Digitala verktyg banar ny väg till jämställdhet och inkludering
Allt fler företag och organisationer använder sig av digitala verktyg i sina insatser för jämställdhet och inkludering.
Som genus- och innovationsforskare blev jag nyfiken på denna trend och har därför tittat närmare på hur sådana verktyg utvecklas och används i Sverige.
Den digitaliseringsvåg som svept över världen de senaste decennierna har knappast lämnat något verksamhetsområde oberört. Allra minst jämställdhetsområdet, där det redan finns en lång tradition av att använda verktyg i analoga format, som vägledning, inspiration och kunskapsbidrag. Det är då intressant att utforska vad just ett digitalt format bidrar med i sammanhanget.
I min forskning har jag tittat närmare på cirka 30 olika digitala verktyg för jämställdhet och inkludering, som utvecklats och används inom såväl näringsliv som civilsamhälle, offentlig sektor och privatpersoner.
Exempel på digitala jämställdhetsverktyg
Ett exempel är appen Power Up som hjälper användaren att identifiera och bemöta härskartekniker. Ett annat exempel är Richer Business som guidar utvecklingen av jämställda och inkluderande affärsmodeller med hjälp av scenarier, övningar och tips. Ytterligare ett exempel är Vkna jämställdhets- och mångfaldsverktyg (bilden ovan) som ger medarbetare och chefer tillgång till kompetensutveckling, samtalsunderlag och praktiska metoder.
En mångfald av verktyg
När jag tittade närmare på verktygen såg jag att de omfattade en mångfald av format, funktioner, målgrupper och utvecklare. Vissa var till exempel avsedda för att sammanställa och visualisera statistik, medan andra för att mäta och berätta om nuläget i en verksamhet. Några var avsedda för att vägleda systematiska insatser och ytterligare andra för att öka kunskapen genom utbildning.
Jag såg även att verktygen tillvaratog den digitala tekniken för att möjliggöra interaktivitet, lärande och engagemang hos användaren. Den används till exempel för att kombinera text, bild, film och ljud på ett sätt som engagerar användaren på flera olika sätt. Den används även för att systematiskt vägleda användaren genom olika moment och även påminna om att regelbundet använda verktyget i det dagliga arbetet.
Reell och långsiktig förändring?
Jag var även nyfiken på om de digitala verktygen har potential att bidra till reell och långsiktig förändring i organisationer och samhälle. För att bedöma det analyserade jag om de gör det möjligt att arbeta med jämställdhet och inkludering på ett innovativt, kunskapsbaserat och systematiskt sätt. Min slutsats var att innovativa jämställdhetsinsatser främst möjliggörs av verktygen med statistik, mätning, berättelser, utbildning och processtöd, eftersom de skapar överblick, insikt och involvering i processen.
Jag bedömde även att kunskapsbaserade jämställdhetsinsatser främst möjliggörs av verktygen med webbutbildningar och processtöd, eftersom de gör vetenskapliga och erfarenhetsbaserade kunskaper lättillgängliga för användaren. Slutligen drog jag slutsatsen att systematiska insatser främst möjliggörs av verktygen med processtöd, eftersom de lotsar användaren genom olika centrala moment i förändringsarbetet.
Foto längst upp: Vkna:s mångfaldsverktyg.
