Podd: Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation

Är framtiden inte jämställd längre?

Aktuellt

Kalender - håll koll på vad som händer

Projektportalen - alla våra projekt

Läs vår blogg om IoT

IoT – så funkar det

Lyssna på vår podd

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram. Vi vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

Samhällsnytta genom IoT - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT_Sverige_illustration_1.2.png

Startsida

IoT Sverige vill öka användningen av sakernas internet i offentlig sektor.

IoT Sverige

lars-olof-andersson

Lars Olof Andersson

Lars-Olov Andersson 

Projektledare

<h2>Projekt­sammanfattning</h2>
<p>Projektet Reduce, Reuse, Recycle Stockholm Royal Seaport (SRS) ska demonstrera hur en ny typ av IoT-baserad infrastruktur för avfallsbranschen (återvinning, återbruk och delning) skalar upp på en stadsdelsnivå om 3000 hushåll i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. I nära samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, näringsliv och akademi är syftet att skapa beslutsunderlag för att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ska kunna realisera de högt ställda målen i Avfallsplan 2030.</p>


Projektet skalar upp en IoT-infrastruktur för en lokal cirkulär ekonomi och utreder tekniska och juridiska frågor, för att skapa ett beslutsunderlag för SVOAs Avfallsplan.

Reduce Reuse Recycle SRS - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/03/Slänger-sopor.jpg

Projects

Reduce Reuse Recycle SRS

marie-copy

Marie Sjölinder

Hemsjukhuset 3.0

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka. Parterna kommer att kontinuerligt kunna samla och dela information, och därigenom skapa grunden för ett löpande kontinuerligt arbetssätt som inkluderar de tre aktörerna. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.</p>


Syftet med projektet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där parterna kan samverka.

Hemsjukhuset 3.0 - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/E-hälsa-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

rickard-lindholm

Rickard Lindholm

Projektledare 

agnieszka-boeske

Agnieszka Boeske

Agnieszka Anna Boeske

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Vårt syfte med projektet är att adressera IoT-ekosystem utifrån behovet att öka behovsägares förmåga och förutsättningar för utveckling av IoT lösningar i offentlig sektor. Målet med projektet är att med erfarenheten från flera pilotprojekt skapa ett koncept för ett IoT-ekosystem med nationell relevans som inkluderar verksamhetsmål i offentlig sektor och tekniklösning som möjliggörare.</p>
<p>Konkret innebär detta att vi ska utveckla, implementera samt skala upp fyra nya IoT-lösningar som skapar nytta och värde i enlighet med Agenda 2030-målen. Vi skapar en tekniklösning som kopplar ihop två IoT-plattformar som påvisar hur IoT-teknologier kan kombineras för att möta ett tjänstebehov. Tjänsterna tillgängliggörs användare och verksamheter via ändamålsenliga gränssnitt.</p>


Projektet GIOTIS i Skellefteå kommun ska arbeta med en utökning och uppskalning av tjänsteutbud som baseras på sakernas internet.

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Skellefteå-foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

GIOTIS – IoT för samhällsnytta i Skellefteå

klas-palmprojektsamordnare-vid-institutionen-for-geovetenskape

Klas Palm

"Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt har fått en förlängning och syftar till att ta resultaten från projektet IoT Implementation vidare för att förstå hur IoT-lösningar kan stödja att gå från Healthcare 4.0 till 5.0 (H.C 5.0). Målet är att utveckla en djupare förståelse för H.C 5.0, möjliga uppkommande målkonflikter kopplade till Agenda 2030 och IoT:s roll och potential för att förverkliga H.C 5.0.</p>
<h2>Behovsområde</h2>
<p>Genom demografiska förändringar, teknologisk utveckling och vårdens större fokus på hållbarhet och patienten i centrum finns det ett behov av att förstå hur IoT-lösningar kan bidra till H.C 5.0-konceptet. Genom att bättre förstå och bidra till utvecklingen av konceptet och IoT-lösningarnas roll i att utveckla konceptet kan det svenska vårdsystemet stärkas och omvandlas mot ett mer hållbart, människocentrerat hälsosystem som förbättrar patientvården, ökar driftseffektiviteten och är i linje med Agenda 2030.</p>
<h2>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-</h2>
<h2>Projektsammanfattning av det första projektet</h2>
<p>Teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar och ska bedrivas nära patienten och många gånger i hemmet. Vård och omsorg har i större utsträckning börjat att intressera sig för hur stöd för exempelvis egenvård kan ske i hemmet. IoT ingår ofta i välfärdstekniska lösningar men det behövs mycket mer kunskap kring själva implementeringen av lösningarna. Mer om projektet på <a href="https://www.vinnova.se/p/iot-implementering/">Vinnovas hemsida.</a></p>
<h2>Video om projektet</h2>
<p>I denna video berättar professor Klas Palm om projektet IoT Implementering. Videon spelades in inför IoT Sveriges seminarium om välfärdsteknik under Almedalsveckan 2022.</p>


IoT allt viktigare inom vård och hälsa.

IoT-lösningar blir allt viktigare inom vård och hälsa.

医療テクノロジー

Målsättningen är att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Implementering av IoT inom vård och omsorg - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/01/IoT-vard-och-halsa_webb1-scaled.jpg

Implementering av IoT inom vård och omsorg

therese-balksjo%cc%88

Therese Balksjö

Therese Balksjö

clausrise-bild

Clause Popp Larsen

Claus Popp Larsen 

anna-bondesson

Anna Bondesson

Smart City Lab (presentation på RISEs hemsida)

Blogginlägg om MiMS – Minimum Interoperability Mechanism

Läs mer om lanseringen av Smart City Lab

Claus Popp-Larsen (Rise), Olle Bergdahl (IoT Sverige) och Therese Balksjö (Rise) firar att projektet lanserats. 

Lansering av Smart City Lab på Sthlm Smart City Expo & Sthlm Tech Live

Claus Popp-Larsen och Therese Balksjö är projektledare för Smart City Lab och finns på Rise. 

Markus Flyborg är lösningsarkitekt på Sundsvalls kommun och en del av Smart City Lab-projektet. 

Therese Balksjö är en del av teamet bakom Smart City Lab. 

Smart City Lab, ett IoT Sverige-prokekt, lanserades på mässorna Smart City Expo och Stockholm Tech Live. 

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Detta strategiska projekt fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen, det vill säga på de tekniska och organisatoriska utmaningarna kopplade till att kunna samla in och tillgängliggöra data.</p>
<p>Smart City Lab är sprunget ur projektet City as a Platform (CaaP) som drivits inom Viable Cities, IoT Sveriges systerprogram. Smart City Lab fokuserar på att bygga upp tekniska och organisatoriska förmågor och förutsättningar som behövs i en kommun för att kunna samla in och tillgängliggöra data på ett säkert, skalbart och kontrollerat sätt. Målet är ett ökat nyttjande av IoT-data i offentlig sektor.</p>
<h2>Dela data – även mellan olika leverantörer</h2>
<p>En viktig erfarenhet från projektet City as a Platform och andra liknande initiativ är att det finns ett glapp mellan nationella aktörers olika typer av stöd och guidelines å ena sidan och kommunernas praktiska vardag å andra sidan runt komponenter i den mjuka digitala infrastrukturen. Det är det glappet som Smart City Lab tillsammans med alla relevanta aktörer ska bidra till att överbrygga. Många kommuner använder IoT-data i sin verksamhet men det finns få exempel där IoT-data delas utanför leverantörernas system, alltså där data bidrar till nytta på ett annat ställe än ursprungsändamålet.</p>


Smart City Lab är ett strategiskt projekt inom IoT Sverige. Projektet fokuserar på den mjuka digitala infrastrukturen inom kommuner.

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/caap.png

Smart City Lab – satsning på mjuk infrastruktur

Claus Popp Larsen

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Kopplat till <a href="https://api.iotsverige.se/projekt/smart-city-lab-satsning-pa-mjuk-infrastruktur/?lang=sv">Smart City Lab</a> drivs detta strategiska projekt med fokus på internationalisering. Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.</p>
<p>Projektet ska i nära dialog med IoT Sveriges programkontor vara den samordnande aktören som bevakar, påverkar och sänker tröskeln för kommuner (samt även aktörer som samverkar med kommunerna) att delta i och bidra till internationella (främst europeiska) initiativ och organisationer som verkar inom IoT.</p>
<h2>Behov av internationell påverkan</h2>
<p>Det finns ett behov hos flera kommuner att se vad som händer runt om i europeiska städer. Målet är att fler ska kunna ta del av, lära och inspireras av internationellt arbete inom området. Projektet syftar även till att pusha svenska kommuner att vara med och påverka med sina kunskaper och kompetenser inom IoT-området på internationell nivå.</p>


IoT security theme with aerial view of Manhattan, NY

Projektet kommer att utgöra en samordnande aktör som sänker tröskeln för kommunala aktörer att delta i internationella initiativ inom IoT.

Internationalisering – Smart City Lab - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/IoT-scaled.jpg

Internationalisering – Smart City Lab

Sandra Wissting

Lärares rörelsemönster (egen projektsida)

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Hittills har IoT-teknik inom området skola främst använts för rena fastighetsåtgärder så som exempelvis att mäta bullernivå, luftkvalitet och liknande. Det här projektet riktar in sig på skolans absoluta kärna – undervisning och lärande.</p>
<p>Projektet bygger vidare på lärdomar och erfarenheter från IoT Hubb skola (se video nedan). Det övergripande syftet är att ta fram ett konkret och skalbart exempel kring hur IoT kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet. Redan har initiala tester gjorts där lärares rörelsemönster i klassrummen har mätts upp.</p>


Heatmap över lärares rörelsemönster i klassrummet.

För att samla in data över hur en lärare rör sig i ett klassrum används sensorer. Tekniklösningen består av en sändare som läraren har på sig i ett band runt halsen.

Kartläggning av lärares rörelsemönster - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/Lärares-rörelsemönster.jpg

Kartläggning av lärares rörelsemönster

david-ulfstrand-inera-webb

David Ulfstrand Inera

David Ulfstrand

Slutrapport API:er i välfärdsteknik

"Syftet med förstudien är att etablera ett nationellt arbete kring API-specifikationer."

<h2>Projektsammanfattning</h2>
<p>Det finns ett stort behov av standardiseringar som gör att datasystem kan kopplas ihop och dela information och tjänster. Bristen på interoperabilitet är ett känt problem som hämmar både digital utveckling och innovation i offentlig sektor.</p>
<p>Denna förstudie drivs som ett strategiskt projekt inom IoT Sverige eftersom den berör ett område som de flesta kommuner och regioner brottas med. Inera är projektledare och förstudien genomförs i samverkan med kommuner, regioner, DIGG, branschorganisationer och SKR.</p>


Utan en gemensam informationshantering kopplat till digitala produkter och tjänster skapas oönskade inlåsningseffekter som gör det svårt att utnyttja data fullt ut som en strategisk resurs.

API:er i välfärdsteknik - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2022/02/API-Foto-Adobe-Stock-scaled.jpg

API:er i välfärdsteknik

Integritet

Cookies

Tillgänglighetsredogörelse

Projektportal

Om oss

Kontakt

Nyhetsbrev

footernav

Subtitle

Image

kalender-foto-pexel-2

kalender foto pexel

Håll koll på våra aktiviteter

Vår kalender

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet. Håll koll på våra nyheter och events.

Nyheter

Kalendarium

Podcast

Blogg

namnlo%cc%88st-1-3-2

Förstorningsglas. Foto: Adobe Stock

Projektportalen

Se alla våra projekt

IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt inom offentlig sektor över hela landet.

Projekt

Våra projekt

Praktisk projektledning

Projektkommunikation

Verktyg för kommunikation

Ta ditt projekt utomlands

Projektstöd

Sedan 2014 har vi finansierat 140 projekt inom IoT, mestadels inom offentlig sektor, med över 260 miljoner kronor. Projekten har skjutit till minst lika mycket i egenfinansiering. 

FInansiering

Aktuell utlysning

Tidigare utlysningar

Våra utlysningar

Skriva ansökan – fem tips

Få koll på begrepp

Frågor och svar

Ansökningsprocessen

Finansiering

Kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator.  Foto: Adobe Stock

praktiskt-projektledning-2

Bli klokare - läs inläggen här! 

IoT-bloggen 

IoT Forum samlar erfarenhet och kunskap kring IoT så att vi kan lära av och inspirera varandra.

IoT Forum

Aktiviteter

Dokumentbibliotek

IoT Sveriges Årskonferenser

Läsa, lära och nätverka IoT

IoT Sverige är ett av sjutton nationella strategiska innovationsprogram. Vi arbetar för att öka användandet av sakernas internet i offentlig sektor.

Om IoT Sverige

Vårt jämställdhetsarbete

Vårt internationella arbete

Innovationsagenda och effektlogik

Verksamhetsberättelse

Verksamheten

Kontakta oss

Vår styrelse

Hitta till oss

Organisationen

Jobba hos oss

mainnav

<p>–I det här projektet ville vi hitta en verksamhetsmodell som går att implementera brett i kommunen. Därför valde vi att titta på boendeformen särskilt boende där det finns en tydlig koppling mellan kommunen och individen.</p>
<p>Det berättar Emmy Hedström Kuosmonen som varit projektledare för FraViVo. Projektet handlar om att med hjälp av sensorteknik skapa en förståelse för en individs hälsa och sjukdomsförlopp. Inledningsvis användes trygghetssensorer som delade in rummet i zoner och som kan avgöra var en person befinner sig, om hen sitter eller ligger ned.</p>
<h2>Beteenden kan uttydas med sensordata</h2>
<p>I projektet analyserades olika typer av beteenden med hjälp av sensortekniken så som nattlig oro, fall och mobilitetsförändringar.</p>
<p>–För exempelvis ”nattlig oro” kunde vi genom sensordatan koppla ett visst beteende till det. Det handlar om hur man rör sig i sängen, att man vandrar runt på natten och så vidare, berättar Emmy Hedström Kuosmonen.</p>
<p>Tanken med att kartlägga beteendemönster handlar i förlängningen om att kunna förebygga olyckor och sjukdom, och att ge stöd och komplettera vårdpersonalens subjektiva bedömning.</p>
<h2>Oväntad vändning</h2>
<p>Men projektet tog en ny vändning när det visade sig att den tekniska lösningen som användes inte var tillräckligt säker. Projektet kom fram till att AI-sensorn måste betraktas som en kamera och då faller tekniken under kamerabevakningslagen.</p>
<p>–Vi fick montera ned allt från boendet och i stället testa tekniken i en labbmiljö. Det blev en oväntad vändning men nu har vi utvärderat och jämfört AI-kameran med en mindre integritetskränkande sensor som bygger på radar.</p>
<p>Emmy Hedström Kuosmonen tycker att projektet har kommit fram till många värdefulla insikter som kommer att kunna användas vidare. Lyssna på hela poddavsnittet där hon berättar mer om utmaningar och lärdomar vad gäller frågor kring etik och juridik kopplat till teknikanvändning inom äldreomsorgen.</p>
<h2>Lyssna på avsnittet</h2>
<p>IoT Sveriges podcast The IoT Public Sector Podcast finns där poddar finns. Lyssna här till exempel:</p>
<ul>
<li><a href="https://iotsweden.podbean.com/e/potential-och-hinder-med-sensorteknik-i-aldreomsorgen/">Podbean</a></li>
<li><a href="https://open.spotify.com/episode/032vbnPLsOfKQqHO3VoHdO">Spotify</a></li>
<li><a href="https://podcasts.apple.com/us/podcast/potential-och-hinder-med-sensorteknik-i-%C3%A4ldreomsorgen/id1667876226?i=1000701035735">Apple Podcast</a></li>
</ul>
<p><a href="https://iotsverige.se/podcast/">Mer om IoT Sveriges podcast och alla avsnitt.</a></p>
<figure id="attachment_25544" aria-describedby="caption-attachment-25544" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25544 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion-887x1024.jpg" alt="Emmy Hedström Kuosmonen och Maria Bergenheim i poddstudion." width="640" height="739" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion-887x1024.jpg 887w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion-260x300.jpg 260w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion-768x886.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion-1331x1536.jpg 1331w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Emmy-och-Maria-i-poddstudion.jpg 1482w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25544" class="wp-caption-text">Emmy Hedström Kuosmonen (tv) berättar mer om både juridiska och etiska utmaningar med att använda sensorteknik inom äldrevården. Här i poddstudion tillsammans med Maria Bergenheim, IoT Sverige.</figcaption></figure>


Bild på äldre man och kvinna framför fönster.

I detta poddavsnitt får du höra mer om projektet FraViVo som testat sensorteknik inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun.

Podd: Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Aldre-man-och-kvinna-vid-fonster.jpg

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Till vardags arbetar han som områdesansvarig för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen.

<p>Södermanland är en av Sveriges många regioner som gör mycket rätt när det kommer till digitalisering och införande av digital teknik. Regionen är engagerad och intresserad. Den håller sig ajour med utvecklingen och är mån om att förstå digitaliseringens möjligheter. Den involverar kommunerna, inspirerar medborgarna och underlättar för näringslivet. Sistnämnda aspekt är värd att betona lite extra.</p>
<h2>Tradition och teknisk briljans</h2>
<p>Södermanland har en stark industriell bas med marknadsledande företag som elektronikproducenten EEPAB (Eskilstuna ElektronikPartner AB), maskintillverkaren Volvo CE och låsföretaget Assa Abbloy. Det finns många fler och det tillkommer ständigt nya. I Södermanland kombineras tradition med teknisk briljans och digitalisering. Teknikindustrin när den är som allra finast.</p>
<p>Resan har dock inte varit enkel. Hastigheten på den digitala transformationen har över tid snabbt ökat i hastighet med stark påverkan på företagens hela verksamhet. Hela värdekedjan från produktdesign till eftermarknad förändras. För industrin i Södermanland, liksom i resten av Sverige, har det inneburit ett skriande behov av kontinuerligt arbete för att omforma och utveckla verksamheten. Så har också skett. Ett tecknen är att den digitala mognadsgraden i nuläget (2025) är relativt hög bland teknikföretag. Det är tydligt att den digitala tekniken integreras och skapar värden.</p>
<h2>Digital teknik som verktygslåda</h2>
<p>Med hjälp av snabb, tillförlitlig uppkoppling (konnektivitet) kopplas allt fler fabriker upp och knyts samman med sensorer (IoT), robotar och system för dataanalys. Övervakning och styrning sker i realtid. Med molntjänster öppnas nu ännu fler möjligheter för att använda AI och dra full nytta av den digitala teknikens möjligheter. Digital teknik fungerar i det närmaste som en verktygslåda och en innovationsplattform. Den gör att hela företagens verksamhet kan förändras, förstärkas och förbättras.</p>
<h2>Stora företag tar täten</h2>
<p>Samtidigt är skillnaden i användning fortfarande markant mellan företag av olika storlek. Generellt sett så använder större företag flera olika digitala tekniker och kombinerar dem i mer avancerande tillämpningar. Ett exempel är AI där nära hälften av de större företagen uppger att de har verksamhetsspecifika tillämpningar, att jämföra med runt 15 procent för de mindre och medelstora. Det indikerar att utvecklingen går olika fort och att alla inte har lika lätt att hänga med. Många utmaningar är dock gemensamma. Nästan 80 procent av företagen inom teknikindustrin bedömer att deras egen kunskap hur AI skulle kunna nyttjas i den egna verksamheten är begränsad. Kompetens, tid och resurser räcker sällan till oavsett företagsstorlek.</p>
<h2>Fler goda exempel behövs</h2>
<p>Det är också ett av skälen till behovet av inspiration och goda exempel. Att kunna ha förebilder och lära av de som går före &#8211; oavsett om de är i privat eller offentlig sektor &#8211; gör skillnad. Att få möjlighet att samarbeta med universitet och institut för att testa och utbilda skapar möjligheter. Att våga satsa och prata om framtiden skapar rörelser. Det har region Södermanland förstått, och det är en modell för framgång. Fler borde göra som i Sörmland.</p>
<figure id="attachment_25442" aria-describedby="caption-attachment-25442" style="width: 2048px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25442 size-full" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen.png" alt="Diagram" width="2048" height="1017" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen.png 2048w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-300x149.png 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-1024x509.png 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-768x381.png 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Diagram-Teknikforetagen-1536x763.png 1536w" sizes="auto, (max-width: 2048px) 100vw, 2048px" /><figcaption id="caption-attachment-25442" class="wp-caption-text">Diagrammet visar användning av digitala tekniker bland Teknikföretagens medlemmar, 2025.</figcaption></figure>


"Digital teknik fungerar i det närmaste som en verktygslåda och en innovations-plattform. Den gör att hela företagens verksamhet kan förändras, förstärkas och förbättras."  

Bild som symboliserar digital transformation.

Patrik Sandgren är styrelseledamot i IoT Sveriges styrelse. Läs hans blogginlägg om hur Södermanland visar vägen för digital transformation.

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Digital-transformation-foto-Adobe-Stock-.jpg

https://secure.gravatar.com/avatar/a1245b4ea1db02588b15e052e06bdf80?s=96&d=mm&r=g

Maria Bergenheim

Pernilla Alexandersson är en expert inom jämställdhet och hållbarhetsfrågor på Add Gender, där hon arbetar med att utbilda och stödja organisationer i att skapa mer jämställda och hållbara arbetsplatser. Hon är också en av medskaparna till IoT Sveriges jämställdhetsstrategi. Add Gender driver även ett nätverk av normingenjörer som fokuserar på att analysera och utmana normer för att främja inkludering och mångfald.

<h2>IoT och jämställdhet – område i skärningspunkten</h2>
<p>IoT, eller Internet of Things, handlar om data, automation och sammankopplade system. Teknik som styr våra städer, hem och arbetsplatser – och som bär på en enorm potential att skapa en mer hållbar och effektiv värld. Men för vem eller vilka designas dessa system? Vilka behov prioriteras, och vems erfarenheter tas i beaktande?</p>
<p>IoT-lösningar bygger på sensorer som samlar in data som sedan tolkas och bearbetas på olika sätt. Om vi inte aktivt arbetar för att undvika bias i insamling och tolkning av data, riskerar vi att cementera existerande ojämlikheter i tekniska lösningar. Ett klassiskt exempel är hur röststyrda system initialt fungerade sämre för kvinnor på grund av bristande mångfald i utvecklingsfasen. Kan vi se liknande mönster i IoT-lösningar? Och hur kan vi aktivt förebygga dem?</p>
<figure id="attachment_25309" aria-describedby="caption-attachment-25309" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25309 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-710x1024.jpg" alt="Pernilla Alexandersson sitter på en stol" width="640" height="923" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-710x1024.jpg 710w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-208x300.jpg 208w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly-768x1107.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Sittandes-Pernilla-Alexandersson-foto-Lisbet-Sporndly.jpg 813w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25309" class="wp-caption-text">De beslut vi tar idag formar framtidens samhälle, teknik och affärsmöjligheter, skriver Pernilla Alexandersson. Foto: Lisbet Spörndly.</figcaption></figure>
<h2>Framtidens IoT – risker och möjligheter</h2>
<p>Att ignorera jämställdhetsfrågan kan bli en dyr historia. Med skärpta regler kring ESG (Environmental, Social, Governance &#8211; det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) och hållbarhet står företag inför krav på att bevisa att deras produkter och tjänster är utvecklade med jämställdhet och inkluderande samhällen i åtanke.</p>
<h3>Utmaningar att hantera:</h3>
<ul>
<li>Bias i IoT-lösningar: Hur säkerställer vi att teknik fungerar för alla, oavsett kön, ålder eller funktionsvariation?</li>
<li>Jämställdhet som affärsstrategi: Hur kan organisationer mäta och prioritera inom jämställdhets- och inkluderingsfrågor för att stärka innovation och konkurrenskraft?</li>
<li>Kopplingen mellan inkludering, normer och innovation: Hur kan vi nyttja kunskapen om detta för att skapa bättre, mer innovativa IoT-lösningar?</li>
</ul>
<figure id="attachment_25351" aria-describedby="caption-attachment-25351" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-25351 size-large" src="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1024x484.jpg" alt="Illustration av jämställdhetsmätare." width="640" height="303" srcset="https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1024x484.jpg 1024w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-300x142.jpg 300w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-768x363.jpg 768w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock-1536x725.jpg 1536w, https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Jamstalldhet-matare-Foto-Adobe-Stock.jpg 1857w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption id="caption-attachment-25351" class="wp-caption-text">Att ignorera jämställdhetsfrågan kan bli en dyr historia. Just nu införs skärpta regler på EU-nivå kring social hållbarhet, skriver Pernilla Alexandersson. Adobe Stock</figcaption></figure>
<h2>Vad kan vi göra?</h2>
<p>Att arbeta strategiskt med jämställdhet och social hållbarhet är inte bara en etisk fråga – det är en konkurrensfördel som kommer att göra de tekniska lösningarna bättre. <br />
Genom att:</p>
<ul>
<li>Involvera fler perspektiv i utvecklingsprocessen</li>
<li>Säkerställa att data och AI-modeller granskas för bias</li>
<li>Integrera jämställdhet i strategi och affärsmodeller</li>
<li>Göra könskonsekvensanalyser och genomtänkta, datadrivna prioriteringar</li>
</ul>
<p>kan vi bygga mer relevanta och inkluderande IoT-lösningar.</p>
<h2>Att påverka världen vi lever i om tio år</h2>
<p>Min inre målbild har blivit att jag står bredvid det gamla och bygger något nytt. Jag ser det inte längre som en väg framåt, utan som en omformning av landskapet där jämställdhet blir en självklar del av ekosystemet. På den nya platsen har jämställdhet en bättre position, där blir inte frågan lika svår och komplex eftersom den kommer att vara naturligt integrerad i våra lösningar, inte något som vi måste bända in. När jag tänker så i stället för på det gamla sättet inser jag att det bara är att fortsätta bygga det nya med envishet och kraft. Jag vet nämligen att det vi investerar i nu är den värld vi kommer att leva i om tio år. De beslut vi tar idag formar framtidens samhälle, teknik och affärsmöjligheter. På så sätt är framtiden fortfarande jämställd!</p>
<h2>Läs mer</h2>
<ul>
<li><a href="https://addgender.se/">Add Genders hemsida</a></li>
<li><a href="https://iotsverige.se/kalendarium/framtidens-iot-ar-inkluderande-och-innovativ">Gratis lunchföreläsning 26 mars (IoT Sverige)</a></li>
</ul>


På den nya platsen har jämställdhet en bättre position, där blir inte frågan lika svår och komplex eftersom den kommer att vara naturligt integrerad i våra lösningar, inte något som vi måste bända in. 

Det funderar vd:n och jämställdhetsexperten Pernilla Alexandersson på Add Gender över i detta blogginlägg.

Är framtiden inte jämställd längre? - IoT Sverige

https://api.iotsverige.se/wp-content/uploads/2025/03/Illustration-huvuden-farger-foto-Adobe-Stock.jpg

Samhällsnytta genom IoT

Aktuellt

Podd: Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen

Blogg: Södermanland visar vägen för digital transformation

Är framtiden inte jämställd längre?

Snabblänkar

Våra projekt