Digitala verktyg ska ge hållbar mobilitet för ungdomar
I projektet ”Det digitala stadsrummet” har Sundsvalls kommun, RISE och Sweco genomfört en förstudie för att undersöka hur en digital tvilling kan bidra till att göra ungdomars mobilitet mer hållbar.
Sundsvall, en stad och kommun mitt i Sverige med nära 100 000 invånare, med såväl en stenstad (av riksintresse) som landsbygd och en natur med hav, berg, skog och älv. Byggd av skogs- och träindustrin men numera med stor statlig närvaro och en allt större och viktigare IT-näring.
I takt med att kommunen utvecklas och nya behov och utmaningar behöver adresseras behövs också arbetssätten utvecklas. En utmaning är att minska trafikens negativa påverkan på miljö och klimat där vi t ex identifierar att för ungdomars resande består trenden mot ett ökat skjutsande och ett ökat användande av mopedbilar.
Vad är en digital tvilling? En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad. Det verkliga objektet rapporterar sin aktuella status till den digitala tvillingen, exempelvis med hjälp av sensorer, vilket underlättar både drift och underhållsplanering. Med tvillingen kan man dessutom testa och simulera olika händelser för att se hur det verkliga objektet kommer att påverkas. Att arbeta med en digital tvilling är ett kostnadseffektivt sätt att förvalta sina tillgångar och är dessutom bra för miljön. (Definitionen kommer från Ramboll.)
Hur möter vi detta? Handlar det om att kommunens planering av staden på en strukturell nivå behöver utvecklas för att stödja valet av mer hållbara transportsätt. Vad krävs för att barn och ungdomar ska kunna ta sig till olika ställen mer självständigt och mer hållbart?
Logistikpusslandet i vardagen
Varje familj har sitt unika logistikpussel. Projektet tog avstamp i att undersöka om det går att samla alla faktorer som påverkar var, hur, när barnen behöver resa eller ”ta sig” någonstans. En skola som flyttas exempelvis påverkar ungdomars rörelsemönster i stadsrummet.
-Vi vill bli bättre på att involvera alla berörda i planering och förvaltning. Hur vet vi vad som är barns och ungdomars behov och hur kan vi ta hänsyn i det i planering och beslutsfattande, frågar sig Åsa Jadelius på Sundsvalls kommun.
Det är ett komplext pussel som måste läggas; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Idag finns det ett glapp mellan olika verksamheters kunskap om tillämpning och nyttiggörande av digitala lösningar. Dessutom är tekniken mer utbyggd för bilismen jämfört med situationen för cyklister och fotgängare.
Nuläge och nyläge
Förstudien har fokuserat på att göra en nulägesanalys för att sedan ha två spår, ett som behandlar data och ett för behov. Dessa båda vägar ska sedan förhoppningsvis kunna mötas senare i en prototyp.
I nulägesanalysen valde man att jobba med så kallade kultursonder för att sträcka ut en hand till allmänheten och be om hjälp att komma in med synpunkter och tankar kring sin närmiljö. Allmänheten ombads att fotografera eller filma platser som upplevdes otrygga. Utöver det har intervjuer och workshops hållits för att få fram nuläge och nyläge (önskat läge). En grupp gymnasieelever har hjälpt till att ta fram synpunkter och underlag för ungdomars resvanor. De filmade platser i deras trafikmiljö som de själva upplevde som otrygga och samlade även in andra ungdomars synpunkter kring otrygga platser.
Insikt om olika perspektiv
En insikt som snabbt framkom var att alla hade olika perspektiv: stadsplanerare, ungdomar och föräldrar hade olika synvinklar på samma saker. Föräldrar kan till exempel uppleva otrygghet vid vissa platser kopplade till kollektivtrafiken och skaffar en moppebil till sina barn som en åtgärd att kunna unvika platsen, detta kanske oaktat hur ungdomarna uppfattar samma plats, eller vilken mer ”objektiv” syn som finns på stället.
-Projektet har också fokuserat på det man kallar upplevelsedata – hur fångar man in mjukare data? Hur upplevs det som vi planerar? Man har kunnat konstatera att det inte räcker med ett digitalt verktyg utan det behövs också metodik.-Vi måste förstå de olika perspektiven och kunna mötas och kommunicera med de inblandade aktörerna. Så att faktiskt uppnå mer hållbara resor handlar kan handla om både åtgärder i det fysiska rummet och att åstadkomma förändrade beteenden, säger Åsa Jadelius.
Nästa steg: Sundsvalls digitala tvilling
Datadriven utveckling har stor potential och projektet har utforskat olika digitala verktyg, specifikt en så kallad digital tvilling, där digitala simuleringar skulle kunna hjälpa till att bättre förstå och planera för ungdomars mobilitet. Projektdeltagarna är hoppas nu att kunna fortsätta arbetet i ett genomförandeprojekt.
