Stockholms resa mot en innovativ och smart stad

I detta blogginlägg delar Claes Johannesson med sig av erfarenheter kring Stockholms stads IoT-arbete och ambition att år 2040 vara en av världens smartaste städer. Claes Johannesson arbetar som smart stad-samordnare på Stockholms stad.

En stabil och väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att utveckla en smart och uppkopplad stad. Redan 1994 etablerades Stokab, ett kommunalt bolag som skulle leverera fibernät till Stockholms alla fastigheter. Stokab ser alltså till att det finns en digital infrastruktur för de som bor och arbetar i Stockholm. Bolaget har på många sätt blivit en föregångare till flera av världens stadsnät.

Stockholms smart stad-strategi

Idéerna om att utveckla Stockholm mot en smartare stad tog fart 2015 och arbetet med att ta fram en strategi påbörjades. I april 2017 antog stadens kommunfullmäktige Strategi för Stockholm som en smart och uppkopplad stad. Strategin innehöll bland annat ett antal principer för inriktning och genomförande. För att realisera strategin etablerades ett program på stadsledningskontoret med ett team av projektledare med uppdraget att samordna och arbeta tillsammans med stadens förvaltningar och bolag.

Programmet inkluderade två tekniska förutsättningsprojekt och tre verksamhets¬utvecklings-projekt. Det ena förutsättningsprojektet handlade om att etablera en plattform för att kunna hantera IoT-data och det andra om hur staden skulle hantera och dela data inom och utanför staden.

Smarta lås, trafikflöden och belysning

Vilka verksamhetsprojekt som skulle genomföras utgick utifrån behov och förutsättningar för uppskalning. Inom äldreförvaltningen fanns ett behov av att på ett enklare sätt kunna hantera nycklar inom hemtjänsten så projektet Smarta lås etablerades. Trafikkontoret ville få ett bättre trafikflöde i staden så Smart trafikstyrning startades. Trafikkontoret som också ansvarar för en stor del av stadens belysning ville få till ett modernare belysningssystem så projektet Smart och uppkopplad belysning etablerades. Läs mer om projekten på smartstad.stockholm

Underskatta inte vikten av testning

Arbetet med programmet gav både erfarenheter och lärdomar, viktiga för det fortsatta arbetet. Vi konstaterade att arbetet inkluderade flera komplexa lösningar som krävde specialist¬kompetens. Den data som hanterades måste informationsklassas, informationsägare måste utses och ibland krävdes tillstånd, och det kan ta tid. Stadens informationsarkitektur behövde ses över. En utmaning var att arbeta med ny teknik. Ny teknik är ofta omogen och leverantörer lovar ibland mer än vad de kan hålla. Tekniken behöver testas, och testas och återigen testas!

Under arbetet tog vi fram en målarkitektur för IoT- och dataplattformar, en metod för lösningsbeskrivning och anvisningar för datakommunikation och IoT. Information som har delats till flera andra kommuner i Sverige.

Fortsättningen av projektet

När programmet avslutades 2020 fanns det fortfarande ingen plattform för IoT-data på plats. Ett nytt projekt IoT Stockholm etablerades med två huvudinriktningar. Att fortsätta arbetet med att upphandla och etablera en IoT-plattform samt att samordna och stötta stadens förvaltningar och bolag med att införa lösningar som innehöll någon form av IoT-lösning.

IoT-trappan

För att sprida kunskap inom staden etablerades en intern referensgrupp där tolv förvaltningar och bolag ingick. När referensgruppen träffades delade verksamheterna erfarenheter mellan varandra. Referensgruppen utvecklade också den så kallade IoT-trappan. En trappa som beskriver var ett projekt befinner sig i utveckling mot den Smarta staden.

Nytt kvalitetsprogram med sikte mot framtiden

År 2022 kom ett nytt kvalitetsprogram som ersatte Smart stad-strategin. Två av de drivande rösterna säger så här om programmet:

”Vi hade så många olika styrdokument i staden, exempelvis innovationsstrategi, strategi för grön IT, smart stad-strategi samt ett kvalitetsprogram som behövde revideras. Då fick vi i uppdrag av kommunfullmäktige att det nya kvalitetsprogrammets skulle skrivas så att det kunde ersätta flera av de gamla styrdokumenten, en utmaning vi tog oss an med glädje, berättade Kristina Lundevall CDO och en av de drivande krafterna i att ta fram programmet.”

”Många av oss som arbetat inom programmet var oroliga när smart stad-strategin skulle ersättas. Den hade varit ett viktigt stöd men efter att ha läst kvalitetsprogrammet noga insåg vi att det inkluderade de viktigaste delarna, säger Maria Holm, projektledare för IoT Stockholm”

Testbädd Hornsgatan med mera

Idag pågår ett flertal IoT-projekt inom staden. På testbädd Hornsgatan kan vi, via multisensorer, se om bilarna följer kravet på att ingå i miljöklassificering 3. I Norra Djurgårdsstaden kan invånare följa sin egen avfallshantering, elever och lärare har fått ett bättre inomhusklimat i skolorna, Stockholm Vatten och Avfall arbetar på att få fram en säkrare kostnadsbild för vattenkunder och personer med hemtjänst har fått en ökad trygghet i och med att nyckelfri hemtjänst har införts.

Central funktion planeras

Om vi tittar framåt finns det mer jobb att göra. Under flera år har arbetet bedrivits i projektform. Nu planerar vi för att införa en central funktion som håller ihop och stöttar nya initiativ och projekt inom IoT och AI. En gemensam informationsarkitektur ska tas fram. Den centrala IoT-plattformen är äntligen etablerad och vi arbetar fallbaserat med nya införanden till plattformen. Frågorna om hur vi ska hantera gemensam strömmande data tar aldrig slut, något vi arbetar med kontinuerligt. Möjligheten till visualisering ökar med ny eller skapad data. Just nu pågår arbetet med att upphandla en ny geodataplattform vilket kommer att ge oss möjlighet att skapa flera digitala tvillingar.

Stockholms stad har satt ribban högt. Ambitionen är att år 2040 vara en av världens smartaste och mest innovativa städer. Det kan vi nå genom ett gemensamt och datadrivet arbete som bygger på samverkan, innovation och erfarenhetsutbyte. Tack för dagens besök IoT Sverige som också resulterade i formulerandet av detta blogginlägg.