Vilka effekter når satsningar på smart stad?

Det var svårt att få en ordentlig överblick så för att skapa lite struktur gick jag runt till montrarna som representerade länder, regioner eller ibland enskilda städer och ställde tre frågor:

• Vilka är era mest lyckade införanden av IoT eller Smart stad-lösningar?
• Vilka effekter har de gett?
• Har ni mätt effekterna och har siffror på dem?

Innan vi kommer till resultatet av den undersökningen kan jag konstatera att det var klent med representationen från städerna på en mässa som handlar om just smarta städer. Av totalt 850 utställare lyckades jag hitta 22 städer, det är säkert inte alla som var där utan bara de jag lyckades hitta. Flera av dem fanns i samma monter för en region eller land. Sverige var representerat av Stockholm och Helsingborg där huvudstaden hade en egen monter i anslutning till den stora samlingsmontern för Norden+ (Lettland var med också) där Helsingborg fanns med.

Få exempel på lyckade införanden

Generellt sett var det väldigt klent med lyckade införanden. Så gott som alla städer håller på med piloter och PoCar. Ingen kunde peka på tydliga effekter med undantag för Helsingborgs stad och Stockholms stad där den senare också delar dem öppet på sin webb om Smart och uppkopplad stad på ett föredömligt sätt. Det visar på hur omoget hela området med smarta städer är. Nästan alla är inne i en lekperiod där man gör massa saker utan större kontroll, mål eller syfte utöver att ”lära sig”. Med tanke på den enorma potentialen och de inte försumbar kostnaderna med IoT så är det inte försvarbart. Speciellt inte som att det inte är lätt att få ta del av det städerna lärt sig, kunskapen sprids alltså inte på ett bra sätt.

Det är väldigt tydligt att svenska städer ligger relativt långt fram när det gäller nyttor och effekter men det kan delvis bero på att jag hade lättare att föra en dialog med dem. Att nästan inga andra städer kunde presentera tydliga nyttor är dock väldigt bekymrande.

Mer styrning mot skalning behövs

Ett minimikrav för att få starta en pilot/PoC nu för tiden borde vara en i förväg identifierad och tydlig process för hur man fattar beslut om eventuell skalning. Få om några verkar ha detta på plats och utan denna struktur kommer vi heller inte så några större effekter utan bara kostnader. Jag vill vara tydlig med att jag inte har ett problem med mindre testprojekt för att verifiera en hypotetisk nytta eller för att lära sig något specifikt men det måste knytas ihop med ett större nyttoperspektiv på ett strukturerat sätt. Även här är Stockholm ett undantag och även Helsingborg tänker helhet på ett imponerande sätt.

Undantagen som bekräftar regeln

Det fanns några intressanta städer som är värda att lyfta fram och diskutera.

Stockholm

Stockholm har jobbat länge med projekt inom programmet Smart och uppkopplad stad de effekter man själv lyfter fram är att man lärt sig hur man ska upphandla och införa IoT genom sitt strukturerade arbete med bland annat smart belysning, trafikstyrning och lås. Framtida införanden kommer gå smidigt och relativt enkelt tack vare det.

I arbetet med smarta lås har man tagit fram business case, behovsanalys och metod för nyttokalkylering inklusive mall i Excel vilket är mycket mer än någon annan kommun kunnat presentera. Man publicerade också en rapport 2020 om lärdomar och rekommendationer med att införa smarta lås för att öka chanserna att nå samtliga nyttor som beskrivits i projektet. Claes Johannesson på Stockholms stad lyfter fram att en av de viktigaste nyttorna som nåtts är minskad frustration hos personalen. Nyckelhanteringen upplevdes som ett stort problem tidigare.

För smart belysning har staden arbetet med effektmål inom ekonomi, ekologi och socialt. Rapporten med projekterfarenheter och rekommendationer pratar om de nyttor som kan nås.

Smart trafikstyrning är den tredje PoCen inom programmet Smart och uppkopplad stad och även här har man ekonomiska, ekologiska och sociala effektmål och utfallet för dessa redovisas också i rapporten. Det är inte på siffernivå utan med på övergripande resonemangsnivå. Rapporten som kom 2020 visar på ett antal nyttor som smart trafikstyrning kan ge vid ett större införande.

Stockholm har också arbetat seriöst med att lämna över sina PoCar till verksamheten som får fatta beslut om ett större genomförande eller inte. En väldigt viktig komponent som många missar. För full transparens vill jag säga att jag arbetade i ett systerprojekt om Öppna och delade data inom programmet Smart och uppkopplad stad och har mer insyn här än i andra städers arbete.

Helsingborg

En av städerna som arbetat med IoT och smart stad under lång tid på ett strukturerat och djupt sätt och delar med sig på sidan Innovation i Helsingborg. Många av de vinster de ser med arbetet är svåra att kvantifiera som:

• Bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet för medarbetare.
• Kunskap om faktiska förhållanden och drifthistorik innan kommunen tar över driften av utemiljö från en exploatör.
• Möjlighet att planera verksamheten utifrån data, inte gissningar.
• Effekterna kommer ofta senare och IoT är lite för nytt för att man ska ha kunnat se alla effekter ännu.
• Data hjälper oss att identifiera vilka frågor som behöver besvaras.

Arbetsmiljö och säkerhet kommer ifrån användandet av sensorer som mäter fukt och bevattningsbehov för träd i mittsträngen för 2+2-väg. Det kostar ca 6000 kr/tim i fordonskostnader för att vattna träden och det är en risk för medarbetarna. Sensordata gör att man bara vattnar när det verkligen behövs och kostnader och risker minimeras. Kostnader för att ersätta döda träd i kommunen uppges vara ca 15 miljoner kr/år och om denna kostnad kan minskas är det också en vinst.

Kunskap om drifthistorik grundar sig i att när ett nytt område byggs ansvarar ofta byggaren för gemensamma miljöer under ett par år och sedan övergår de i kommunal regi. Genom kontinuerliga mätningar kan kommunen se om byggaren skött sina åtaganden.

Man ser stora framtida möjligheter kring minskade kostnader, ökad kvalitet och enkelhet i förvaltning genom att kunna fatta beslut utifrån data i högre utsträckning.

Helsingborg håller på att byta ut 33 000 belysningspunkter. De gamla är 40-45 år gamla och det är svårt att hitta reservdelar och de är väldigt energiineffektiva. De nya armaturerna kommer vara LED och ska också agera som noder i ett IoT-nätverk för att koppla upp noder i det fysiska rummet. Genom täta noder kan man använda billigare tekniker för uppkoppling, ett chip för Bluetooth kostar ca 150 kr och ett för Lora ca 1500 kronor och ska IoT skala måste kostnaden hållas så låg som möjligt.

Kostnaderna för att lysa upp staden brukar ligga på ca 12 miljoner/år men har ökat till 24 miljoner med ökade elpriser. Det har lett till att den planerade införandetakten för smart belysning justerats från 10 år ned till 5 år eftersom den smarta belysningen beräknas sparat 70% i elkostnad. Återbetalningstiden beräknades till 10 år med de lägre elpriserna och ännu snabbare med de nuvarande priserna.

Curridabat

Den första staden jag pratade med höjde förhoppningarna om att jag skulle få fram en massa spännande information jag inte kände till men tyvärr var det som sagt var ett av undantagen från regeln. Det var Curridabat, en stad i Costa Rica. De har arbetat med smart stad men med en annan utgångspunkt än den jag är van vid vilket är uppfriskande. Deras mål och mätetal är biodiversitet, inte ekonomi, effektivitet eller nöjdhet. De har etablerat miljözoner där det planterar växter som ska locka insekter och på så sätt öka mångfalden.

De har etablerat zonerna och genomfört en första mätning av biomassan och mångfalden och kommande år ska detta följas upp för att se utvecklingen enligt definierade KPI:er. Här tänker jag att man troligtvis kan använda IoT för att mäta mångfalden. Kanske genom kameror eller möjligtvis mikrofoner. De arbetar också med att mäta vattennivåer i floden för att få en tidig varning vid översvämningar som är ett återkommande problem och de är på gång att mäta luftkvalitet.

Tampere

Här har vi ett av de lysande undantagen. Tampere säger sig ha siffror på effekter efter ett testprojekt för att förutse behov av vägunderhåll. Det ska finnas i en slutrapport som jag tyvärr inte fått ännu. De använder också sensorer för att mäta när det är dags att sanda vägar.

Guelph and county of Wellington

Besöket i montern för Guelph som var en del av den kanadensiska montern fick mig att inse att vi ofta ligger i framkant här i Sverige och Europa. De hade de sista åren genomfört att projekt för att samla in komposterbart avfall från hushåll och företag istället för att slänga det på tippen. Själv kommer jag inte ens ihåg när vi INTE komposterade där jag bor och det tog ett tag innan jag förstod vad de talade om. Jag utgick ifrån att det var något helt enkelt inte förstod i deras projekt, det var ju så grundläggande.

En intressant historia var ett företag som tillverkade kakor som tidigare betalt för att slänga bort alla smulor som blir men nu istället säljer dem till ett företag som tillverkar sås. Såsföretaget har tidigare importerat smulor från utlandet. Win-win i den lokala cirkulära ekonomin helt enkelt.

Tel aviv

Här arbetar man med delade parkeringsplatser. Om en bil utan tillstånd parkerar på en delad parkeringsplats så delas böter ut automatiskt. Det har ändrat beteenden för trafikanter rejält på kort sikt enligt preliminära analyser. Några formella siffror har ännu inte tagits fram.

Diverse

Frankfurt har transparens och tillgång till data som sitt främsta mål. Tokyo ska enligt uppgift ha siffror på effekter men jag fick aldrig tag på rätt person i montern. De asiatiska länderna är lite luriga att prata med då engelskan sällan är bra och de ofta har företagsrepresentanter som talar för offentlig sektor och det var inte riktigt det jag var ute efter.