Slutspel och systeminnovation i Karlstad
Den här tiden på året, när den hägrande våren ännu känns långt borta och naturen går i olika nyanser av brunt, så börjar luften vibrera med förväntan i Karlstad. SM-slutspelet i hockey drar igång, och drar med sig själva våren på kuppen.
I denna blogg delar Lina Svensberg på Compare med sig av sina tankar om systeminnovation i Karlstads kommun.
När jag efter studenten flyttade ifrån Karlstad, till Falun, minns jag hur förvånad jag blev över att livet där bara fortsatte gå sin gilla gång under vårvintern, utan minsta spår av slutspelsfeber. Ingen pratade hockey i fikarummen. Affärerna skyltade inte i lila och gult och det var inga helsidor i lokalpressen om träningar och skadeläge mellan matchdagarna. Och våren, den kom ändå, sent omsider.
Efterfrågeacceleration innebär att kombinera skalbar innovationsupphandling med inkubation i syfte att både öka offentlig sektors efterfrågan på innovation, och öka företagens möjlighet att möta efterfrågan.
Systeminnovation kan liknas vid en hockeymatch
Denna gråa måndag i mars när jag skriver detta, och spelarna i Färjestad och Frölunda hämtar sig efter att ha drabbat samman i sin andra kvartsfinal, reflekterar jag över hur väl en hockeymatch representerar det ofta svårgripbara konceptet systeminnovation. Ett system består, i sin enklaste förklaring, av tre delar – elements, interconnections and purpose. Och för att parafrasera en av mina husgudar, den för tidigt bortgångna Donella Meadows, är ett enkelt sätt att förstå de tre delarna, och hur de samspelar, att se hur ett hockeylag fungerar som ett system:
Elements är det man kan ta på – som spelarna, isen, tränarna och pucken. Interconnections utgörs av det som håller samman elementen, och påverkar hur de agerar. Här hittar vi kulturen i laget, tränarnas strategi och spelarnas kommunikation. Och fysikens lagar, för den delen. Och sist har vi purpose, syfte, som i det här fallet är att vinna matcher, genom att göra flest mål.
Förändra system för att uppnå resultat
Hur de tre delarna förhåller sig till varandra blir enkelt att förstå om vi tänker oss att vi vill förändra systemet – vi vill förändra hur spelarna agerar på isen, för att uppnå ett annat resultat. Vi kan då byta ut elements – till exempel spelare eller tränare. Man stuvar om i kedjor eller byter spelare i laget. Under förra säsongen bytte Färjestad tränare och under Thomas Mitells nya ledning gick man från krisande bottenlag till svenska mästare. Bytet av element ledde till förändrade interconnections – ny strategi, nya sätt att kommunicera. Men det var fortfarande hockey.
Andra sätt att förändra interconnections är att förändra reglerna – till exempel att förändra direktiv till domarna kring vilka förseelser som ska ge vilka påföljder, eller laborera med upplägget på förlängningen – tre spelare i varje dag och kort förlängning och sen straffar som i seriespelet? Eller spel med fullt lag tills första laget gör mål som i slutspelet? Det påverkar i högsta grad ur spelet i förlängningen ser ut. Ni som minns Leksand-Färjestad 1997, när avgörandet kom 19:16 in i den sjätte perioden vet vad jag menar. Men det var fortfarande hockey, även om det började bli gränsfall någonstans kring midnatt.
Men det allra mest kraftfulla sättet att förändra ett system är att förändra dess purpose, syftet. Som i junior-VM – syftet är såklart att vinna matcher, men spelarna vill även visa upp sig för talangscouterna som flockas kring matcherna. Resultatet blir publikvänlig, energisk hockey med många individuella prestationer och målrika matcher. Man kan också leka med tanken att man helt skulle ta bort syftet att göra mål. Hur skulle hockey se ut om man istället vann genom att åka skridskor snyggast? Eller snabbast? Och anpassade reglerna för att stödja det syftet?
Det blev en tydlig skillnad i Färjestads spel förra säsongen när Thomas Mitell tog över som tränare, men det hade onekligen blivit ännu större skillnad om man bytt syfte från att göra flest mål till att göra snyggast hopp och piruetter. Då hade det inte längre varit hockey – vi hade förändrat systemet i grunden.
Karlstad kommun och systeminnovation
När jag hävdar att Karlstads kommun ägnar sig åt systeminnovation så är det inte bara Färjestad jag pratar om. De senaste åren har olika kommunala förvaltningar skruvat på sina syften – ”Vad händer om vi inte bara ska ge Karlstadborna de tjänster man behöver nu, utan även skapa förutsättningar för att kunna göra det i framtiden, när betydligt färre måste ta hand om många fler?” Eller – ”Vad händer om vi genomför innovationsprocesser, inte bara i syfte att få fram en bra tjänst för våra användare, utan även skapa förutsättningar för att den ska spridas och skapa värde för många fler?”
Hur behöver man då forma om principer och förhållningssätt? Och hur förändrar det sedan arbetssätt och faktiska beteenden? Vilka hinder och möjligheter uppstår? Och hur agerar man på dem?
Det här jobbar vi på Compare med tillsammans med Karlstads kommun. Är du nyfiken på att höra mer om våra metoder? Då vill jag tipsa om ett IoT Forum-event som vi arrangerar tillsammans med IoT Sverige.
Och hur det går i slutspelet i hockey? Det har jag förstås också tips om, men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.
Tips! Webbinarium om Karlstads innovationsarbete
Den 20 april kl. 14:00 – 16:00 berättar vi mer om Karlstads innovationsarbete, och tittar närmare på hur vi arbetar med innovation i praktiken, genom bland annat olika IoT-case. Vi kommer också att berätta om den offentliga affären som innovationsdrivare, där vi bland annat integrerar skalbar innovationsupphandling med inkubation, så kallad efterfrågeacceleration.
