Välfärdsteknik, en kommunal ödesfråga?

Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att öka trygghet, delaktighet och självständighet för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, nattillsyn via kamera, kommuniktionsverktyg, medicinpåminnare, gps-larm med mera.

– IoT Sverige har ett stort intresse inom detta område. Det är något som berör oss alla och i slutändan en fråga om att säkra framtidens välfärd och en god livskvalitet för alla, sa programchef Olle Bergdahl som också modererade samtalet.

IoT Sverige inledde sitt seminarium under Almedalsveckan med att presentera två projekt inom området välfärdsteknik som just nu pågår med finansiering från IoT Sverige.

Projekt om implementering av välfärdsteknik

Uppsala universitet är koordinator för projektet IoT Implementering. Det handlar om att ta reda på både vad det är som hindrar och möjliggör implementering och användning av IoT-lösningar inom vård och omsorg. Professor Klas Palm berättade i en förinspelad video om den demografiska utmaningen Sverige står inför. Om tio år kommer många kommuner att ha ungefär femtio procent fler människor över åttio år. Men endast 3–4 procent fler människor i arbetsför ålder.

– Det ställer stora krav på vården och omsorgen. Olika tekniska lösningar kommer att krävas för att klara av den här utmaningen, inte minst inom området Internet of Things, sa Klas Palm.

Det finns redan idag många välfärdstekniska lösningar där IoT ingår, men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Här finns en inspelning av Klas Palms videopresentation (YouTube).

Innovationsagenda för välfärdsteknik

Efter detta presenterades det andra projektet som IoT Sverige stöttar. Det handlar om framtagandet av en innovationsagenda för välfärdsteknik. Målet med agendan är att, inom området välfärdsteknik, stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbar tillväxt. Det handlar om att skapa en gemensam strategi och att kraftsamla aktörer inom området. Camilla Evensson, projektledare på RISE, presenterade projektet tillsammans med Fred Kjellsson, projektledare på Innovation Skåne.

– Meningen är att innovationsagendan för välfärdsteknik ska accelerera utvecklingen inom området, sa Camilla Evensson i den förinspelade videon.

Övriga aktörer som medverkar i framtagandet av innovationsagendan för välfärdsteknik är RISE, Innovation Skåne, Medtech4Health och Swelife. Se videopresentationen (YouTube).

Panelsamtal om hälso- och välfärdsteknik

Efter de två inledande videopresentationerna hölls ett panelsamtal mellan Sarah Wamala Andersson, professor i Hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet, Eva Sahlén, samordnare för Kompetenscenter välfärdsteknik (SKR) och Richard Hellborg, områdesansvarig Hållbar Precisionshälsa (Vinnova).

Nationell strategi behövs

Sarah Wamala Andersson tryckte på vikten av att bredda bilden när vi pratar om välfärdsteknik och att inkludera ordet hälsa. Hälsa och välfärdsteknik går hand i hand. Det handlar om att se helheten och att inkludera hela den komplexa kedjan av användare, personal, anhöriga och upphandlare.

Vidare pratade hon om vikten av att arbeta evidensbaserat, alltså att följa upp och utvärdera användningen av hälso- och välfärdsteknik. Hon pekade på en nyligen genomförd studie som visar att tre miljarder kronor har lagts på att upphandla hälso-och välfärdsteknik i Sverige de senaste åren. Men utvärdering om effekterna av implementeringarna har endast gjorts i 1 av 10 offentliga upphandlingar. Läs mer om detta i denna debattartikel kring hälso- välfärdsteknik som Sara Wamala Andersson skrivit tillsammans med kollegor vid Mälardalens universitet.

– Det behövs en nationell strategi för välfärdsteknik, för att stötta kommuner och regioner i sina satsningar. Det behövs inte minst för att motverka digitala ojämlikheter när det gäller hälsa, sa Sara Wamala Andersson.

Viktigt att utgå från kommuners behov

Eva Sahlén berättade om Kompetenscentrum för välfärdsteknik, en treårig regeringsöverkommelse som ska stötta kommuner inom området. Eva Sahlén menar att kommuner i Sverige har kommit olika långt när det gäller användningen av välfärdsteknik. Sveriges kommuner har olika förutsättningar och det gäller att komma ihåg att implementering av ny teknik tar tid, poängterade Eva. Det är ingen quick fix utan ett arbete som involverar alla led i organisationen.

– Vi försöker förmedla till kommuner att ”inte upphandla produkter” utan att istället utgå från behoven, vilka behov behöver uppfyllas? Sa Eva Sahlén.

Prioriterat område för Vinnova

Richard Hellborg på Vinnova höll fram att välfärdsteknik spänner över flera områden. Det är även ett prioriterat område inom Vinnovas satsningar på precisionshälsa. Alla individer utifrån dess förmåga och förutsättningar ska kunna leva ett liv i hälsa längre upp i åldrarna.

– Prevention är en viktig del, men vi strävar efter att bli ännu mer precisa, sa Richard Hellborg.

Seminariet avrundades med frågor från publiken.