Förbättrad livskvalitet med IoT

Helsingborgs kommun har under 2021 drivit ett projekt inom IoT Sverige med syfte att se hur man med hjälp av IoT-lösningar kan underlätta för invånare i kommunen att ha kontakt med många olika förvaltningar samt för att se hur invånarna ställer sig till att dela med sig av sin data. Helsingborgs stad använder redan idag IoT-teknik för att t ex signalera om papperskorgar behöver tömmas eller träd behöver vattnas.


I två rapporter från Umeå Universitet har man tittat på hur Internet of Things (IoT) används inom offentlig sektor och inom vilka områden. Av rapporterna framgår att drygt hälften av de lösningar som används idag finns inom området transport och infrastruktur och ytterligare en stor andel inom miljösektorn. Endast en liten andel av användningsområdet ligger inom vardagsnära områden som omsorg och stöd eller utbildning. Inte sällan har invånare kontakt med flera olika förvaltningar för stöd i sin vardag. Detta projekt syftade till att intervjua invånare med kontakt med flera förvaltningar för att se om IoT skulle kunna hjälpa till att tillgodose dessa invånares behov.

-Det finns alltid en risk för att enskilda förvaltningar springer iväg och gör egna lösningar utan att titta på helhetsbilden och om de olika tekniska lösningarna är kompatibla med varandra. Vi ville fokusera på användarnas behov – och inte tekniken i sig, säger Bitte Wikström, en av två projektledare för projektet.

Inom projektet intervjuades 16 invånare i åldrarna 17-84 år. En av intervjupersonerna hade kontakt med hela 16 olika förvaltningar och enheter inom kommunen. De förvaltningar som ingått i projektet är arbetsmarknadsförvaltningen, skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt stadsledningsförvaltningen genom digitaliseringsavdelningen. Även personal från dessa förvaltningar har intervjuats och för många av dem har kunskapen om IoT-teknik varit ganska vag. Under samtalen har intresse för och nyfikenhet på tekniken och dess möjligheter väckts och man har sett flera användningsområden som skulle kunna bidra till ökad självständighet.

De behov invånarna uttrycker i intervjuerna är förvånansvärt lika och samstämmiga oavsett ålder och kön och oavsett orsaken till att man idag har kontakt med kommunens förvaltningar. Samtliga intervjupersoner har blivit intresserade av tekniken när de förstått vad den handlar om. Flera har sagt att tekniken måste användas för att samhället ska klara av framtidens utmaningar i välfärden där resurserna måste räcka till fler. Någon teknikrädsla har inte framkommit utöver att man önskar stöd i att installera och hantera om tekniken fallerar.

Säkerhet och data har också diskuterats. Intervjupersonerna kan tänka sig att dela sin data med kommunen om man har nytta av det, men man vill bli försäkrad om att datan inte kan nås av obehöriga. Det är viktigt att den data man lämnar ägs av kommunen och inte av ett privat företag då det är kommunen man känner tillit till.

De intervjuade har uttryckt framför allt fem områden som man önskar hjälp med att lösa:

  • Kunna påminna sig själv – många har svårt att komma ihåg vardagssaker.
  • Kunna kontrollera sig själv – har jag verkligen låst dörren eller lämnade jag spisen på?
  • Signalera när man har behov av stöd eller hjälp – den mesta hjälpen sker idag i form av schemalagd hjälp men en önskan om att behoven snarare än klockan ska styra finns.
  • Veta var ens anhörige befinner sig – det skulle kunna röra sig om ett barn som har en tendens att ge sig utanför hemmet på natten eller att kunna hitta en äldre person som har tappat bort sig.
  • Få hjälp att navigera i väldfärdstjänster – välfärden är idag uppdelad på ett stort antal myndigheter och instanser på olika nivåer: kommunalt, regionalt och statligt. Varje instans är i sin tur uppdelad i olika avdelningar och specialistinriktningar. För en vanlig invånare är det i det närmaste omöjligt att navigera i de komplexa system vi skapat, för att få tillgång till den hjälp man behöver och har rätt till.

Projektet landade i fyra grundförutsättningar som måste uppfyllas för att tekniken ska vara intressant för de invånare som har behov av den:
1. Samtycken måste utformas så att alla har möjlighet att förstå vad man faktiskt samtycker till.

2. Den data man delar om sig själv måste vara i säkert förvar hos staden och staden behöver ta ansvar för eventuella fel och driftstörningar och följderna av det.

3. Tekniken ska inte kräva att invånaren har tekniska kunskaper, vare sig vid installation eller i drift.

4. Lösningarna får inte kosta invånaren något ekonomiskt, alternativt en mycket låg avgift.

-Den sista punkten är viktig, säger Charlotta Schön, projektledare för projektet. Majoriteten av målgruppen har bristande ekonomiska förutsättningar som gör att de har svårt att hålla sig med ens ett digitalt grundutbud som en smartphone. Om de ska kunna använda sig av digitala hjälpmedel behöver kommunen kunna tillhandahålla tekniken. Det är en fråga om demokrati, jämlikhet och digital inkludering.

Som en fortsättning på projektet planeras nu en workshop tillsammans med boende på ett av stadens stödboenden för vuxna för att testa en av idéerna som vaskades fram i projektet. Man planerar också att ansöka om stöd för en fortsättning i form av ett prototypprojekt under 2022.

Här kan du läsa den fullständiga slutrapporten från projektet.

Nyheter

2021-12-03

IoT för smart drift av idrottsanläggningar

I Lund har en förstudie kring smart drift av kommunens ytor och lokaler för idrott genomförts. IoT-lösningar har testats för att effektivisera städning i badhus…

Läs mer
2021-12-01

IoT Forum - kunskapshöjning och nätverkande

IoT Forum är IoT Sveriges nya satsning på kunskapshöjning, erfarenhetsutbyte och nätverkande. Programchef Jin Moen berättar mer om satsningen. På IoT Sveriges årskonferens tidigare i…

Läs mer
2021-11-24

Dolda cykelpotentialer och knuffar i rätt riktning

Lund är en cykelstad, det finns gott om cykelvägar och cyklister – ändå är målen högre och Lunds kommun vill att invånarna ska cykla ännu…

Läs mer
2021-11-01

Digitala verktyg ska ge hållbar mobilitet för ungdomar

I projektet ”Det digitala stadsrummet” har Sundsvalls kommun, forskningsinstitutet RISE och teknikföretaget Sweco genomfört en förstudie finansierad av IoT Sverige, för att undersöka hur en…

Läs mer
Visa fler nyheter Pil

Vill du veta de senaste nyheterna?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste uppdateringarna.

Vill du veta de senaste nyheterna?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste uppdateringarna.