Hög tid att använda data som strategisk resurs

Hallå där Josefin! Du är produktägare för Sveriges dataportal som förvaltas av Digg – Myndigheten för digital förvaltning. Vad är det övergripande syftet med dataportal.se?

– Digg har ett regeringsuppdrag om att tillhandahålla en förteckning av tillgängliggjorda datamängder, det är alltså dataportalen. Själva syftet är att möjliggöra delning av data och göra det enklare för de som sen vill använda de här datamängderna för olika syften. Meningen är att data ska komma ut i samhället och skapa nytta. Dataportalen är till för alla, från offentliga organisationer till företag till privatpersoner.

Förklara varför data är en strategisk resurs för samhället?

– Data är en strategisk resurs på så många olika sätt. Vi lever just nu i en tid där mycket är datadrivet. Digitaliseringen av samhället bygger på tillgång till data och att kunna hantera data effektivt på olika sätt. Genom att ha god tillgång till data kan vi adressera många av de stora samhällsutmaningarna, ett tydligt exempel är klimatutmaningarna. Genom olika typer av sensordata kan vi få information om exempelvis översvämningar, vattenövervakning och så vidare.
– Data behöver användas strategiskt för exempelvis utveckling av nya tjänster, för analyser, för forskning och för att kunna göra prognoser. Tillgängliggörandet av data har även en demokratisk aspekt i sig. Medborgare ska kunna ta del av data och ha tillit till data. I dessa tider med mycket desinformation som florerar är det väldigt viktigt att ha tillgång och tillit till fakta.
– AI är också en teknologi som bygger till stora delar på tillgång till data, både för själva utvecklingen och för testning. Då blir det självklart viktigt att det finns god tillgång till data.

Hur kan kommuner och regioner använda sig av dataportal.se?

– Förutom att kommuner och regioner kan dela data för vidareutnyttjande, så kan de också arbeta mot att själva bli dataanvändare i högre utsträckning. Det finns en stor potential att i högre grad använda data från myndigheter eller data från grannkommuner eller regioner i olika samverkansprojekt. Geodata är ett exempel på data som alla kommuner och regioner i olika utsträckning använder sig av.

Varför görs inte detta i större utsträckning?

– Jag tror att det krävs ett förändrat arbetssätt här. Frågan om data behöver prioriteras upp och det kan ibland vara en utmaning. Idag är kommuners och regioners datamängder inte heller alltid uppbyggda på samma sätt, vilket skapar svårigheter att nyttja varandras data.

Varför är det viktigt med öppna data och att dela data?

– Offentlig sektor finansieras via skattemedel och medborgare har rätt att få tillgång till offentlig information. Det som har hänt de senaste tjugo åren är att den ökade graden av digitalisering gör att ”tillgången” till data och information måste anpassas. Det funkar inte längre att enbart få tillgång till information och data på papper eller som en pdf.
– Data är grundbulten i så många olika processer och utvecklingsmiljöer, och en bättre användning av data har potential att vara en gamechanger i adresseringen av många samhällsutmaningar. Jag tror inte att vi ännu har sett hur stor innovationskraften är när det gäller vad en ökad tillgång till data kan leda till.

Nyligen släpptes en uppdaterad version av Sveriges dataportal, vilka är de viktigaste förbättringar som gjorts?

– Det nya med dataportal.se är att vi har gjort en förflyttning från att vara en portal med fokus på vår datakatalog till en bredare digital arena för samverkan kring data och innovation. Vi har gjort många användbara uppdateringar som ska göra det lättare att använda portalen. En viktig förbättring är att vi tydligare visar upp nyttan, vi har till exempel en avdelning med goda exempel och visar också upp större samverkansinitiativ kring data som kan vara av intresse för många.

Är svensk offentlig sektor generellt sett bra på att betrakta data som en strategisk resurs? Finns det en vilja av att dela data?

– Det finns en vilja att dela data hos många, men det är också många som är osäkra. Rent praktiskt kan det ibland vara svårt lite och kostsamt, och eftersom datadelning är en del av en större digital transformation som omfattar grundläggande datahantering, så krävs det både vilja och engagemang. Vi ser att utmaningen är större för mindre offentliga aktörer, till exempel mindre kommuner, och det är olyckligt.

Vad går det att göra åt detta?

– Vi behöver framförallt att mer data delas från fler aktörer, och att det görs mer standardiserat så att det är enklare att använda data. Ett exempel är att så länge man inte får ut samma data från alla kommuner i en region, så blir det svårt att bygga regionala tjänster, eller att göra regional forskning på en sådan data.
– Ett annat stort förbättringsområde är att vi måste börja se att datamängderna och dess livscykel är skilt från de IT-system eller IT-artefakter som producerar eller hanterar data och som har en helt annan livslängd. När man ser detta som samma sak, så riskerar man att missa att skapa viktiga förutsättningar för datadelning till exempel i upphandlingsfasen. Många datamängder blir inlåsta på olika sätt redan under upphandlingen, och det blir kostsamt för många.

IoT Sveriges projekt fokuserar särskilt på användningen av IoT-data eller uppkopplade data i olika tillämpningar för att skapa samhällsnytta. Vilken nytta kan de ha av dataportal.se?

– IoT Sveriges projekt kan ha nytta av dataportalen både genom att själva dela data som andra kan använda. De kan också hitta annan data att använda tillsammans med sin egen data. På Digg tar vi också gärna emot goda exempel på till exempel hur man har nyttiggjort olika datamängder.

Finns det tillgång till öppna data inom Europeiska Unionen?

– Ja, det finns en Europeisk dataportal och all data på Sveriges dataportal skördas också till denna.

Vilken utveckling är på gång härnäst när det gäller Sveriges dataportal?

– Vi har som sagt gjort en förflyttning från ett fokus på enbart datadelning och datatillgång, mot att bli en arena för också samverkan och innovationsskapande kring data. Vi kommer nu att fortsätta att arbeta med och skala upp innehållet på ett systematiskt och kontrollerat sätt, och vi kommer att ha ett särskilt fokus på att få in goda exempel på hur data används och skapar nytta. Vi vet att det är väldigt efterfrågat. Men det händer saker hela tiden inom det här området, så jag törs lova att det kommer att hända mer saker på Sveriges dataportal löpande framöver, så håll utkik!