Datadriven kultur byggs av människor

I detta blogginlägg delar Kristin Blom, biträdande programchef för IoT Sverige, med sig av sina spaningar från Skellefteå.

Mötesplats Digitala Västerbotten är ett tvådagarsevent som är digifysiskt, det vill säga det går att delta på plats eller digitalt. Eventet ägde rum i Skellefteå härom veckan och drivs av Region Västerbotten men samlar en mängd människor som jobbar med digitalisering i offentlig sektor i nordvästra Sverige och andra delar av Sverige.

I det digitala uppsnacket innan första dagen konstaterade Lorens Burman, kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå att ”Teknikskiftena skedde tidigare per decennium – nu sker det per timme. Kaffet hinner knappt kallna”.

Pendelrörelse mellan utopi och dystopi

Och på samma tema poängterade Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, att det finns en pendelrörelse mellan utopi och dystopi och att alla teknikvågor följer samma mönster. Han drog paralleller till när andra tekniker har introducerats: videobandspelarna gjorde entré på 80-talet, en manick som kunde visa film i hemmet vilket ledde till att man inte behövde vara bunden till en bio eller en tv-tablå för att se film. Sen kom videovåldsdebatten.

Likaså fanns det länge en positiv bild av Internet i början – det skulle befria och lösa problem. Men sen, precis som med andra teknologier, så slog pendelrörelsen tillbaka vid 2016 när vi såg Brexit-omröstningen, Wikileaks och Trumps första valvinst.

Nu tror vi att AI kommer att transformera samhället på ett djupgående plan – samtidigt som vi pratar om att AI-bubblan kommer att spricka snart. Har vi haft en övertro på språkmodeller som kan gissa nästa ord i nästa mening och lösa många andra problem?

”När ett nytt medium gör entré så pendlar vi mellan oro å ena sidan och övertro å andra vilket leder till känsloladdade debatter och teknikpanik. Om några år har AI-verktyg kanske, precis som videobandspelaren gjorde, hittat sin väg in i vår vardag på ett odramatiskt sätt”, konstaterade Simon Lindgren.

Kultur och ledarskap

Att digitalisering inte främst handlar om tekniken i sig utan om kultur och ledarskap är något vi på IoT Sverige har lärt oss under alla år. Och det togs också upp av flera på konferensen.

”Det blir sällan som man tänkt sig. Och det gäller oavsett om man pratar om kris eller införande av ny teknik. Man måste våga testa och göra om. Det behövs ett modigt ledarskap som tillåter det”, sade Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå kommun. Och senare i en paneldebatt fokuserade hon på hur medarbetarskapet också är viktigt, inte bara ledarskapet. ”Alla medarbetare har ett ansvar att driva i den riktning som man vill gå. Här blir det extra viktigt när det kommer till implementering och att involvera alla medarbetare. Här behövs också att man stöttar sin chef i dennes ledarskap”.

Malin de Verdier, vd på Adda, var inne på samma spår ”Förändringsledarskapet är viktigt – ett ledarskap som orkar finnas i ett sammanhang där allt inte är givet och det kräver mod. Digitalisering är inte främst en teknisk fråga, utan det handlar om kultur och att våga se helheten.”

Klimatkris, robusthet och beredskap

Klimatkris, robusthet och beredskap hade också en central roll i diskussionerna. Det handlar om vikten av att äga sina egna system och resurser. Bästerbotten, förlåt Västerbotten, var tidiga med att bygga ut fibernätet och det med så god kapacitet att när andra regioner hade slut på bandbredd i sina nät under pandemin hade Västerbotten mer än den dubbla kapaciteten över när de hade som mest belastning. Hur kan denna överkapacitet användas framgent – nu när AI står för dörren?

IoT Sveriges styrelseordförande Angelica Hafström deltog också och sa på ett seminarium: ”Nu ser vi att teknologier går från att vara ”nice to have” till ”need to have”. Hur kan samma lösningar som vi redan har bli en verktygslåda för det civila försvaret? Exempel: Vi övervakar elförbrukning, buller och vattenkvalitet – kan samma system upptäcka sabotage, larm vid tryckvattenfall i VA, eller hitta termiska avvikelser i elnätet?”

Regleringar och standardisering

Anna Eriksson, GD på DIGG, deltog på distans från Bryssel och pratade om hur man inom EU går all-in och ser digitalisering som en lösning på de problem vi har. ”Vi gör för lite av de EU-regleringar som finns vilket gör att det inte hänger ihop. Vi måste våga och vilja använda det som kommer från EU”, sade hon.

Mona Ekesryd som finns på Internetstiftelsen och som driver ett strategiskt projekt inom IoT Sverige var också inne på samma spår: ”Vi har sett både inom IoT Sverige och från Internetstiftelsen att marknaden är fragmenterad och alla gör på sitt eget lilla vis, vi har inga standarder vilket vi borde ha eftersom det skulle frigöra resurser som vi skulle kunna lägga på annat. Vi behöver bli ett datadrivet samhälle där vi kan fatta riktigt bra beslut baserade på data och fakta.”

Samverkan som verktyg

Samverkan är en central del av lösningarna, det var återkommande i nästan samtliga diskussioner: att lära av varandra, dela lösningar, träffas och nätverka – som här i Västerbotten. Eller för att låna Angelica Hafströms ord ”Att samverka på riktigt – det värker. Det låter enkelt men det är det inte i verkligheten”.

ADDA och SKR lanserade DELA-plattformen på Kvalitetsmässan som handlar om hur vi kan hjälpas åt att dela goda exempel på digitalisering. ”Ett av de krav som finns för att få komma in i plattformen är att det måste finnas ett beslut om breddinförande – vilket har visat sig vara ett nålsöga. Hittills har bara 25 exempel klarat detta och finns att titta på i plattformen”, berättade Malin de Verdier. Hon uppmuntrade alla att inkomma med förslag som kan visas på DELA, det finns så många initiativ som pågår. Så många synergier att ta till vara på genom att dela och samverka. 

Spaningar på nutid och framtid

Sist av allt i konferensen fick vi lyssna på spännande spaningar av Fredrik Hildebrand som är trend- och framtidsspanare. Han har besökt South-by-Southwest-konferensen i Austin de senaste nio åren och konstaterade att Austin är ett mecka för Tech-trendspaning och en stad där leveransrobotar kör runt på trottoarerna för att leverera mat och där du kan boka dig en självkörande bil genom Uber.

Fredrik pratade om GoodTech i motsats till BadTech, det som avgör är som bolaget är till för. Är det till för ledningen (och som går att påverka politiskt) eller för människorna, det vill säga behovsägarna? Enligt Fredrik är exempel på GoodTech-bolag meddelandeappen Signal, medieplattformen Bluesky och IBM. Medan Twitter ett exempel på ett bolag som gjort resan från GoodTech till BadTech. Han varnade också för att AI-tjänsterna inte blir bättre än vad vi människor är. Så länge vi inte är inkluderande eller demokratiska så kommer inte heller AI att vara det: AI är ju stora people-pleasers. Vi behöver helt enkelt skärpa till oss själva för att få bättre och mer etiska AI-tjänster.

Och ungefär där är vi tillbaka där vi började, genom att konstatera att datadriven kultur byggs av människor, inte teknik. Här i Bästerbotten kan vi konstatera finns det gott om människor som bygger kultur för att kunna fortsätta digitaliseringsresan.