Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp
Björn Hagström skriver om standardisering och datadelning – frågor som vi ofta skjuter framför oss, men som är avgörande för att IoT-lösningar ska kunna samspela, byggas vidare på och fungera tillsammans över tid.
Jag ska moderera spåret om standardisering och datadelning på IoT Sveriges slutkonferens den 19 mars. Och om jag ska vara helt ärlig: det är kanske inte det ämne som alltid får mest uppmärksamhet på programmet.
Det är däremot ett av de viktigaste.
IoT Sveriges slutkonferens 19 mars 2026
Den 19 mars går IoT Sveriges slutkonferens av stapeln. Varmt välkommen att anmäla dig. Konferensen är kostnadsfri men det finns begränsat antal platser, först till kvarn gäller.
För nästan varje IoT-initiativ börjar med teknik. Sensorer. Plattformar. Visualiseringar. Integrationer. Men ganska snabbt uppstår frågan som är mindre spektakulär – men mycket mer avgörande:
- Hur ska vi dela data?
Vidare, vem behöver använda datan och hur säkerställer vi att den är begriplig också om tjugo år? Det är här standarder och datadelning slutar vara tekniska detaljer och istället blir strategiska frågor.
Det vi sällan pratar om
Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala.
Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. Bra lokalt – men svårt att återanvända, koppla ihop eller bygga vidare på.
Samtidigt vet vi att standardisering kan upplevas som tungt, långsamt och ibland hämmande. Balansen är inte självklar.
Ett samtal om att det inte är svart eller vitt
Under seminariet kommer vi att röra oss i spänningsfältet mellan:
- Öppenhet och kontroll
- Innovation och struktur
- Lokal frihet och nationell samordning
Det finns inga enkla svar. Men det finns verkliga avvägningar. Panelen som deltar representerar kommunal praktik, internationell standardisering, forskningsperspektiv och strategiskt genomförande. Det betyder att vi får flera olika bilder av samma verklighet – från EU-nivå till kommunal vardag.
Och kanske är det just i de skillnaderna som de mest intressanta insikterna uppstår.
Ökade krav på interoperabilitet
Vi befinner oss i ett läge där EU:s arbete inom Digital Decade, nya förordningar och ökade krav på interoperabilitet påverkar svenska aktörer mer än någonsin. Det handlar inte bara om visioner, utan om konkret reglering som steg för steg formar hur data ska delas, beskrivas och göras tillgänglig över sektorsgränser.
Dela data långsiktigt och effektivt
Samtidigt behöver kommuner och organisationer leverera konkret nytta här och nu. För en kommun är drivkrafterna ofta interna: effektivare verksamhet, bättre beslutsunderlag, minskad inlåsning till leverantörer och möjlighet att återanvända data mellan förvaltningar. Datadelning och interoperabilitet blir då inte ett EU-krav – utan ett sätt att skapa robustare och mer kostnadseffektiva strukturer över tid. Samtidigt är det få kommuner som lyckas dela data på ett effektivt och långsiktigt sätt.
Kom och diskutera dessa frågor
Det är i mötet mellan dessa drivkrafter som de avgörande frågorna uppstår:
- Hur förenar vi de olika perspektiven?
- Hur säkerställer vi att IoT inte stannar vid pilotprojekt – utan faktiskt skapar långsiktigt värde?
Det är frågor jag ser fram emot att utforska tillsammans med panelen – och med publiken. Om du arbetar med digitalisering, IoT, smarta samhällslösningar eller datadriven utveckling tror jag att detta är ett samtal du kommer att vilja vara med i.
Anmäl dig till IoT Sveriges konferens
Anmäl dig till spåret om standardisering och datadelning och var med i samtalet den 19 mars. Det är i den här typen av diskussioner vi lägger grunden för hur framtidens IoT faktiskt ska fungera.
