Ny biträdande programchef med system­perspektiv

Datadriven kultur byggs av människor

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat drygt 140 IoT-projekt, mestadels inom offentlig sektor, med nästan en halv miljard kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<h3>Hallå där Karin, välkommen till IoT Sverige. Berätta, vem är du?</h3>
<p>– Tack så mycket! Jag arbetar som samverkansledare på Uppsala universitet. Jag är nyfiken och trivs i sammanhang där det finns ett ömsesidigt lärande. Jag drivs av att skapa både mötesplatser och strukturer som gör det lättare för olika perspektiv och kompetenser att mötas.</p>
<h3>Vad har du för bakgrund?</h3>
<p>– Jag har jobbat många år med forskningsfinansiering och forskningspolitiska frågor och har bland annat följt utvecklingen av de strategiska innovationsprogrammen (SIP) från det perspektivet.</p>
<p>– SIParna har varit en viktig form för att utveckla långsiktiga portföljorienterade finansieringslogiker och har skapat mervärde både genom programmens aktiviteter och resultat och på systemnivå. Men de har också bidragit till en läranderesa för ingående finansiärer för att skapa finansieringspraktik som möjliggör längre och mer systeminriktade satsningar.</p>
<h3>Vad kommer du att kunna bidra med?</h3>
<p>– Jag kommer att bidra med mina erfarenheter av att jobba i komplexa system där många aktörer, mål och logiker möts. Jag hoppas kunna bidra med att se både helheter och blicka framåt.</p>
<h3>Vad ser du mest fram emot med ditt nya uppdrag?</h3>
<p>– En kombination av att få möjlighet att jobba i en bubblande miljö, lära mig av programmets aktörer och tillsammans utforska hur IoT kan bidra till samhällsnytta i praktiken på både kort och lång sikt. I närtid ser jag framför allt fram emot att <a href="https://iotsverige.se/kalendarium/slutkonferens2026">slutkonferensen</a> i mars!</p>
<p><em>Karin Önneby tar över efter Kristin Blom som är tjänstledig ett år.</em> </p>


Karin Önneby, tillträdande biträdande programchef på IoT Sverige. Foto: Mikael Wallerstedt.

Karin Önneby tillträder som biträdande programchef på IoT Sveriges programkontor, efter årsskiftet. Varmt välkommen Karin!

Ny biträdande programchef med system­perspektiv - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Karin-Onneby-foto-Mikael-Wallerstedt.jpg

Kristin Blom är biträdande programchef på IoT Sverige.

<p><em><strong>I detta blogginlägg delar Kristin Blom, biträdande programchef för IoT Sverige, med sig av sina spaningar från Skellefteå.</strong></em></p>
<p>Mötesplats Digitala Västerbotten är ett tvådagarsevent som är digifysiskt, det vill säga det går att delta på plats eller digitalt. Eventet ägde rum i Skellefteå härom veckan och drivs av Region Västerbotten men samlar en mängd människor som jobbar med digitalisering i offentlig sektor i nordvästra Sverige och andra delar av Sverige.</p>
<p>I det digitala uppsnacket innan första dagen konstaterade Lorens Burman, kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå att ”Teknikskiftena skedde tidigare per decennium – nu sker det per timme. Kaffet hinner knappt kallna”.</p>
<figure id="attachment_29646" aria-describedby="caption-attachment-29646" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29646 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-845x1024.jpg" alt="Kristin Blom intervjuar under eventet Digtiala Västerbotten." width="640" height="776" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-845x1024.jpg 845w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-248x300.jpg 248w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar-768x930.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Kristin-intervjuar.jpg 1116w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29646" class="wp-caption-text">Kristin Blom blir intervjuad i det digitala uppsnacket till konferensens andra dag.</figcaption></figure>
<h2>Pendelrörelse mellan utopi och dystopi</h2>
<p>Och på samma tema poängterade Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, att det finns en pendelrörelse mellan utopi och dystopi och att alla teknikvågor följer samma mönster. Han drog paralleller till när andra tekniker har introducerats: videobandspelarna gjorde entré på 80-talet, en manick som kunde visa film i hemmet vilket ledde till att man inte behövde vara bunden till en bio eller en tv-tablå för att se film. Sen kom videovåldsdebatten.</p>
<p>Likaså fanns det länge en positiv bild av Internet i början – det skulle befria och lösa problem. Men sen, precis som med andra teknologier, så slog pendelrörelsen tillbaka vid 2016 när vi såg Brexit-omröstningen, Wikileaks och Trumps första valvinst.</p>
<p>Nu tror vi att AI kommer att transformera samhället på ett djupgående plan – samtidigt som vi pratar om att AI-bubblan kommer att spricka snart. Har vi haft en övertro på språkmodeller som kan gissa nästa ord i nästa mening och lösa många andra problem?</p>
<p>”När ett nytt medium gör entré så pendlar vi mellan oro å ena sidan och övertro å andra vilket leder till känsloladdade debatter och teknikpanik. Om några år har AI-verktyg kanske, precis som videobandspelaren gjorde, hittat sin väg in i vår vardag på ett odramatiskt sätt”, konstaterade Simon Lindgren.</p>
<figure id="attachment_29664" aria-describedby="caption-attachment-29664" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29664 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1024x575.jpg" alt="Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet." width="640" height="359" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1024x575.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-300x169.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-768x432.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon-1536x863.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Simon.jpg 1904w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29664" class="wp-caption-text">Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet.</figcaption></figure>
<h2>Kultur och ledarskap</h2>
<p>Att digitalisering inte främst handlar om tekniken i sig utan om kultur och ledarskap är något vi på IoT Sverige har lärt oss under alla år. Och det togs också upp av flera på konferensen.</p>
<p>”Det blir sällan som man tänkt sig. Och det gäller oavsett om man pratar om kris eller införande av ny teknik. Man måste våga testa och göra om. Det behövs ett modigt ledarskap som tillåter det”, sade Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå kommun. Och senare i en paneldebatt fokuserade hon på hur medarbetarskapet också är viktigt, inte bara ledarskapet. ”Alla medarbetare har ett ansvar att driva i den riktning som man vill gå. Här blir det extra viktigt när det kommer till implementering och att involvera alla medarbetare. Här behövs också att man stöttar sin chef i dennes ledarskap”.</p>
<p>Malin de Verdier, vd på Adda, var inne på samma spår ”Förändringsledarskapet är viktigt – ett ledarskap som orkar finnas i ett sammanhang där allt inte är givet och det kräver mod. Digitalisering är inte främst en teknisk fråga, utan det handlar om kultur och att våga se helheten.”</p>
<h2>Klimatkris, robusthet och beredskap</h2>
<p>Klimatkris, robusthet och beredskap hade också en central roll i diskussionerna. Det handlar om vikten av att äga sina egna system och resurser. Bästerbotten, förlåt Västerbotten, var tidiga med att bygga ut fibernätet och det med så god kapacitet att när andra regioner hade slut på bandbredd i sina nät under pandemin hade Västerbotten mer än den dubbla kapaciteten över när de hade som mest belastning. Hur kan denna överkapacitet användas framgent – nu när AI står för dörren?</p>
<p>IoT Sveriges styrelseordförande Angelica Hafström deltog också och sa på ett seminarium: ”Nu ser vi att teknologier går från att vara ”nice to have” till ”need to have”. Hur kan samma lösningar som vi redan har bli en verktygslåda för det civila försvaret? Exempel: Vi övervakar elförbrukning, buller och vattenkvalitet – kan samma system upptäcka sabotage, larm vid tryckvattenfall i VA, eller hitta termiska avvikelser i elnätet?”</p>
<figure id="attachment_29658" aria-describedby="caption-attachment-29658" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29658 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1024x644.jpg" alt="Panelsamtal under Mötesplats Digitala Västerbotten 2025." width="640" height="403" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1024x644.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-300x189.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-768x483.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-1536x966.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Panelsamtal-2048x1288.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29658" class="wp-caption-text">Panelsamtal. Från vänster Andreas Hedlund, moderator, Skellefteå kommun, Angelica Hafström, ordförande IoT Sverige, Adam Kjellgren, samordnare E-nämnden och Malin De Verdier, vd Adda.</figcaption></figure>
<h2>Regleringar och standardisering</h2>
<p>Anna Eriksson, GD på DIGG, deltog på distans från Bryssel och pratade om hur man inom EU går all-in och ser digitalisering som en lösning på de problem vi har. ”Vi gör för lite av de EU-regleringar som finns vilket gör att det inte hänger ihop. Vi måste våga och vilja använda det som kommer från EU”, sade hon.</p>
<p>Mona Ekesryd som finns på Internetstiftelsen och som driver ett strategiskt projekt inom IoT Sverige var också inne på samma spår: ”Vi har sett både inom IoT Sverige och från Internetstiftelsen att marknaden är fragmenterad och alla gör på sitt eget lilla vis, vi har inga standarder vilket vi borde ha eftersom det skulle frigöra resurser som vi skulle kunna lägga på annat. Vi behöver bli ett datadrivet samhälle där vi kan fatta riktigt bra beslut baserade på data och fakta.”</p>
<figure id="attachment_29670" aria-describedby="caption-attachment-29670" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29670 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-1024x922.jpg" alt="Mona Ekesryd, Internetstiftelsen under eventet Digitala Västerbotten." width="640" height="576" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-1024x922.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-300x270.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd-768x692.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Mona-Ekesryd.jpg 1046w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29670" class="wp-caption-text">Mona Ekesryd, Internetstiftelsen, i samtal med moderatorn Andreas Hedlund, Skellefteå kommun</figcaption></figure>
<h2>Samverkan som verktyg</h2>
<p>Samverkan är en central del av lösningarna, det var återkommande i nästan samtliga diskussioner: att lära av varandra, dela lösningar, träffas och nätverka – som här i Västerbotten. Eller för att låna Angelica Hafströms ord ”Att samverka på riktigt – det värker. Det låter enkelt men det är det inte i verkligheten”.</p>
<p>ADDA och SKR lanserade DELA-plattformen på Kvalitetsmässan som handlar om hur vi kan hjälpas åt att dela goda exempel på digitalisering. ”Ett av de krav som finns för att få komma in i plattformen är att det måste finnas ett beslut om breddinförande – vilket har visat sig vara ett nålsöga. Hittills har bara 25 exempel klarat detta och finns att titta på i plattformen”, berättade Malin de Verdier. Hon uppmuntrade alla att inkomma med förslag som kan visas på DELA, det finns så många initiativ som pågår. Så många synergier att ta till vara på genom att dela och samverka. </p>
<h2>Spaningar på nutid och framtid</h2>
<p>Sist av allt i konferensen fick vi lyssna på spännande spaningar av Fredrik Hildebrand som är trend- och framtidsspanare. Han har besökt South-by-Southwest-konferensen i Austin de senaste nio åren och konstaterade att Austin är ett mecka för Tech-trendspaning och en stad där leveransrobotar kör runt på trottoarerna för att leverera mat och där du kan boka dig en självkörande bil genom Uber.</p>
<p>Fredrik pratade om GoodTech i motsats till BadTech, det som avgör är som bolaget är till för. Är det till för ledningen (och som går att påverka politiskt) eller för människorna, det vill säga behovsägarna? Enligt Fredrik är exempel på GoodTech-bolag meddelandeappen Signal, medieplattformen Bluesky och IBM. Medan Twitter ett exempel på ett bolag som gjort resan från GoodTech till BadTech. Han varnade också för att AI-tjänsterna inte blir bättre än vad vi människor är. Så länge vi inte är inkluderande eller demokratiska så kommer inte heller AI att vara det: AI är ju stora people-pleasers. Vi behöver helt enkelt skärpa till oss själva för att få bättre och mer etiska AI-tjänster.</p>
<p>Och ungefär där är vi tillbaka där vi började, genom att konstatera att datadriven kultur byggs av människor, inte teknik. Här i Bästerbotten kan vi konstatera finns det gott om människor som bygger kultur för att kunna fortsätta digitaliseringsresan.</p>


Bild på scenen under eventet Mötesplats Digitala Västerbotten.

Bild från Mötesplats Digitala Västerbotten. 

I detta blogginlägg för IoT Forum blogg, delar Kristin Blom med sig av sina spaningar från Mötesplats Digitala Västerbotten.

Datadriven kultur byggs av människor - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/12/Motesplats-Digitala-Vasterbotten.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/9c72cefad19d2a2d78777ec65b204ac8bfd544a417918fb3805bfae0dc58408f?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

<p>Vi lever i ett uppkopplat samhälle där digitala lösningar och tjänster utgör självklara delar i vår vardag. Sakernas internet och smarta prylar nämns knappt som fenomen längre. I stället är det Artificiell Intelligens (AI) som står högt på agendan. Men för tolv år sedan såg det annorlunda ut, då var Internet of Things (IoT) ett både nytt och hett begrepp. Potentialen ansågs enorm även om ingen riktigt visste hur den nya tekniken skulle skapa verklig nytta i samhället.</p>
<h2>IoT en förutsättning för AI</h2>
<p>Idag vet vi att IoT och AI är två tekniker som hänger tätt samman och tillsammans driver den pågående digitala transformationen.</p>
<p>– IoT-tillämpningar genererar en otrolig mängd data som vi nu kan göra mycket mer av tack vare AI. Men det krävs att vi har ordning på själva infrastrukturen bakom, informationssäkerhet till exempel och hur vi delar data. Det är exempel på områden som IoT Sverige har satsat strategiskt på under de senaste åren, säger Angelica Hafström, ordförande i IoT Sveriges styrelse.</p>
<h2>Pådrivande för hållbar IoT</h2>
<p>IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som startade 2014 för att mobilisera svenska aktörer att driva på för en hållbar utveckling av sakernas internet. Programmet valde tidigt att rikta in sig mot offentlig sektor helt enkelt för att kunna skapa så stor samhällsnytta som möjligt.</p>
<p>– Offentlig sektor har en unik möjlighet att skapa stor samhällsnytta eftersom det berör så många. Idag finns smarta lösningar inom allt från vård och hälsa till skola, samhällsbyggnad, klimat och civilförsvar, säger Angelica Hafström.</p>
<figure id="attachment_29481" aria-describedby="caption-attachment-29481" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-29481 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-1024x627.jpg" alt="Porträttbild Angelica Hafström ordförande IoT Sverige" width="640" height="392" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-1024x627.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-300x184.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige-768x470.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Angelica-Hafstrom-ordforande-IoT-Sverige.jpg 1313w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-29481" class="wp-caption-text">Bara för att begreppet Internet of Things (IoT) inte längre nämns så ofta betyder det inte att tekniken inte är viktig längre, tvärtom. IoT är en förutsättning för utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI), menar Angelica Hafström ordförande för IoT Sveriges styrelse.</figcaption></figure>
<p>Men användning av ny teknik innebär också nya och förändrade sätt att göra saker på. Det krävs beteendeförändringar i form av nya rutiner och processer. Under programmets snart tolvåriga tid har flera viktiga förflyttningar gjorts.</p>
<p>– IoT Sverige har under åren drivit på för att inte enbart fokusera på själva tekniken utan att också inkludera verksamhetsbehoven. Dessa båda perspektiv behöver gå hand i hand för att lyckas åstadkomma förändring, menar Catrin Ditz, IoT Sveriges programchef.</p>
<h2>Mångmiljonsatsning &#8211; från pilotprojekt till implementering</h2>
<p>IoT Sverige har under tolv år finansierat över 140 innovativa projekt med närmare en halv miljard kronor.</p>
<p>– Vi har gjort en fantastisk resa och i flera fall tagit oss förbi pilot- och prototypstadium. I dag används IoT-lösningar frekvent inom det offentliga Sverige och kan leverera data som ligger till grund för bra beslut, säger Catrin Ditz.</p>
<figure id="attachment_23831" aria-describedby="caption-attachment-23831" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-23831 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg" alt="Porträtt på Catrin Ditz, foto: Bengt Säll." width="640" height="800" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-819x1024.jpg 819w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-240x300.jpg 240w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb-768x960.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2024/10/Catrin-Ditz-Foto-Bengt-Sall-webb.jpg 1000w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-23831" class="wp-caption-text">IoT Sverige har gjort en fantastisk resa och skapat betydande förflyttningar när det gäller användningen av sakernas internet i offentlig sektor, menar Catrin Ditz, programchef IoT Sverige. Foto: Bengt Säll.</figcaption></figure>
<p>Samtidigt finns det mycket kvar att göra, de demografiska utmaningarna inom vården är något som måste lösas och där kan IoT utgöra en viktig kugge i hjulet. Andra utmaningar som kvarstår är att öka förmågan att samverka över organisatoriska gränser, kunna navigera rätt i exempelvis regulatoriska frågor och upphandling.</p>
<h2>Stafettpinnar att ta vidare</h2>
<p>Så vilken eller snarare vilka aktörer är det som ska ta över stafettpinnarna när IoT Sverige stänger ned?</p>
<p>– Det återstår att se, men helt klart är att under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 deltar flera aktörer med både kunskap och stor potential att ta över stafettpinnarna för att driva programmets kärnfrågor vidare, avslutar Catrin Ditz.</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/slutkonferens2026">IoT Sveriges slutkonferens</a></li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>


Illustration på en kvinna som springer i ett uppkopplat samhälle.

IoT Sverige arrangerar en stor slutkonferens den 19 mars 2026 i Universitetshuset i Uppsala. Varmt välkommen att delta.

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/11/Startsidesbilden-m-bla-bg.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Ny biträdande programchef med systemperspektiv

Datadriven kultur byggs av människor

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things

Snabblänkar

Våra projekt

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Ny biträdande programchef med system­perspektiv

Datadriven kultur byggs av människor

För tolv år sedan pratade alla om Internet of Things

Snabblänkar

Våra projekt

Ny biträdande programchef med systemperspektiv