IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Podd: Människan i centrum på IoT Sveriges slutkonferens

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

Poddavsnitt om implementering av IoT (Podbean)

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Slutrapporter

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat drygt 140 IoT-projekt, mestadels inom offentlig sektor, med nästan en halv miljard kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

Moderator för spåret Teknikens roll i ett inkluderande samhälle på IoT Sveriges slutkonferens 19 mars 2026 - samt VD och jämställdhetsexpert på Add Gender AB

<p>Under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026 dök vi rakt ner i digitaliseringens absoluta hjärta. Som moderator hade jag förmånen att guida ett samtal som bevisade en gång för alla: jämställdhet och inkludering är inga trötta ”add-ons” som man strösslar på i slutet. Det är själva operativsystemet för teknisk excellens och verklig samhällsnytta. Jag var själv med och medskapade IoT Sveriges jämställdhetsstrategi för 10 år sedan och då var vi oroliga att det skulle sluta som en “papperstiger”. Men på slutkonferensen för innovationsprogrammet så fick vi bevis på att den inte blev det, utan det blev ren magi av arbetet med inkludering och jämställdhet. Och det lyftes till och med upp på stora scenen som en av programmets absoluta spjutspetsar, så häftigt!</p>
<h2>Inkludering som vår vassaste kvalitetsstämpel</h2>
<p>Panelen då, jo där slog vi fast att teknik aldrig är neutral. När vi vågar ställa de obekväma frågorna tidigt, höjer vi ribban för allt vi skapar. Paneldeltagaren Sophia Ivarsson från Vinnova satte fingret på det: de projekt som vågar titta på vem tekniken är till för, når en helt annan nivå av excellens. Vi bygger inte bara prylar; vi bygger framtidens digitala system utan att programmera in gårdagens fördomar (vi hann med att prata lite AI på detta temat också, självklart).</p>
<h2>Att tala framför historiens pionjärer</h2>
<p>För panelen befann vi oss i det anrika <em>Kvinnostrategirummet</em> på Uppsala universitet. Att stå där, omgiven av Birgitta Hallbergs monumentala väv <em>Kvinnliga strateger</em> som skildrar akademins pionjärer, gav samtalet en enorm tyngd. På väggen hängde också väven av Karin Westman Berg på sin cykel – hon som tilldelades professors namn 1982, samma år som jag föddes. Det kändes som om historiens vingslag gav oss modet att vara precis så modiga och framåtblickande som vi behöver vara idag.</p>
<figure id="attachment_30675" aria-describedby="caption-attachment-30675" style="width: 800px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30675 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg" alt="Pernilla Alexandersson, vd AddGender" width="800" height="600" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla.jpeg 800w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-300x225.jpeg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/04/Pernilla-768x576.jpeg 768w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption id="caption-attachment-30675" class="wp-caption-text">Pernilla Alexandersson framför Birgitta Hallbergs monumentala väv ”Kvinnliga strateger”, i Universitetshuset i Uppsala.</figcaption></figure>
<h2>Att bygga broar över ”medvetenhetsluckan”</h2>
<p>Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhetsluckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag. Ett exempel på detta var frågeställningen vem bär egentligen vattnet? Anders Nilsson (från ett IoT-projekt i Tjörns kommun Ingen H2O brist med säker IoT-list, och sitt bolag Rethink AB) gav oss en rejäl tankeställare. Genom att använda en enkel lathund för inkludering insåg en hel VA-organisation att kriskommunikation måste landa rätt. Om vi inte vet vem i hushållet som faktiskt rattar vattenförsörjningen – hur ska vi då kunna säkra deras trygghet? Vi fick också lära oss mer om data som ger alla kroppar rättvisa: Ida-Märta Rhen (från projektet iErgonomics på Region Stockholm och forskare på KTH) visade hur IoT förvandlar luddigt ”tyckande” till stenhård mätdata. Genom att mäta belastning på olika kroppstyper – i allt från vårdens korridorer till byggsvängens tunga lyft – kan vi äntligen designa en arbetsmiljö som håller för oss alla, oavsett anatomi.</p>
<h2>Digital stolthet och mänskliga kramar</h2>
<p>En annan lärdom vi fick med oss var att teknikens sanna värde uppstår först när den landar mjukt hos människan. Natalie Simander från Tyresö kommun berättade om den digitala undersköterskan – ett projekt som gav mig gåshud. Här förvandlades teknikrädsla till ren digital stolthet. Att se hur de genom att ha användarna av tekniken i fokus, lyckades inkludera de ensamma herrarna, som tidigare stått utanför det digitala ekosystemet… Det är ett kvitto på att den mänskliga länken är oersättlig.</p>
<h2>Infrastruktur: vår demokratiska ryggrad</h2>
<p>Från industrins horisont påminde Patrik Sandgren (som är Näringspolitisk expert inom digitalisering på Teknikföretagen, och dessutom sitter i IoT Sveriges styrelse) oss om att digital infrastruktur är en demokratisk garant &#8211; för att hela Sverige ska leva. Det handlar om systeminnovationer som kopplar ihop oss utan att lämna någon vid vägkanten. Det är så vi säkrar svensk konkurrenskraft – genom att vara smartare och schysstare.</p>
<h2>Slutsats: vi har hittat konverteringsnyckeln!</h2>
<p>Vi enades om att vägen framåt handlar om att hitta ”konverteringsnyckeln” – konsten att översätta vackra jämställdhetsmål till operativ kraft. Som en till av pandeldeltagarna Lars Oestreicher (forskare inom funktionsrätt på Uppsala universitet) så klokt sa: den digitala exkluderingen är ett samhällsfenomen och inte ett problem för individen. Lars sitter i styrelsen för <em>Centrum för Forskning om Funktionshinder</em> och <em>Nordiska Nätverket för Forskning om Funktionshinder</em>. Jag fick lära känna honom som datavetaren som vågar ifrågasätta den allra hetaste tekniken, när den inte är till individens bästa. Och det inspirerade verkligen mig att våga vara kritisk &#8211; med målet att addressera inkluderingsbehovet som det viktigaste för användarna av våra uppkopplade ting.</p>
<h2>Mina tre största ”take-aways” från dagen:</h2>
<ul>
<li>Teknik har ett hjärta: inkludering är bränslet för att nå målet om världens bästa service.</li>
<li>Siffror ljuger inte: objektiv mätdata i arbetsmiljön stänger gapet och skapar verklig rättvisa.</li>
<li>Bredda blicken, höj värdet: fler perspektiv tidigt i processen ger både högre marknadspotential och varmare samhällsnytta.</li>
</ul>
<p>Tack till min fantastiska panel: Natalie, Anders, Ida-Märta, Sophia, Patrik och Lars. Ni bevisade att framtiden inte bara är digital – den är mänsklig! </p>
<p></p>


"Vi pratade mycket om den där lömska medvetenhets­luckan – glappet mellan en cool teknisk lösning och en människas faktiska vardag."

Läs Pernilla Alexanderssons blogginlägg från IoT Sveriges slutkonferens. Hon skriver om teknik och inkludering, reflektioner från det spåret.

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SVJamstalldhet-foto-Adobe-Stock.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/9c72cefad19d2a2d78777ec65b204ac8bfd544a417918fb3805bfae0dc58408f?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

<h2>Det senaste avsnittet av IoT Sveriges podcast spelades in på plats under slutkonferensen i Universitetshuset den 19 mars. I avsnittet möter du talare och paneldeltagare som delar sina reflektioner från dagen och om Internet of Things roll för samhällsutvecklingen.</h2>
<p>Det har hänt mycket de senaste tolv åren när det gäller utveckling och användning av sakernas internet för att skapa samhällsnytta. När IoT Sverige startades handlade de första projekten främst om att testa tekniken, piloter och prototyper skapades. Idag används Internet of Things brett i samhället inom i princip alla områden, inklusive samhällskritiska områden som till exempel sjukvård och vattenförsörjning.</p>
<h2>Ändrat fokus sedan starten</h2>
<p>IoT Sveriges slutkonferens samlade nära tre hundra deltagare i Universitetshuset i Uppsala. Under dagen diskuterades digitalisering i stort, finansiering och resultaten av satsningen på de strategiska innovationsprogrammen, samt konkreta exempel från IoT Sveriges projektportfölj.</p>
<p>En tydlig förflyttning som lyftes flera gånger under konferensen var hur fokus har gått från rena tekniska frågor till mer mellanmänskliga och organisatoriska frågor när ny teknik ska användas i praktiken.</p>
<h2>Flera konferensdeltagare medverkar</h2>
<p>Det senaste avsnittet av The IoT Public Sector Podcast gästas av flera talare och paneldeltagare som medverkade under IoT Sveriges slutkonferens. De delar med sig av sina reflektioner både från konferensen och kring användningen av IoT för samhällsnytta samt tankar om den digitala transformation av samhället i stort.</p>
<p>Medverkande i avsnittet: Emma Gretzer, Formas, Rémy Kollesar, Vinnova, Ann-Charlotte Järnström, VGR, Johan Magnusson, Göteborgs universitet, Olle Bergdahl, Akademiska sjukhuset, Pernilla Alexandersson, Add Gender, Jin Moen, Svenska institutet för standarder, Simon Hillfors, Region Jönköpings Län och Catrin Ditz, IoT Sverige.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast <em>The IoT Public Sector Podcast</em> finns där poddar finns. Lyssna till exempel via:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/manniskan-i-centrum-pa-iot-sveriges-slutkonferens/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/65cm5C5AAsPb9cCsy71DhY">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/m%C3%A4nniskan-i-centrum-p%C3%A5-iot-sveriges-slutkonferens/id1667876226?i=1000758399093">Apple Podcast</a></li>
</ul>
<figure id="attachment_30651" aria-describedby="caption-attachment-30651" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-30651 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/Medverkande-poddare-1024x833.jpg" alt="Medverkande podddeltagare." width="640" height="521" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/Medverkande-poddare-1024x833.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/Medverkande-poddare-300x244.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/Medverkande-poddare-768x625.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/Medverkande-poddare.jpg 1231w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-30651" class="wp-caption-text">Tre av alla gäster i poddavsnittet från IoT Sveriges slutkonferens. Från vänster: Pernilla Alexandersson, Simon Hillfors och Jin Moen.</figcaption></figure>


Universitetsaulan i Uppsala där IoT Sveriges slutkonferens ägde rum.

Lyssna på ett poddavsnitt inspelat under IoT Sveriges slutkonferens i Uppsala den 19 mars 2026. Spännande gäster delar tankar från dagen.

Podd: Människan i centrum på IoT Sveriges slutkonferens - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2026/03/IoT-Sveriges-slutkonferens-Universitetsaulan.jpg

Björn Hagström är konsult och expert på informationshantering med särskilt fokus på öppna och delade data. Han har tidigare arbetat 14 år inom Örebro kommun.

<p>För nästan varje IoT-initiativ börjar med teknik. Sensorer. Plattformar. Visualiseringar. Integrationer. Men ganska snabbt uppstår frågan som är mindre spektakulär – men mycket mer avgörande:</p>
<ul>
<li><em><strong>Hur ska vi dela data?</strong></em></li>
</ul>
<p>Vidare, vem behöver använda datan och hur säkerställer vi att den är begriplig också om tjugo år? Det är här standarder och datadelning slutar vara tekniska detaljer och istället blir strategiska frågor.</p>
<h2>Det vi sällan pratar om</h2>
<p>Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala.</p>
<p>Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. Bra lokalt – men svårt att återanvända, koppla ihop eller bygga vidare på.</p>
<p>Samtidigt vet vi att standardisering kan upplevas som tungt, långsamt och ibland hämmande. Balansen är inte självklar.</p>
<h2>Ett samtal om att det inte är svart eller vitt</h2>
<p>Under seminariet kommer vi att röra oss i spänningsfältet mellan:</p>
<ul>
<li>Öppenhet och kontroll</li>
<li>Innovation och struktur</li>
<li>Lokal frihet och nationell samordning</li>
</ul>
<p>Det finns inga enkla svar. Men det finns verkliga avvägningar. Panelen som deltar representerar kommunal praktik, internationell standardisering, forskningsperspektiv och strategiskt genomförande. Det betyder att vi får flera olika bilder av samma verklighet – från EU-nivå till kommunal vardag.</p>
<p>Och kanske är det just i de skillnaderna som de mest intressanta insikterna uppstår.</p>
<h2>Ökade krav på interoperabilitet</h2>
<p>Vi befinner oss i ett läge där EU:s arbete inom Digital Decade, nya förordningar och ökade krav på interoperabilitet påverkar svenska aktörer mer än någonsin. Det handlar inte bara om visioner, utan om konkret reglering som steg för steg formar hur data ska delas, beskrivas och göras tillgänglig över sektorsgränser.</p>
<figure id="attachment_14718" aria-describedby="caption-attachment-14718" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-14718 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg" alt="Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner." width="640" height="426" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1024x681.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-300x200.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-768x511.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small-1536x1022.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/10/björnhagström_9881-fotograf-Fredrik-Bronner-CC-BY-small.jpg 2000w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-14718" class="wp-caption-text">Utan gemensamma standarder, utan interoperabilitet och utan en genomtänkt syn på datadelning riskerar varje projekt att bli en isolerad ö, skriver Björn Hagström. Foto: Fredrik Bronner.</figcaption></figure>
<h2>Dela data långsiktigt och effektivt</h2>
<p>Samtidigt behöver kommuner och organisationer leverera konkret nytta här och nu. För en kommun är drivkrafterna ofta interna: effektivare verksamhet, bättre beslutsunderlag, minskad inlåsning till leverantörer och möjlighet att återanvända data mellan förvaltningar. Datadelning och interoperabilitet blir då inte ett EU-krav – utan ett sätt att skapa robustare och mer kostnadseffektiva strukturer över tid. Samtidigt är det få kommuner som lyckas dela data på ett effektivt och långsiktigt sätt.</p>
<h2>Kom och diskutera dessa frågor</h2>
<p>Det är i mötet mellan dessa drivkrafter som de avgörande frågorna uppstår:</p>
<ul>
<li>Hur förenar vi de olika perspektiven?</li>
<li>Hur säkerställer vi att IoT inte stannar vid pilotprojekt – utan faktiskt skapar långsiktigt värde?</li>
</ul>
<p>Det är frågor jag ser fram emot att utforska tillsammans med panelen – och med publiken. Om du arbetar med digitalisering, IoT, smarta samhällslösningar eller datadriven utveckling tror jag att detta är ett samtal du kommer att vilja vara med i.</p>
<h2>Anmäl dig till IoT Sveriges konferens</h2>
<p>Anmäl dig till <a href="https://iotsverige.se/standardisering-och-datadelning">spåret om standardisering och datadelning</a> och var med i samtalet den 19 mars. Det är i den här typen av diskussioner vi lägger grunden för hur framtidens IoT faktiskt ska fungera.</p>


"Vi pratar gärna om innovationer. Om testbäddar. Om nya lösningar. Men betydligt mer sällan om strukturerna som gör att innovationer faktiskt går att skala."

Bild på kugghjul som ska symbolisera standardisering.

Läs Björn Hagströms blogginlägg där han skriver att utan gemensamma standarder, riskerar varje projekt att bli en isolerad ö. IoT Sverige.

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/09/SV-Standarder.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi

Podd: Människan i centrum på IoT Sveriges slutkonferens

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp

Snabblänkar

Våra projekt

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

IoT för ett inkluderande samhälle:­ från papperstiger till mänsklig magi

Podd: Människan i centrum på IoT Sveriges slutkonferens

Blogg: Standardisering och data­delning – något vi gärna skjuter upp

Snabblänkar

Våra projekt

IoT för ett inkluderande samhälle: från papperstiger till mänsklig magi

Blogg: Standardisering och datadelning – något vi gärna skjuter upp