Trygga offentliga miljöer med IoT

Hur arbetade ni konkret i trygghetslabbet?

– Arbetet har bestått av utforskande aktiviteter, ett flertal piloter och ett forum för lärande och nätverk. Genom ett nationellt deltagande av personer med olika bakgrunder har olika delar av grundfrågeställningen kring upplevd trygghet, med allt från teknik till etik, kunnat diskuteras på en djuplodande nivå.

Vilka var era främsta lärdomar i detta projekt?

– Att en diversifierad konstellation med olika perspektiv på frågorna trygghet och attraktivitet ger mycket spännande dialoger och insikter. Olika perspektiv skapar också utmaningar i form av olika problembilder och definitioner av begreppen.

– Genom att skapa synergier mellan olika initiativ lokalt och nationellt har vi nu skapat en förhöjd kunskapsbas att ta avstamp ifrån.

Du har även varit med och drivit IoT Sveriges strategiska projekt Forum trygghet i offentliga stadsrummet med IoT tillsammans med projektledaren Vanessa Ware, vad gick det ut på?

– Det syftade till att hitta en samverkansform som ökar förmågan att utveckla kloka och innovativa arbetssätt som kan öka tryggheten i det offentliga stadsrummet med IoT. Forumet fokuserade på att fånga det gemensamma behovet hos flera offentliga innovationsaktörer om att arbeta med integritet och etik kopplat till användning av sensorer i stadsrummet för att skapa trygghet hos invånare.

Hur gjorde ni rent konkret?

– En viktig kunskapsreferens var en pilot tillsammans med Integritetskyddsmyndigheten (IMY) som utforskade LiDAR-teknik utifrån lagrummet om personuppgiftshantering i ett specifikt case. Frågesetällningar och kunskap från piloten nyttjades som underlag i temaspecifika workshops med fokus på Integritet och etik.

Kan du ge exempel på regulatoriska frågor som ni tog upp i forumet?

– Forumet fokuserade primärt på integritet och etik men behandlade också frågor som rådighet.

Berätta lite kort om vilka IoT-lösningar som ni testade?

– Inom projektet utvärderade vi ett antal olika IoT-lösningar utifrån deras potential att uppfylla syftet och samtidigt värna om den personliga integriteten. En teknik som projektet valde att arbeta vidare med var LiDAR.

Hur fungerar den tekniken?

– LiDAR är i huvudsak en avståndsenhet som mäter avståndet till ett mål. Enkelt förklarat kan man säga att likt radar skickar en LiDAR-sensor en signal som träffar ett objekt och sedan reflekteras signalen tillbaka till sensorn som mäter avståndet till den punkten. LiDAR använder sig av ljuspulser och med hjälp av flera ljuspunkter kan man skapa sig en uppfattning om flöden av objekt (människor) på en plats.

I workshoparna deltog även jurister, vad tillförde det?

– Jurister kommer ofta in sent i innovationsprocesser inom det här området, och då kan det vara för sent att ta ställning till de juridiska frågor som måste besvaras innan en teknisk lösning kan färdigställas och tas i bruk. Vilket kan leda till stora förseningar eller att en lösning helt enkelt inte kan implementeras.

– Alla projekt med integritetskänslig informationsbehandling bör minimera denna behandling i relation till ändamålet för användningen. En jurist kan i ett tidigt stadium utmana en lösning med resultatet att nyttan av lösningen ibland kan uppfyllas med en mindre integritetskänslig lösning.

Vad ser du för utmaningar för kommuner som vill arbeta mer med trygghetslösningar i sitt offentliga stadsrum?

– Tydliga och långsiktiga riktlinjer hjälper en organisation att göra strategiska vägval som skapar värde för medborgarna på ett kostnadseffektivt sätt. Dagens snabba teknikutveckling samt juridiska förändringar, både nationellt och internationellt, minskar den förutsägbarheten, både för kommuner så väl som för lösningsaktörer.

– Rådighetsfrågan är också en utmaning. Förståelsen för problembilden är ofta olika och uppdelad mellan olika aktörer. Ansvar för och rådighet över en plats ligger inte alltid hos samma aktörer. En samverkan mellan aktörer är nödvändig.

Vad betyder samverkan mellan olika aktörer när det gäller dessa frågor?

– En gemensam förståelse och samverkan är avgörande för att kunna hantera dessa frågor. Oftast är inte en lösning avgörande utan en kombination av olika aktörers insatser utifrån deras ansvar och befogenheter.

Parallellt med dessa projekt har Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) drivit ett projekt genom en så kallad regulatorisk sandlåda där både IoT Sverige, Kista Science City och Stockholms stad deltagit. Vad betyder det att en myndighet som IMY engagerar sig i dessa frågor?

– Vi ser väldigt positivt på att en myndighet som IMY med stora befogenheter inom området med möjlighet att främja innovation, öppnar upp för dialog i detta forum med ömsesidigt lärande och förståelse som resultat.