolved from a rather immature venture scene and innovation culture late 90-ies, in the first wave of the IT boom, to foster worldwide recognized scale ups from both the Netherlands and the Nordics.<br />
The public sector seems not to have kept up with their counterparts from the private venture scene even though efforts have been made. The public sector needs to continue its efforts and to go from innovation system to innovation culture. People/leadership not manuals and steering documents rule. It’s a journey well worth the effort.</p>
<figure id="attachment_23891" aria-describedby="caption-attachment-23891" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23891 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-1024x766.jpg" alt="Bild på Magnus Fransson och Leon Hendriks." width="640" height="479" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-1024x766.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-300x225.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-768x575.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-1536x1149.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Magnus-and-Leon-hadshake-2048x1533.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23891" class="wp-caption-text">Magnus Fransson and Leon Hendriks.</figcaption></figure>
<h2>Learn from each other to overcome the challenges</h2>
<p>This workshop kickstarted a new initiative to benchmark practices of implantation of innovation: what to learn from each other and how to overcome the challenges. IoT Sweden and AeroVision pick up this task to bring cities and stakeholders together in a European City Benchmark ‘how to create life after a pliot project’. This journey will continue in a European City Benchmark ‘how to create life after a pliot project’.</p>
<p>Join us and connect!</p>
<p>Barcelona, November 5th 2024</p>


Magnus Fransson, internationaliseringsansvarig skriver blogginlägg med Leon Hendriks, Aerovision om behovet att skala pilotprojekt.

The funeral of pilot projects - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/11/Pilot-program-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Simon Hillfors arbetar som utvecklingsledare på Kommunal Utveckling, Region Jönköpings län.

<h2>Ungefär här kom jag in i bilden</h2>
<p>Mellan 2022 och 2023 fick Kommunal utveckling ta över facklan för IoT-projektet. Det var ungefär då jag sökte tjänsten som utvecklingsledare. Uppdraget lät verkligen intressant: ”du kommer leda ett nystartat IT-/digitaliseringschefsnätverk samt projektleda ett länsövergripande IoT-projekt.” Som tidigare kommunanställd hade jag stött på IoT genom våra regionala nätverk och hade en viss koll på behovet av ett LoRa-nät. Men att mäta med sensorer är en sak. Att skapa nyttan en annan. Nu fanns allt serverat, plattformen upphandlad, projektplanen uppritad, ytterligare projektfinansiering från IoT Sverige beviljad. Ändå befann vi oss med vårt nya projektteam på ruta ett.</p>
<p>I projektet ”Internet of Things Jönköpings län” som pågår från februari 2023 till december 2024, lades stor vikt vid den långsiktiga målsättningen att etablera en infrastruktur för IoT. Själva ordet projekt betyder plan eller utkast. Att hitta en plan för enkel uppskalningsbar verksamhetsnytta kan låta enkelt, men ändå har det visat sig vara pudelns kärna.</p>
<figure id="attachment_17792" aria-describedby="caption-attachment-17792" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-17792" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-1024x438.jpg" alt="IoT Jönköping t-shirt" width="640" height="274" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-1024x438.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-300x128.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-768x329.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-1536x657.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/04/IoT-Jonkoping-t-shirt-2048x877.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-17792" class="wp-caption-text">Plattformen var upphandlad, projektteamet stod redo, ändå befann vi oss på ruta ett.</figcaption></figure>
<h2>Våra goda exempel och verksamhetens behov</h2>
<p>Genom årens lopp har flera eldsjälar riktat fokus mot IoT och vaskat fram goda exempel i länets kommuner. Men vad händer när eldsjälarna försvinner, och hur hanterar vi de IoT-tillämpningar som tagits fram? Hur skalar vi upp goda exempel, och vem gör vad? För kommunerna behövdes en tydlighet, och uppgiften landade hos oss på Kommunal utveckling.</p>
<p>IoT-projektet var ett nytt fenomen att hantera, och för att bygga en ny organisationsstruktur behöver vi skapa en förståelse för byggblocken. Kommunal utveckling ingår i RSS-strukturen och stöttar kommunerna i samverkan och kunskapsutveckling (framför allt inom socialtjänsten). Här fanns redan etablerade digitaliseringsnätverk för verksamhetsutvecklare från utbildnings- och socialförvaltningen. När verksamhetsutvecklarna fick fundera över nyttan med IoT märkte vi snart att de lågt hängande frukterna riktade in sig på lokalen verksamheten bedrevs i, snarare än verksamhetens kärnuppdrag.</p>
<p>Likaså såg vi att majoriteten av våra goda exempel fanns inom sektorer som vi vanligtvis inte hanterar. IoT-fastighetsnätverket etablerades och fylldes snabbt med medarbetare från kommunernas tekniska förvaltningar och kommunala fastighetsbolag. Här fanns ett uppdämt behov av att prata digitalisering och fastighetsutveckling där IoT blev lägerelden att samlas kring.</p>
<h2>IoT-dag, IoT-roadshow och IoT Fastighet</h2>
<p>Om det finns något vi gjort bra i projektet och som bör repeteras i en förvaltningsorganisation så är det marknadsföringen. Även om kommundirektörerna fattat ett långsiktigt beslut om en länsgemensam IoT-plattform så är det inte ett likhetstecken med att informationen är spridd inom hela organisationen. Vår första IoT-dag 2023 syftade till att i princip tala om vad IoT är och att informera om vår länsgemensamma investering.</p>
<p>Att tänka horisontellt kring data i stället för stuprör var ett viktigt budskap. Jönköpings kommun gav draghjälp, men behovet av att prata IoT med fler kommuner i länet blev tydligt. IoT-roadshow var på många vis viktigare än vad vi kunnat ana. Vi välkomnades in till samtliga kommuner i länet och fick berätta om IoT-projektet för kommunernas direktörer, förvaltningschefer och digitaliseringsstrateger.</p>
<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone  wp-image-23796" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Affisch-IoT-dagen-Jonkoping-864x1024.jpg" alt="Affisch som gör reklam för IoT-dagen i Jönköping." width="508" height="602" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Affisch-IoT-dagen-Jonkoping-864x1024.jpg 864w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Affisch-IoT-dagen-Jonkoping-253x300.jpg 253w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Affisch-IoT-dagen-Jonkoping-768x911.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Affisch-IoT-dagen-Jonkoping.jpg 975w" sizes="(max-width: 508px) 100vw, 508px" /></p>
<p>Vad mötte vi? Eldsjälsdrivna kommuner som tappat sin medarbetare, kommuner som saknade en bra affärsmodell för ett LoRa-nät och framför allt medarbetare från tekniska- och det kommunala fastighetsbolaget som gärna deltog i vårt nya nätverk, IoT Fastighet. Vår IoT-roadshow skapade nya dialoger och en tydligare riktning för oss själva.</p>
<figure id="attachment_23808" aria-describedby="caption-attachment-23808" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23808 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024-1024x638.jpg" alt="Bild på Konsert- och kongress-huset i Jönköping." width="640" height="399" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024-1024x638.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024-768x478.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024-1536x957.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/IoT-dagen-i-Jonkoping-2024.jpg 1554w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23808" class="wp-caption-text">Att IoT-dagen 2024 blev så bra, beror till stor del på att vi kunde lyfta fram pågående IoT-processer, med kommunerna som goda exempel, skriver Simon Hillfors.</figcaption></figure>
<h2>Från projekt till förvaltning – använd dessa punkter</h2>
<p>Att gå från projekt till förvaltning kan låta mindre spännande, men i själva verket är det här den verkliga utvecklingen börjar. Vi befinner oss redan mitt i det smarta samhället, och innovationstakten visar inga tecken att avta. Från januari 2025 kommer en ny förvaltnings- och utvecklingsorganisation att ta form, där jag kommer få välkomna två nya kollegor som tar vid där IoT-projektet lämnar över.</p>
<p>Kommunerna håller ett högt tempo, och precis som Digitaliseringsrådet ville redan 2020, är vi fortfarande måna om att öka användningen av IoT. En känsla jag har är att det bubblar mycket, vi är nära en rejäl uppskalning av mängden IoT-sensorer. Flera IoT-tillämpningar har visat sig vara både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktiga jämfört med traditionella lösningar.</p>
<p>Trots att projektet närmar sig sitt slut har erfarenhetsutbytet mellan kommuner och organisationer aldrig varit större. Vad gör vi i Region Jönköpings län, och vad kan vi lära oss av andra organisationer? Jag skulle vilja lyfta följande tankar som behöver finnas vid övergången till en framtida förvaltning:</p>
<ul>
<li><strong>Att ta ett tydligt ägarskap för IoT-organisationen</strong> – kommuner och kommunala bolag behöver tydlig vägledning om vad som förväntas av dem och vilket stöd de kan få från oss på Kommunal utveckling, som central organisation.</li>
<li><strong>Att synas och höras</strong> – Aktiviteter som IoT-dagen och IoT-roadshow behöver finnas i en förvaltningsorganisation. Vi bär facklan och fortsätter bjuda in kommunerna.</li>
<li><strong>Att sprida goda exempel</strong> – som att Jönköping satt upp en dubbelriktad kommunikation mellan IoT-plattformen och SCADA-systemet, eller att Eksjö mäter temperatur i medicinkylskåp. Vi behöver även fånga kommunerna som avser skala upp goda exempel.</li>
<li><strong>Att nätverka.</strong> Det har faktiskt startat upp ett helt nytt IoT-nätverk, med organisationer från Helsingborg i söder till Skellefteå i norr. Du är välkommen att delta!</li>
<li><strong>Att ingå i samarbeten</strong> – och fortsätta söka nya delprojekt. Som ny inom IoT-världen har det varit värdefullt att ingå som projektpartner till RISE, Smart City Lab.</li>
<li><strong>Att främja innovation</strong> – Att skapa nya IoT-tillämpningar i vår horisontella IoT-plattform förutsätter, just det – innovation. Innovation är viktigt men resurskrävande, men en förutsättning för att skapa verksamhetsnytta (och komma bort från data som finns i vertikaler/silos).</li>
<li><strong>Att vara lyhörd</strong> &#8211; inom verksamhetsutveckling behövs känselspröt och förmågan att vara uppsökande, i en central funktion är det viktigt att bevara kundrelationerna. Fungerar IoT-tillämpningen som tilltänkt? Behöver vi ta en kontakt med vår leverantör? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?</li>
<li><strong>Att vara hands on</strong> – precis som vid ett projekt behöver det agila arbetssättet leva kvar i en förvaltning.</li>
<li><strong>Att låta energibolaget sköta nätdrift</strong> – Det är erfarenheten vi har från den genomförda IoT-roadshowen. Kolla grannkommunen eller grannregionen (eller längre bort) om det egna energibolaget inte är intresserade av att agera nätoperatör. Det viktiga är att affärsmodellen inte är kostnadsdrivande.</li>
<li><strong>Att föregå med gott exempel</strong> – På Kommunal utveckling vill jag att vi ska agera exempelkommunen och sätta upp sensorer för att mäta nyttjandet av flexrum, luftkvalitet i konferensrummet och så vidare. På så vis kan vi lära oss mer om det systemet vi ska förvalta.</li>
<li><strong>Att tydliggöra att IoT är en pusselbit</strong> – IoT-projektet har gett insikter om andra behov. Genom datainsamling mäter vi verkligheten och skapar förutsättningar för interoperabilitet och AI i en datadriven organisation.</li>
<li><strong>Sist men inte minst, bjud på dig själv</strong> – det är omöjligt att ha koll på allt som sker inom IoT, akronymerna är många och det dyker upp nya begrepp titt som tätt. Att sticka ut hakan kan alltid ge nya insikter och lärdomar.</li>
</ul>
<h2>Hör gärna av dig&#8230;</h2>
<p>… om du vill veta mer om vår länsgemensamma satsning eller ingå i det nya IoT-nätverket. <br />
Psst! Spana gärna in vår hemsida<a href="https://iotjonkopingslan.se/"> iotjonkopingslan.se</a><br />
Tillsammans driver vi utvecklingen framåt och bevarar IoT-glöden.</p>


"Nu fanns allt serverat, plattformen upphandlad, projektplanen uppritad, ytterligare projektfinansiering från IoT Sverige beviljad. Ändå befann vi oss med vårt nya projektteam på ruta ett."

Simon Hillfors, utvecklingsledare på Kommunal Utveckling, Region Jönköpings län, skriver en bloggtext om lyckad implementering av IoT.

Konsten att bevara glöden – från projekt till förvaltning - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Hostlov-.jpg

Tomas Westlund är forskningsledare tillämpad IoT på RISE och har arbetat med produktutveckling och industrialisering av bland annat mobiltelefoner och telematiksystem för fordon. Magnus Fransson är internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<h2>Samhällsnytta för &#8221;nymodigheter&#8221;</h2>
<p>Senare i produktens livscykel pressas marginalerna nedåt när konkurrerande produkter och teknikutveckling driver ned pris och diversifierar ursprungsprodukten för att öppna nya marknadssegment. Det som är viktigt i början är att ha en produkt som särskiljer sig väsentligt från andra. Det som är viktigt i senare faser är att ha låga kostnader, eller alternativt behålla försprång och ledarskap. Av denna logik följer att banbrytande innovation och i någon mening samhällsnytta utvecklas för ”nymodigheter” och inte för mogna produkter, och dessutom, för en väldigt liten grupp människor.</p>
<h2>Snäv marknadslogik</h2>
<p>Denna marknadslogik medför också att de grundläggande egenskaper som kännetecknar en produkt utvecklas tidigt i livscykeln, och i stor utsträckning förblir oförändrade genom produktens livslängd. Att också tidigt inkludera egenskaper som rationaliseringar, förenklingar och ibland minskad funktionalitet för att nå andra och bredare marknadssegment, det vill säga ett betydligt större marknadsfönster än ”Early Adopters”, är helt enkelt för kostsamt och riskabelt med den nuvarande logiken.</p>
<h2>Gruppen ”Early Adopters”</h2>
<p>”Early Adopters” är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem. Pratar vi tekniska produkter kännetecknas den här gruppen köpare ofta av:</p>
<p>– relativt låg medelålder,<br />
– de är ofta män, <br />
– de har stort teknikintresse, <br />
– de har en varumärkes- och statusmedvetenhet.</p>
<p>Låter det här som en särskilt representativ grupp? Ändå är det just denna grupps behov och intressen som i hög grad format de vardagsprodukter vi ser runt omkring oss idag.</p>
<h2>Innovationssystem för endast en utvald grupp?</h2>
<p>Har vi skapat, och underhåller vi, ett innovationssystem med en marknadslogik för endast denna utvalda grupp? Och bidrar vi på så sätt till att cementera befintliga maktstrukturer och där den breda samhällsnyttan uteblir eller i bästa fall låter vänta på sig?</p>
<h2>Forskning inom området</h2>
<p>IoT är ett område där detta tyvärr syns ganska väl. Nils Ehrenberg, PhD vid Aalto universitet, har i sin <a href="https://aaltodoc.aalto.fi/items/82c03260-34ed-4a19-871f-bbe5f6fe7ddf">doktorsavhandling</a> tittat på hur till synes ganska oskyldiga produkter inom hemautomation kan förstärka befintliga maktstrukturer. Men även införande av nya digitala IoT-baserade system på exempelvis en vårdcentral kan leda till att olika förutsättningar att ta till sig den nya tekniken leder till ojämlik maktfördelning, eller kanske helt flyttar makten från vårdpersonalen till IT-avdelningen.</p>
<h2>Ny och outnyttjad marknadspotential?</h2>
<p>Går det här ens att ändra på? Handlar det inte om att en del är duktiga på teknik, andra inte? Det kanske är en del av problemet. Men vad skulle hända om man vände på marknadslogiken och aktivt försökte utveckla IoT-lösningar som motverkar skapandet eller förstärkandet av maktstrukturer? Det kanske rent av finns en stor outnyttjad marknadspotential i att vara tidigt ute med en etisk och jämlik IoT-plattform?</p>
<h2>Missa inte &#8211; seminarium om IoT och jämlikhet den 3:e oktober</h2>
<p>Vill du vara med och kläcka nya jämlika produktidéer tillsammans med andra finns det ett utmärkt tillfälle den 3:e oktober. Passa på! Kanske ditt företag är med och tar världen med storm med ett helt nytt produktperspektiv?</p>
<ul>
<li><a href="https://linkopingsciencepark.se/event/hur-du-skapar-jamlikhet-med-iot/">Läs mer om evenemanget här</a> (anmälan via IoT Worlds hemsida)</li>
</ul>
<p><figure id="attachment_19695" aria-describedby="caption-attachment-19695" style="width: 226px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-19695" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg" alt="Porträttbild på Tomas Westlund." width="226" height="243" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1.jpg 531w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/09/Tomas-Westlund-1-278x300.jpg 278w" sizes="(max-width: 226px) 100vw, 226px" /><figcaption id="caption-attachment-19695" class="wp-caption-text">Tomas Westlund, forskningsområdesledare tillämpad IoT,  RISE.</figcaption></figure> <figure id="attachment_15436" aria-describedby="caption-attachment-15436" style="width: 225px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-15436" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg" alt="Magnus Fransson" width="225" height="261" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb.jpg 402w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/12/Magnus-Fransson-webb-258x300.jpg 258w" sizes="(max-width: 225px) 100vw, 225px" /><figcaption id="caption-attachment-15436" class="wp-caption-text">Magnus Fransson, internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.</figcaption></figure></p>


”Early Adopters är en grupp som kan tänka sig att prova nya produkter och betala ordentligt för dem."

Illustration på människor som springer ikapp.

Illustration på människor som springer ikapp, ska symbolisera early adpoters som ofta är män med möjlighet att betala bra för nya tekniska produkter.

Finns det plats för jämlikhet och etik när det gäller utveckling av nya tekniska prylar, IoT-produkter, till exempel? Läs IoT Sveriges blogg.

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/09/Early-adopters-foto-Adobe-Stock-1-e1725262124128.jpg

Catrin Ditz arbetar som programchef på IoT Sverige.

<p>Att någonting som funkar i en verksamhet, på ett område, i ett syfte kan användas på fler ställen. Att bra grejer inte stannar där dom uppstår eller där dom först kom till nytta. Det har visat sig vara inte så enkelt &#8211; det där att sprida bra grejer. Inte så sällan märker vi att dom liksom stannar där dom är, att vi inte får dom att flyta vidare över organisations-, bransch- eller sektorsgränser. Vi pratar om att skala och sprida. Det där projektet som blev så bra inom ett avgränsat område men där resultatet stannade inom det området. Där det inte riktigt blev någon skalning eller spridning. Där det inte blev mer resultat för fler. Var siloväggarna för tjocka för genombrott?</p>
<figure id="attachment_19330" aria-describedby="caption-attachment-19330" style="width: 563px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-19330" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg" alt="Catrin Ditz foto Mikael Wallerstedt" width="563" height="276" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-1024x503.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-300x147.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande-768x377.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2023/08/Catrin-Ditz-foto-Mikael-Wallerstedt_webb_liggande.jpg 1492w" sizes="(max-width: 563px) 100vw, 563px" /><figcaption id="caption-attachment-19330" class="wp-caption-text">Catrin Ditz. Foto: Mikael Wallerstedt</figcaption></figure>
<h2>Att kliva ur mina egna silos</h2>
<p>Almedalen. Denna kokande, älskade, kritiserade och svårdefinierade händelse. Här har jag varit i tre dygn och lärt mig massor, träffat mängder av gamla och nya vänner och känner mig energi-injicerad av möjligheter och ideér. Men allt var inte härligt. Jag såg mina egna silos. Hur jag delat upp mig själv och mitt universum i delar. Jag fick jobba ganska hårt med mig själv för att kliva över uppdelningen av mig själv i världsdelar. I silos. I definierade områden, alla med sina villkor.</p>
<h2>Fjälltältet och jobbdatorn möttes för första gången</h2>
<p>Det hela var mycket praktiskt och fysiskt, i alla fall till en början. Planen att bo i mitt fjälltält kändes klockrent. Idén att packa allt på cykeln kändes praktiskt. Sen kom silo-upplevelsen. Att bo i tält men inte på fjället utan på en campingplats, nytt för mig. Att sova i sovsäck och sen vakna till en arbetsdag, nytt för mig. Att ta morgondopp i havet i kombo med att skriva jobbmail före frukost. Nytt för mig.</p>
<p>Jag är mitt vanliga jag som gör invanda saker men i helt nya kombinationer. Min jobbdator och mitt fjälltält, båda gamla bekanta, har inte ens träffats förut. Min kåsa har inte träffat ett talmanus förut. Outdoorbyxorna och dräktkjolen har inte legat i samma packning. Det blev ett förvirrande genombrott i mina egna silos. Mötet mellan fjälltältet och datorn hjälpte mig att se hur jag håller isär olika delar av mig själv. På gott och ont.</p>
<figure id="attachment_23089" aria-describedby="caption-attachment-23089" style="width: 518px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23089" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-798x1024.jpg" alt="Cykel och solnedgång." width="518" height="664" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-798x1024.jpg 798w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-234x300.jpg 234w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang-768x985.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Cykel-i-solnedgang.jpg 916w" sizes="(max-width: 518px) 100vw, 518px" /><figcaption id="caption-attachment-23089" class="wp-caption-text">Tänk om vi kan träna oss på att se och korsa silogränserna i våra egna liv och tänk om just det kan hjälpa oss att se och korsa silogränserna i och emellan våra organisationer? Catrin Ditz reflekterar från campingen under Almedalsveckan.</figcaption></figure>
<h2>Är det blandningen som betyder något?</h2>
<p>Silogenombrott. Är det vad Almedalen handlar om? Oväntade blandningar. Att blanda allt; folk, ämnesområden, maktordningar, branscher och organisationer på en plats och liksom se vad som händer. Oväntade kombinationer, spontana möten och snabba kast mellan tanketrådar. Att lyfta oss ur våra siloväggar för några dagar. Är det vad som gör Almedalen till någonting alldeles särskilt?</p>
<p>Kända delar. Okända kombinationer. Att skala och sprida verkar inte vara enkelt. Det är en av många starka lärdomar från IoT Sveriges tioåriga programtid. Tänk om vi kan träna oss på att se och korsa silogränserna i våra egna liv och tänk om just det kan hjälpa oss att se och korsa silogränserna i och emellan våra organisationer? Tänk om oväntade och obekväma kombinationer i våra liv kan träna oss på oväntade och nya kombinationer i våra organisationer? Tänk om det är ett verktyg för skalning och spridning av bra grejer? Kända delar. Okända kombinationer.</p>
<p>Så tack Almedalen, tack Gotland och tack alla människor där för ett härligt idéflöde. Det gav mig en kanske rörigare men också öppnare planlösning i mitt sätt att tänka. Måhända kan det hjälpa till att skala och sprida någonting bra. Vi ska se.</p>


"Mötet mellan fjälltältet och datorn hjälpte mig att se hur jag håller isär olika delar av mig själv. På gott och ont."

Läs Catrin Ditz blogginlägg från Almedalen. Catrin arbetar som programchef på det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

Blogg: Fjälltält och jobbdator – nya kombinationer i Almedalen - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/07/Kasa-och-ipad.jpg

Magnus arbetar som internationaliseringsansvarig på IoT Sverige.

<p>Det första som slog oss var frånvaron av Sverige och svensk innovation. För oss, med just mässans tema som innovationsagenda, och vetskapen om att åtminstone ytterligare tre stora svenska satsningar med agendor, helt i linje med mässan, kändes det lite konstigt. För att inte säga oroväckande.</p>
<h2>Vikingarna dök inte upp</h2>
<p>Sverige är ett litet land, med en liten hemmamarknad, men just därför brukar det vara angeläget att låta andra marknader ”betala” utvecklingen av världsklasslösningar som vi alla fått njuta av och som gett oss topplaceringar på många internationella rankinglistor. Vi har setts som vikingar som oväntat dyker upp och spöar stora aktörer på den globala scenen. Vi börjar hemma med piloter och samverkansprojekt. Förespråkar öppna standarder. Och tar oss sen snabbt ut på den internationella scenen med vetskapen om att Sverige aldrig kommer att räcka till som marknad för att hålla lösningarna konkurrenskraftiga. Exemplen är många, och just inom hälsosektorn borde väl Sverige ha mycket att komma med, eller?</p>
<figure id="attachment_22942" aria-describedby="caption-attachment-22942" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22942" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-1024x983.jpg" alt="Magnus Fransson står framför ingången till hälsomässan HLTH." width="640" height="614" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-1024x983.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-300x288.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen-768x737.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Magnus-Fransson-framfor-massingangen.jpg 1137w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22942" class="wp-caption-text">Magnus Fransson på väg att spana in en av världens största mässor för digital innovation inom hälsosektorn.</figcaption></figure>
<h2>Generativ AI och datahantering</h2>
<p>Inte oväntat präglades mässans innehåll av generativ AI och datahantering, och i stort sett vartenda produktblad från utställare fanns det sensorer. Dessutom över hela mässområdet hängde vetskapen om att Europa och världen delar utmaningar med en åldrande, allt mer vårdkrävande befolkning och fortsatt stort digitalt utanförskap, som den snabba utvecklingen inte enkelt täpper till. Det finns snarare risk att den ökar. Oaktat det, så håller den digitala utveckling och dess innovationer löftet och möjligheten till lösningar, där teknologier som IoT och AI är centrala. Viktiga utmaningar också för Sverige och vår välfärd, som inte kommer att lösas med mer skattemedel.</p>
<figure id="attachment_22936" aria-describedby="caption-attachment-22936" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22936 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-1024x640.jpg" alt="Panelsamtal på hälsomässan HLTH." width="640" height="400" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-1024x640.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-300x187.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan-768x480.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Foredrag-pa-HLTH-massan.jpg 1453w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22936" class="wp-caption-text">Panelsamtal på hälsomässan HLTH i Amsterdam.</figcaption></figure>
<h2>Ett svenskt företag och några talare</h2>
<p>Vi noterade endast ett svenskt företag, Doccla, som närvarande på mässan med egen utställningsyta. Välbesökt, med en mycket nöjd VD och grundare Martin Ratz, kan nämnas. Ett bolag som erbjuder virtuell vård med remote monitoring som lösning. Bolaget har för närvarande Storbritannien som huvudmarknad men står inför en större internationell expansion efter att dragit in 15 miljoner pund i riskkapital. Övrigt svenskt deltagande återfanns framförallt på talarlistorna med representanter från investerare som HealthCap, NorthZone och EQT Ventures. Även KRY’s VD Johannes Schildt fanns med som talare.<br />
Men svenska omtalade startup och innovationscenen då? Våra vårdföretag? Våra regioner och omskrivna sjukhus?</p>
<figure id="attachment_22954" aria-describedby="caption-attachment-22954" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-22954 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-839x1024.jpg" alt="Monter som visar hemmonitorering." width="640" height="781" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-839x1024.jpg 839w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-246x300.jpg 246w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH-768x938.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Hemmonitorering-HLTH.jpg 910w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22954" class="wp-caption-text">Företag som visar erbjudande om virtuell vård med egenmonitorering.</figcaption></figure>
<p>HLTH Europe var välarrangerat, relevant, välbesökt, utmärkt för samtal och möten, samt packat med bra bolag och innovation. Men Sverige borde varit där i betydligt högre utsträckning.</p>


"Vi har setts som vikingar som oväntat dyker upp och spöar stora aktörer på den globala scenen."

Bild på stora scenen på hälsomässan HLTH i Amsterdam.

Blogg: Gigantisk hälsomässa i Amsterdam – men vart tog vikingarna vägen? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/06/Stora-scenen-HLTH.jpg

Björn driver ett nätverk inom IoT Sverige-projektet Smart City Lab och har erfarenhet från ett flertal projekt inom IoT. Björn jobbar också mycket med informationshantering i allmänhet med ett fokus på öppna och delade data och har varit delaktig i att ta fram det mesta stöd Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) har inom området. Han har tidigare även arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>Det är troligt att man börjat med dessa teman och datamängder då de är tydligt definierade i befintliga regleringar vilket gjorde det relativt lätt att komma överens om hur de ska publiceras.</p>
<figure id="attachment_14598" aria-describedby="caption-attachment-14598" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-14598" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1024x564.jpg" alt="Eu flagga foto Adobe stock" width="640" height="353" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1024x564.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-300x165.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-768x423.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock-1536x847.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/Eu-flagga-foto-Adobe-stock.jpg 1865w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14598" class="wp-caption-text">Öppna data-direktivet ger EU-kommissionen möjlighet att fatta beslut om genomförandeakter för data som måste publiceras som öppna data av länderna.  Foto: Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Förstudie i Örebro kommun om betydelsen av HVD</h2>
<p>Örebro kommun har genomfört en förstudie för att analysera vad HVD betyder för kommuner och detta har skett i samverkan med ett antal andra kommuner och aktörer för att vi tillsammans ska komma längre i en fråga som är viktig för oss alla.</p>
<p>Deltagande i denna förstudie har varit:</p>
<ul>
<li>Gävle</li>
<li>Landskrona</li>
<li>Lund</li>
<li>Malmö</li>
<li>Mobile heights</li>
<li>SKR</li>
<li>Stockholm</li>
<li>Umeå</li>
<li>Varberg</li>
<li>Örebro</li>
</ul>
<h2>Workshopar om geodata och statistik</h2>
<p>Tillsammans har vi genomfört tre workshopar för geodata och en för statistik där resultatet dokumenterats i en excel-fil. Det är viktigt att påpeka att bedömningarna vi gjort tillsammans inte är absoluta. Det finns inga helt tydliga svar utan det är ett material varje kommun kan ta till sig och arbeta vidare med internt. Kommuner har olika förutsättningar och kan behöva göra olika bedömningar. Excelfilen finns att ta del av på <a href="https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser--utmarkelser/information-tillganglig-for-ateranvandning.html">Örebro kommuns webbplats</a>.</p>
<figure id="attachment_22759" aria-describedby="caption-attachment-22759" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="size-large wp-image-22759" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1024x561.jpg" alt="Örebro slott." width="640" height="351" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1024x561.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-300x164.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-768x421.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-1536x842.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Orebro-slott-foto-Adobe-Stock-2048x1122.jpg 2048w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-22759" class="wp-caption-text">Örebro kommun har genomfört en förstudie om vad EU-akten High Value Datasets innebär för kommuner. Resultatet är inte ett absolut facit men något som andra kommuner kan ta del av och arbeta vidare med internt. Kommuner har olika förutsättningar och kan behöva göra olika bedömningar, skriver Björn Hagström. Foto Adobe Stock.</figcaption></figure>
<h2>Ställningstaganden och rekommendationer</h2>
<p>Tillsammans gjorde vi några ställningstaganden och rekommendationer:</p>
<ul>
<li>Om en myndighet publicerar data behöver inte kommunen också göra det.</li>
<li>Ansvar enligt Inspire gäller också för HVD.</li>
<li>Datamängder som kommunen skapar men direkt registrerar i en myndighets databas är inte kommunala data. Gäller bland annat adresser och fastighetsområden men inte byggnader.</li>
<li>Om kommunen inte levererar en viss datamängd till en myndighet (det är i vissa fall frivilligt) bör man börja göra det för att undvika att behöva publicera den separat. En mer heltäckande nationell datamängd skapar också större värde.</li>
</ul>
<h2>Oklart om dubbelpublicering av data</h2>
<p>Viktigt att notera är att rekommendationen om att inte dubbelpublicera data som en myndighet publicerar inte är helt okontroversiell. Beroende på hur man läser och tolkar lagen och direktivet kan kommuner vara skyldiga att dubbelpublicera. SKR håller på att utreda frågan. I arbetsgruppen anser vi att vi bör undvika detta så lågt det är möjligt då det är kostsamt och skapar negativa värden. Det kostar pengar att publicera denna data och på dataportal.se är risken stor att den nationella data en myndighet publicerat drunknar i de 290 kommunala publiceringarna av samma data.</p>
<p>Detta bör dock ställas i förhållande till att kommunen kan ha mer omfattande eller mer aktuell data än den nationella myndigheten och då finns det värden i en kommunal publicering.</p>
<h2>Vad innebär de sex datatemana i akten?</h2>
<h3>Tema 1: Geospatiala data</h3>
<p>Temat är har ett något förvirrande namn då flera av de övriga temana också är geografisk information. Temat innehåller sju datamängder där fem utgår ifrån Inspire-direktivet och två ifrån annan reglering. Extra intressant data för kommuner här är adresser, byggnader och fastighetsområden som alla är viktiga för kommunal verksamhet. Det finns ett antal intressanta frågor kopplat till dessa som ifall det är kommunal data eller om den ägs av Lantmäteriet samt vad som faktiskt går att publicera på grund av sekretess och personuppgifter. Svaren är inte självklara och kan till viss del skilja sig åt från kommun till kommun. Om man som kommun använder tjänstebaserad BAL för leverans av data till Lantmäteriet kan också påverka bedömningarna.</p>
<h3>Tema 2: Jordobservationer och miljö</h3>
<p>Temat innehåller 27–36 datamängder lite beroende på hur man räknar (en av datamängderna består egentligen av 10 olika datamängder). Alla utom sju datamängder utgår ifrån Inspire. I något fall är myndigheterna med ansvar enligt Inspire själva inte helt på det klara med var gränsen går mellan myndigheterna. Detta är så klart inte något som kommuner kan lösa utan vi får vänta på att myndigheterna gör det. För buller skiljer sig ansvaret åt beroende på kommunstorlek.</p>
<h3>Tema 3: Meteorologiska data</h3>
<p>Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.</p>
<h3>Tema 4: Statistik</h3>
<p>Består av 22 datamängder och osäkerheten var stor kring hur mycket som påverkar kommunerna men analysen tyder på att det endast är några få som gör det. Den mesta statistiken är på nationell nivå. Kommuner använder mycket av denna statistik men hämtar den då från SCB som är källa och då ansvarar för publicering av HVD.</p>
<h3>Tema 5: Företag och företagsägande</h3>
<p>Data i detta tema bedöms inte påverka kommuner och har inte analyserats närmare.</p>
<h3>Tema 6: Rörlighet</h3>
<p>Här finns en del kommunal data i de sju datamängderna som regleras enligt Inspire. Bedömningen är att den redan idag flödar genom myndigheters register och att dessa hanterar publicering av data. En osäkerhet är om data om flygplatser omfattas av ”Lufttransportnät” och om det i så fall finns ett fungerande flöde för dessa data.</p>
<h2>Tillgång till data är centralt för kommunens digitalisering</h2>
<p>Så, kopplat till den nu aktuella akten behöver kommuner oftast bara se till att de levererar data till rätt myndighet på rätt så har man gjort det som krävs. Men kommissionen har redan en genomförd förstudie för en kommande akt och det kommer troligtvis ännu fler akter efter det. I princip all digitalisering kräver tillgång till och användning av data så detta är en strategiskt viktig förmåga att ha. Man bör alltså förbereda sig genom att kunna publicera öppna data redan idag för att vara beredd på att ta emot de kommande akterna. EU, regeringen, DIGG och SKR pekar på vikten av att publicera data och det är även en central förmåga för kommunen själv. Enligt DIGGs första princip för publicering av data ”Öppenhet som standard” så bör publicering alltid ske så öppet som möjligt. Då maximerar man den potentiella användningen värdet på investeringen i publicering av data.</p>
<p>&nbsp;</p>


”Man bör förbereda sig genom att kunna publicera öppna data redan idag för att vara beredd på att ta emot de kommande akterna.”

I detta inlägg skriver Björn Hagström om EU-akten om ”High Value Datasets”. Björn har ingått i som expert i Örebro kommuns förstudie HVD.

Blogg: High Value Datasets måste publiceras som öppna data 9 juni - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Bild-pa-ettor-och-nollor.jpg

Anette Falkenroth har närmare 40 års erfarenhet från hälso- och sjukvården bland annat som läkare och chef. Sedan början av 2000-talet har digitaliseringen varit ett allt större fokus för henne. För närvarande driver hon Swelife-projektet Kommunal analysplattform.

<p><em>Anette Falkenroth är projektledare för förstudien Kommunal analysplattform som finansieras via <a href="https://swelife.se/">Swelife</a>, ett av IoT Sveriges systerprogram. I detta blogginlägg skriver hon om behovet av att samla data på ett standardiserat sätt för alla Sveriges kommuner.</em></p>
<p>Många kommuner har idag inte kapacitet att hantera data på ett sätt som är förenligt med juridiken och som kan förvaltas på ett tekniskt säkert sätt. Idag läggs mycket tid och pengar i kommunerna på att leta data, lägga i Excel-dokument, skicka iväg till andra intressenter och i värsta fall köpa tillbaka sin egen data &#8211; i en statisk rapport (gärna data som dessutom är två-tre år gammal)!</p>
<p>Nu vill vi skapa en analysplattform som kan råda bot på allt ovan.</p>
<h2>Hälsodata – ett ord snart på allas läppar?</h2>
<p>Vi backar lite och startar vid Swelifes tidigare stora projekt kring Prevention barnfetma där det visade sig att det redan görs mängder av goda insatser inom kommunerna för att minska övervikt och obesitas hos våra barn – men där många beskrev en avsaknad av lättillgängliga och aktuella data för uppföljning.</p>
<p>För ett tag sedan fick vi 60 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning där en del av pengarna är tänkta att användas till byggandet av en gemensam kommunal analysplattform.</p>
<p>Den tilltänkta lösningen är tänkt att bli billig att nyttja, den ska kunna hantera såväl generell som personkänslig data och skapa förutsättningar för jämförelser, prognostisering och analyser mellan olika kommuner – visst låter väl det som ett spännande koncept?</p>
<h2>Bygger på beprövad kompetens</h2>
<p>Inom regionvärlden finns det redan idag ett verktyg där regionerna samlar och lagrar data kring antibiotika och infektioner &#8211; nämligen Infektionsverktyget. <br />
Vi har i vårt projekt kring den nya analysplattformen samlat samma juridiska och tekniska kompetenser som ligger till grund för Infektionsverktyget. Nu kan vi använda våra tio års erfarenhet till att bygga på samma juridiska förutsättningar och arkitektur men med ännu mer flexibilitet och möjlighet till flera datakällor i den nya analysplattformen. Lösningen bygger på att den enskilda kommunen behåller ägandet av sin egen data på plattformen men kommer på ett strukturerat sätt att kunna skicka vidare den till andra aktörer som man förväntas rapportera till, så som exempelvis databasen Kolada, Socialstyrelsen och SCB. Med denna lösning slipper kommunerna att köpa tillbaka sin egen data.</p>
<h2>Mycket tid läggs på att leta data</h2>
<p>Vi vill bygga en plattform som fungerar som ett generiskt verktyg för beslutsunderlag och uppföljning av personkänsliga insatser. Tanken är inte att skapa en kommersiell produkt utan vi hoppas på att någon nationell aktör är intresserad av den framtida förvaltningen. Vi vill försöka hålla kostnaderna så låga som möjligt så att så många små aktörer som möjligt (t ex de mindre kommunerna) får en chans till att lätt kunna hantera sin egen data utan att det blir en enorm investering. Som jämförelse kostar Infektionsverktyget cirka 1 kr/individ/år att förvalta. För Storfors kommun, som är vår primära samverkanspart och inspiration, skulle det innebära cirka 4 000 kr/år om alla kommuner är med.</p>
<p>Analytisk och statistisk kompetens saknas ofta i våra mindre kommuner och därför vill vi som del i den framtida förvaltningen också säkra att man har tillgång till den typen av stöd för framtagandet av nya rapporter/underlag. Tänk om vi kunde samla data standardiserat en gång för alla och inte på 290 olika sätt?</p>
<h2>Låter det här intressant?</h2>
<p>Vill du höra mer? Kontakta mig på <a href="mailto:anettefalkenroth@gmail.com">anettefalkenroth@gmail.com</a>.</p>
<figure id="attachment_22642" aria-describedby="caption-attachment-22642" style="width: 452px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-22642" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-857x1024.jpg" alt="Porträtt av Anette Falkenroth" width="452" height="540" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-857x1024.jpg 857w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-251x300.jpg 251w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth-768x918.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/05/Portratt-av-Anette-Falkenroth.jpg 1086w" sizes="(max-width: 452px) 100vw, 452px" /><figcaption id="caption-attachment-22642" class="wp-caption-text">Anette Falkenroth, projektledare för Analysplattform för kommunala hälsodata, ett nytt projekt på Swelife. </figcaption></figure>


"Idag läggs mycket tid och pengar i kommunerna på att leta data och i värsta fall köpa tillbaka sin egen data."

Digitalisering av sjukvården foto Adobe Stock

I detta blogginlägg skriver Anette Falkenroth om behovet av att samla data på ett standardiserat sätt för alla Sveriges kommuner.

Blogg: Ny analysplattform för standardiserad hantering av hälsodata - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/02/Digitalisering-av-sjukvarden-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

Blogg: Hur smarta är städerna 2024?

Senaste blogginlägg

Blogg: Att fylla gapen för att uppnå nettonoll

Vad är egentligen Citiverse för något?

The funeral of pilot projects

Konsten att bevara glöden – från projekt till förvaltning

Blogg: Världen enligt ”Early Adopters” – en etisk och kommersiell fälla

Blogg: Fjälltält och jobbdator – nya kombinationer i Almedalen

Blogg: Gigantisk hälsomässa i Amsterdam – men vart tog vikingarna vägen?

Blogg: High Value Datasets måste publiceras som öppna data 9 juni

Blogg: Ny analysplattform för standardiserad hantering av hälsodata