Gå till innehåll

”Mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök”

·0 minuters läsning
Dela:
Bild på läkare i digitalt vårdmöte.

Vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus drevs ett projekt för att minska antalet sjukhusbesök för barn med Cystisk Fibros. Projektet gav även upphov till en spinoffstudie om jämställdhet. Nu finns forskningsresultaten publicerade.

Barn med sjukdomen Cystisk Fibros (CF) tillbringar mycket tid på sjukhus. Det är en ärftlig och kronisk lungsjukdom som framför allt påverkar lungorna och mag-/tarmkanalen hos de drabbade. Förutom att sjukdomen i sig är krävande är de många sjukhusbesöken påfrestande både för barn och vårdnadshavare.

För att minska antalet sjukhusbesök startades ett IoT Sverige-finansierat projektet kring hemmonitorering för ett par år sedan. Projektteamet vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg ville kunna erbjuda virtuella vårdmöten som ett komplement till den fysiska vården för barn med CF.

– Det betyder mycket för både barn och vårdnadshavare att kunna byta ut ett fysiskt sjukhusbesök till ett digitalt. Många av våra patienter har också en lång resväg eftersom denna sjukdom kräver specialistvård, säger Marcus Svedberg, läkare vid Drottning Silvias barnsjukhus.

Porträttbild på Marcus Svedberg.
Marcus Svedberg, läkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Ojämställd uppdelning mellan föräldrarna

I Västra Götalandsregionen har cirka 20 procent av alla barn och unga komplexa behov, definierade som långvarig eller kronisk sjukdom, och/eller många vårdkontakter. Det finns dock begränsad kunskap om hur detta ansvar fördelas mellan vårdnadshavare i familjer där barn har ett ökat vårdbehov.

Därav föddes idén till en spinoff-studie om jämställdhet. Projektteamet upptäckte nämligen att mammorna i högre grad tenderade att närvara vid vårdbesöken och i kontakt med vården generellt.

– Resultaten visar tydligt att mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök, där telefonbesök uppvisar den största skillnaden. Det finns i dagsläget inga tecken på att denna obalans håller på att minska, säger Viktoria Mellqvist, projektledare för jämställdhetsstudien.

Porträttbild på Viktoria Mellqvist.
Viktoria Mellqvist, projektledare och medicinsk sekreterare i digitaliseringsteamet vid Göteborgs pediatriska CF-center.

Fem åtgärder för ökad jämställdhet

Spinoffprojektet har resulterat i en vetenskaplig artikel publicerad i BMJ Health. Projektteamet har identifierat och sammanställt fem konkreta åtgärder som kan bidra till ökad jämställdhet i vården:

  1. Bjud konsekvent in båda vårdnadshavarna till digitala vårdmöten.
  2. Säkerställ att information och inbjudningar når båda föräldrarna.
  3. Ersätt i möjligaste mån telefonbesök med videobesök.
  4. Reflektera över vilken förälder som kontaktas först vid telefonkontakt.
  5. Sammanfatta varje möte skriftligt, med ett tydligt och tillgängligt språk.
En pappa med barn.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Trots detta visar både internationella och nationella rapporter att kvinnor fortfarande bär ett oproportionerligt stort ansvar för omsorgen om sina barn. Foto Adobe Stock.

Ett ansvar för barnens bästa

Marcus Svedberg menar att detta inte enbart är en rättvisefråga utan att ansvaret sträcker sig både kring barnens bästa och samhällets långsiktiga hållbarhet.

– Vi hoppas att resultaten av vår studie kan bidra till att driva denna viktiga utveckling framåt för all barnsjukvård i Sverige och därmed säkerställa att båda föräldrar får lika möjligheter att delta i vårdprocessen, säger Marcus Svedberg.

Läs mer

 

Senaste nyheterna

Bild på läkare i digitalt vårdmöte.
25 apr 2025

”Mammor tar ett signifikant större ansvar vid alla typer av läkarbesök”

Läs mer
Lyktstolpe med sensorer för att mäta trafikflöden.
15 apr 2025

Podd: Förstå trafikflöden med sensorteknik

Läs mer
Bild på äldre man och kvinna framför fönster.
27 mar 2025

Podd: Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen

Läs mer