Smart snöröjning med sensorteknik

28 sep 2021·0 min read
Dela:
Smart snöröjning med sensorteknik

Den första snön har redan fallit i de norra delarna av Sverige. I Västernorrland pågår ett projekt som med hjälp av IoT ska effektivisera snöröjning och bidra till ökad tillgänglighet i städer.

Ymnigt snöfall med halkiga vägar och trottoarer är knappast ett drömscenario för någon. Varje år när den första halkan inträffar ökar tillströmningen till landets sjukhus av människor som brutit armar och ben. I Västernorrland drivs ett kommungemensamt projekt kring smart snöröjning. Jennie Söderström är projektledare:

– Snöröjning är en fråga som verkligen engagerar. Många människor är direkt beroende av att den fungerar bra. I grund och botten handlar det om att skapa tillgänglighet för alla och att få nöjda medborgare, säger hon.

Kartläggning av flöden och flaskhalsar

Hittills har projektets arbete handlat om att kartlägga snöröjningsverksamheten i kommunerna Ånge och Örnsköldsvik. Frågor som analyserats är hur flödena ser ut och om det finns några flaskhalsar.

– Det vi kan konstatera är att det går åt mycket tid till ren okulärbesiktning av olika slag. Till exempel att någon rent fysiskt behöver åka runt och titta var det finns behov av snöröjning, berättar Jennie Söderström.

En annan lärdom är att snöröjning som inte fungerar skapar många ärenden hos kommunen. När det inte fungerar hör människor av sig med både klagomål och synpunkter något som skapar onödig administration och ärendehantering för kommunen.

Tre olika användningsområden av IoT

Snöröjningsprojektet kommer inledningsvis att använda IoT inom tre olika områden. Sensortekniken som används bygger på forskning framtagen av Mittuniversitetet.

Sensorer som mäter snö

Det första området handlar om att med hjälp av sensorer analysera snön. Sensorerna kommer att placeras ut på lyktstolpar cirka 3–4 meter upp och kopplas upp mot ett LoRa nätverk. Därefter kan de skicka data om avståndet till snön som man sedan beräknar snödjupet med.

Ruttoptimering

Det andra området handlar om ruttoptimering. Det kan till exempel handla om från vilket håll det lämpar sig bäst att snöröja en väg eller cykelbana samt var snöhögarna ska läggas. Ruttoptimeringen är även tänkt att kunna användas som stöd till prioriteringar för exempelvis kollektivtrafik. Fordonsdata från bussar och snöröjningsfordon kommer att användas för att göra dessa optimeringar.

Övervakning av sandlager med IoT

– Slutligen handlar det tredje området om att med sensordata säkerställa att sandlagren i en kommun inte tar slut. Kommuner lagrar sand till vägar i så kallade sandfickor. Sensorernas uppgift är att signalera när sanden håller på att ta slut. Det behöver annars säkerställas manuellt, berättar Jennie Söderström.

En annan utmaning i projektet är att coronapandemin orsakat komponentbrist på flera håll. Något som de inblandade teknikföretagen behövt hantera.

Jennie Söderström, projektledare för IoT för smart snöröjning. Jennie arbetar på innovationshuben Bron. Foto: Jonas Forsberg

Snöröjning kostar 1,5 miljarder per år

Snöröjning kostar idag Sveriges kommuner 1,5 miljarder varje år. Målet är att detta projekt ska leda till ett nytt och effektivt sätt att arbeta med snöröjning. Förhoppningen är även att konceptet ska kunna skalas upp, användas av fler kommuner i Sverige och även exporteras utomlands så småningom. Slutligen vill projektledare Jennie Söderström se en riktig vinter i år:

– Ja, vi hoppas på mycket snö så vi kan testa tekniken ordentligt!