Blogg: Hur smarta är städerna 2023?

Björn Hagström tog pulsen på flera städer på Smart City Expo i Barcelona, till exempel Kiev som tillhandahåller en app som både ger notiser om flyglarm samt kan visa på lediga parkeringsplatser och där man också kan köpa biljetter till lokaltrafiken. I detta blogginlägg skriver han också om vilka aktörer som var på plats och vilka som borde ha varit på plats. 

Den nordisk-/baltiska paviljongen var minst 50 procent större och det stämmer också för hela mässan. I år hade Stockholm anslutit sig tillsammans med Oslo och Helsingfors. Köpenhamn saknades tyvärr men Danmarks motsvarighet till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Kommunernes Landsforening (KL) var på plats. Det var 140 svenskar i delegationen plus ett antal som åkte ner själva eller i samverkan med andra.

Det stora antalet svenskar gör det väldigt förvånande att SKR inte fanns på plats. SKR har digitalisering som en av sina tre fokusområden framöver och jag hoppas verkligen att de är med i framtiden. Smarta städer borde vara ett huvudfokus för dem.

Skola samt vård och omsorg saknades

Värt att notera på årets Smart City Expo var att skola samt vård och omsorg, som är stora verksamhetsområden för städer, till stor del saknades bland utställarna. Även om de har egna mässor borde de också varit närvarande här i större utsträckning.

Kina hade en av mässans största montrar men den var till stor del tom både på besökare och utställare/representanter vilket gav en del konstiga vibbar runt hela montern.

Frågorna som ställdes till städerna

Även i år försökte jag prata med så många städer som möjligt och ställa några frågor till dem. Det var mer utmanade i år då det gått från 22 till 45 städer. Frågorna jag ställde var i princip samma som förra året:

• Vilka är era mest lyckade IoT- eller smart stad-lösningar?
• Vilka effekter har ni uppnått?
• Har ni mätt effekterna och har ni siffror på mätningarna?
• Vilka är era största utmaningar närmaste 1–2 åren?

Systematisk effekthemtagning saknas (inte i Stockholm)

Förra året var trenden tydlig; nästan alla jobbade med tester och PoC:ar och hade inte koll på effekterna (läs förra årets blogg om detta). Undantagen var Stockholm och Helsingborg. Bilden i år är lite annorlunda, det var fler städer som jobbade med att definiera sina mål och behov samt mäta effekterna man når. Stockholm och Helsingborg var fortsatt lysande stjärnor på smart stad-himlen men de var inte längre ensamma.

När det gäller hinder lyfte i princip alla städer fram finansieringen. Undantaget var Riyad som av någon anledning inte såg några problem med att hitta pengar. Nästan alla saknar ett systematiskt sätt att hämta hem de effekter nya lösningar skapar så de kan återinvestera i fler förändringsprojekt. Stockholm är ett gott undantag och fler borde få igång denna snurra för att kunna få en långsiktigt hållbar digitalisering.

Så svarade städerna

Stockholm

Stockholm lyfter i år fram arbetet som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) gjort med energieffektivisering av skolfastigheter. Här finns mycket siffror på effekthemtagningen. Notera att man alltså inte bara mätt effekten man nått, man har också hämtat hem pengarna och kan satsa dem där de behövs. Väldigt bra jobbat!

Stockholm ser också stor potential i ett nytt projekt för underhåll av avlopp där man går från fysiska besök till kameror eller mikrofoner för att identifiera problem.

Ett roligt projekt är att mota kanadagäss med drönare. Kanadagäss är en invasiv art som man nu identifierar via drönare som också motar ut dem i vattnet och bort från stränder och folk med hjälp av varningsljud. Testet var så lyckat att när SVT skulle göra ett reportage fanns det inga fåglar att visa lösningen på.

Utmaningarna framåt är, förutom finansiering, att staden är restriktiv med molntjänster.

Helsingfors

Helsingfors har sett goda effekter för företag kopplat till mobilitet med trafikflöden och säkerhet. Ett nytt område är urban air mobility då drönare blir allt större och viktigare inslag i stadsmiljön. Staden följer företag som bygger tjänster på deras data och de bästa och mest framgångsrika växer och frodas.

Helsingborg

Helsingborg smart belysning är fortsatt det stora fokuset och kommer vara det ett antal år. Den nya belysningen skapar också ett meshnätverk för IoT med olika tekniker beroende på behov. Genom flexibla armaturer med två kopplingar för tillbehör skapas stora möjligheter för framtiden. Målet var att spara 60–70 procent i energi och resultatet hittills är 86 procent.

Tammerfors

Tammerfors har spännande arbete på gång genom att mäta och förutse rörelsemönster. Används bland annat för att underlätta för restauranger att bemanna rätt och mobilitetslösningar för att finnas på rätt plats vid till exempel större evenemang med mycket folk. De är i en tidig lanseringsfas nu. En utmaning är att få alla att inse nyttan och värdet av att arbeta med IoT.

Budapest

Budapest söker lösningar med ROI inom ett år då finansieringen är en stor utmaning. Smart parkering är ett prioriterat område där man försöker motverka långtidsparkeringar och flytta transporter till bilpooler och liknande lösningar. Man arbetar en hel del med inkludering, till exempel medborgarbudget.

Tokyo

Tokyo har långsiktigt arbetat med att minska vattenläckage i vattensystemet från 30 till 3 procent. Detta är dock rätt mycket traditionellt ”dum stad” arbete med byte av vattenledningar från bly och att manuellt lyssna på rören.

Tsukuba

Tsukuba erbjuder möjligheten att distansarbeta genom fysiska robotar. Människor med funktionsvariation kan arbeta på café exempelvis. Projektet är under uppstart.

Dallas

Dallas har multisensorer för att läsa nummerskyltar som också skapar ett publikt wifinät. Man använder också bilar för att inventera tillgångar som kvalitet på vägar och annan närliggande infrastruktur. Detta sker för sällan och man letar lösningar för att snabba upp insamlingen.

Förutom finansiering är legala hinder en utmaning.

Jersey

Jersey har inte heller problem med finansiering. De har sålt ett IoT-bolag till Velos för 400 miljoner pund och har fått 20 miljoner att återinvestera i digitalisering och innovation med fokus på mobilitet. De är i princip venture capitalists här.

Fort Worth

Fort Worth är en hamn och transporthub. De ska digitalisera hamnen med en digital tvilling och öka genomströmningen av gods vid flytt av gods från båt till bil med 50 procent. Den digitala tvillingen ska se till att det finns en förare på rätt plats i rätt tid för att ta emot en last. Inga onödiga köer och alltid en bil på plats när den behövs. Projektet ska vara klart inom 18–24 månader.

Staden är också den snabbast växande i USA och har växtvärk med bostadsbrist och trafikproblem där de ser att digitalisering kan vara en del av lösningen.

Kiev

Kiev lyfter fram sin app som laddats ned av 2,6 miljoner personer vilket i praktiken är alla vuxna invånare. Här får man notiser om flyglarm och annat som tyvärr tillhör vardagen för medborgarna. Appen är porten in till staden för att hitta parkering och köpa biljetter till lokaltrafiken och det tillkommer tjänster hela tiden. Att biljettförsäljningen nu är digital förenklar inte bara för kunderna, det har också ökat intäkterna med 20 procent genom minskad korruption. Tidigare såldes biljetterna av personer fysiskt vid stationerna. Eid är inbyggt i lösningen.

Sunderland

Sunderland satsar på självkörande fordon som kör enligt vissa rutter som mellan centrum, universitet och sjukhuset. De tillhandahåller även gratis wifi vilket har varit väldigt viktigt för svaga grupper i samhället och här finns utvärdering och siffror på deras webb.

Singapore

Singapore hade en rejäl monter och visade upp intressanta lösningar. Deras samhällsmodell gör det dock ofta utmanande att skala deras tänk till andra. På en direkt fråga säger de att de måste arbeta med medgivande från medborgare för att samla och behandla personuppgifter.

En lösning de visade var trygghetslarm för äldre. Det var idag en knapp på väggen men i nästa fas undersöker de wearables. Det spännande med lösningen var att i första skedet så gick larmet till en skärm nere i trappuppgången där grannar och bekanta kan se det och agera närstöd. Sedan eskalerades det i olika steg till en central larmcentral som agerade. Med larmet kommer information om sjukdomsbilden och en möjlighet att prata med den sjuka via mikrofon. Lösningen finns i 10 000 hushåll idag.

Man tittar också på att använda radar för att upptäcka avvikande hälsotillstånd och dödsfall för att skicka larm.

De visade också upp en digital tvilling över bland annat lokaltrafik som är extra spännande för dem då vem som helst kan börja köra buss hur som helst utan något tillstånd. En lösning som känns väldigt långt från den svenska byråkratin. Det är viktigt att inse hur olika förhållanden vi har på olika ställen i världen.

Riyadh

Riyadh använder kameror för att upptäcka exempelvis nedskräpning, graffiti och bristande vägunderhåll för åtgärd med kamerabaserade lösningar. Lösningen är ny och man har ännu inte siffror på hur effektiv den är. All data samlas nationellt från alla städer och kungadömen om den nationella myndigheten bestämmer det vilket skapar en stor grad av interoperabilitet då de styr dataformaten.

Putrajaya

Putrajaya jobbar med belysning, publika skyltar, övervakning av tågsystem och vattenkvalitet i sjöar. 480 övervakningskameror uppkopplade.

Toulouse

Toulouse genomför tester på smart belysning för säkerhet och evakuering av en teater. Övervakning av luftkvalitet på ett innovationscenter är ett annat projekt.

Seongnam

Seongnam har en stor andel gamla byggnader med sprickor som övervakas med sensorer. Om sprickorna ökar i storlek går ett larm och man kan evakuera innan en katastrof inträffar. Har funnits i 1–2 år men ännu inte behövt larma.

Staden driver också en drönarservice som kan användas av restauranger och företag. Man kan få leverans ut i förorten eller till parker, inte in i centrum idag. I parken kan man t.ex. beställa mat till sin picknick. Det skickas 10–30 beställningar per dag beroende på väder. Jag frågade om problem med buller men de hävdade att det inte var ett problem då det ändå låter så mycket i staden.

Curitiba

Curitiba har byggt om en gammal soptipp till en solcellspark som förser 30 procent av de publika byggnaderna med el. De har svårt att hitta lösningar de kan anpassa till de lokala förhållandena.

Lissabon

Lissabon har utmaningar med datakvalitet för att arbeta med datadrivet beslutsfattande.

Porto

Porto visade upp sin plattform för att samla och visualisera data. Potthål rapporteras via telefon och går in i systemet som ger en realtidsbild av läget. De har räknat på nyttan som skapas och har siffror på den. Utmaningar finns med att hantera data och skapa nytta och effekter utav den.

Wetzlar

Wetzlar fokuserar på demokratiska aspekter med deltagande och inkludering. Vill nå svaga och tysta grupper och skapa en kultur av deltagande i staden.

Det kommer byggas mycket framöver och man letar lösningar för smart lärande.

Karlsruhe

Karlsruhe har piloter kring att mäta temperatur och luftfuktighet på zoo där olika zoner har specifika behov för att djur och växter ska trivas. De använder sensorer från Treesense för att mäta hälsostatus och kunna sätta in rätt åtgärder i tid.

München

München arbetar med 3D-visualisering av byggprojekt för att få mer och framförallt bättre feedback från medborgare innan start av byggprojekt.