Språkets makt: så kan ordval främja inkludering

Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han har lagt in ett moment i sina kurser där studenter får reflektera kring ämnesord inom datavetenskap. IoT Sverige har träffat honom för ett samtal om att ord spelar roll.

ACM, Association for Computing Machinery, är en ideell och medlemsdriven organisation med huvudsäte i USA. Organisationen samlar över 100 000 forskare och yrkesverksamma i hela världen kring frågor som rör utvecklingen av vårt gemensamma datasamhälle.

En särskild del inom organisationen, the ACM Diversity, Equity and Inclusion Council, arbetar med frågor kring mångfald, jämlikhet och inkludering. Nyligen lanserade de en lista med termer, ord och uttryck inom datavetenskap som av olika anledningar kan uppfattas som stötande.

Magnus Almgren är docent vid institutionen Data- och informationsteknik på Chalmers. Han forskar om IT-säkerhet, cyberattacker samt kritisk infrastruktur och sakernas internet.

– ACM:s lista är tankeväckande och får mig att reflektera över att ord faktiskt spelar roll. Många av de här datavetenskapliga termerna används slentrianmässigt trots att flera av dem kan uppfattas som stötande, säger han.

Stereotypa och exkluderande termer

En kategori som tydligt framträder är termer där orden ”svart” och ”vit” används, där det svarta alltid innebär något negativt eller förbjudet. En annan kategori är ord som bygger på könsstereotyper. Men det finns alternativ till dessa ord, exempel på några av de termer som tas upp är:

• Whitelist/blacklist – termer inom programmering där whitelist innebär sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning, exempelvis e‑post från betrodda avsändare, program som får köras med mera. Blacklist innebär motsatsen; upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. ACM föreslår istället termerna allowlist/blocklist, som dessutom är självförklarande. På svenska har orden frilista/spärrlista börjat användas.
• Master/slave – termer som används för att beskriva förhållandet mellan två processer eller komponenter. Förutom att vara en rasladdad term, speglar termerna inte nödvändigtvis hur de två systemen interagerar. ACM rekommenderar istället primär/sekundär, primär/replika, huvud/sekundär, ledare/följare eller liknande.

En annan kategori är IT-ord som bygger på gamla könsnormer. Exempelvis:

• Hon-/hankontakt – ord för att beskriva hårdvarukontakter. ACM föreslår att istället använda de mindre normativa orden som uttag och stickkontakt.

Studenter får reflektera över orden

Magnus Almgren har nyligen börjat ta upp ACM:s ordlista till diskussion och reflektion i sin undervisning på Chalmers.

Hur reagerar studenterna? Många kanske aldrig ens har tänkt på att orden skulle ha en negativ laddning eller att någon skulle kunna ta illa upp av dem?

– Det stämmer, många har aldrig reflekterat över det. Jag skulle vilja påstå att ingen av våra studenter använder dessa ord och uttryck för att medvetet skada, exkludera eller att göra någon illa till mods, säger han.

Så varför pratar vi om detta? Är det viktigt och vad spelar det för roll om det ändå inte finns något ont uppsåt?

– Jag tror att det spelar roll i ett större perspektiv. Det handlar i grund och botten om att bidra till ett mer inkluderande samhälle. Men det tar tid att förändra stereotyper och invanda normer. Det här är en liten pusselbit, menar han.

Viktigt låta diskussionen ta plats

Magnus tror att det är viktigt att diskussionen får ta plats inom universitetsvärlden.

– Här kan vi reflektera fritt och problematisera, något som i sig är nog så viktigt. Inom tekniska utbildningar är män fortfarande i övervägande majoritet. Jag tror att det är extra viktigt att prata om det här just av den anledningen, säger Magnus.

Ytterligare en viktig poäng med hela diskussionen om stereotypa termer inom datavetenskapen är att det finns alternativa ord att använda, som både är tydligare i att beskriva funktionen och mindre laddade.

– Att diskutera kommunikation och ordval ger också studenterna en större förståelse över sin publik och hur man generellt behöver anpassa sig beroende på åhörarnas bakgrund. En expert kan förstå spärrlista, men på en vetenskapsfestival behöver man förklara mer, säger han.

Medvetna grepp för att utmana

Förändring sker oftast inte av sig själv. Magnus tror att studenterna han undervisar på Chalmers uppskattar detta moment som skiljer sig från övrigt innehåll i utbildningen. Han smyger ibland in små ”grepp” i sin undervisning utan att utan att göra en grej av det.

– Jag höll en kurs om IT-säkerhet och när jag pratade om hackare så valde jag medvetet att använda pronomenet ”hon”. Jag hade kunnat välja det könsneutrala ordet hen, men eftersom den stereotypa bilden av en hackare är en man så ville jag göra en poäng av att det lika gärna kan vara en kvinna.

Det resulterade i en ”guldstjärna” i kursutvärderingen av en student som uppskattade Magnus medvetna grepp för att utmana normer och invanda stereotyper.