Viktigt att ha ett agilt mindset

26 apr 2022·0 min lästid
Dela:
Viktigt att ha ett agilt mindset

Vid årsskiftet avslutades Connected SRS – Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden, en IoT-hubb som drivits under tre år inom ramen för IoT Sverige.

Här delar projektledaren Anna Bondesson med sig av lärdomar från ett jätteprojekt med stora förväntningar, ett brett och långsiktigt angreppssätt och parallella pilottester.

Projektet har under tre år arbetat med att utforska och möjliggöra användning av sakernas internet (IoT) inom hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden. Intresset för projektet har varit stort, inte minst från andra kommuner och regioner som ska göra eller redan är inne i en liknande utvecklingsresa. IoT Sverige fick en pratstund med Anna Bondesson om hur det har varit att hålla ihop och projektleda Connected SRS.

Anna Bondesson, hur har det varit att hålla ihop och leda det här projektet?

– Ett nyckelord har varit samverkan. Det handlar mycket om att få till en god dialog som bygger på tillit och öppenhet och att kontinuerligt utveckla ett gemensamt ”språk” och kunskapsbas. Jag tror att det gäller att ha en förmåga att kunna föra oladdade samtal mellan olika parter och kompetenser i projektet.

Ni har haft ett agilt arbetssätt under projektets gång, varför då?

– Det är omöjligt att veta vad slutresultatet bör och kommer vara vid projektstart i denna typ av utforskande projekt. Framdrift och framgång handlar mycket om att kunna revidera och omvärdera beslut och tankar under resans gång. Att våga välja spår och även inse att vissa saker måste läggas på hyllan och hanteras i senare skede är även viktigt för att komma vidare. Så här i efterhand inser jag att vi hade kunnat vara ännu bättre på att prioritera, det är en lärdom som jag tar med mig.

Anna Bondesson
Anna Bondesson, projektledare Connected SRS. Foto: Stockholms stad.

Berätta om några av utmaningarna i projektet?

– En grundläggande utmaning har varit att hitta en rimlig och framkomlig innovations- och utvecklingsnivå; att hitta kompromisser mellan de behov som finns inom hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden, marknadens mognadsgrad och olika parters utvecklingsbehov och intressen. Inom vissa av piloterna har det exempelvis inte varit möjligt att samla in den data som identifierats som mest intressant eller central för hållbarhetsarbetet, vi har då varit tvungna att kompromissa för att komma vidare med mer praktiska tester.

– Det har även handlat om att ha ett ”lagom” långsiktigt utvecklingsperspektiv; att synka med stadens centrala riktlinjer och utvecklingen av en central plattform för IoT och samtidigt komma igång med tester och praktiska lösningar.

Hur gjorde ni för att lyckas med att ha ett lagomt långsiktigt utvecklingsperspektiv?

– Det handlar mycket om kontinuerlig dialog och samverkan återigen. Att sätta samman grupperingar med representanter från involverade parter och berörda aktörer i staden. Vi har inom projektet haft en samordningsgrupp som hanterat den kontinuerliga framdriften, prioriteringar och vägval. Piloterna har genomförts med hjälp av arbetsgrupper med experter från berörda förvaltningar och bolag. Projektet har även arbetat aktivt för att etablera kontaktytor och lyfta frågor som behöver hanteras gemensamt i staden, över förvaltnings- och bolagsgränser. Kommunikation är otroligt viktigt.

Debiteringsmätare för el, Norra Djurgårdsstaden
Debiteringsmätare för el, Norra Djurgårdsstaden. Foto: Stockhoms stad

Vad är viktigt att tänka på när man driver innovationsprojekt?

– Oj, det är en stor fråga! Det finns självklart många saker att tänka på. En viktig förutsättning tror jag handlar om att definiera var projektet befinner sig i innovationscykeln. För ett pilotprojekt till exempel, är det viktigt att ha klart för sig vad projektet förväntas bidra med och hur en eventuell fortsättning ska genomföras och finansieras.

– Mitt inne i ett spännande projekt är det lätt att skjuta dessa diskussioner och beslut framför sig. Men utan en plan för fortsatt utveckling riskerar projekt senare att stanna av. Det är även viktigt att det finns en insikt hos alla parter att det handlar just om innovation och en gemensam läranderesa; olika parters utvecklingsbehov behöver tillgodoses inom projektet.

Trafikradar och WiFi-nod, Norra Djurgårdsstaden.
Trafikradar och WiFi-nod, Norra Djurgårdsstaden. Foto: Stockhoms stad

Har du fler insikter från projektet?

– Det finns massor! Den mest centrala eller övergripande insikten tror jag handlar om att denna typ av forsknings- och innovationsprojekt måste ses som en del av en långsiktig ”läranderesa”. Connected SRS hade en väldigt ambitiös målbild. Många hade hoppats att vi skulle kunna gå fortare fram och snabbare leverera implementerbara IoT-lösningar.

– Men det är så många delar som hänger ihop och som måste samspela. Förändring tar tid. Projektet har bidragit till att Stockholms stad har gjort en kunskapsförflyttning när det gäller hur IoT kan bidra till hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden och det arbete som krävs hos stadens förvaltningar och bolag.

Slutligen, vad är du mest stolt över?

– Att vi har höjt mognadsgraden hos alla parter och att det finns en positiv inställning till den fortsatta utvecklingen av IoT hos behovsägarna i Stockholms stad. Vi har skapat nya relationer och ökat förståelsen för varandras utvecklingsbehov över förvaltningsgränserna vilket är väldigt viktigt för det fortsatta arbetet.

"Det är omöjligt att veta vad slutresultatet bör och kommer vara vid projektstart i denna typ av utforskande projekt."Anna Bondesson