Den smarta, uppkopplade och hållbara staden

I den smarta och hållbara staden är data det nya bränslet. Internet of Things (IoT) är en viktig del i denna vision. Många saker och tjänster är uppkopplade i den smarta staden och det finns en mängd olika sorters sensorer som samlar in data. Idag finns många separata och inlåsta system och det behövs en integration av plattformar och data. Utmaningen är även organisatorisk, inte enbart teknisk. Så skulle man kunna sammanfatta projektet City as a Platform (CAAP).

Visionen om den smarta staden var utgångspunkten när City as a platform (CAAP) startade som ett förberedelseprojekt inom IoT Sverige. Sedermera hamnade projektet hos vår syster-organisation Viable Cities och nu när projektet lider mot sitt slut är man redo att dela med sig av sina erfarenheter och insikter. Både IoT Sverige och Viable Cities är Strategiska Innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

– Vi kan likna projektets erfarenheter litegrann vid en lök; ju mer vi skalar desto fler lager hittar vi. Detta område är komplext. Det är viktigt att vi samverkar på många olika nivåer och i olika delar av verksamheten och lär oss av varandra så att 290 kommuner inte springer åt olika håll, säger Therese Balksjö, på forskningsintitutet RISE.

CAAP har jobbat med 18 kommuner, flera olika myndigheter och många andra intressenter. Projektet har genomfört en mängd olika aktiviteter, så vitt skilda saker som möten med kommunerna för att förstå var de ligger i sin utveckling, utveckla Proof of Concepts (PoC), hålla workshops, seminarier, infoklassningsaktiviteter och delta i viktiga plattformar kring standarder. Till sin verksamhet hade man 10 miljoner kronor och tid motsvarande samma summa från deltagande kommuner.

Proof of Concepts

Jan Markendahl på KTH har lett arbetet med sju olika Proof of Concepts inom CAAP. Man har tittat på mätning av badvattentemperatur, mätning och analys av trafikflöden, analys av rörelsemönstret hos fotgängare, information om lastplats är ledig eller inte, information om lediga p-platser, larm om utrustning har flyttats samt rapportering om position och status hos utrustning.

Inom PoC:arna har man gjort behovsanalys, beskrivning av informationsflöden, identifiering och beskrivning av datamodeller, identifierat implikationer för IoT-arkitektur och dessutom har några kommuner utfört praktiska test. Man har också inventerat vilka datamodeller som används för den data man behöver eller redan har, eller som i vissa fall sett att det saknas en datamodell för vissa tjänster.

– I nuläget har vi data som hamnar i ett specifikt system för varje kommun och ofta för varje förvaltning. Det finns så många olika datamodeller för IoT-tjänster. Om delning av data ska bli skalbart måste vi ha ett plattformstänk med gemensamma standarder, säger Jan Markendahl.

En lärdom från arbetet med dessa Proof of Concept har varit hur viktigt det är att i upphandlingar ställa krav från kommunen att få tillgång och kontroll över data eftersom man annars riskerar att privata leverantörer inte vill dela med sig och kommunen inte kan göra de tjänster eller samla den information som den önskar.

Minimiramverk

Genom att strukturerat arbeta med ett gemensamt minimiramverk ska man enkelt kunna dela på data inom en kommun samt flytta data-drivna tjänster mellan kommuner.

Illustrationen visar hur ett minimiramverk kan se ut. Längst ned finns all data och högst upp ligger alla tjänster som bygger på datan. I mitten finns en växel som hanterar alltsammans.

API:er är regler för hur man kommer åt data (jämför med smartphones: Android jämfört med iPhone).

– Vi vill bygga upp förmågan att kunna samla in data och tillgängliggöra data på ett kontrollerat sätt, säger Claus Popp Larsen på Rise.

För att kunna gå i land med digitaliseringen och kunna tillgängliggöra data på ett kontrollerat sätt behövs ett samspel av tekniska förmåga (ramverk, standarder och principer om öppenhet), organisatorisk förmåga (ta kontroll på data och hur man tillgängliggör datan) samt affärsmodeller (vem i kommunen tar investeringen, relationen mellan plattformsleverantör, kommun och tjänsteleverantörer).

Förvaltning av den mjuka digitala infrastrukturen

CAAP har också tittat på hur man kan förvalta den mjuka digitala infrastrukturen. Det behövs på sikt en nationell aktör som kan förvalta ramverket inklusive standarder. En rad frågor radar upp sig så som: vilken myndighet borde äga frågan om datamodeller (myndigheten för respektivt område, SKR, DIGG eller branschorganisationer?). Vem underhåller en Github för varje datamodell? Vilken standard ska vi ha för olika API:er? Vem bestämmer vilka API:er vi använder?

– IoT-projekt leds oftast av en eldsjäl någonstans i förvaltningen – men vi behöver jobba både bottom-up och top-down för att kunna lyckas, säger Claus Popp Larsen. Vilken förankring behövs i kommunens ledning?

Fortsättning med Smart City Lab

Medlemmarna i CAAP känner sig dock inte klara än utan ser att det finns en möjlig vidareutveckling och uppskalning i form av ett Smart City Lab. Smart City Lab skulle kunna fungera som ett ”supportcenter” kring datahantering för kommuner och skulle vara ett paraply för olika komponenter som måste finnas på plats för att kommuner ska kunna jobba smart och gemensamt kring frågor runt den smarta staden.

Läs mer

Nyheter

2021-10-12

IoT Sverige - lediga styrelseuppdrag

IoT Sveriges vision är att sakernas internet ska bidra till hög livskvalitet för alla människor i Sverige. För att uppnå den krävs ett strategiskt arbete…

Läs mer
2021-09-29

Öppen rådgivning om IoT Sveriges utlysning

Har du frågor om IoT Sveriges utlysning 2021? Under oktober finns det möjlighet att ställa frågor kring utlysningen och få råd om ansökningsprocessen. Programkontoret finns…

Läs mer
2021-09-28

Smart snöröjning med sensorteknik

Den första snön har redan fallit i de norra delarna av Sverige. I Västernorrland pågår ett projekt som med hjälp av IoT ska effektivisera snöröjning…

Läs mer
2021-09-15

Standarder förenklar kommuners satsningar på IoT

Fler och fler svenska kommuner och regioner använder IoT i sina verksamheter. För att underlätta för dessa driver IoT Sverige på för användningen av internationella…

Läs mer
Visa fler nyheter Pil

Vill du veta de senaste nyheterna?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste uppdateringarna.

Vill du veta de senaste nyheterna?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste uppdateringarna.