EU:s dataområden banar väg för sömlöst Europa
EU satsar på att gå i spetsen för ett datadrivet samhälle genom att skapa en digital inre marknad för data. Genom etablering av europeiska dataområden ska data kunna flöda fritt mellan sektorer och länder, och frigöra stora värden för samhället och dataekonomin.
Det har nu gått ett par år sedan EU beslutade om en gemensam strategi för data. Strategin pekar på den enorma potential som en ökad användning av data kan bidra till för den europeiska ekonomin, samhället och för oss enskilda individer.
Målbilden för europeiska dataområden
Centralt för att uppnå det är så kallade europeiska dataområden, som är ett antal utpekade strategiska sektorer och som är förknippade med ett stort allmänintresse. Målbilden är att data kan delas och användas mellan länder och sektorer, samtidigt som att tilliten och respekten för den personliga integriteten och andra skyddsintressen bibehålls. Inom dessa områden ska data kunna utbytas säkert, sömlöst och under kontrollerade former.
Två saker behövs för att lyckas
I det här inlägget beskriver jag var står vi idag och hur svenska leverantörer och konsumenter av IoT-lösningar påverkas och kan dra nytta av det framväxande digitala och datadrivna Europa.
Från mitt perspektiv är det två saker som är mest framträdande i EU:s etablering av dataområdena och för att nå strategins målbild:
• Insatser för att ta fram en tydlig och rättvis rättslig reglering kring hantering och delning av data. Flera nya rättsakter förhandlas som förväntas utgöra en rättslig styrningsram för hela den europeiska dataekonomin.
• Insatser för att skapa incitament för gränsöverskridande infrastrukturella investeringar så att vi tillsammans bygger upp den europeiska kapaciteten för datadelning.
Företag och privatpersoner i Europa ska få bättre kontroll över den data vi genererar samtidigt som vi ska kunna lita på hur den används. Det rör speciellt data som genererats av uppkopplade IoT-produkter, som är förknippade med stora ekonomiska värden.
Vem har rätt till all data?
Vad har egentligen jordbrukaren för rätt att få åtkomst till och använda sin data som genererats av sin självkörande och uppkopplade traktor? Vilka är dennes rättigheter vid ett eventuellt traktorbyte och ska det spela någon roll om man byter traktortillverkare? Vilka rättigheter och skyldigheter har då leverantören när vi vet att data är utgör en konkurrensfördel? Det är just den här typen av frågor som jag förväntar mig få tydligare spelregler framöver då EU vill skapa en mer rättvis spelplan för data genererat av uppkopplade enheter längs dess, ofta komplexa, värdekedja.
En annan intressant utveckling är att, på samma sätt som att privatpersoner idag kan skänka pengar till certifierade bidragsorganisationer, så kommer man kanske även i framtiden kunna dela med sig av sin data för till exempel forskningsändamål genom certifierade dataförmedlare.
Sektorsspecifika regleringar behövs
Som tillägg till den här typen av horisontell regelutveckling, förväntar jag mig sektorsspecifika regler för att adressera frågor som rör specifika dataområden. Redan idag är en ny reglering under införande för att vissa kategorier av särskilt värdefulla datamängder ska tillgängliggöras avgiftsfria som öppna data, i maskinläsbara format och genom API:er. Det pågår även långtgående dialoger inom dataområdet Hälsa där man vill introducera regler för att möjliggöra att patienter enklare ska kunna använda sin medicinska data oavsett i vilket land inom EU man söker vård, och för att man ska kunna använda gränsöverskridande digitala läkartjänster.
Så kan svenska aktörer engagera sig
Policyåtgärderna kompletteras med ett stort investeringsprogram; Digital Europe programme (DIGITAL). DIGITAL fungerar som en ekonomisk motor för att bygga nödvändig kapacitet och infrastruktur inom EU, göra gemensamma investeringar och på så vis uppnå skalfördelar när dataområdena nu etableras.
Det här är såklart en stor möjlighet för Sverige och svenska aktörer att vara med och bygga upp den europeiska datainfrastrukturen. Det kan man göra genom att engagera sig i utlysningarna. Programmet pågår under 2021–2027 med en totalbudget på 7,6 miljarder euro. För att delta i utlysningarna inom DIGITAL krävs oftast att man söker tillsammans med ett europeiskt konsortium med minst tre projektparter från tre olika länder. Men även om du inte deltar i själva utlysningarna, så kan du som aktör ändå dra nytta av DIGITAL genom att använda och nyttja alla dessa digitala resurser som växer fram och som har potential att revolutionera just din verksamhet.
Det här är EU:s prioriterade områden
Så om du verkar inom någon av EU:s dataområden tycker jag att det såklart är extra viktigt för dig att hålla utkik och följa vad som är på gång och planeras framöver. EU:s prioriterade dataområden är: Tillverkande industri, Hälsa, Kompetens, Finans, Transport och rörlighet, Energi och Jordbruk och Den gröna given, och Offentlig förvaltning.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för samordningen av DIGITAL-programmet i Sverige. För mer information, läs mer på vår hemsida digg.se.
