För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things
Den 19 mars 2026 bjuder Internet of Things Sverige (IoT Sverige) in till en stor slutkonferens i Uppsala. Då ska tolv års satsningar på innovativa Internet of Things-projekt i kommuner och regioner summeras. IoT Sverige stänger ned men arbetet fortsätter. Vem eller vilka tar stafettpinnarna vidare?
Vi lever i ett uppkopplat samhälle där digitala lösningar och tjänster utgör självklara delar i vår vardag. Sakernas internet och smarta prylar nämns knappt som fenomen längre. I stället är det Artificiell Intelligens (AI) som står högt på agendan. Men för tolv år sedan såg det annorlunda ut, då var Internet of Things (IoT) ett både nytt och hett begrepp. Potentialen ansågs enorm även om ingen riktigt visste hur den nya tekniken skulle skapa verklig nytta i samhället.
IoT en förutsättning för AI
Idag vet vi att IoT och AI är två tekniker som hänger tätt samman och tillsammans driver den pågående digitala transformationen.
– IoT-tillämpningar genererar en otrolig mängd data som vi nu kan göra mycket mer av tack vare AI. Men det krävs att vi har ordning på själva infrastrukturen bakom, informationssäkerhet till exempel och hur vi delar data. Det är exempel på områden som IoT Sverige har satsat strategiskt på under de senaste åren, säger Angelica Hafström, ordförande i IoT Sveriges styrelse.
Pådrivande för hållbar IoT
IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som startade 2014 för att mobilisera svenska aktörer att driva på för en hållbar utveckling av sakernas internet. Programmet valde tidigt att rikta in sig mot offentlig sektor helt enkelt för att kunna skapa så stor samhällsnytta som möjligt.
– Offentlig sektor har en unik möjlighet att skapa stor samhällsnytta eftersom det berör så många. Idag finns smarta lösningar inom allt från vård och hälsa till skola, samhällsbyggnad, klimat och civilförsvar, säger Angelica Hafström.
Men användning av ny teknik innebär också nya och förändrade sätt att göra saker på. Det krävs beteendeförändringar i form av nya rutiner och processer. Under programmets snart tolvåriga tid har flera viktiga förflyttningar gjorts.
– IoT Sverige har under åren drivit på för att inte enbart fokusera på själva tekniken utan att också inkludera verksamhetsbehoven. Dessa båda perspektiv behöver gå hand i hand för att lyckas åstadkomma förändring, menar Catrin Ditz, IoT Sveriges programchef.
Mångmiljonsatsning – från pilotprojekt till implementering
IoT Sverige har under tolv år finansierat över 140 innovativa projekt med närmare en halv miljard kronor.
– Vi har gjort en fantastisk resa och i flera fall tagit oss förbi pilot- och prototypstadium. I dag används IoT-lösningar frekvent inom det offentliga Sverige och kan leverera data som ligger till grund för bra beslut, säger Catrin Ditz.
Samtidigt finns det mycket kvar att göra, de demografiska utmaningarna inom vården är något som måste lösas och där kan IoT utgöra en viktig kugge i hjulet. Andra utmaningar som kvarstår är att öka förmågan att samverka över organisatoriska gränser, kunna navigera rätt i exempelvis regulatoriska frågor och upphandling.
Stafettpinnar att ta vidare
Så vilken eller snarare vilka aktörer är det som ska ta över stafettpinnarna när IoT Sverige stänger ned?
– Det återstår att se, men helt klart är att under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 deltar flera aktörer med både kunskap och stor potential att ta över stafettpinnarna för att driva programmets kärnfrågor vidare, avslutar Catrin Ditz.
Läs mer
